söndag 31 augusti 2014

Vi har satsat och investerat i helt rätt tid!


Jag vet inte hur många artiklar Vimmerby Tidning skrivit om Vimmerby kommuns ekonomi.
Knappast någon gång har man lyckats beskriva en helhet, utan endast delar.
Det är ungefär som man skulle beskriva era lån på ert hus eller på er lägenhet, utan att samtidigt beskriva värdet av tillgången.
Ikväll söndag fick jag tillfälle att förklara några ekonomiska termer för publiken på Kröngården, i den utfrågning som dess ordförande Magnus Carlsson så förtjänstfullt genomför vart fjärde år inför valet.
Jag ska ta två exempel:
Man säger att kommunens skuld är 1,3 miljarder kronor.
Rätt är 380 Mnkr kronor. Resterande skulder är det bolagen som har; hyreshus, kraftvärmeverk, elledningar, soptipp, reningsverk, fjärrvärmeledningar, etc.
Kommunens skuld på 380 Mnkr ska ställas mot kommunens tillgångar. Idag är kommunens tillgångar 1.350.000.000 kronor, dvs 1,35 miljarder kronor.
Det gör kommunen till den näst rikaste i Kalmar län och till den 60:e rikaste av landets 290 kommuner.
Hade vi haft 380 miljoner kronor i kassan när vi började denna mandatperiod, i form av fonderingar till välfärdsbyggnader, så hade vi använt dem. Det som fanns var fyra år av sammantaget underskott.
Istället ärvde vi stora behov, både av nyproduktion och renoveringar.
De 380 Mnkr har gått till ny gymnasieskola, nytt äldreboende, ny stor förskola, ny industrimark och fiberinvesteringar på landetsbygden.
Inte något operahus , nationalscen eller liknande.
Vi har byggt under tidernas lägsta ränta och i en konjunktur med gott om arbetskraft.
Jag är stolt över att vi under moderat drivkraft kunna leverera så mycket under mandatperioden.

Investeringen i industrimark brukar kritiseras. Centern tycker vi gjorde för mycket på Krönsmon.
Låt mig ge följande exempel:
Krönsmon och Östra Ceos består av 250.000 kvm bruksfärdig industrimark. Kostnaden lite drygt 70 Mnkr. Det gör i runda tal 290 kronor/kvm mark i investeringskostnad som det ser ut idag.
VA-kollektivets investeringar pågår just nu.
Vi subventionerar maken med ca 100 kronor/kvm. Det ger en kommunal subvention på 25 Mnkr att slås ut på 40 år. Resten av pengarna ska tillbaka till kommunkassan när tomterna säljs.
Om jag slår ut detta som del av skatteintäkterna på 750 Mnkr årligen får jag att kommunen satsar 0,8 promille av skatteintäkterna på industrimark årligen.
Jag vet att det är runda och ej exakta tal, men det ger ändå en bild av hur stor satsningen är i relation till skattebetalarnas insatta medel.
Det är en investering för att befintliga företag ska kunna växa och nya etablera sig.
Säg den kommun som kan vara utan sina företag eller industrimark att etablera sig på.
Jag är stolt över att vi klarat av det som fanns i Översiktsplanen redan 2007 men låg i långbänk förra mandatperioden.
Vill du att Vimmerby kommun ska fortsätta utvecklas och moderniseras, och samtidigt ha koll på ekonomin, så vill vi moderater gärna ha din röst i kommunvalet.

onsdag 27 augusti 2014

Länsstyrelsen svarar om Yxern

-   Länsstyrelsen i Kalmar ställer sig på sjön Yxerns sida. 
-  -  Vi kommer att verka för att vattendomarna hävs och vi kommer att prioritera ärendet om och när det begärs yttrande från oss.
Det säger chefen för Tillväxt- och Miljöavdelningen Eva Brynolf i brev och samtal med mig, efter det att landshövdingen mottog min vädjan om hjälp för Yxern.

I går svarade hon på mitt brev till landshövding Stefan Carlsson:
Jag håller med om att läget är bekymmersamt, inte minst bilderna på strandkanten vittnar om detta. Men som vi alla vet så har verksamhetsutövaren ett tillstånd som gäller, förvisso mycket gammalt, men som vi måste förhålla oss till.
Bakgrunden till att vi i somras sa nej till att dra igång en process om omprövning av tillståndet var att vi helt enkelt inte är prövningsmyndighet, det är i stället Mark- och miljödomstolen.  
Vidare ligger det en ansökan om omprövning av villkoren från verksamhetsutövaren redan nu hos Mark- och miljödomstolen. Ytterligare ett argument från länsstyrelsens sida att inte agera är, att om vi skulle ta initiativ till en omprövning (vilket lagstiftningen tillåter) måste vi minst räkna med att processen tar 2-3 år.
Att Yxens regleringsföretag har lämnat in en ansökan till Mark- och miljödomstolen om ändrade villkor för minimitappning är givetvis positivt. I den här processen kommer länsstyrelsen sannolikt att vara remissinstans. Om domstolen till sist medger ändringen ser vi detta som den snabbaste vägen att få till stånd en höjning av vattnets miniminivå. Den lagändring som är på gång kan också givetvis vara en lösning, men i nuläget är det svårt att veta när vi kommer igång med ett sådant arbete, först måste beslut tas om den nya lagstiftningen.
Det är en komplex situation men vår bedömning är som sagt att man löser situationen i det korta perspektivet snabbast genom den ansökan som redan nu finns på domstolen.
 /slut på brevet/
-         
Det finns tre möjliga vägar, fortsätter hon i ett följande telefonsamtal med mig med mig, och det är följande:
Länsstyrelsen ingriper, vilket lagstiftningen tillåter, men en sådan process kan ta 2-3 år. Den andra vägen är lagstiftningsändring. Det finns ett förslag som är ute på remiss och som ska bli en proposition i riksdagen i höst. Det förslaget säger att alla vattenverk ska ses över och omprövas.  Till 90 procent säkerhet blir det en skärpt lagstiftning. Den tredje vägen är att invänta Mark- och Miljödomstolens handläggning av ärendet från i somras och jag tror det kommer att ske i september-oktober. De brukar inte ta längre tid på sig. Mot bakgrund om den ändrade lagstiftning som är på gång tror jag beslutet kan bli positivt för Yxern.

Min fråga: Yxern behöver länsstyrelsens stöd,  och  när ni får remisser kan vi räkna med att Länsstyrelsen  stöder ändring av vattendomen?
-         -   Ja, det kan jag nog säga. Vi ser problemen precis som ni och när ärendet kommer hit kommer det att bli prioriterat. Men som sagt, snabbaste vägen under det regelverk som råder är via Mark- och Miljödomstolen, säger Eva Brynolf.

-           

tisdag 26 augusti 2014

Så många jobbar inom privat vård i Kalmar län

Hur många anställda berörs av förslagen om att begränsa, eller till och med förbjuda, privat drivna verksamheter i välfärden? 
I den privat drivna sjukvården jobbar över 40 000 personer. Mer än 38 000 personer arbetar i små och stora äldreomsorgsföretag.
Totalt finns det mer än 160 000 anställda i den privat drivna vården och omsorgen.

Ekonomifakta har tagit fram jämförbar statistik, från SCB, över sysselsatta hos privata vård- och omsorgsföretag i riket och alla län.
Där hittar du uppgifter om hur många som jobbar hos privata vårdgivare i Kalmar länm, hos privata äldreomsorgsföretag, i den privat drivna tandvården och i vård- och omsorgsföretag i andra delar av välfärden.
Du ser också hur antalet privat- och offentliganställda i vård och omsorg har utvecklats över tid. 

Läs på den här länken:


http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Valfarden-i-privat-regi/sysselsatta-inom-valfardssektorn/

söndag 24 augusti 2014

Min vädjan till landshövdingen: Stoppa tömningen av Yxern!

