När Vimmerby kommun en gång i tiden tog emot stora summor pengar från Regionförbundet bland annat, för att skapa Kulturkvarteret Astrid Lindgrens Näs gjorde man inget längre överslag.
Efter ett antal år var projektpengarna slut och Näs försörjning överlämnades till kommunen som då hade överskottspengar från Astrid Lindgrens Värld.
Efter försäljningen av temaparken lovade köparen, Saltkråkan AB, att fullfölja bidraget som ALV betalat ut under en begränsad tid och till ett begränsat belopp.
Detta är nu utbetalat.
2010 gav därför kommunens holdingbolag, Vimmerby Kommunala Fastighets AB, över 5 Mnkr till Näs som ett täckningsbidrag.
För 2011 har kommunen anslagit i kommunstyrelsens budget ett verksamhetsstöd på 3 Mnkr.
Om det ska räcka måste Saltkråkan AB på nytt gå in, samtidigt som Näs själva måste bidra med ca 3 Mnkr.
Inga överenskommelser med Saltkråkan är ännu gjorde men när Vimmerby kommuns rambudget för 2012 är klar, och vi känner kommunens budgeterade insats, tänker jag ta upp diskussioner om fortsatt stöd med Saltkråkan AB.
Det begicks en del misstag tidigare kan man tycka så här i backspegeln:
1) Inget skriftligt avtal gjordes varken med ALV eller dess ägare Saltkråkan AB. Det lär endast finnas ett styrelseprotokoll i ALV som visar ambitionen.
2) De styrande såg tyvärr inte längre bort än de bidragsår som fanns. Ingen långsiktig driftbudget upprättades.
3) Man undvek/missade att söka regionalt verksamhetsstöd av statens pengar till Regionförbundet.
4) Man trodde att Näs skulle bära sig självt efter uppbyggnadstiden.
När det gäller det sistnämnda finns det, mig veterligt, inte en kulturinrättning, inte en teater eller museum som bär sig utan stöd. Det är nog ganska utopiskt att tro att Näs i sig själv skulle bära sig, i den form det har idag.
Och när det gäller regionalt kulturstöd är det förunderligt hur man kan ha missat att göra anspråk på den typen av medel. Här kan man tycka att ansvaret är delat, både av Näs styrelse och av kommunstyrelsen. Någon någonstans borde ha funderat på om inte verksamheten kunde bli föremål för statligt stöd.
När det gäller avtalet med ALV borde ett sådant upprättats.
I ett hus med kunniga tjänstemän och intresserade politiker på olika poster, borde också någon ha funderat på om man inte ska ha ett avtal skriftligt. Förstod man inte vilka summor som det skulle bli frågan om?
Och så driftkostnaderna.
Förr eller senare så kommer dom. Ur egen plånbok. När alla bidrag tagit slut. Har man pengar då?
Bygger man verksamhet på bidrag måste man från dag ett vara klar över hur saker ska finansieras när bidraget tagit slut. Eller att det finns en bakdörr att kliva ut i.
Astrid Lindgrens Näs kan knappast ha en bakdörr. Vi kan inte ha Näs ibland, och ibland inte. Går man in i den stansingen är det för livet. Alltså: vad skulle hända efter fem år? Frågan ställdes inte, därför kom heller inget svar.
När vi nu ska diskuterar en ny satsning, Vimmerby Concept Park AB, rör det sig om en kommunal miljon som ska ge totalt 8-9 Mnkr i bidrag. Projektet är på två år. Därefter ska det bära sig.
För egen del är jag alldeles klar över att projektet ska ha en bakdörr. Vimmerby kommun ska helhjärtat (vilket är min personliga åsikt) gå in i projektet men vi ska också lika raskt kliva ur om det visar sig inte fungera. Jag skulle inte vara positiv om jag inte trodde det skulle fungera. Kommunstyrelsens representant i idéarbetet har varit Per-Åke Svensson (c) och det han redovisat låter mycket intressant och lovande.
Vimmerby Concept Park är ett försök att driva ett "kontorshotell" där projektet sammanför forskare inom lek med företag inom leknäringen. Många har anmält intresse. Nationella företag liksom lokala. Linköpings Universitet blir en av parterna. Målet är att få avknoppningar, tjänstejobb, i Vimmerby. Eller kanske etableringar av lekproducerande företag.
Näs då?
Jag tror Näs behöver draghjälp. Vi har en bra verksamhet där ute; innehållsmässigt, proffsigt utförd. Men den är dyr i förhållande till kommunens budget. Kanske inte alls dyr i förhållande till vad den ger. Men det är än så länge ganska osynligt för gemene man.
För egen del kan jag inte tänka mig ett Vimmerby utan Astrid Lindgrens Näs. Vi ska vara tacksamma över att familjen upplåter barndomshemmet. Ett naturligt hjärta i verksamheten.
Men vi måste skapa förutsättningar för Näs att själva tjäna sina pengar, sitt uppehälle.Jag är beredd att satsa en miljon om året, varje år. Så skrevs det också i moderaternas valplattform. Jag tror att den siffran kan delas av många politiker.
Men då måste vi hitta ideerna, strukturerna, förutsättningarna, nytänket, omstruktureringarna, ett annat sätt att göra saker på - så Näs inte bara kan locka till sig många besökare, utan också kan vara lönsamt.
När den kommunala rambudgeten för 2012 är klar ska också ett nytt ägardirektiv skrivas för Näs. Jag hoppas kunna komma med ett förslag till kommunstyrelsen i augusti, då vi också ser hur vår besöksnäring ska organiseras.
I veckan nu åker jag till Stockholm för två halvdagar med Näs styrelse.
Jag hoppas på intressanta diskussioner där.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar