Gymnasieskolan i Vimmerby måste öppna upp för politiska samtal och samtal med näringslivets
aktörer.
När jag gick i gymnasiet, i Hultsfred på den tiden, hade vi flera
besök av politiker och den politiska diskussionen var omfattande.
Känslan var
att också elevrådet valdes utifrån politiska premisser...
Det var i och för
sig i början på 1970-talet och tiden var radikal på många sätt.
Men det
skapade inretsse för politik och villkoren på arbetsmarknaden.
Argumenten hos
eleverna fick nötas mot varandra och man vann insikt i hur politik kan styra
både samhälle och näringsliv, beroende på den poltiska ambitionen.
Idag känns
det som ett stort tomrum...
På samhällslektionerna förutsätter jag att det
fortfarande finns någon form av information, men hur argumenten bryts och bemöts
beror självfallet på den syn läraren själv har.
Det vi behöver är en debatt
på skolan, inte bara torr information hämtad ur partiprogram.
Vimmerby är
inte ensam om att sakna ungdomar i politiken. Trots att mina egna ungdomar växt
upp i en familj med en mycket politisk pch samhällsintresserad far (ja, mor med,
dock inte med samma brinnande intresse...) så är deras basala kunskaper mycket
små.
De har de kunskaper man fick på samhällslektionen, men inte den kunskapen
man får när politiska argument bryts mot varandra. Insikterna.
Ett av barnen har dock
något år efter gymnasietiden ökat sitt intresse, då med fokus på djurhållning
och klimatfrågor. Som fått till följd en och annan uppfriskande debatt
far-dotter inom hemmets väggar...
Och hennes kunskap på området har inspirerat mig, samtidigt som jag tror att hon grunnar på de argument jag lägger. (Nog är det väldigt inspirerande att diskutera med orädda ungdomar!)
Och det har givetvis också inneburit att
jag lärt mig ett och annat ur hennes argumentation, börjat fundera på
djurfrågor, hur vi påverkar vårt klimat på olika sätt, etc.
Åtminstone den sista frågan fanns
inte med på agendan när jag gick i gymnasiet. Men definitivt nu, bland dagens
unga och givetvis också bland oss äldre och jag tror i alla partier.
Hur skulle vi öka våra insikt utan diskussion och
resonemang?
Eleven Daniel Nestor skrev för en tid sedan en insändare i
Vimmerby Tidning där han efterlyste politiken i skolan. Jag undvek att svara
honom med tanke på att skolan själva kanske skulle göra det. Det skedde
inte.
Mitt svar är att det är svårt för politiker att besöka skolan om
skolfolket inte själva vill ha besök.
Jag har under snart två år gjort
verksamhetsbesök på kommunens arbetsplatser. Jag har nog samtalat med över 400
anställda.
Regeln är att veksamheterna ska bjuda in mig genom ett mail till
Carina Östh på näringslivsenheten. Det finns ingen anledningför mig att komma oanmäld
när man söker dialog. Jag vill helt enkelt lyssna för att lära, och har därför
kallat besöken för "Lyssnarresan".
Endast två verksamheter inom skolan har
bjudit in mig; särskolan och låg-mellanstadiet på Vimarskolan. Övriga har
uteblivit och jag tolkar det som att man inte vill ha samtal med den högsta
politiska ledningen i kommunen, trots Carinas påminnelser till verksamhetscheferna hur
man ska gå tillväga för att få besök.
Så mitt svar till Daniel Nestor: Vänd
dig till din rektor och till skolans verksamhetschefer och fråga dem varför de
inte vill ha besök av den politiska ledningen.
Passa också på att fråga hur man
från skolledningens sida vill öka kontakten med de politiska partierna och med
näringslivet.
När det gäller näringslivets närvaro är det samma brist. Vi
har fått teknikcollege och det är bra, men det är också allt. Praon är helt
borta, skälet är sannolikt rädsla för arbetsmiljökrav och liknande.
