I Södra Vi har kommunen en förskola med tre avdelningar som heter Björkkullen. 55 barn finns här i åldern 1-4 år och de samsas med nio förskollärare och barnskötare.
I köket finns en 0,85 procent tjänst som servar med maten.
Så ser det ut ungefär i alla våra förskolor. Till detta kommer det ambulerande personal som tar hand om städningen. Ibland mer tjänst, ibland mindre. På Björkkullen är den tjänsten 0,30 procent.
Något som också är gemensamt för förskolorna är den fina stämning som råder mellan barn, medarbetare och föräldrar. Och jag tror inte att detta är tillrättalagt för mig och mina besök.
Man känner in sådant väldigt väl.
När jag arbetade som VD gjorde jag väldigt många kundbesök. Och när jag kom till företagen kände man stämningen direkt i entrén.
Är det här en bra arbetsplats eller inte? Trivs folk här? Tycker man om kunder här?
Jag är efter 25 år ganska vältränad i att känna av stämningar.
Därför är det så glädjande att stämningarna på våra många förskolor känns så bra!
Det är inte mycket man kan orda om Björkkullen. Mitt samtal med medarbetarna handlade mer om hur de de såg på problem och möjligheter, på barnomsorg i stort och vad som ska hända i framtiden.
Bland annat ska man börja med fyra-årsgrupp och det lät spännande, tycker jag. Det har ju stor betydelse vad barnen får med sig från förskolan upp till lågstadiet. Vi pratade också om fastighetskontorets renovering av Björkkullen som alla var tacksamma över och som man tyckte var lyckad.
När jag besökte köket hittade jag ännu ett funktionsdugligt tillagningsskök. Skönt att alla kök är intakta som tillagningskök, inför utvärderingen av kostorganisation och kylmatssystemet i augusti. Det kommer inte att bli svårt att förädla, förnya och förändra om politiken kan enas kring förslagen.
Vidalas vård och omsorgsboende blev nästa besök i Södra Vi. Här var det kökspersonalen som bjudit in mig till lunch och jag fick en mycket god portion stekt strömming, potatismos, skirat smör och lingon.
Medarbetarna anlände en efter en till personalrummet och jag fick en varierad bild över hur Vidala fungerade, hur köket fungerade och hur kylmatssystemet fungerade.
Det är klart man funderar varför man måste ha läkarintyg för att få någon annan mat när det är fisk? Varför diabeteskost inte tycks finnas? (Funderar: är det verkligen så..? Kanske det ändrats mot förr...?) När jag frågade hur man då löste detta, sa man att ordern från högre ort var att den gamla skulle äta sin söta kräm direkt efter måltiden och då gör det inte så mycket att krämen är söt.
Och så sker? undrade jag.
Nej, den gamle är oftast för mätt så han/hon spar den söta krämen till kvällen. Och det är ju inte så bra... (Funderar: Nej, det är klart. Man kan inte beordra gamla att äta bara för att systemet säger så.)
Var jag än kommer så känns inte stämningen bra i köksregionerna. Politikernas beslut förra mandatperioden att inför kylmatssystemet kritiseras till hundra procent vid alla besök och verkar vara noll förankrat i medarbetarstaben...
Maten däremot, beröms med jämna mellanrum. Mycket av maten smakar bra. En hel del passar, är av bra kvalité och fyller sitt syfte. Men man menar att i tillagningsskök skulle allt bli till hundra procent bra och kundanpassat. Och man säger också: billigare!
Det är inget att sticka under stol med än att mycket återstår, trots att vi är långt inne i produktion efter beslut, i kylmatssystemet och kostorganisationen.
Men nu går det ganska fort undan. Den politiska diskussionen går nu hög och i augusti kommer förslag på hur kostorganisationen ska se ut/fungera och hur kylmatssystemet ska förnyas/förändras/förminskas eller vara kvar.
Teknik och Service har gett kommunstyrelsen grova siffror på varför kosten gick med nära 6 Mnkr i underskott 2011. KS var dock inte nöjd med detta utan ville ha en detaljerad specifikation över vad som gått fel.
Det är ju ganska viktigt; tidigare politiker tog beslut mot bakgrund av att kylmatssyhstemet skulle spara 20 procent jämfört med tillagningskök, samt att de tillagningssköken skulle behöva renoveras för åtskilliga miljoner. (Det sista var tyvärr inte riktigt korrekt har det visat sig.)
Istället är budgeten överskriden rejält. I maj räknar vi med att få en mycket detaljerad information som blir en del av underlaget i den politiska diskussionen.
Min ambitionen är att de siffror som tas fram också ska få en extern granskning, d.v.s att de ska underkastas proffesionell granskning av folk utanför kommunen för att kunna få fram en bedömning från olika håll.
För skattebetalarnas bästa ska vi ha järnkoll på vår ekonomi. Och har vi överskridanden/underskott, så ska de upp till ytan för att vi ska kunna lära oss av det. Vi måste då lyssna på fler än oss själva, fler än oss som jobbar mitt i det. Utifrånbilden är legio i näringslivet när man ska "operera" och läka verksamheter. I framtiden tänker jag föreslå att alla överskridanden/underskott ska få fler granskare än vi politiker och tjänstemän.
Det viktigaste är att det blir rätt underlag för politiska beslut, inte vem eller vad eller vilka som säger det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar