Ekkullen säljs nu till Astrid Lindgrens Värld efter ett beslut av en enig Allians i kommunstyrelsen.Det är ett stycke mark med stort värde för de vimmerbybor som bor och verkar i grannskapet; hyresgäster i Vimarhem och barnen i grannskapets förskola.
Jag respekterar fullt ut det värde Ekkullen har - men accepterar inte arguementet att den inte går att ersätta som strövområde.
När kommunstyrelsen nu tog beslut om att låta utveckla markområdet bakom fjärrvärmeverket upp mot korsningen Prästgårdsgatan-Ängsgatan tog vi ett beslut som innebär ett nytt strövområde, med grillplats, sittplatser och stigar, en från sly utgallrad skogsmiljö som jag tror kan bli en riktigt bra naturpark.
Det gränsar området utan någon trafik; gång- och cykelväg ligger både i anslutning och som genomfart. Området kan nås av väldigt många människor.
Jag kan tycka att vi ändå skulle ha ordningställt området; vi är bra men måste bli ännu bättre på att ta hand och vårda våra stadsnära strövområden och det här området ligger ju mitt i bebyggelsen.
Vi ger nu ALV möjlighet att expandera till den gräns som den inre ringleden sätter, man kommer inte längre däråt. Ska man expandera parkmiljön måste man gå mot halkbanan och området bortanför det.
Att ge ALV tillgång till Ekkullen, dels för att bygga en ny Emil-miljö i kanten av området för omkring 30 miljoner kronor, dels skapa en naturyta till parkens annars ganska täta bebyggelse ökar attraktionskraften i anläggningen. Man får större möjligheter att ta emot fler besökare.
Fler besökare innebär jobb, inflyttning, bostäder...ja kort sagt, utveckling.
Som politiker måste man väga för och emot och i detta fall, med ersättningsområdet till de boende, tycker jag vi tagit ett klokt beslut.
ALV har fått betala fullt pris. Man har genom sin egen existens i området drivit upp priset till ca 300 kronor per kvm för byggbar mark i området. Det är högsta markpriset någonsin i Vimmerby. Industrin i övrigt betalar 70 kronor per kvm.
ALV är beredda att betala det priset för att få växa, för att fler jobb ska skapas och mer utveckling ska komma kommunen till del.
Det finns kommuner i Sverige som skulle skänkt ALV marken.
Jag tycker ALV tar sitt ansvar, man vet hur kommunens ekonomi ser ut och, mycket viktigt, man VILL betala för sig, göra rätt för sig. Det är hedrande när man vet hur enskilda företagare kan agera när man sitter i den positionen ALV gör.
Att skapa förutsättningar för en av de största attraktionerna i Europa att växa är självklart.
Som politiker med ansvar för kommunens framtida utveckling är det ett ansvarsfullt beslut.
Den som säger något annat ser inte helhetsbilden. Och framtiden.
De unga som bor i kommunen nu kommer att leva gott på besöksnäringen i framtiden. Redan idag står den för 17% av alla jobb, industrin för 30 %. Men medan industrin i stort står still i sitt jobbskapande, över konjunkturcyklerna, så växer besöksnäringen.
Att skapa förutsättningar för ALV är att skapa förutsättningar för ett Vimmerby som kan stå sig in i framtiden.
Vimmerbys framtiden är inte att få ett Arla etablerat varje år. Tacksamt att det kom. Men det finns ingen inbyggd repris. Det kommertvärtom att vara ytterst sällsynt.
Vimmerbys framtid är att se till att möjligheter skapas för de befintliga företagen att växa och att kratta manegen med snabb handläggning och bra möjligheter för nya företag att uppstå.
För mig är ALV en jobbskapare, en katalysator för besök och inflyttning och ett varumärke som vi är ensamma om och som aldrig flyttar till Slovenien eller Kina. Det stannar här.
Låt dem därför växa och gläds åt deras tillväxt.
ATT VARA FÖRETAGARE
Jag vet att jag valts som KSO företrädande nya moderaterna. Men min bakgrund är löntagarens i 14 år och företagarens i 25 år. Jag har förmånen att kunna känna in både löntagarnas och företagarnas villkor. Och jag försöker dra nytta av båda.
När jag nu säger ja till att ersätta Svensk Tryckgjutning för en skada som, i mitt tycke, ett kommunalt vägbygge orsakat har jag inte svårt att sätta mig in i rollen.
Voteringen förlorades med 2-7 och Leif Carlsson (m) och jag var ensamma i KS i vår årsikt att ersätta företaget.
