Vimmerby kommun har tappat från 16.000 invånare till 15.300 på ca 30 år.
Vår granne Hultsfreds kommun har tappat från ca 17.000 till 13.500 på samma tid. I Hultsfreds befolkningssiffror ligger också ca 1.000 flyktingar och ett par hundra högkolestudenter. Utan invandringen hade tappet varit avsevärt större.
Varför har Vimmerbys minskning varit mindre än sin grannkommun? Vi har ju haft samma industrikultur, likartad småföretagssamhet och geografiskt läge?
Svaret på den frågan är Vimmerbys anknytning till Astrid Lindgren.
Genom hennes namn har vi fått en besöksnäring som är den starkast växande branschen i kommunen. Den är ett stark jobbgenerator, framförallt för ungdomar och för medborgare som inte har en akademisk grund. Förstå mig rätt, det jag menar är att branschen har ingångsjobb som inte kräver någon specialutbildning utan bara en bra attityd och vilja att jobba. Just detta är bra för både utlandsfödda och ungdomar.
Besöksnäringens motor, Astrid Lindgrens Värld, har själva ett 50-tal året-runt-jobb och över 400 anställda sommartid. Räknar man årsarbeten skule ALV ha ca 150-200 årsarbeten. Resten av branschen står för resterande, och utan att ha räknat är mitt tips att den samlade besöksnäringen, den som har direkt utkomst, är Vimmerbys största privata arbetsplats idag.
Räknar man in indirekta effekter, så är "turistindustrin" avsevärt större; handeln, framförallt den som saluför lättrörliga konsumentvaror, bland annat livsmedel, har många jobb.
Allt på grund av Vimmerbys anknytning til Astrid Lindgren.
Som kommunstyrelsens heltidsanställde ordförande är jag sannolikt den kommuninvånare som har störst överblick över den breda samhälliga påverkan, och inflytande, som namnet Astrid Lindgren har. Jag tar del av rapporter, jag möter beslutsfattare, intresseorganisationer, andra politiker.
Det är få kommuner som förvaltat sina varumärken så bra som skett i Vimmerby. Sagobröderna ska vi tacka för deras entreprenöriella ådra; utan Rein, Tommy och Per hade vi knappast haft ALV i Vimmerby. Generationer kommer att tacka dem för deras gärning. Vi ska tacka förre kommunalrådet Bengt Johansson, hans kommunstyrelse, för hans/deras förutseende och utmärkta kontakter med Astrid Lindgren själv och för att han vågade driva beslut till gagn för ALV. Vi ska tacka Saltkråkan och ALV:s styrelse/ledning för deras enorma satsningar i vår kommun, och för att de vidmakthåller den höga kvalitén på allt de gör.
Det är min övertygelse att kommunen måste fortsätta stödja utvecklingen av besöksnäringen och den "turistindustri" som tar del av kronorna som hamnar här. Det skapar jobb och jobbtillväxt är det viktigaste för en kommun som inte bara vill överleva, utan också växa.
Av alla de hundratals miljoner som investeras, och alla de hundratals miljoner som läggs här av besökare, lägger Vimmerby kommun 3 miljoner kronor om året i driftstöd till Näs. Kommunen äger bolaget till 100 procent.
Astrids familj, Saltkråkan, lägger 1 miljon kronor årligen till Näs, ett bolag man inte äger, men stöder. Familjen Eriksson upplåter barndomshemmmet gratis till turisterna, visningen där ger direkta inkomster till det kommunala bolaget.
Kommunens insats till Näs är proportionellt liten i förhållande till andra insatser; en tom Karlbergsfastighet kostar 600.000 om året. Den tillkom för att VTab skulle kunna etablera sig i en ny lokal. Till den etableringskostnaden ska också läggas en halvtom VTT-lokal som kostar ca 1,5 Mnkr om året fram till år 2025, den ska också läggas till VTab-elableringen.
Politiken har satsat på låga vatten- och avloppstaxor för livsmedelsindustrin som kostar åtskilliga miljoner, vi subventionerar idag industrimark med åtskilliga tiotals miljoner. Ändå är allt detta bara en bråkdel av vad andra kommuner gör för att underlätta jobbskapande.
Kommunens satsning i turistnäringen är blygsam. Vi anser oss inte har råd med mer då vi börjar varje årsbudget med minus upp mot 10 Mnkr på grund av tidigare beslut.
När vi nu satsar på Trädgårdarna på Näs gör vi det för att öka besöksantalet och därmed stärka bolagets förmåga till intäkter och självfinansiering. Hur många år det tar vet vi inte, men bolaget har en prognos som sträcker sig ytterligare 3-4 år framåt.
Som kommunstyrelsens ordförande, och skattebetalare, är jag dock väldigt nöjd över hur styrelsen arbetat, hur ledning och medarbetare skött sina åtaganden och hur resultatet blivit. Jag är ännnu mer övertygad om att Astrid Lindgrens Näs kommer att nå en ännu större publik, bidra till en fortsatt jobbtillväxt i turistindustrin i Vimmerby kommun och att vår satsning där i ett historiskt perspektiv kommer att ses som blygsam.
Kommunen har en plånbok, den består av skatteinlomster, taxe- och avgiftsinkomster, statsbidrag samt bolagsvinster och utgör sammantaget omkring 1 miljard kronor. Vi är vana att granska mottagaren av varenda enskilda krona och i den granskningen är det full enighet kring att Näs ska ha 3 Mnkr i kommunal finansiering ur den gemensamma plånboken. Var pengarna kommer ifrån dit är i sammanhanget inte relevant. Det kan vara dina eller mina skattemedel, vinster eller taxor.
Att ifrågasätta Näs eller kommunala satsingar där får man gärna sakligt göra. Men för att skapa något måste det finnas en långsiktig trygghet för de som bygger och finansierar investeringen.
Just denna politiska enighet skapar trygghet för Näs, för Saltkråkan och för alla anställda i Vimmerbys turistindustri och därmed kan vi räkna med fortsatta satsningar i vår kommun.
Jobben kommer att växa till sig och därmed också skatteintäkerna.
För paradoxen i resonemanget är att Näs drar in pengar till kommunen i sin samexistens med andra i varumärket Astrid Lindgren.
Vi har förvaltat det politiska arvet efter Bengt Johanssons kommunstyrelse som lade den politiska grunden till jobbtillväxten i besöksnäringen. Det är bara att titta bakåt och reflektera.
Vi kommer att fortsätta förvalta och utveckla detta vidare. Det utveckling vi ser bakåt, ser nuvarande kommmunstyrelse också framåt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar