söndag 29 juni 2014

År 2100 lägger Solna-eleverna en lektion i Vimmerby...

Med lite fantasi kan man se Sverige som en havande moder, där Stockholmsregionen, magen, är en nära nog fullgången graviditet. Sprickfärdig.

Och vi vet att det ändå bara är i sin början…

År 2030 bor 90 % av Sveriges befolkning i de 16 största stads- och arbetsmarknadsregionerna.
Och Kalmar finns inte ens med i tabellen…(se bild)



Stockholm-Solna slukar 3,5 miljoner människor 2030, det är 33 % av den förmodade befolkningen och 52 kommuner ligger inom hägnet.
Göteborg-Mölndal är den andra stora stadsregionen med 1,7 miljoner människor, 34 kommuner och 15,8% av befolkningen.
Malmö-Lund kommer sedan.
Intressant för oss är att Linköping-Norrköping kommer att ha 469 000 invånare och omfatta 12 kommuner. Ydre har inte räknats in för man är 13 kommuner i Östergötland idag. Så Ydre är uppenbarligen försvunnen som egen kommun. Kanske delad mellan Kinda-Tranås-Eksjö.
Örebro, Jönköping, Karlstad, Falun, Gävle och Växjö räknas in som framtida stadsregioner. Om än små. På väg att slukas. Men inte Kalmar, vilket kan tes märkligt. Karlskrona räknas dra in hela Blekinge till sig (kanske också Kalmar) och Växjö-Alvesta samlar kronobergarna.
Hur ser det ut om man ritar en karta på detta?










Titta på kartan över lokala arbetsmarknadsområden 2030. Rita sedan en yta av landet som är proportionell mot folkmängden.  Den här bilden bygger på Ansvarskommitténs beräkningar samt SCB:s och TCO:s befolkningsprognos.
Det mesta av Sverige består av Stockholmsregionen. Malmö-Lund begränsas i söder av några inklämda Smålandskommuner och Göteborg-Mölndal av Skara-Skövde.
Man kan dock förmoda att just Västra Götaland kommer att slukas upp av Göteborg-Mölndal, däremot är Skånes expansion norr ut inte alldeles given…

Hur kommer det att gå för den fjärde storstadsregionen Norrköping-Linköping?
Ja, Anders Lidström på Umeå Universitet (som visade bilderna) sa när han pratade arbetsmarknadsregioner vid en träff jag deltog i slutet av veckan, att de lika gärna kommer att slukas upp av Stockholm-Solna. Ostlänken innebär utmärkta möjligheter för Stockholmsregionen att hämta sin arbetskraft i Östergötland.
Anmärkningsvärt är, och lite häftigt, att Vimmerby-Hultsfred-Västervik-Oskarshamn är ritat som egna små kommuner i en icke sammanhängande region.
Man ser tydligt att geografin placerar oss lite mitt emellan.
I och för sig verkar hela Småland ha placerats lite mitt emellan.

Kalmar-Nybros stadsregion skulle aldrig kunna suga upp norra länet på grund av avstånden. Istället är det, åtminstone för Vimmerby-Västerviks del Linköping-Norrköpings stadsregion som kommer att svälla ut också med våra kommuner. Jag skulle tro, att döma av prognoserna att även Jönköping-Nässjö kommer att tas in (trots Jönköpingsbornas motstånd).
För att Kalmar-Nybros arbetsmarknads-och stadsregion ska växa krävs i så fall väl utvecklade kommunikationer norrut, Stångådalsbanan måste gå snabbare och E22 samt rv 34 måste bli bättre.
Det är intressant att man märker ut våra kommuner med namn i kartan. Det tyder på att man inte riktigt kan se i vilka arbetsmarknads- och storstadsregioner vi skulle hamna.

Ser man på dagens kommunikationer är det Linköpings stadsregion som kommer att vara närmast för oss. Man har redan idag en tydlig pendlingsstruktur ända till Kisa, både vad avser vägstandard som kommunikationer. Det är idag en mycket tydlig gräns i det avseendet mellan Östergötland och Småland.

Jag tippar att diskussionen om framtidens arbetsmarknadsområden kommer att bli intensiv inför nästa valrörelse 2018 och också en central fråga.

Får jag skissa en personlig bild av 2100?
I så fall är det bara tre storstads- och arbetsmarknadsregioner kvar. Och snabbtåg tar oss från Vimmerby till Stockholm under timman och dagbesöken från Solna till Astrid Lindgrens Värld görs av både turister och också skolklasser. De senare förlägger en eftermiddagslektion i Vimmerby för att berätta om hur landet präglats av författarinnan Astrid Lindgren som föddes här, ett faktum som gett bygden överlevnadskraft.

söndag 22 juni 2014

Berättar vi det positiva eller negativa...?

Kommunstyrelsen fick i veckan en genomgång av senaste företagsrankningen för Vimmerby kommun.
Siffrorna analyserades på respektive frågeområde och vi konstaterade att mycket arbete återstår för att göra både medarbetare, politiker och lokalmedia mer företagsvänliga.
Man kan undra hur det hänger ihop när man ser följande:
Kommunerna i Jönköpings län har placeringar inom spannet 11-102.
Kommunerna i Kronobergs län har placeringar i spannet 24-179 (undantag Lessebo som sticker ut med placering 248)
Kommunerna i Kalmar län har placeringar i spannet 54-269.
Ser man detta undrar man givetvis; Vad får Kalmar läns kommuner att hamna så långt ned i listan?
Kronoberg har en kommun över 200-strecket. I Kalmar län har hälften av de tolv kommunerna placering 200 eller mer.
I Jönköping är det bara en kommun (Sävsjö) som är över placering 100. I Kalmar län är alla utom en (Mönsterås) placerade där.
Vad är det som saknas i Kalmar län som det finns överskott av i Jönköpings Län och rätt mycket av i Kronobergs län?
I Jönköping finns Gnosjö kommun, säger någon. Jo, Gnosjö har placering 27 så det är bra. Men Habo och Mullsjö är bättre, och Tranås, Vaggeryd, Värnamo och Jönköping ligger alla på 50 eller under. Nej, enbart Gnosjöandan hjälper inte…

Det är något med Kalmar län, med regionen och med dess kommuner som inte riktigt fungerar.
Analysen är väldigt svår. Tro mig, jag har försökt att under dessa snart fyra år knäcka koden för bra företagsranking och en viss framgång har vi haft i Vimmerby: från 229 plats till 166. Men den är inte alls så stor som jag önskat mig och fortfarande rankas kommunala tjänstemännens attityd till företagande lågt. Jag kan tycka det är orättvist; väldigt många av tjänstemännen har utvecklat sin kundkänsla, vi har blivit fler som gillar företagande och vi har satt igång utbildning. Men uppenbarligen misslyckas vi i många kontakter.
Jag tror analysen måste göras bredare och djupare. Låt mig ta utgångspunkt från en piltavla, där 10 är det viktigaste. Vad ska inträffar på vägen? Hur ser ”landskapet”  runt företagaren ut?

Längst ut, på första ringen, tror jag tillståndet i landet påverkar. Företagaren måste ha flyt, ha högkonjunktur och må bra. Påverkar generellt, tror jag.

I andra ringen tror jag länet måste fungera. Hur snabb är länsstyrelsen? Hur krångliga är man, går det snabbt, svarar man snabbt, har man bra attityd? Det påverkar.  Jag vet att både landshövding och länsråd arbetar intensivt med attitydfrågor.

Sedan har vi i tredje ringen, Regionen. Här är det ofta problem. Inte att Vimmerby inte har Regionförbundets öra, för det har vi. Det har blivit mycket bättre och Regionförbundet deltar aktivt, och med medel, i satsningar i kommunen idag. Men jag tror de inbördes trätorna mellan syd och nord påverkar. Regionfrågan rev upp stora sår också inne i partierna och skapade protektionism mellan kommunerna. Det är fortfarande så att när man i södra länet säger ”för oss i Kalmar” så vet man inte om de menar Kalmar län eller Kalmar kommun.

I fjärde ringen stökar det till sig. Vi har Trafikverk och annan statlig verksamhet där. För en enskild kommun är det är omöjlig uppgift, likaså för en regionkommun. Vi har fått ta hjälp av Tillväxtverk, näringsliv, infrastrukturkansli och även någras personliga kontakter för att komma något enstaka steg framåt. Vimmerby kommun har fyra obesvarade ärenden hos Trafikverket just nu…

I femte ringen ligger den regionala servicen. KLT:s problem att lösa Taxi-frågan (nu verkar den bli löst trots allt genom entreprenören Nilsbuss), att genom åren få tågen att gå i tid, har påverkat negativt. Vågar man pendla, vågar man lita på kommunikationerna?

I sjätte ringen börjar kommunens tillkortakommanden; hur har man historiskt hanterat företagsfrågor, vad hände med Vision Vimmerby, har allmänfinansierade projekt utvärderats, vad har de lett till, hur har anställningsavtal skrivits med tjänstemän, varför behöver man ekonomiskt lösa medarbetare från anställningar, varför får man inte alla att jobba rätt och med bra attityd… Ja, frågorna är många och det är en extremt svår uppgift från kommunens ledningsgrupp att hantera. Det är ju människor vi arbetar med och att få alla att dra åt samma håll är en mycket svår uppgift. Jag vill dock påstå att trenden är åt rätt håll, men vi skulle alla önska att det gick fortare att kulturförändra. ”Företagskulturen” i kommunen är helt avgörande för framgång.

I sjunde ringen har vi politiken. Är vi överens om vår näringslivspolitik? Vill vi satsa rejält och skapa ett ”näringslivsdepartement” i stadshuset med kanske fem-sex tjänster? Idag har vi en näringslivschef och en näringslivssekreterare, alltså två tjänster. Vi har en projekttjänst i destinationsarbetet och vi är på väg att få en handelslots som näringslivet är med och sponsrar. För egen del tror jag det är för lite. När det vänder, när vi ser överskott i vår budget igen, är ”näringslivsdepartementet” en högt prioriterad fråga. Av 1 300 anställda är två dedikerade näringslivsarbete, det är på tok för lite.

I åttonde ringen har vi ”skråsamtalen” ute i näringslivet självt. Alltför många företagare pratar om saker de inte vet, sprider rykte som är osanna och resonerar onyanserat. Negativa historier, med uppgifter helt felaktiga, göds i samtalen med fler felaktigheter. När de sedan kontaktar oss och får veta bakgrunder och får insikt, ja då undrar de själva var uppgifterna egentligen kommer ifrån… Jag önskar inget hellre än en positiv mytbildning…  Börja prata om de positiva sakerna! Magnus Frodig på MX-museet har börjat på ett fantastiskt bra sätt med att sprida det positiva bemötandet, även om han säkert har annat att berätta också. Men det ena positiva ger det andra positiva, att få erkänsla sporrar bra attityder hos tjänstemän, och det blir ännu bättre.

I nionde ringen har vi media. Vår lokaltidning hamnar långt ned i näringslivsrankingen också. Ledaren är generellt klagande och negativt kommenterande tyvärr, och här kan man önska sig en mer analys och mindre populism. Redaktionen har en mer neutral och beskrivande hållning och gör sina självklara nedslag i problemområden. Det ska de också göra, även om rubriksättning ofta lämnar mycket att önska. Om mängden kritiskt granskande artiklar uppfylls, vilket är bra, tycker jag att det återstår ett antal positiva nedslag i verkligheten innan balansen är nådd. Hälsa gärna på våra företag och beskriv deras framgångar. Ett om dagen är ok. Media ligger långt efter vår näringslivschef när det gäller besök i näringslivet....

I tionde ringen, i mittpunkten på piltavlan, återfinns…  – vi själva!
Alla vi kommuninvånare, hur berättar vi våra historier? Berättar vi om våra fina butiker, berömmer vi våra expediter, varandra eller sitter vi och lyssnar/läser de ibland häpnadsväckande klagande inslagen på Facebook? Beskriver vi de många arbetsamma och positiva invånare från andra länder som kommit till oss, beskriver vi alla duktiga ungdomar, berättar vi solskenshistorierna…?

Om vi haft ett positivt möte med någon kommunal tjänsteman, berättar vi det då för andra? Eller berättar vi bara när vi möts av en dålig attityd? Vi måste bli bättre på att vara positiva, till oss själva och till vår omgivning. Vi kan skapa en Vimmerbyanda om vi vill. Det ena ger det andra. En bra positiv spiral sporrar alla att ständigt bli bättre.

PS. Låt mig starta en första positiv fundering; 
Vimmerby har just nu en arbetslöshet som ligger bland de tio lägsta i landet! Hur kommer det sig? Är det full fart, eller...? Går företagen bra, eller...? Här finns det mycket positivt att fundera omkring. Och sprida till andra. Gör det.

söndag 15 juni 2014

Därför är politiken enig om Näs

Vimmerby kommun har tappat från 16.000 invånare till 15.300 på ca 30 år.
Vår granne Hultsfreds kommun har tappat från ca 17.000 till 13.500 på samma tid. I Hultsfreds befolkningssiffror ligger också ca 1.000 flyktingar och ett par hundra högkolestudenter. Utan invandringen hade tappet varit avsevärt större.
Varför har Vimmerbys minskning varit mindre än sin grannkommun? Vi har ju haft samma industrikultur, likartad småföretagssamhet och geografiskt läge?
Svaret på den frågan är Vimmerbys anknytning till Astrid Lindgren.
Genom hennes namn har vi fått en besöksnäring som är den starkast växande branschen i kommunen. Den är ett stark jobbgenerator, framförallt för ungdomar och för medborgare som inte har en akademisk grund. Förstå mig rätt, det jag menar är att branschen har ingångsjobb som inte kräver någon specialutbildning utan bara en bra attityd och vilja att jobba. Just detta är bra för både utlandsfödda och ungdomar.

Besöksnäringens motor, Astrid Lindgrens Värld, har själva ett 50-tal året-runt-jobb och över 400 anställda sommartid. Räknar man årsarbeten skule ALV ha ca 150-200 årsarbeten. Resten av branschen står för resterande, och utan att ha räknat är mitt tips att den samlade besöksnäringen, den som har direkt utkomst, är Vimmerbys största privata arbetsplats idag.
Räknar man in indirekta effekter, så är "turistindustrin" avsevärt större; handeln, framförallt den som saluför lättrörliga konsumentvaror, bland annat livsmedel, har många jobb.
Allt på grund av Vimmerbys anknytning til Astrid Lindgren.

Som kommunstyrelsens heltidsanställde ordförande är jag sannolikt den kommuninvånare som har störst överblick över den breda samhälliga påverkan, och inflytande, som namnet Astrid Lindgren har. Jag tar del av rapporter, jag möter beslutsfattare, intresseorganisationer, andra politiker.
Det är få kommuner som förvaltat sina varumärken så bra som skett i Vimmerby. Sagobröderna ska vi tacka för deras entreprenöriella ådra; utan Rein, Tommy och Per hade vi knappast haft ALV i Vimmerby. Generationer kommer att tacka dem för deras gärning. Vi ska tacka förre kommunalrådet Bengt Johansson, hans kommunstyrelse, för hans/deras förutseende och utmärkta kontakter med Astrid Lindgren själv och för att han vågade driva beslut till gagn för ALV. Vi ska tacka Saltkråkan och ALV:s styrelse/ledning för deras enorma satsningar i vår kommun, och för att de vidmakthåller den höga kvalitén på allt de gör.

