Stångådalsbanan hotas av nedläggning

Stångådalsbanan (Kalmar-Linköping) hotas av nedläggning.

Trafikverket vill att banan ska läggas ned och trafiken ersättas med buss på landsväg.

Samma gäller Tjustbanan Västervik-Linköping. Det vi länge anat är man numera tydlig med, man säger det rakt ut, senast vid överläggningar i Linköping med Kalmar läns inlandskommuner.

Vimmerby deltar i arbetet för att behålla och utveckla Stångådalsbanan, tillsammans med kommunerna Kalmar, Mönsterås, Högsby, Hultsfred, Kinda och Linköping. Sedan flera år driver kommunerna ”Infrastrukturkansliet” med en tjänsteman Michael Lejionhud, Hultsfred.

Jag har kallat honom till kommunstyrelsen i Vimmerby på tisdag för att datera upp kommunledningen om läget.

Under närmare två år har det under Trafikverkets ledning bedrivits en åtgärdsvalsstudie rörande Stångådalsbanan. I arbetet har kommunerna deltagit, liksom KLT och Regionförbunden i Kalmar och Östergötland.

För Regionförbundet i Kalmar har det varit viktigt med tanke på att man vill skapa två arbetsmarknadsregioner, ett i norr och ett i söder, samtidigt som länet ska bli fossilbränslefritt. För att allt detta ska lyckas behövs en järnväg, och helst en elektrifierad trafik.

Infrastrukturkansliet (kommunerna) håller med och har lagt en plan på en investering på 925 Mnkr för att rusta upp banan. Ska elektrifiering läggas till blir beloppet närmare 2 miljarder, men med elektrifiering kan också godstrafik köras.

Redan 2010 vidtogs åtgärder i den riktningen. Man gjorde ett avtal med Trafikverket om att förskottera 200 mnkr under fem års genomförande av upprustning i norra delen, Bjärka Säby utanför Linköping, där Tjustbanan och Stångådalsbanan har gemensam räls. Kommunerna och Regionförbundet i Kalmar län la till pengar i förskotteringen.

150 Mnkr har använts, nu säger Trafikverket att man inte tänker fullfölja avtalet och använda de återstående 50 miljonerna. Man tänker bryta avtalet.

Upprördheten är stor i kommunerna, också i Linköping. Regionförbundet är också irriterade. Den 5 juni tas frågan upp som en särskild punkt på regionförbundets möte i Ekerum på Öland. Jag räknar med att Helen Nilsson (s), Vice KSO i Vimmerby,  som är ordinarie ledamot denna period i Regionförbundet, kommer att vara vältalig och stötta upp beslut om protestskrivelser och kanske också förslag om direkta regeringskontakter.

Hon ska få mycket kött på benen av Michael Leijonhud på KS-mötet på tisdag.

Alla förstår vad Stångådalsbanan betyder för inlandskommunerna i Kalmar län. Särskilt mycket skulle jag vilja säga för Vimmerby-Hultsfred som genom banan har en perfekt arbets- och studiependel till två universitet, Linné och Linköping, och till stora arbetsmarknadsregioner.

Om banan inte rustas upp kommer trafiken att hacka precis som tidigare. Utan bra och snabbt spår går inte tågen som de ska.  Det skapar problem med trovärdigheten, resandet minskar, den onda cirkelns konsekvens.

För Vimmerbys del är kopplingen till Linköping livsviktig. Det är vår närmaste tillväxtregion, dit ökar arbetspendeln och vi tar också ned kompetens från universitetsstaden till arbete här. De måste ha en rimlig och bra restid. Med tåg går det, samtidigt med resandet, att arbeta.

Trafikverket måste få direktiv från regeringen rörande banan.

Jag har föreslagit Infrastrukturkansliet att samla de både landshövdingarna, länets riksdagsmän, Regionförbund och kommunernas ledande politiker till en halvdags överläggning om hur vi ska tackla det nu rådande hotet.

Blir nedläggningen av banan verklighet får vi ännu svårare med tillväxten i vår kommun.

En positiv notering:
Eleverna, (och skolan i sig) vid Astrid Lindgrens skola fick väldigt mycket beröm av ALMA-pristagarna från Sydafrika och Kulturrådet för sin entusiasm, sina bra frågor och sin vältalighet, särskilt i engelska.
Vid kvällens middag efter invigningen av utställningen "Hela världen brinner" baserad på Astrid Lindgrens krigsdagböcker, hade jag samtal med både Kulturrådet och pristagarna. Bland alla de skolor de besökt på sin vecka i Sverige var Astrid Lindgrens skola och dess elever det som gav starkast intryck. Också gymnasiets medieprogram fick mycket beröm och erkänsla för det fina och kreativa program man skapat till utställningen.
Så roligt att höra allt detta!

Socialen blir allt mer trimmad

Budgetarbetet i Vimmerby kommun går in i slutfasen. Majoriteten samlas nu för de sista mötena innan fullmäktiges återremiss ska behandlas av kommunstyrelsen den 2 juni.

Det finns idag ingen tvekan i att vi ska nå 39 Mnkr i besparing och intäktsförstärkningar sammantaget. Det kommer att lägga grunden till ett positivt resultat redan 2016, och ett växande sådant 2017 och 2018.

Samtidigt amorterar kommunen minst 15 Mnkr årligen och amorteringar på den gemensamma kommunkoncernskulden skickas också in från Vemab och Vimarhem. Med det kraftfulla åtgärdspaket majoriteten lägger kommer Vimmerby kommun att snabbt återställa förluståren.

Några viktiga frågor följer dock:

Hur går det med socialens underskott kommande år?

Hur går det med kostnadsökningarna inom äldreomsorgen?

Fortsätter IT-kostnaderna öka?

För att börja med det sistnämnda; den nationella undersökningen ”Kommit” visar på en radikal och dramatisk ökning av IT-kostnaderna de senaste fem åren i hela den offentliga sektorn. Jag tror att vi kan vänta oss en fortsatt generell ökning, även om vi i Vimmerby kommun ska väga varje uppkommet  IT-behov på guldvåg.

Det viktigaste är dock; kan vi hämta hem de ökade IT-kostnaderna i effektiviseringar i verksamheten. I administration är det nog givet, men innovationer kommer att komma inom äldreomsorgen. Där finns potential att hämta hem IT-investeringar i en både förbättrad och billigare verksamhet. Just denna utveckling är en viktig uppgift för Itsam att följa.

När det gäller äldreomsorgen hade vi ett underskott på 11 Mnkr under 2014. Årets tre första kvartal visar på ett fortsatt underskott på ca 9 Mnkr för 2015.

Intressant fråga här är; är äldreomsorgen underbudgeterad eller är vi ineffektiva?

Förvaltningen har gjort en jämförelse (siffrorna från juli 2014) med kommunerna Eksjö, Hultsfred, Kinda, Oskarshamn, Tranås och Västervik, samt jämfört med länet och riket i stort,  som presenterades på kommunstyrelsen i veckan. Noteras ska att i Kindas samtliga siffror ingår inte hemsjukvård, medan det gör det i Eksjös siffror.

Äldreomsorgens kostnad per invånare är lägst i Kinda med 11.998 kronor per invånare medan Vimmerby har näst lägst kostnad, 12.373. Högst ligger Eksjö på 14.084 kronor/invånare.

Även när det gäller jämförelsen kostnad per invånare över 65 år, så ligger Kinda lägst och Vimmerby näst lägst (51.552 Kr/inv). Hemtjänsten jämförs också och här är de stora skillnaderna. Kinda ligger så lågt som 11.355 kr/invånare över 65 år, Vimmerby på 22.632 kr och högst ligger Eksjö på 26.018 kr/inv. Men Vimmerby ligger näst högst så här finns potential till lägre kostnader, samtliga övriga kommuner ligger under eller mycket under Vimmerbys kostnad.