Om nu
praon inte ska återinföras är det ännu viktigare att näringslivet finns med i
skolvärden, och att skolan ordnar närvaro i näringslivet.
Mitt förslag är
att gymnasieskolan funderar över frågorna och ser över möjligheterna att öka
kontakterna med både politiken och näringslivet.
Några förslag:
-
Syokonsulent Laila Karlsson arrangerade på sin tid, genom Rotary, minimässa under
en dag på gymnasiet dit företagen kom och berättade om sin verksamhet. Kontakter
knöts. Bra initiativ,
- Kan eleverna få göra studiebesök vid företagen?
Frågan diskuterades på senaste Industrirådet och företagen var positiva.
-
Ordna regelbundna politiska debatter på gymnasiet. Varör bara inför valet?
Arrangera dem regelbundet kring stora lokala frågor: fiberutbyggnad, budget,
äldreomsorg, barnomsorg, ungdomsfrågor, landsbygdsfrågor, etc. Använd
Tullportsteatern och två timmar av en dag då och då så kommer det politiska
intresset, och intresset för samhällsfrågor, att öka.
- Plocka in partierna
ett och ett på samhällslektionerna och låt dem frågas ut av ungdomarna. Låt alla
partier delta. Avsluta sedan med en debatt mellan dem. Men gör det minst en gång
per årskurs. Grunda innan med genomgång om hur staten, landsting och kommuner
styrs politiskt.
Jag behöver väl inte närmare gå in på skälen till att
skolan (ungdomarna)-politiken-näringslivet måste fördjupa diskussioner,
resonemang och problemställningar med varandra?
Välkommen! På den här bloggen kan du följa mitt arbete som kommunalråd i Vimmerby kommun. Kommentera gärna inläggen jag gör, dock införs endast inlägg under namn. Anonyma inlägg tas inte in. Du kan också maila mig frågor, tips eller idéer direkt på: micael.glennfalk@vimmerby.se.
söndag 23 juni 2013
tisdag 18 juni 2013
Mitt tal på Näs, invigningen av "Vägen till Emil"
Kära premiärbesökare!
Astrid berättade aldrig
vad Emil gjorde den 3 november.
Alla andra datum som låg
bakom de 369 trägubbarna som blev täljda i Snickarboa - 370 egentligen men en
var så lik Prosten att den ville Mor Alma inte spara utan grävde ned bakom
vinbärsbusken… - alla andra dagar beskrivs så inlevelsefullt genom Almas
skrivbok.
Men vad hände den 3
november?
- Det berättar jag aldrig, skrev Astrid, för
det har jag lovat Emils mamma.
Hade hon sett in i
framtiden?
Hade Emil fått svar där
han satt i Snickarboa söndagen den 13 juni och täljde sin etthundratrettionde
trägubbe och avslutade med en bön:"
Käre gode Gud, gör så jag sluter med alle mina hyss".’
Hade vår Herre då svarat:
"
Nej du Emil, för du behöver din påhittighet den tredje november om precis 32 år. Då ska det tas ett viktigt
beslut i Vimmerby. Så din förmåga får du vackert behålle!"
Det svaret funderade Emil
länge på.
Vi fortsätter fantisera
... Kanske det var i början på seklet, kanske det var på 1920-talet.
- I vilket fall var det nu
den tredje november just det året.
Emil, nu 37 år gammal, hade
sedan ett antal år tillbaka flyttat ifrån Katthult i Lönneberga och in till
Vimmerby. Han hade engagerat sig som lokalpolitiker och blev invald i
stadsfullmäktige.
Stadsfullmäktige skulle
idag, den tredje november, rösta fram en ordförande, och denne skulle därefter
få bosätta sig i Borgmästargården på Storgatan.
Talarlistan var lång. Den
gamle doktorn som flyttat från Mariannelund och in till stan, som visserligen
var ålderman men vid god vigör, skuttade upp i talarstolen, som han vore 10 år istället
för som nu sjuttio, och föreslog Emil Svensson. För han minns Emils stora bragd
en natt i snörstormen med häst och vagn tog Albert till doktorn med
blodförgiftning. Doktorn och Emil hade ett gott öga till varandra.
Med en överväldigad stor
majoritet valdes Emil Svensson till kommunalnämndsordförande, 37 år gammal,
yngste genom tiderna, han hade röstats in i stadsfullmäktige av både
godtemplare och bönder, och i stadsfullmäktige blev han nu vald till ordförande
för kommunalnämnden, dåtidens kommunstyrelse.
Motiven till valet av Emil
Svensson i Katthult beskrevs i dåtidens Vimmerby Tidning i ett urval av ord,
sagda av olika talare från talarstolen.
Han var påhittig, god,
snäll, nyfiken, energisk, social, omtänksam, karismatisk, samarbetsvillig,
trofast, lojal - och full av infall.
Den tredje november var en
stor dag, men hysset Emil gjorde den dagen beskrevs i lokaltidningen som
"galet befängt".
Han utsåg nämligen sin
gamle far Anton Svensson till Kamrer för stadens ekonomikontor och därmed blev
det stopp för alla utgifter.
" Inget får koste ett endaste öre" myntade Anton och det blev en levnadsregel för
Vimmerby stad och kommun under decennier.
Trots att Emil efter bara
en månad bytte ut sin far, eftersom inte en enda räkning betalades, lades det
ändå under denna månad grunden till en sund, ekonomisk återhållsamhet i kommunen, som påverkat ända fram till idag.
Allt detta kunde hänt den
3 november. Om det gjorde det fick vi aldrig veta. Astrids gåta lever än idag,
liksom frågan om Emil till slut blev kommunalnämndsordförande.
Jag vill gärna tro det,
för en sådan som Emil hade behövts idag också.
*
Tillbaka till idag, till
nuet.
Numera är det
annorlunda....
Nuvarande
kommunstyrelseordförande, d.v.s. jag själv, har tillm skillnad mot Anton spenderbyxorna
på, bland annat i detta område Näs, och
tio miljoner ska användas för att starta upp projektet Trädgårdarna på Näs, en
ny stor upplevelse i Astrid Lindgrens Vimmerby.
Jag tror Emils starka
vilja att friskt satsa och utveckla hade fått honom och hans kommundelsnämnd
att ta samma beslut.
Både som boende i denna
kommun och som kommunalråd, är jag är stolt över att idag få vara med och
inviga utställningen ”Vägen till Emil”. Jag är stolt över att vi i Vimmerby
förknippas med Astrid Lindgrens fantastiska verk och gärning.
Vimmerby har verkligen
tagit en plats bland de stora resemålen i Sverige!
För mig med några år på
nacken och med mina snart 60 år boende här i Vimmerby kommun, är det egentligen
en helt otrolig utveckling i kommunen, som knappast gått att skapa ens med den
vildaste fantasi, och det är faktiskt i grunden en enda person som är upphovet
till det – Astrid Lindgren.
På vägen är det sedan
många, både lokala och utsocknes
entreprenörer, kreatörer och energiknippen som har bidragit, förstås,
och gjort Vimmerby till den kommun som den idag är.
Men utan Astrid hade vi
inte kunnat göra allt det där andra.
Man brukar säga att
besöksnäringen är framtiden, inte minst för små orter som har något unikt att
erbjuda och som vill fortsätta finnas.
*
Idag kanske många tar den
här utvecklingen för given. Att vi kan luta oss tillbaka och leva gott på de
turister som kommer hit och på det goda rykte och renommé som Vimmerby har i
Sverige och utomlands.
Men det krävs fortsatt
utveckling och positiv attityd till våra gäster och varandra.
De som bor här och de som
besöker oss ska mötas av en kommun som är enkel, inte för komplicerad och
krånglig, utan en positiv, optimistisk
enkelhet. I Astrids anda.
Jag är stolt över att vi
har ett kulturbolag som Astrid Lindgrens Näs i kommunen, ett bolag som vårdar
och utvecklar arvet efter Astrid Lindgren och hennes familj.
Jag är emotionellt bunden
till Näs, för jag tycker att det är här vi konkret verkligen kan tacka Astrid
för all den utveckling hon bidragit till i vår kommun.
Astrid Lindgrens Näs har
idag tagit en plats bland landets kulturinstitutioner och intressanta
besöksmål, och det betyder mycket för Vimmerby. Utställningen ”Vägen till Emil”
är ännu en högkvalitativ utställning på Astrid Lindgrens Näs.
Jag önskar, av hela mitt
hjärta, alla på denna viktiga plats stor framgång i sitt viktiga arbete!
Slutligen.
Härmed kungöres att
Kommunstyrelsen i Vimmerby kommun har beslutat instifta "Emil i
Lönnebergas stipendium" på Stångådalens gymnasium till minne av att Emiil
föddes för 50 år sedan, nya Katthult i Astrid Lindgrens Värld och denna
utställning på Näs invigs.
25.000 kronor ska fonden
få och del av avlastningen ska årligen gå till stepenium till elev eller elever
som under läsåret i handling visat särsilt "stort, varmt och gott
hjärta" .
Vi tycker att just det är
essensen i våran Emil.
Tack.
söndag 16 juni 2013
Framtidstrender som redan är här...?
Jag minns de sista 20 åren på förre decenniet relativt väl.
Särskilt 1990-talet.
Det talades om den digitala revolutionen.
Den skulle i framtiden innebära att vissa arbetsplatser (som
sådana) skulle utrotas och ersättas av ambulerande människor som skulle jobba
precis var som helst.
Hur skulle det gå till, undrade man. Men jag lugnade mig
samtidigt; den framtiden skulle inte jag få uppleva, den var för långt fram.
Allt fler tecken tyder på att vi är mitt inne i den
framtiden. Framtiden hinner knappt uttalas förrän den är.
I veckan lyssnade jag på Microsofts Sverige-VD Per Adolfsson
som under en timme pratade om ”Trender”. Och påstod att dessa trender för många
människor inte var framtidsscenarion, utan verklighet.
1.
Mobilitet: Vi vill jobba oavsett tid och plats.
2.
Effektivisering: Färre förväntas göra mer.
3.
Växlingen: Gränsen mellan jobb och fritid suddas
ut.
4.
Skiftet: Det stora generationsskiftet på
arbetsmarknaden.
5.
Konsumentifiering: Det ska fungera, oavsett
pryl.
6.
Integritet: När allt finns på nätet ökar kraven.
7.
Säkerhet: En hygienfaktor.
Adolfsson resonerade kring några trender: Tesen ”arbete är
inte längre en plats man går till, utan något du gör” är relevant för vissa,
men fortfarande inte för buss- och taxichaufförer, hantverkare och ett antal
andra yrken.
Men det har börjat bli relevant i yrken som hemtjänsten (mycket
service kan ges via internet), sjukvården (uppkopplad läkare direkt i hemmet)
till exempel och då kan man ju fråga sig om hemtjänstens jobb är hemma hos
brukaren och läkarens jobb är på sjukhuset, eller om de kan vara i princip var
som helst…? Arbetsplatsen är där du juist befinner dig och utför arbetet...
Svaret är ja, men det gäller givetvis inte hela
yrkesutövningen. Ännu.
För Vimmerby kommuns del är e-samhället en lika stor möjlighet till effektivisering, kvalitetsökning, och kostnadsminskning som hos näringslivet. Vi får tusentals frågor som kan besvaras via internet, mängder av samtal och dialog hålls idag som kan hållas via webb-tv, rådgivning kan ges via chatter och det medför naturligtvis att vi också har många anställda som inte behöver kontor.
Per Adolssons Microsoft har just fokuserat på detta i sin
egen värld. De har minskat kontorsytorna väsentligt, och istället skapat olika
gemensamma arbetsplatser i form av olika rumsteman. Pengarna de sparat har använts till ny design, vilorum
och annat.
Han gjorde därefter en hel del reklam för Windows 8 som ger stora
möjligheter, det medges, och man funderar på om Microsoft fortfarande styr
världens digitala utveckling, trots konkurrenter som Google. De nya
operativsystemen lyfter nivån betydligt.
Vimmerby kommuns IT-förvaltnings ( ITSam AB) vd Alberto Necovski sa när jag frågade honom, att
han tror ITSam-kommunerna har de nya surf-datorhybriderna redan inom ett år.
I så fall ökas möjligheterna betydligt, att just jobba utan
ett fysiskt kontor.
Per Alfredsson beskrev det nya arbetslivet som Micropsoft ser
det:- Vi ökar möjligheten att få ett fungerande livspussel , vi får lägre kostnader, vi minskar behovet av arbetsresor och ökar effektiviteten och produktiviteten…
Microsoft styr världen, tänker jag. Men hur ska man få alla som jag att åter lära upp sig…och som han hörde min tanke, tillade han:
- En ny generation arbetstagare är på väg in att jobba tillsammans en ny generations arbetsgivare, båda är uppvuxna med en digital teknik och de kan inget annat, vet inte hur de fungerat förut och allt är naturligt för dom.
- De kommer inte för sent till hämtning till förskolan för att de fastnat i en bilkö i Stockholm, utan de jobbar på vägen dit och kan åka en timme innan för det krävs så mycket tid för att transportera sig 10 kilometer i den nya storstaden…
Just nu.
Vad är utmaningarna för de som arbetar i framtidens Vimmerby
kommun. (För all del, redan nu faktiskt…)
-
Nya krav på ledarskap, det gamla ledarskapet
fungerar inte längre. Nu krävs återkommande samtal, utvecklingsplaner,
uppföljning, återkoppling, kompetenslyft och ännu mer ständigt lärande.- Förståelse för att utnyttja tekniken. Om du kan 30 procent av din digitala utrustning idag bör du kunna 90.-100 procent i framtiden. Teknikintresse måste födas tidigt.
- Vara medveten om att det är tre parametrar som är viktiga: Människan, Tekniken och Platserna. Platserna du jobbar från kan som sagt vara var som helst.
Min reflektion är att jag hört allt förut, och allt jag hört
har blivit sant.
Jag hörde om det fantastiska Apple 1985, som hade en dator där
journalisten kunde sätta tidningssidor direkt.
Jag hörde om telefoner som kunde förflyttas, 20 kg tunga
visserligen, men man kunde ringa från skogen med ett 010-nummer.
Jag hörde om små handdatorer på 90-talet som kunde ladda upp
ritningar och visa på en skärm i en telefon. Ja just det, man kunde ringa med den också.
Listan kan göras lång…
Jag har som sagt hört ”trender om framtiden” förr, och alla
gånger har det förverkligats.
Därför är det ingen tvekan för mig, utan att fortsätta
mitt ständiga lärande och adoptera tekniken och försöka leva i den tid jag
lever i.
PS: Ni noterade
säkert att det inte blev en blogg i söndags.
Jo, jag hade semester i Turkiet.Ja, jag åt så jag blev trött.
Ja, jag sov i solstolen vid poolkanten.
Ja, jag behövde det.
Nej, jag hade ingen bra uppkoppling på nätet eller telefonen.
Och skönt var det...
söndag 2 juni 2013
Dax att besluta om budgetramen
På tisdag tar kommunstyrelsen i Vimmerby budgetramen för
2014-2015.
Det innebär att vi föreslår fullmäktige en
tilldelning av pengar till våra verksamheter: Barn- och Utbildning får en ram,
Kultur och Fritid en annan ram, Socialnämnden sin ram, Kommunstyrelsen sin ram
och Miljö -och Byggnadsnämnden sin.Fullmäktige tar sitt beslut den sista måndagen i juni, innan semesterperioden.
Hösten ägnar sedan nämnderna med sina förvaltningar till att prioritera sin veksamhet inom den ram man fått.
Man förelägger sedan fullmäktige sitt förslag, som fattar beslut.
Debatterna vi nu har att vänta i fullmäktige gäller alltså ramförslaget i juni och verksamhetsbudgeten i oktober-november.
Alliansen kommer att föreslå kommunstyrelsen en
budget som ska innebära ett överrskott på 2 procent. Det är statens krav, ett
balanskrav, på oss kommuner, vi ska ha ett överskott så vi kan visa att
intäkterna finansiar vår drift.
Men det innebär att åren 2014-2015 inte får bli alltför
tuffa. Vi behöver fortsatt låg ränta, vi måste minska arbetslösheten och vi får
inte förlora mer skattekraft, d.v.s. invånare.Den största utmaningen finner vi i våra två största verksamheter och därmed budgetar; de minskande gymnasiekullarna och de ökande kostnaderna för placeringar.
Den ena frågan är demografiskt knuten; kan unga familjer inte finna bostäder och villatomter, kan de inte finna jobb till båda, ja då flyttar man till jobben.
Det blir färre barn som föds här, som leder till färre gymnasieelever som antalet inflyttade inte kan kompensera. Möjligtvis kan ett attraktivt gymnasium, med attraktiva program, kompensera en del.
Detta drabbar ungdomar, både de med kvalificerad utbildning och de som inte har någon utbildning alls. De rena, enklare industrijobben försvinner och kvar blir de mer kvalificerade jobben i en allt mer robotiserad industri. Ska vi få nya jobb till en ny generation måste vi också göda idéarbetet i samhället.
Tjänstesamhället växer och den politiska utmaningen ligger i att bädda för innovation och nytt jobbskapande. Innovationskraften kommer att vara central i ungdomsgenerationen.
Tittar man på vår kommun så tycker jag att vi har en
viss motståndskraft mot urbaniseringen; besöksnäringen är knuten till Astrid
Lindgren och Vimmerby. Där växer jobben till och kommun, län, region och stat
borde se, att där den typen av jobb växer borde också akademin och
spesutbildning växa.
Ett annat exempel på motståndskraft är kommunens
rika flora av småföretag. Vi har mängders mängder av fåmansbolag och mindre
företag i kommunen, somliga av dem inom hantverksyrken som gynnats av både
Rot-avdrag och den byggexplosion som startats nu i Vimmerby kommun.
En tredje motståndskraft är Vimmerby-andan. Den kan
tyckas som en floskel men faktum är att fler och fler uttrycker sig nöjda över
att kommun-företag-organisationer alt oftare krokar arm och gör gemensam sak.
Jag ska uppehålla mig vid "byggexplosionen".
Industrimark för 60 mnkr, omsorgsboende för 150
mnkr, förskola för 32 mnkr, kraftvärmeverk för 400 mnkr, bryggeriutbyggnad 200
mnkr, Arla bygger ut 200 mnkr, ny Emil-miljö i ALV 100 mnkr, investering på
Ceos 8 mnkr, etc. Lägg därtill ytterligare ett antal privata investingar och
kommunala undehållsinvesteringar i
gator, rondeller och fastigheter.Även om många av dessa jobb handlas upp av stora byggkoncerner med tillresta byggjobbare, så ger de jobb åt undleverantörer med säte i Vimmerby och angränsande kommuner.
Byggkranar är alltid ett hälsotecken på en bygd.
Men det fordrar att vi har koll på investeringsnivån
och varje år framöver avsätter vinstmedel till amortering.När man nu betraktar vår budget kommer man att finna att 70-80% av budgeten är skola och social omsorg. Det finns inte mycket över till annat.
Där ligger vrt fokus kommande budgetperiod.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)