Det är min övertygelse att kommunen måste fortsätta stödja utvecklingen av besöksnäringen och den "turistindustri" som tar del av kronorna som hamnar här. Det skapar jobb och jobbtillväxt är det viktigaste för en kommun som inte bara vill överleva, utan också växa.
Av alla de hundratals miljoner som investeras, och alla de hundratals miljoner som läggs här av besökare, lägger Vimmerby kommun 3 miljoner kronor om året i driftstöd till Näs. Kommunen äger bolaget till 100 procent.
Astrids familj, Saltkråkan, lägger 1 miljon kronor årligen till Näs, ett bolag man inte äger, men stöder. Familjen Eriksson upplåter barndomshemmmet gratis till turisterna, visningen där ger direkta inkomster till det kommunala bolaget.
Kommunens insats till Näs är proportionellt liten i förhållande till andra insatser; en tom Karlbergsfastighet kostar 600.000 om året. Den tillkom för att VTab skulle kunna etablera sig i en ny lokal. Till den etableringskostnaden ska också läggas en halvtom VTT-lokal som kostar ca 1,5 Mnkr om året fram till år 2025, den ska också läggas till VTab-elableringen.
Politiken har satsat på låga vatten- och avloppstaxor för livsmedelsindustrin som kostar åtskilliga miljoner, vi subventionerar idag industrimark med åtskilliga tiotals miljoner. Ändå är allt detta bara en bråkdel av vad andra kommuner gör för att underlätta jobbskapande.

Kommunens satsning i turistnäringen är blygsam. Vi anser oss inte har råd med mer då vi börjar varje årsbudget med minus upp mot 10 Mnkr på grund av tidigare beslut.
När vi nu satsar på Trädgårdarna på Näs gör vi det för att öka besöksantalet och därmed stärka bolagets förmåga till intäkter och självfinansiering. Hur många år det tar vet vi inte, men bolaget har en prognos som sträcker sig ytterligare 3-4 år framåt.
Som kommunstyrelsens ordförande, och skattebetalare, är jag dock väldigt nöjd över hur styrelsen arbetat, hur ledning och medarbetare skött sina åtaganden och hur resultatet blivit. Jag är ännnu mer övertygad om att Astrid Lindgrens Näs kommer att nå en ännu större publik, bidra till en fortsatt jobbtillväxt i turistindustrin i Vimmerby kommun och att vår satsning där i ett historiskt perspektiv kommer att ses som blygsam.

Kommunen har en plånbok, den består av skatteinlomster, taxe- och avgiftsinkomster, statsbidrag samt bolagsvinster och utgör sammantaget omkring 1 miljard kronor. Vi är vana att granska mottagaren av varenda enskilda krona och i den granskningen är det full enighet kring att Näs ska ha 3 Mnkr i kommunal finansiering ur den gemensamma plånboken. Var pengarna kommer ifrån dit är i sammanhanget inte relevant. Det kan vara dina eller mina skattemedel, vinster eller taxor.
Att ifrågasätta Näs eller kommunala satsingar där får man gärna sakligt göra. Men för att skapa något måste det finnas en långsiktig trygghet för de som bygger och finansierar investeringen.
Just denna politiska enighet skapar trygghet för Näs, för Saltkråkan och för alla anställda i Vimmerbys turistindustri och därmed kan vi räkna med fortsatta satsningar i vår kommun.
Jobben kommer att växa till sig och därmed också skatteintäkerna.
För paradoxen i resonemanget är att Näs drar in pengar till kommunen i sin samexistens med andra i varumärket Astrid Lindgren.
Vi har förvaltat det politiska arvet efter Bengt Johanssons kommunstyrelse som lade den politiska grunden till jobbtillväxten i besöksnäringen. Det är bara att titta bakåt och reflektera.
Vi kommer att fortsätta förvalta och utveckla detta vidare. Det utveckling vi ser bakåt, ser nuvarande kommmunstyrelse också framåt.

söndag 8 juni 2014

Vi tillhör de 1,28% rikaste i världen...


Här kommer en text som har ambitionen att vara motvikt till alla de texter som beskriver hur eländigt det är i vårt land (och ibland i vår kommun):
Tidningen Connoisseurs ”Luxury Report” visar att ”medelsvensken fortfarande tillhör de 1,28 procent rikaste i världen”.
Tidningen, som distribueras till de i Sverige som har en årsinkomst över 1,2 miljoner kronor, skriver att deras mottagare tillhör de 0,03 procent i världen som ”är priviligierade”.
Kartläggningen har tidningen gjort tillsammans med reklambyrån McCann (en av världens största) för att kartlägga svenska miljonärers vanor jämfört med miljonärer i 18 andra länder.
Det är en intressant undersökning ur flera aspekter; inte bara det att Sverige får fler och fler miljonärer, att medelklassen blir rikare och rikare, att svensken har allt större sparkapital - utan också att medelklassen, d.v.s. den större andelen av befolkningen är bland de 1,28 procenten i världen som har det bäst!  (Och vi som inte tycker oss ha råd att ta emot flyktingar…)

Det är intressant att sätta dessa siffror i sammanhang med andra siffror (från Dagens Samhälle):
Låg eller ingen inflation, korta räntan (3 mån statsskuldsväxlar) 0,7%, långa räntan (statsobligationer 5 år) 1,1%, Stockholmsbörsen +19%, BNP +1,9%, Nystartade företag (april ) +2,5%, Arbetade timmar (förändring april) +2,4 %, invandringsnetto (förändring mars) +20%, födelsenetto(ackumulerat mars) +15%, arbetskraften (förändring april +1,1%, sysselsatta (förändring april) +1,2%, offentligt anställda +0,7 %, privat anställa +1,7%, arbetslöshet (15-74 år) 8,7%, Öppen arbetslöshet (16-64 år) 4,1 %, Ungdomsarbetslöshet (15-24 år) 27 %, jobbsökarindex (andelen lediga jobb per 100 arbetslösa) 16.
De siffror, som är jämförbara med Vimmerby kommuns egna, visar att Vimmerby kommun ligger ännu bättre till i förhållande till riket!  Lägre arbetslöshet, lägre ungdomsarbetslöshet exempelvis.

Antalet aktiebolag, enskilda firmor, handels- och kommanditbolag i Sverige har återhämtat sig efter finanskrisen. Detta har lett till en kraftig jobbtillväxt i hela landet . Antalet arbetade timmar växer stadigt och har gjort så sedan finanskrisen vände upp 2008-2009.
Byggboomen är påtaglig i hela landet. Det offentliga Sverige bygger också; skolor, sjukhus, förskolor. Projekt på över 200 miljarder planeras bara i nya sjukhus.
I Vimmerby har det senaste året en ny industri etablerats; ”byggplatsindustrin”.
De två byggena Seniorboendet och Kraftvärmeverket har toppat med cirka 300 byggjobbare samtidigt på plats. Det genererar mängder av jobb i den lokala underleverantörssektorn; elfirmor, VVS, golv, byggmaterial, etc. 

Jag träffade en större underleverantör förra veckan. Han sa:
”Vi växer så det knakar, har anställt flera nya medarbetare senaste halvåret. Till en del på grund av att Vimmerby är en stor byggarbetsplats nu med de offentliga satsningarna, men framförallt för att det går så bra för de lokala företagen nu. Jag tror att varenda ett funderar på eller har satt igång en expansion och utbyggnad.”

Erinrar mig mina egna företagskontakter det senaste året har majoriteten av dem handlat om expansion. Det pågår fortfarande planer på att bygga nytt, bygga ut och i något fall också etablera nytt.
Vimmerby har nu lägst arbetslöshet i länet efter residensstaden Kalmar och förortskommunen Mörbylånga. Vi ligger väl under länssnitt och snittet i riket.
Samtidigt växer vår besöksnäring och när också vår traditionella basindustri börjar växa så ökar skatteintäkterna och kommunens finanser blir bättre. Jag tror att 2014-2015 blir fina expansiva år i Vimmerby kommuns näringsliv som också kommer att återspegla sig i ökade kommunala skatteintäkter och lägre kostnader för försörjningsstöd. Då kommer det att kännas skönt att ha klarat av bygget på Senioren och Kraftvärmeverket.

Jag tycker det är viktigt att vi noterar allt det positiva i vårt samhälle; svenskens  ökade levnadsstandard, de allra flesta har fått det bättre, medelsvensson har en sparbuffert på banken, räntan är låg, vi bygger både i riket och lokalt, och vi klarar oss enormt bra gentemot övriga världen.
Vår välfärdssektor har aldrig tidigare fått så mycket pengar och resurser som nu.
Alliansen har i sanning varit ett ”välfärdsparti” som med kloka beslut drivit upp både solida offentliga finanser, ökade resurser till välfärden och ökade förutsättningar för företagande.
Även om vi ska se framåt, så kan ingen ta ifrån regeringen att den varit lyckosam när man ser välfärdssektorn sammantagen.

Lokalt känns det också som vi tagit många bra beslut innevarande mandatperiod,  men det är under nästa mandatperiod vi ska knyta ihop säcken och verkligen skörda av de investeringar vi satt  in; exempelvis nätfiber till landsbygd och stad och bättre lokalförutsättningar för barnomsorg, skola och äldreomsorg.
Man ska aldrig slå sig till ro, aldrig säga att vi inte ska öka tillväxt, bli duktigare och bättre på det vi gör. Men man måste, när man står på ett trappsteg mitt i trappan, stanna upp och konstatera att vi har det oförskämt bra i det här landet, vi har ambitionen att ta hand om varandra, att ingen ska falla igenom skyddsnätet och att vi lyckas i det vi gör.
Jag tycker därför att vi alla på nåt sätt har rätt att vara ganska nöjda med vårt land och vår kommun.

Men som Ingvar Kamprad lär ha sagt; låt oss fira framgången med en tyst minut och därefter ta ut nästa mål!

söndag 1 juni 2014

Nu ökar tempot i den lokala valrörelsen

Valrörerelsen är igång igen.
Efter EU-valet återstår analyser. Några är ganska enkla.
Sverigedemokraterna tillförs energi och väljare när vi andra inte vågar ta debatten om invandringen och de problem med integrationen som finns. Det kommer att bli ändring på detta från min sida i varje fall.
Feministiskt initiativ tror jag inte kommer att nå riksdagen. Miljöpartiets framgång är utan tvekan en signal om att klimat och djurskydd är viktiga frågor och jag tror det kommer att visa sig att man fick väldigt många förstagångsväljare.
Till riksdagsvalet kan det bli ett annat resultat, både socialdemokrater och moderater måste förändra sin strategi och nationellt mer lyfta de ideologiska frågorna.
Arbetslinjen eller bidragslinjen är viktig att hålla fast vid, ska vi skatta ut ungdomarna från ungdomsjobben, ska vi skatta bort våra stora industriers konkurrenskraft i nya miljöskatter, etc.?

Lokalt blir det mycket intressant. Dels handlar det om partiernas toppkandidater, vi vet att det alltid är mycket personval i kommunvalet, dels är det frågan om partiprogrammen; vad vill de lokala partierna i Vimmerby kommun de kommande fyra åren? Ska bli spännande att se Sverigedomkraternas valprogram för skolan, äldreomsorgen, infrastruktur och tillväxtfrågor till exempel.
Kommer SD att bli vågmästare? Vem från SD kommer att debattera?

Till semestern kommer det inte att hända så mycket tror jag, annat än att politikerna ger sig ut och knackar dörr, träffar folk och rör sig i samhället. Nyttigt för många tror jag. Debatterna kör igång i augusti och sedan blir det intensivt fram till valdagen. Men utan tvekan har valrörelsen startat, det såg vi i lördags på marknaden, många politiker var på plats från flera partier.

Närmast handlar det nu om att ytterligare strama åt och effektivisera 2015 års rambudget, det ska upp på kommunstyrelsen den 10 juni och därefter i fullmäktige.
Vi komemr också att ha en allmänpolitisk debatt i fullmäktige i juni, hoppas många passar på att komma då. Kan bli extra spännande eftersom det är valår.