Idag har jag skickat ett brev till landshövding Stefan Carlsson, Kalmar.
Sjön Yxern, dess stränder, djurlivet, miljön är nu starkt hotad på grund av en enorm sänkning av vattennivån.
Jag begär nu att landshövdingen och länsstyrelsen akut ska ingripa.
Här är brevet som skickades via mail idag:



Vädjan om att Länsstyrelsen akut
stoppar regleringen av sjön Yxern av miljöskäl
/Se också Dnr 535-5273-2014, Länsstyrelsen, 2014-07-10/

(Bifogar två bilder, den ena från nyårsafton 2013, den andra speglas dagens läge. Foto: Tino Åberg)

Regleringen av sjön Yxern, Vimmerby och Västerviks kommuner, orsakar just nu stora skador på miljö och djurliv.
Normalt  sommarvattenstånd i sjön Yxern är 92,29 m.ö.h nu är nivån 1.30 m lägre än normalt.
Enligt vattendom från 1938 tillåts nivåförändringar på nära tre meter, vilket kan ge påverkan på sjön då den har grunda stränder.
Att resultatet utav en sådan vattendom inte är hållbart är lätt att se.
I snart ett år har den så viktiga strandzonen varit torrlagd!

Yxern är Kalmar läns största insjö och har stora värden för kommuninvånarna.
Jag ber dig därför att agera så att tömningen omedelbart stoppas till tillflödet av vatten kan återställa sjön till normal vattennivå.

Yxern har i alla år sedan regleringen startade 1947 (vattendom 1938) succesivt krympt sin vattenspegel och blottlagt sjöbotten.
I ena änden av sjön har 50 ha försvunnit sedan regleringen startade, idag är det totalt igenväxt sump- och träskmark.
Regleringsföretaget innehåller 12 vattenkraftverk på en sträcka från Yxern till havet. Förutom Tekniska Verken i Linköping, som styr över huvuddelen och därför är huvudman, äger privatpersoner och företag vattenkraftverken.
De finns utplacerade på en sträcka som löper Yxeredsån, Totebo, Nässjön, Hjorted, Hjorten, vid Svarteström-Ankarsrum leds vattnet via en tub på 250 meter mellan lilla och stora flugen (Botorpsströmmen), Maren, Tofvehult och vidare mot havet. Både Vimmerby och Västerviks kommuner berörs av regleringen.
Vattendomen medger Regleringsföretaget att sänka eller höja vattennivån med tre meter. Eftersom sjön har grunda stränder blir sänkningen förödande.
Denna torra sommar rapporteras abborrens, gäddans, gösens och ålens lekplatser vara torrlagda. Fiskbeståndet i sjön kommer att påverkas starkt i framtiden.
Det rinner ut 1000 liter per sekund ur Yxern nu, avsevärt mer än tillflödet. Trots den torra sommaren följer regleringsföretaget vattendomen exakt.
Tekniska verket har begärt att få ändra vattendomen och minska sänkningen något men ärendet ligger i väntkorgen på Mark- och Miljödomstolen.

Länsstyrelsen behandlade en vädjan om hjälp i juli. Men ärendet avslutades utan åtgärd.
Jag ber dig att åter lyfta frågan. Länsstyrelsen kan begära omprövning om djurlivet hotas. Man borde också kunna akut stoppa regleringen under dessa omständigheter.
Vattenkraftverken är också gamla. Ingen av dem har fisktrattar som gör att fisken kan passera. För ålen är det ödesdigert eftersom den inte kommer till sina lekplatser.
Fisken går urskillningslöst in i turbinerna och resterna sugs upp i slamsugaren efter verken.

Det finns frivilliga som kämpar för att rädda Yxern.
En av dem är Tino Åberg, telefonnummer 0705433548 och 0492-430 43.

Han kan fördjupa dina kunskaper och vara din guide om du gör ett besök.
Jag vet att du kan agera kraftfullt Stefan, och hoppas du kan engagera dig i denna fråga också.

tisdag 19 augusti 2014

Skillnaden mellan öppet och slutet fibernät


Undvik långa avtal när du tecknar fiber!
Fiber är på gång i Vimmerby och ett hett diskussionsämne.

Det finns två slag av fibernät du kan välja på när du ansluter din villa; ett öppet eller slutet nät.

En villaägare har ett slutet nät om man ger en operatör rätt att installera fiber till villan och också en exklusiv nyttjanderätt till fibern under avtalstiden.
Detta brukar innebära långa avtalstider och operatören väljer vilka tjänster du ska köpa. Post och Telestyrelsen (PTS) rekommenderar att långa avtalstider bör undvikas.

Om du väljer en operatör med ett öppet nät, som Vimmerby kommuns nät,  finns det flera olika tjänsteleverantörer att välja mellan. De erbjuder internet, TV och telefoni var för sig, eller paketerat i paket. I dessa nät är konkurrensen hög och innebär låga attraktiva priser samt korta bindningstider.

Om du som villaägare ansluter dig till en nätägare som har ett öppet nät, kan villaägaren själv bestämma vilka tjänsteleverantörer som ska leverera tjänster till villan.


Vimmerby kommun har därför valt att erbjuda invånarna ett öppet nät. Det överensstämmer med den valfrihet som vi anser att våra medborgare ska ha när det gäller val av leverantörer för TV, internet och telefoni.

söndag 17 augusti 2014

Valrörelsen tutar igång på allvar i kommunen

Idag var det politisk skyltsöndag. Åtminstone i Vimmerby för idag fick man börja valaffischera på ett antal avsedda platser.
Vi moderater var igång vid 10-snåret och klistrade valaffischer.
Innan klockan två var alla uppsatta i Rumskulla, Gullringen, Södra Vi, Storebro, Tuna, Frödinge och Vimmerby.
Faktiskt var vi först ut. Vi fick stå ensamma till kvällen då folkpartiet dök upp med sina affischer. Gissar att övriga partier kommer nu i veckan med sina valbudskap.

* * *

Var på Orkla Sverige, som Frödinges anrika ostkake- och bakverksfabrik heter numera. Ett spännande företagsbesök jag gjorde tillsammans med riksdagsman Jörgen Andersson (M).
Ett 80-tal anställda är man idag och det är klart, robotar har tagit en hel del jobb genom åren.
En ny, spännande och hemlig produkt är på gång så kanske den kan skapa ytterligare arbetstillfällen.
Spännande var det också att höra hur Frödinge helt arbetar efter "lean" idag; kortfattat att många beslut tas direkt på golvet, stående korta produktionsmöten och effektiv uppföljning.
Ostkakeboden fick sedan ett besök. Och sommaren har varit bra där också, väldigt många åker dit för en kopp kaffe och ostkaka med vispgrädde och sylt. rejäla portioner dessutom.

* * *
Från i lördags och varje lördag fram till jul träffar du politiker på stan. Många partier passar på att prata med de som besöker Vimmerby centrum lölrdag förmiddag. Vi moderater stod vid torget och fick en hel del spännande möten.
Många ser väldigt positivt på den utveckling Vimmerby haft de senaste fyra åren. Det har verkligen hänt en hel del och mycket har verkställts. Också industrin har god fart och arbetslösheten ä, som alla vet idag, bland de lägsta i landet faktiskt.

* * *
Beträffande bloggandet kommer jag från och med nu att blogga lite oftare fram till valet.
Så vill du ha mail när jag skrivit något nytt, så klicka då på Följ i högerkanten här.
Nu startar valrörelsen på allvar.
Hjärtligt välkommen till alla valdebatter som hålls i kommunen.
I Tuna bygdegård kl 19 på onsdag kväll, arrangerar LRF valdebatt för allmänheten.
I morgon kväll är jag i Ydrefors på årligt medborgarmöte tillsammans med kommunchefen, brukar vara trevligt.



söndag 10 augusti 2014

Vimmerby Hembygdsförening 90 år

Vimmerby hembygdsförening firade 90 år idag, söndag, i hembygdsparken Gästgivarehagen.

Här följer mitt tal på jubileumsfirandet:

Kära Hembygdsvänner.
Vi står på en central plats i Vimmerbys historia.
De två gravfälten från järnåldern omgärdar en betydligt yngre, hitflyttad bebyggelse, som sparats till eftervärlden och som idag utgör ett spännande inslag i denna oas.
Tänk om vi hade en tidsmaskin.
Tänk om vi då kunde ta oss tillbaka till yngre järnåldern.
Låt mig fantisera om vad vi skulle se om vi landade i området runt Gästgivarehagen.

Alldeles säkert skulle vi hamna mitt i livet och rörelsen i en järnåldersby, kanske föregångaren till dagens stadsbildning i området..
Här kunde vi se ut över bosättningen med sina gårdar, alla djur och alla människor som levde här.
Närmast oss fanns den stora hövdingagården.
Hövding Gunnar hade ett stort hushåll, med inte bara en hustru utan tre. Den första hade medgett månggiftet, om inte så hade äktenskapsbrottet straffat sig hårt.
Men hon såg det praktiskt.
Kvinnorna hade en mycket respekterad position och de ansågs jämställda med sin make i allt.
Och alla barnen till kvinnorna räknades också som lika arvtagare. Vår hövding, Gunnar, var lycklig över sina tre fruar för alla var dugliga ledare över gården när han var på resande fot, ofta i sällskap av sina jarlar.
Kvinnorna kunde också organisera ett försvar av gården med hjälp av de fria män som fanns i byn och framförallt av alla gårdens trälar.
Nu var det höst och skörden skulle in i ladorna. På Gunnars gård fanns många trälar. Man kände igen dem på deras vita skjortor och snaggade huvuden.
Gunnar hade dock tagit på sig sin krigsdräkt, han skulle bevista en begravning av en annan hövding, Björn den Vidfarne,  med vilken han delade detta stora område som rymde två byar.

En ny hövding skulle utses och Gunnar hade hoppas att han skulle få härska över både byarna, över hela bosättningen här på över 1000 människor.
Vid de båda byarnas ting hade det höjts röster för att byarna skulle slås samman när man insåg att Björn skulle dö av sin sjukdom.
Björn den Vidfarnes begravning var precis lika rituell som alla stora hövdingars begravningar. Han hade lagts på en säng av stockar, stödd av tjocka pålar men nere i en långsmal grav en meter djupt ned i marken.
Under bädden låg ris som skulle tändas på.
På bädden låg hans sköld, hans svärd och knivar, pärlor i glas och kristall, mängder av andra ägodelar och han var klädd i sin finaste hövdingadräkt.
Uppe på den stora platån låg då förutom han själv, hans häst och två trälar som fått följa honom i döden.
De skulle tjäna honom i Asagård.

När båren bränts ned lades jord över resterna och man byggde en formation av stenar i form av ett skepp på hans grav.
För alltid skulle den ligga där och just den stenformationen fick bara sådana kämpar som Björn.
Åren gick.
Gunnars stora by vid sidan av gravfältet levde sitt sälla liv i den yngre järnåldern.
Ett stort antal gravar hann anläggas invid  byn som i sin tur utvidgades åt ett annat håll, närmare den stora sjön, nuvarande Krön.
Kristendomen under medeltiden, helt etablerad på 1100-talet, tog över makten över vikingarnas byar på bara några generationer, traditioner och landskap förändrades.
De kristna kungarna var helt andra härskare än Gunnar på Vikingatiden.
De byggde sin första kyrka, troligen på 1200-talet och kanske på den plats där det så småningom 1685 den stora Karolinerkyrkan byggdes, på en hög höjd i Vimmerby.
I dagens kyrka finns medeltida inventarier kvar, och kanske hette vår förste präst Henricus Erici, verksam på 1200-talet.

Kvar här i nuvarande Gästgivarehagen, blev ett gravfält med 295 brandgravar, med övervuxna stensättningar,  det enda som vittnar om vikingalivet i den yngre järnåldern i Vimmerbys omgivning.
Ja, fantasin kan ta språng när man går på historisk mark.