Jag ska kort beskriva varför jag tänker så:
Om jag ägt STG och jag en dag, 10 år efter att jag etablerat företaget där, finner byggnaden vattenhotad, vattenvågorna slår över gräset mot byggnaden och jag får stoppa produktionen och inrikta mig under en drygt vecka på att försöka få bort vattnet, skulle jag fråga mig varför detta plötsligt hände.
När jag undersöker varför så är det enda som hänt att kommunen fyllt igen en kotunnel som hade ett vattenflöde ut från området dygnet runt och byggt en rondell i gränsen mot min tomt.
Även om nu två undersökningar inte direkt säger att det var detta som var felet, och inte heller säger att det kan ha varit ett annat fel - utan säger bara att det kan vara det ena eller det andra, hade jag som företagare aldrig accepterat detta. Jag hade begärt domstolsprövning.
Det gjorde nu inte STG år 2004 och tyvärr ligger det dom i fatet nu.
Majoriteten i KS anser att man nu är för sent ute och att bevis inte finns, man avslår därför kravet. Inte bara på en dryg miljon som företaget haft som skadeståndsanspråk, utan också det på en halv miljon som förhandlingen lett fram till.
Jag böjer mig givetvis för majoritetens beslut men det är inte mitt sätt att bedriva företagspolitik. I min värld tar var och en sitt ansvar för de skador som kan uppstå, även om den ena parten är en kommun.
Jag har full respekt för KS beslut, och tycker det är synd att beslutet inte togs när allt verkligen hände, 2004.
Det jag önskar kommer ut av detta ärende är att dialogen kan bli mer öppen och snabb mellan näringslivet och kommunen. Jag tänker bidra till det. Jag vill att företagen ska vara glada och tacksamma över att de etablerat sig i Vimmerby, därför att vi här har ett rättvist och konkurrensneutralt manér när vi ser på företagens behov.
Kommunen ska likaledes vara glada och tacksamma till sitt näringsliv.
Kanske en utopi tycker gamla politiker.
Inte alls.
Och här har jag nytta av min företagarbakgrund.
Jag VET att företagen vill ha lika spelregler, rättvis bedömning, snabb och KORREKT handläggning och ett leende på läpparna från alla parter som deltar, samt inte minst, att alla har en stark vilja att hitta lösningar på de problem som kan uppstå.
Vi har en hel del leende människor i vår kommun, både företagare, politiker, tjänstemän och företagare. De finns här som föredömen för mig.
Låt oss skapa ett öppet samtalsklimat mot ett gemensamt mål; utveckling av Vimmerby kommun.
Alla med en ärlig vilja att skapa ett föredöme bland landets småkommuner.
Med fler jobb ökar skatteintäkterna och mer pengar kan gå till vård, skola och omsorg.
Vi vet ju alla att det hänger ihop.
söndag 26 juni 2011
söndag 19 juni 2011
Vi måste förhålla oss till mätningar, trots allt...
Som ni kanske märkt under de senaste åren toppar inte Vimmerby kommun de listor som publiceras i olika medier.Tyvärr vill jag säga, för att många av oss som bor här tycker det är mycket som är bra. Vi älskar ju den här biten på jorden och vill för allt i världen inte flyttta härifrån.
Det som förenar oss är att vi vill göra den bättre.
Man kan givetvis diskutera värdet i olika listor. Men de finns. Vi måste förhålla oss till dem.
Och kanske kan vi använda dem för att skapa bättring? Listorna baseras ofta på hur kommunen hanterar sin service till medborgarna, var man lägger pengar och resurser och hur man klarar sig ekonomiskt.
Senaste listorna publiceras i tidningen Focus och jag tänkte fördjupa mig lite i dem.
UNG I VIMMERBY
Vimmerby kommer på 213 plats av 290 som "ungdomskommun". Det är givetvis inte bra. Det man mäter är uppnådda mål i skolan, lärartäthet, idrottsföreningar, ungas psykiska hälsa, medelålder i kommunen, ungdomsarbetslöshet. monnbing och bruk av alkohol, och tobak.
Vi kan bara spekulera i var vi faller igenom. Jag tror vi har höga poöäng i variabeln idrottsföreningar, lärartäthet men låga i övriga.
ÄLDRE I VIMMERBY
Det är betydligt bättre att vara äldre i Vimmerby, än att vara ung. 59:e plats av 290 kommuner är acceptabelt. Vad man än säger om prutningar och sparbeting, följande räknas in i variablerna: pengar till äldreomsorg, tillgång till äldrevård, kvalitet i äldrevården, kvalitet i hemtjänsten, medellivslängd och arbetande pensionärer. Här tror jag vi får pluspoäng på pengar till hemtjänsten och tillgången till äldrevård.
FAMILJ I VIMMERBY
73:e plats av 290 - så bra är Vimmerby kommun för en familj. Det bygger på variablerna; råd att köpa villa, andel skilda, pappaindex, personaltäthet förskola, barnfattigdomsindex, löneskillnad mellan könen. Här kan vi bli bättre i flera variabler.
ARBETA I VIMMERBY
120:e plats av 290 blev placeringen för Vimmerby som en jobbkommun. Här räknar man medelinkomster, utveckling, arbetslöshet, andel lågutbildade, arbetsolyckor, företagsklimat och andelen pendlare. Kan vi förbättra företagsklimatetet tror jag vi stiger i graderna. Viktigt att Vimmerby är en mycket bra jobbkommun.
FUNDAMENTA
Man mäter också något som kallas "fundamentala variabler" och det är en kompott av allt möjligt, som exempelvis, in-utflyttning, födelseöverskott, taxeringsvärden på villor, miljöskyddad areal, anmälda brott, serveringstillstånd, självmord, alkoholrelaterade dödsfall, valdeltagande, kommunal skattesats, flyktingmottagande, försörjningskvot, soliditet, ohälsotal, ekonomiskt bistånd, andel miljöbilar och kulturkostnad per invånare. Plats? Jo, här blev det 73 av 290 kommuner.
Total placering, allt sammanräknat, hamnade Vimmerby kommun i tidningen Focus mätning på 121 plats av 290 kommuner. Det är åtminstone på övre halvan men det kan vi inte nöja oss med.
Ska vi bli en konkurrenskraftig kommun måste vi upp bland de bästa.
Kan vi ha något annat mål än att bli allra bäst?
Som kommunstyrelsens ordförande vill jag sätta det målet och när man sätter mål ska man inte fundera så mycket över att cencurera sina tankar eller drömmar, utan mer att fokusera sin vilja på att nå dit man tror är möjligt.
Jag tror det är fullt möjligt att bli den bästa kommun att bo i för unga, för äldre, för familjer och att arbeta i.
Blir vi tillräckligt många runt det målet har vi nått halvägs.
Vill man så kan man - en formulering jag tror mycket på.
Fotnot: Visionsarbete är något vi ska försöka introducera i nämnderna och i partigrupperna framöver. Partierna har alltid visioner självklart, men att försöka konkretisera dem och förhålla sig till dem i praktiskt kommunal politik är kanske nytt. I september ska vi försöka veva igång det arbetet för att våren 2012 kunna diskutera, och fatta beslut, om en visionär plan på områden som inte bara är en översiktsplan (ÖP), utan också näringslivsarbete, turismen, äldreomsorgen, barnmomsorgen, skolan, den kommunala servicen och ekonomin. Då får vi praktiskt sätta mål på sikt. Ska bli jättespännande!
Det som förenar oss är att vi vill göra den bättre.
Man kan givetvis diskutera värdet i olika listor. Men de finns. Vi måste förhålla oss till dem.
Och kanske kan vi använda dem för att skapa bättring? Listorna baseras ofta på hur kommunen hanterar sin service till medborgarna, var man lägger pengar och resurser och hur man klarar sig ekonomiskt.
Senaste listorna publiceras i tidningen Focus och jag tänkte fördjupa mig lite i dem.
UNG I VIMMERBY
Vimmerby kommer på 213 plats av 290 som "ungdomskommun". Det är givetvis inte bra. Det man mäter är uppnådda mål i skolan, lärartäthet, idrottsföreningar, ungas psykiska hälsa, medelålder i kommunen, ungdomsarbetslöshet. monnbing och bruk av alkohol, och tobak.
Vi kan bara spekulera i var vi faller igenom. Jag tror vi har höga poöäng i variabeln idrottsföreningar, lärartäthet men låga i övriga.
ÄLDRE I VIMMERBY
Det är betydligt bättre att vara äldre i Vimmerby, än att vara ung. 59:e plats av 290 kommuner är acceptabelt. Vad man än säger om prutningar och sparbeting, följande räknas in i variablerna: pengar till äldreomsorg, tillgång till äldrevård, kvalitet i äldrevården, kvalitet i hemtjänsten, medellivslängd och arbetande pensionärer. Här tror jag vi får pluspoäng på pengar till hemtjänsten och tillgången till äldrevård.
FAMILJ I VIMMERBY
73:e plats av 290 - så bra är Vimmerby kommun för en familj. Det bygger på variablerna; råd att köpa villa, andel skilda, pappaindex, personaltäthet förskola, barnfattigdomsindex, löneskillnad mellan könen. Här kan vi bli bättre i flera variabler.
ARBETA I VIMMERBY
120:e plats av 290 blev placeringen för Vimmerby som en jobbkommun. Här räknar man medelinkomster, utveckling, arbetslöshet, andel lågutbildade, arbetsolyckor, företagsklimat och andelen pendlare. Kan vi förbättra företagsklimatetet tror jag vi stiger i graderna. Viktigt att Vimmerby är en mycket bra jobbkommun.
FUNDAMENTA
Man mäter också något som kallas "fundamentala variabler" och det är en kompott av allt möjligt, som exempelvis, in-utflyttning, födelseöverskott, taxeringsvärden på villor, miljöskyddad areal, anmälda brott, serveringstillstånd, självmord, alkoholrelaterade dödsfall, valdeltagande, kommunal skattesats, flyktingmottagande, försörjningskvot, soliditet, ohälsotal, ekonomiskt bistånd, andel miljöbilar och kulturkostnad per invånare. Plats? Jo, här blev det 73 av 290 kommuner.
Total placering, allt sammanräknat, hamnade Vimmerby kommun i tidningen Focus mätning på 121 plats av 290 kommuner. Det är åtminstone på övre halvan men det kan vi inte nöja oss med.
Ska vi bli en konkurrenskraftig kommun måste vi upp bland de bästa.
Kan vi ha något annat mål än att bli allra bäst?
Som kommunstyrelsens ordförande vill jag sätta det målet och när man sätter mål ska man inte fundera så mycket över att cencurera sina tankar eller drömmar, utan mer att fokusera sin vilja på att nå dit man tror är möjligt.
Jag tror det är fullt möjligt att bli den bästa kommun att bo i för unga, för äldre, för familjer och att arbeta i.
Blir vi tillräckligt många runt det målet har vi nått halvägs.
Vill man så kan man - en formulering jag tror mycket på.
Fotnot: Visionsarbete är något vi ska försöka introducera i nämnderna och i partigrupperna framöver. Partierna har alltid visioner självklart, men att försöka konkretisera dem och förhålla sig till dem i praktiskt kommunal politik är kanske nytt. I september ska vi försöka veva igång det arbetet för att våren 2012 kunna diskutera, och fatta beslut, om en visionär plan på områden som inte bara är en översiktsplan (ÖP), utan också näringslivsarbete, turismen, äldreomsorgen, barnmomsorgen, skolan, den kommunala servicen och ekonomin. Då får vi praktiskt sätta mål på sikt. Ska bli jättespännande!
lördag 11 juni 2011
Genombrott - på flera plan
I juli ska jag fila på ett nytt ägardirektiv till Astrid Lindgrens Näs.
Förhoppningsvis kan det processas i politiken under hösten för ett antagande i kommunfullmäktige i oktober.
Det finns flera skäl till att ge Näs ett nytt ägardirektiv.
Det som föreligger idag ger en riktning åt alla håll. Det är därmed svårt att arbeta efter och ett nytt måste skapa större tydlighet med vad kommunens uppdrag till Näs är.
Näs är inne i nytt utvecklingsskede. Lokalt fick man ett definitivt genombrott besöksmässigt med Janne Strömsten-utställningen. Många, många som aldrig varit på Näs kom dit då och uppskattade sin upplevelse. Det har stor betydelse för den lokala förankringen.
Genombrottet som regional och nationell mötesplats skulle jag vilja påstå pågår. Det är mycket svårare, mer komplicerat, speciellt med tanke på att Näs ambition är att vara ett kulturcentrum och besöksmål. I det arbetet tillkommer sannolikt en ny företeelse, Astrid Lindgrens Trädgård, kommande år men också utvecklingen som mötesplats där lokalt och regionalt möter nationellt.
Ett exempel på det blir det i höst när ett stort seminarium arrangeras på Näs med forskare, näringsliv, politiker och kultur/design.
I torsdags kväll fick jag tillfälle till ett längre samtal med IKEAs VD Thomas Carlzon, ett möte på initiativ av hela Smålands landshövding Kristina Alsér, och han tackade ja till att delta i ett idéarbete rörande lek, design, näringsliv, kultur på Näs i höst. I fredags satte jag igång processen med ende medarbetaren för närvarande på kommunens näringslivskontor, Carina Östh.
Jag hoppas det ska bära frukt en bra bit fram.
TURISMORGANISATIONEN
När kommunstyrelsen förhoppningsvis enigt tar beslutet om en ny samlad destinationsorganisation på måndag, kommer Näs att vara en av fyra viktiga spelare i det arbetet; förutom Turistbolaget, Vimmerby Concept Park (lekutveckling) och Kultur- och Fritidsförvaltningen.
Det känns så skönt att kunna lotsa detta projekt fram till fullmäktige i juni, och samtidigt presentera en turismstrategi föredömligt gjord av konsulten Johan Graffman och alla de lokala vimmerbybor/handeln/näringen som deltagit i arbetet och slutligt gjort formuleringarna.
Äntligen kan vi få en efterlängtad samordning av våra resurser, och kraft att marknadsföra allt Vimmerby har brett. Ett genombrott.
Nu får vi instrumenten (turismstrategin) och organisationen (med en styrgrupp där den tillkommande näringslivschefen är ordförande) att verkligen få värde för de kommunala, regionala och nationella pengar som sätts in på olika plan. De försvinner inte ut i en spridd dimma, utan nu får vi en samlad organisation som kan kraftsamla.
Nästa arbete i processen är bildande av näringslivsråd, vilket försenats i väntan på tillsättningen av näringslivschef. I höst hoppas jag få lösningen där. Och jag lovade ju att vi ska gifta ihop vår turismstragei med en näringslivsstrategi innan december. Det målet kvarstår.
Till detta återkommer jag.
ÄNDRAD RIKTNING
Jag ska inte summera första halvåret som kommunalråd nu. Det tänkte jag göra i juli månad. Men jag kan ändå konstatera att vi i Vimmerby nu är på väg att ändra riktning.
Exemplet med en stor bilfärja är slående. Trots back i maskin glider den ändå framåt. Men nu känns det som den börjar kränga mot en ny riktning. När KS nu tar budgeten på måndag, som innebär en åtstramning där det är möjligt, kommer vi att generera överskott för framtida utveckling. Också det ett genombrott eftersom vi i flera år presterat underskott.
Också kommunchefens och förvaltningschefernas arbete med beslutskulturen och samordningen börjar slå rot. De fördyrande stuprören är på väg att bli hängrännor och det betyder mycket.
I politiken ska vi hänga med och också öka samarbetet mellan nämnderna.
Våra nämndordförandemöten är viktiga, dialogen, sökandet efter gemensamma möjligheter.
Ja, kort sagt - det känns väldigt bra!
(Förra veckan blev söndagskrönikan måndagskrönika och nu blir den lördagskrönika. Hoppas ni förlåter. Kanske ska den döpas om till helgkrönika istället...?)
Förhoppningsvis kan det processas i politiken under hösten för ett antagande i kommunfullmäktige i oktober.
Det finns flera skäl till att ge Näs ett nytt ägardirektiv.
Det som föreligger idag ger en riktning åt alla håll. Det är därmed svårt att arbeta efter och ett nytt måste skapa större tydlighet med vad kommunens uppdrag till Näs är.
Näs är inne i nytt utvecklingsskede. Lokalt fick man ett definitivt genombrott besöksmässigt med Janne Strömsten-utställningen. Många, många som aldrig varit på Näs kom dit då och uppskattade sin upplevelse. Det har stor betydelse för den lokala förankringen.
Genombrottet som regional och nationell mötesplats skulle jag vilja påstå pågår. Det är mycket svårare, mer komplicerat, speciellt med tanke på att Näs ambition är att vara ett kulturcentrum och besöksmål. I det arbetet tillkommer sannolikt en ny företeelse, Astrid Lindgrens Trädgård, kommande år men också utvecklingen som mötesplats där lokalt och regionalt möter nationellt.
Ett exempel på det blir det i höst när ett stort seminarium arrangeras på Näs med forskare, näringsliv, politiker och kultur/design.
I torsdags kväll fick jag tillfälle till ett längre samtal med IKEAs VD Thomas Carlzon, ett möte på initiativ av hela Smålands landshövding Kristina Alsér, och han tackade ja till att delta i ett idéarbete rörande lek, design, näringsliv, kultur på Näs i höst. I fredags satte jag igång processen med ende medarbetaren för närvarande på kommunens näringslivskontor, Carina Östh.
Jag hoppas det ska bära frukt en bra bit fram.
TURISMORGANISATIONEN
När kommunstyrelsen förhoppningsvis enigt tar beslutet om en ny samlad destinationsorganisation på måndag, kommer Näs att vara en av fyra viktiga spelare i det arbetet; förutom Turistbolaget, Vimmerby Concept Park (lekutveckling) och Kultur- och Fritidsförvaltningen.
Det känns så skönt att kunna lotsa detta projekt fram till fullmäktige i juni, och samtidigt presentera en turismstrategi föredömligt gjord av konsulten Johan Graffman och alla de lokala vimmerbybor/handeln/näringen som deltagit i arbetet och slutligt gjort formuleringarna.
Äntligen kan vi få en efterlängtad samordning av våra resurser, och kraft att marknadsföra allt Vimmerby har brett. Ett genombrott.
Nu får vi instrumenten (turismstrategin) och organisationen (med en styrgrupp där den tillkommande näringslivschefen är ordförande) att verkligen få värde för de kommunala, regionala och nationella pengar som sätts in på olika plan. De försvinner inte ut i en spridd dimma, utan nu får vi en samlad organisation som kan kraftsamla.
Nästa arbete i processen är bildande av näringslivsråd, vilket försenats i väntan på tillsättningen av näringslivschef. I höst hoppas jag få lösningen där. Och jag lovade ju att vi ska gifta ihop vår turismstragei med en näringslivsstrategi innan december. Det målet kvarstår.
Till detta återkommer jag.
ÄNDRAD RIKTNING
Jag ska inte summera första halvåret som kommunalråd nu. Det tänkte jag göra i juli månad. Men jag kan ändå konstatera att vi i Vimmerby nu är på väg att ändra riktning.
Exemplet med en stor bilfärja är slående. Trots back i maskin glider den ändå framåt. Men nu känns det som den börjar kränga mot en ny riktning. När KS nu tar budgeten på måndag, som innebär en åtstramning där det är möjligt, kommer vi att generera överskott för framtida utveckling. Också det ett genombrott eftersom vi i flera år presterat underskott.
Också kommunchefens och förvaltningschefernas arbete med beslutskulturen och samordningen börjar slå rot. De fördyrande stuprören är på väg att bli hängrännor och det betyder mycket.
I politiken ska vi hänga med och också öka samarbetet mellan nämnderna.
Våra nämndordförandemöten är viktiga, dialogen, sökandet efter gemensamma möjligheter.
Ja, kort sagt - det känns väldigt bra!
(Förra veckan blev söndagskrönikan måndagskrönika och nu blir den lördagskrönika. Hoppas ni förlåter. Kanske ska den döpas om till helgkrönika istället...?)
måndag 6 juni 2011
Kan vi ge Näs egen ekonomisk kraft?
När Vimmerby kommun en gång i tiden tog emot stora summor pengar från Regionförbundet bland annat, för att skapa Kulturkvarteret Astrid Lindgrens Näs gjorde man inget längre överslag.
Efter ett antal år var projektpengarna slut och Näs försörjning överlämnades till kommunen som då hade överskottspengar från Astrid Lindgrens Värld.
Efter försäljningen av temaparken lovade köparen, Saltkråkan AB, att fullfölja bidraget som ALV betalat ut under en begränsad tid och till ett begränsat belopp.
Detta är nu utbetalat.
2010 gav därför kommunens holdingbolag, Vimmerby Kommunala Fastighets AB, över 5 Mnkr till Näs som ett täckningsbidrag.
För 2011 har kommunen anslagit i kommunstyrelsens budget ett verksamhetsstöd på 3 Mnkr.
Om det ska räcka måste Saltkråkan AB på nytt gå in, samtidigt som Näs själva måste bidra med ca 3 Mnkr.
Inga överenskommelser med Saltkråkan är ännu gjorde men när Vimmerby kommuns rambudget för 2012 är klar, och vi känner kommunens budgeterade insats, tänker jag ta upp diskussioner om fortsatt stöd med Saltkråkan AB.
Det begicks en del misstag tidigare kan man tycka så här i backspegeln:
1) Inget skriftligt avtal gjordes varken med ALV eller dess ägare Saltkråkan AB. Det lär endast finnas ett styrelseprotokoll i ALV som visar ambitionen.
2) De styrande såg tyvärr inte längre bort än de bidragsår som fanns. Ingen långsiktig driftbudget upprättades.
3) Man undvek/missade att söka regionalt verksamhetsstöd av statens pengar till Regionförbundet.
4) Man trodde att Näs skulle bära sig självt efter uppbyggnadstiden.
När det gäller det sistnämnda finns det, mig veterligt, inte en kulturinrättning, inte en teater eller museum som bär sig utan stöd. Det är nog ganska utopiskt att tro att Näs i sig själv skulle bära sig, i den form det har idag.
Och när det gäller regionalt kulturstöd är det förunderligt hur man kan ha missat att göra anspråk på den typen av medel. Här kan man tycka att ansvaret är delat, både av Näs styrelse och av kommunstyrelsen. Någon någonstans borde ha funderat på om inte verksamheten kunde bli föremål för statligt stöd.
När det gäller avtalet med ALV borde ett sådant upprättats.
I ett hus med kunniga tjänstemän och intresserade politiker på olika poster, borde också någon ha funderat på om man inte ska ha ett avtal skriftligt. Förstod man inte vilka summor som det skulle bli frågan om?
Och så driftkostnaderna.
Förr eller senare så kommer dom. Ur egen plånbok. När alla bidrag tagit slut. Har man pengar då?
Bygger man verksamhet på bidrag måste man från dag ett vara klar över hur saker ska finansieras när bidraget tagit slut. Eller att det finns en bakdörr att kliva ut i.
Astrid Lindgrens Näs kan knappast ha en bakdörr. Vi kan inte ha Näs ibland, och ibland inte. Går man in i den stansingen är det för livet. Alltså: vad skulle hända efter fem år? Frågan ställdes inte, därför kom heller inget svar.
När vi nu ska diskuterar en ny satsning, Vimmerby Concept Park AB, rör det sig om en kommunal miljon som ska ge totalt 8-9 Mnkr i bidrag. Projektet är på två år. Därefter ska det bära sig.
För egen del är jag alldeles klar över att projektet ska ha en bakdörr. Vimmerby kommun ska helhjärtat (vilket är min personliga åsikt) gå in i projektet men vi ska också lika raskt kliva ur om det visar sig inte fungera. Jag skulle inte vara positiv om jag inte trodde det skulle fungera. Kommunstyrelsens representant i idéarbetet har varit Per-Åke Svensson (c) och det han redovisat låter mycket intressant och lovande.
Vimmerby Concept Park är ett försök att driva ett "kontorshotell" där projektet sammanför forskare inom lek med företag inom leknäringen. Många har anmält intresse. Nationella företag liksom lokala. Linköpings Universitet blir en av parterna. Målet är att få avknoppningar, tjänstejobb, i Vimmerby. Eller kanske etableringar av lekproducerande företag.
Näs då?
Jag tror Näs behöver draghjälp. Vi har en bra verksamhet där ute; innehållsmässigt, proffsigt utförd. Men den är dyr i förhållande till kommunens budget. Kanske inte alls dyr i förhållande till vad den ger. Men det är än så länge ganska osynligt för gemene man.
För egen del kan jag inte tänka mig ett Vimmerby utan Astrid Lindgrens Näs. Vi ska vara tacksamma över att familjen upplåter barndomshemmet. Ett naturligt hjärta i verksamheten.
Men vi måste skapa förutsättningar för Näs att själva tjäna sina pengar, sitt uppehälle.Jag är beredd att satsa en miljon om året, varje år. Så skrevs det också i moderaternas valplattform. Jag tror att den siffran kan delas av många politiker.
Men då måste vi hitta ideerna, strukturerna, förutsättningarna, nytänket, omstruktureringarna, ett annat sätt att göra saker på - så Näs inte bara kan locka till sig många besökare, utan också kan vara lönsamt.
När den kommunala rambudgeten för 2012 är klar ska också ett nytt ägardirektiv skrivas för Näs. Jag hoppas kunna komma med ett förslag till kommunstyrelsen i augusti, då vi också ser hur vår besöksnäring ska organiseras.
I veckan nu åker jag till Stockholm för två halvdagar med Näs styrelse.
Jag hoppas på intressanta diskussioner där.
Efter ett antal år var projektpengarna slut och Näs försörjning överlämnades till kommunen som då hade överskottspengar från Astrid Lindgrens Värld.
Efter försäljningen av temaparken lovade köparen, Saltkråkan AB, att fullfölja bidraget som ALV betalat ut under en begränsad tid och till ett begränsat belopp.
Detta är nu utbetalat.
2010 gav därför kommunens holdingbolag, Vimmerby Kommunala Fastighets AB, över 5 Mnkr till Näs som ett täckningsbidrag.
För 2011 har kommunen anslagit i kommunstyrelsens budget ett verksamhetsstöd på 3 Mnkr.
Om det ska räcka måste Saltkråkan AB på nytt gå in, samtidigt som Näs själva måste bidra med ca 3 Mnkr.
Inga överenskommelser med Saltkråkan är ännu gjorde men när Vimmerby kommuns rambudget för 2012 är klar, och vi känner kommunens budgeterade insats, tänker jag ta upp diskussioner om fortsatt stöd med Saltkråkan AB.
Det begicks en del misstag tidigare kan man tycka så här i backspegeln:
1) Inget skriftligt avtal gjordes varken med ALV eller dess ägare Saltkråkan AB. Det lär endast finnas ett styrelseprotokoll i ALV som visar ambitionen.
2) De styrande såg tyvärr inte längre bort än de bidragsår som fanns. Ingen långsiktig driftbudget upprättades.
3) Man undvek/missade att söka regionalt verksamhetsstöd av statens pengar till Regionförbundet.
4) Man trodde att Näs skulle bära sig självt efter uppbyggnadstiden.
När det gäller det sistnämnda finns det, mig veterligt, inte en kulturinrättning, inte en teater eller museum som bär sig utan stöd. Det är nog ganska utopiskt att tro att Näs i sig själv skulle bära sig, i den form det har idag.
Och när det gäller regionalt kulturstöd är det förunderligt hur man kan ha missat att göra anspråk på den typen av medel. Här kan man tycka att ansvaret är delat, både av Näs styrelse och av kommunstyrelsen. Någon någonstans borde ha funderat på om inte verksamheten kunde bli föremål för statligt stöd.
När det gäller avtalet med ALV borde ett sådant upprättats.
I ett hus med kunniga tjänstemän och intresserade politiker på olika poster, borde också någon ha funderat på om man inte ska ha ett avtal skriftligt. Förstod man inte vilka summor som det skulle bli frågan om?
Och så driftkostnaderna.
Förr eller senare så kommer dom. Ur egen plånbok. När alla bidrag tagit slut. Har man pengar då?
Bygger man verksamhet på bidrag måste man från dag ett vara klar över hur saker ska finansieras när bidraget tagit slut. Eller att det finns en bakdörr att kliva ut i.
Astrid Lindgrens Näs kan knappast ha en bakdörr. Vi kan inte ha Näs ibland, och ibland inte. Går man in i den stansingen är det för livet. Alltså: vad skulle hända efter fem år? Frågan ställdes inte, därför kom heller inget svar.
När vi nu ska diskuterar en ny satsning, Vimmerby Concept Park AB, rör det sig om en kommunal miljon som ska ge totalt 8-9 Mnkr i bidrag. Projektet är på två år. Därefter ska det bära sig.
För egen del är jag alldeles klar över att projektet ska ha en bakdörr. Vimmerby kommun ska helhjärtat (vilket är min personliga åsikt) gå in i projektet men vi ska också lika raskt kliva ur om det visar sig inte fungera. Jag skulle inte vara positiv om jag inte trodde det skulle fungera. Kommunstyrelsens representant i idéarbetet har varit Per-Åke Svensson (c) och det han redovisat låter mycket intressant och lovande.
Vimmerby Concept Park är ett försök att driva ett "kontorshotell" där projektet sammanför forskare inom lek med företag inom leknäringen. Många har anmält intresse. Nationella företag liksom lokala. Linköpings Universitet blir en av parterna. Målet är att få avknoppningar, tjänstejobb, i Vimmerby. Eller kanske etableringar av lekproducerande företag.
Näs då?
Jag tror Näs behöver draghjälp. Vi har en bra verksamhet där ute; innehållsmässigt, proffsigt utförd. Men den är dyr i förhållande till kommunens budget. Kanske inte alls dyr i förhållande till vad den ger. Men det är än så länge ganska osynligt för gemene man.
För egen del kan jag inte tänka mig ett Vimmerby utan Astrid Lindgrens Näs. Vi ska vara tacksamma över att familjen upplåter barndomshemmet. Ett naturligt hjärta i verksamheten.
Men vi måste skapa förutsättningar för Näs att själva tjäna sina pengar, sitt uppehälle.Jag är beredd att satsa en miljon om året, varje år. Så skrevs det också i moderaternas valplattform. Jag tror att den siffran kan delas av många politiker.
Men då måste vi hitta ideerna, strukturerna, förutsättningarna, nytänket, omstruktureringarna, ett annat sätt att göra saker på - så Näs inte bara kan locka till sig många besökare, utan också kan vara lönsamt.
När den kommunala rambudgeten för 2012 är klar ska också ett nytt ägardirektiv skrivas för Näs. Jag hoppas kunna komma med ett förslag till kommunstyrelsen i augusti, då vi också ser hur vår besöksnäring ska organiseras.
I veckan nu åker jag till Stockholm för två halvdagar med Näs styrelse.
Jag hoppas på intressanta diskussioner där.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)