Det år Hembygdsföreningen i Vimmerby bildades, 1924, var också ett valår precis som i år, valet till andra kammaren.
Resultatet av valet blev att Hjalmar Branting tillträdde statsministerposten.
På Wikipedia kan man läsa att valets stora fråga var försvaret. Socialdemokraterna, kommunisterna och Frisinnade folkpartiet ville minska utgifterna för försvaret genom att dra ned på utbildningstiden för de värnpliktiga samt lägga ned regementen.
Högerpartiet intog en mer försvarsvänlig attityd och ville lösa frågan genom kompromisser med övriga borgerliga partier.

Hur levdes livet 1924?
En spännande historisk person känner vi lite grand, kan vi tycka. Det är Nils Carlsson, kallad Stolpe.
Den kortväxte Stolpes lilla hus Stolpalyckan var på 10 kvm med jordgolv, med spisen borttagen.
När Stolpe levde där var det sannolikt enbart 8 kvm golvyta. Andra som besöks stugan mätte upp den till enbart 6 kvm golvyta…
Takhöjden var man överens om, 175 centimeter och Stolpe hade ändå marginal innan han slog huvudet i taket, för han var verkligen tunn och kortväxt, precis som sin far Rusenstolpe.
Var är vi i tiden?
1927 flyttade 20-åriga Astrid Eriksson till Stockholm, Nisse Stolpe var 37 år, hans mor hade gått bort några år tidigare.
Stolpe levde sitt liv som diversearbetare, ett mycket vanligt yrke då, genom att samla flaskor, lump och ben.
Mjölk fick han av fattigvården och Frälsningsarmen besökte han ofta och fick lite mat.
Tidigare i yngre år hade han en fast anställning på Hallbergs snickeri.
Han levde under små omständigheter, ofta i berusat tillstånd. Gamle Dr Hellström bedömde Stolpe som ”feg, lat, sinnesslö, rädd och psykopatiskt”.
Skälet varit att stolpe varit på sjukstugan flera gånger och uppträtt störande.
Hellström fick sedermera medge att Stolpes intelligensnivå var över medelmåttans.
Nu var han inte heller psykopatisk, dock labil.

Han besökte ibland Frälsningsarmen som djupt troende, en tid var han aktiv Frälsningssoldat men kåradjunkten Tekla Englund tvingades utesluta honom på grund av hans supande.
Stugan ja, Stolpelyckan låg på Lusknäckarmalmen, kvarteret Norra Malm i Vimmerby, granne med kyrkan.
Stolpe var fäst vid sin stuga. Han diktade en gång:
”Mitt hus är så ringa,
Dess dörr är så låg
Men aldrig en kärare
Boning jag såg”
Ja, Stolpes stuga finns att beskåda just här i Gästgivarehagen i öm omvårdnad av Hembygdsföreningen, och anekdoter om Stolpe tror jag många har hört berättas.
Eftersom han gick bort i början på 1950-talet så finns det idag i princip bara de som minns honom när de var unga.

På 1950-talet uppfördes också Stjärnhusen där jag växte upp. För oss barn där, och i Capella och gamla Vimarhem utgjorde grannen Gästgivarehagen en jättestor lekplats. Här tog vi också våra första dopp i Lillån, här i kröken var en perfekt badplats bara några minuters språngmarsch från Stjärnhusen.
Och så fångade vi kräftor i ån genom att söka dom med ficklampa. Barfota gick vi där i vattnet i mörkret...

Att förnimma bygdens rötter, att se, uppleva och känna vad människor gjort här tidigare är en stark känsla och drivkraft. Fascinationen över vår kultur är stor hos de flesta och därför finns det många skäl till att rikta ett stort tack till hembygdsrörelsen och Vimmerby hembygdsförening för det stora arbete, energi och engagemang man lägger ned här i Gästgivarehagen.
Det är med glädje vi konstaterar att Vimmerbybor fortsatt engagerar sig i Hembygdsföreningen och finner glädje i bevarandet av det gamla.

Jag vill med detta rikta kommunens och mina gratulationer till Vimmerby Hembygdsförening på den 90:e födelsedagen och också utbringa ett fyrfaldigt leve för jubilaren.
Den leve! Hurra Hurra hurra Hurra!

söndag 3 augusti 2014

Därför ska du välja Vimmerby kommuns fibernät


Vimmerbys fibernät kommer att ge mellan 5-10 Mnkr i överskott efter 2030 och de pengarna kommer att kunna hålla ner avgiften för hushållen, och bidra till att fiberlägga minst 90 procent av kommunen, inte bara centralorten.
Över mellan 160 och 200 kommuner har nu egna fibernät. Vimmerbyborna bör ansluta sig till kommunens nät, det vinner de själva på över tiden.
När Telia säger att fiber på  landsbygden är statens och kommunernas problem, och att de själva ska ta Vimmerby centralort så innebär det i klartext att de vill att kommunen ska fiberlägga den del som aldrig blir lönsam och själva ta den del som snabbt ger stor vinst.

Det mår vara helt enligt Telias egna koncernmål, och helt acceptabelt i marknadsperspektivet.
Men som moderat kommunalråd och politisk ledare i Vimmerby kommun kan jag inte acceptera att skattebetalarna ska betala fiberläggning där det är olönsamt, men avstå där det är lönsamt. Det är inte god ekonomisk hushållning och det är inget kostnadseffektivt sätt att använda skattemedel på.
För mig som moderat är det oerhört viktigt att landsbygdens folk kan bo kvar och driva sin verksamhet där de bor. Det problemet överlåter Telia till stat och kommun. Man tar inget samhällsansvar. Ett företag med nära nog monopolistisk dominans måste ta samhällsansvar i en så viktig fråga som infrastruktur.
Vimmerby kommun har beslutat lösa det problemet genom att låta lönsamma Vimmerby centralort vara med och betala investeringen på landsbygden.

Ägare till flerfamiljshus som tecknat avtal med Telia har ofta fått avtalet gratis, gentemot att skriva långa kontrakt. Detta kommer hyresgästerna att få betala istället. Ingen tror väl annat än att Telia ska ha in sina pengar?  Tyvärr gäller det också kommunala Vimarhems fastigheter i centralorten som tecknat ett avtal på 12 år, innan det var beslutat att kommunen skulle bygga ett eget nät.
Men kommunen klarar sin investeringskalkyl om villaägare, bostadsrättsföreningar och företag/industrier ansluter sig till det kommunala nätet. Vi behöver 60 % anslutning.

Vi  har valt att satsa på ett kommunalt ägt nät av flera skäl:

1.      Demokratiska aspekter. Kommunens kalkyl bygger på en Robin Hood-modell där vi exempelvis  drar ekonomisk nytta av alla tomma rör Vimmerby Energi har i gatorna och de pengar man sparar på att slippa gräva, lägger vi på landsbygdens fiberdragning.

2.      Konkurrensneutralitet. Genom att kommunen äger fibern så garanteras konkurrensneutralitet. Telias fiber ägs av deras dotterbolag Skanova. De i sin tur använder Telia som kommunikationsoperatör. Endast de som gör avtal med Telia får rikta erbjudande till kunden. Det är lika stor valfrihet som att säga; välj vem ni vill bara ni väljer något av mina barn.

3.      Kostnadsaspekten för medborgarna. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, hävdar att kunder till kommunägda nät har 20-30 % lägre avgifter gentemot marknadsägda nät.

4.      Kommunens egen ekonomi. Vimmerby kommun sparar in över en miljon kronor årligen  i utgifter med eget nät. Över tid ökar den summan.

5.      Fiber en viktig infrastruktur. Telia kan säljas till vilken aktör som helst i Ryssland eller Kina. Vimmerby kommun har för avsikt att behålla sitt fiberägande, precis som el- och fjärrvärmenätet. Överskottet kommer kommuninvånarna till del.

6.      Enighet. Moderaterna och socialdemokraterna gjorde en överenskommelse om kommunalt fiber som sedan de mindre partierna i båda blocken anslutit sig till.

7.      Investeringen är redan igång. Redan idag har vi stamledning i Gullringen, Djursdala, Södra Vi, Pelarne, Storebro och Vimmerby. Vi är på gång i Rumskulla och ska snart ta oss till Frödinge och Tuna.