Vård- och omsorgsboendet ligger Vimmerby som väntat lägst, vi hade kvar Eken vid mätningen, men här kommer kostnaden att öka nu i och med de nya boendena.

Vimmerbys äldreomsorg sticker inte ut på något sätt, undantaget hemtjänsten något, så att kostnaderna ökar beror till allra största delen på ett ökat behov. Vi får helt enkelt fler äldre, man blir äldre och därmed kommer också ökat vårdbehov. Vi måste ha ekonomisk kraft att budgetera för detta kommande år.

Hur går det då med de skenande kostnaderna inom IFO. Jo, de fortsätter sticka ut men trenden är bruten. Vi kan idag se att stigningen inte längre sker och sannolikt kommer ett brott nedåt under hösten. De förebyggande instanserna ska ge allt större effekt, och en dyr placering försvinner i höst. Samtidigt ökar antalet anmälningar, men tillgången på egen personal, egna hemmaplanslösningar avgör kostnaderna. Jämfört med våra grannkommuner är det bara Tranås och Eksjö som har högre kostnader än Vimmerby, alla övriga lägre kostnad per inv. Vi ligger över länssnitt och snittet i riket. Om vi då jämför med liknande kommuner som Vimmerby, exempelvis Höör, Säffle, Skurup, Söderköping, Gällivare, Vårdgårda och Vaggeryd så ligger vi rejält över deras kostnad fortfarande. Men vi får glädjas över att de budgetförstärkningar som gjordes inför 2014 börjar ge resultat, kompetens kan rekryteras till arbetet. 

Nu gäller det att hålla i trenden, öka samverkan med skola, föreningsliv, landsting och polis för att gemensamt få ned missförhållanden som kostar kommunen stora pengar och skapar stort lidande hos enskilda individer.
Men Vimmerby är inte ensamt...

Igår lördag kunde vi notera en stor artikel i Vimmerby Tidning där Kinda kommun tar in ”konsulter” för 250.000 kronor i månaden för att klara socialförvaltningens ökade inflöde av anmälningar om barn/vuxna som far illa.

Kindas socialnämnd gick med 8 Mnkr i underskott 2014, i år pekar det mot ett fortsatt underskott, dock lägre.

Noterbart är, att tidigare både ledarskribent och insändare i tidningen, tror att det är verksamhetens fel att kostnaderna växer, snarare än att behoven ökar.

Socialnämnder i hela Sverige har detta problem. Den lag som kom i juni i fjol, som kräver att barnutredningar ska handläggas av utbildade socionomer, har skapat ett stort rekryteringsproblem.

Det innebär att bemanningsföretag (konsulter kallas de för i tidningen) måste tas in för att följa lagkravet när inga söker de ordinaie jobbben.

I Vimmerby har socialförvaltningen sedan några år tillbaka sakta men säkert byggt upp kompetensen, rekryterat framgångsrikt både handläggare och familjehem, Det är glädjande att nämndens strategi håller. Men samtidigt vet vi inget om morgondagen i något avseende.

Nu kommer istället fokus att riktas mot äldreomsorgen som växer i behov, både inom hemsjukvård, hemtjänst och vårdboende.

Nu måste vi satsa på fler bostäder

Anpassningspolitik eller tillväxtpolitik?

För många krympande kommuner är anpassningspolitiken det enda valbara. För kommuner som är stora (över 100.000 inv) eller som är förort och gränsar till större stad är det självklart att ha en tillväxtstrategi.

För Vimmerbys del är det inte antingen eller – utan både ock.

Den kommunala verksamheten måste anpassas. Vi är nu mitt inne i en politisk diskussion hur en sådan anpassning ska gå till. Vi ser, vare sig vi vill eller inte, att antalet äldre blir fler, antalet sjuka äldre blir fler och mängden behov hos sjuka äldre blir fler. Det kommer att öka på kostnaderna rejält år från år.

Vi ser att antalet födslar blir fler. Märk att Vimmerby har en låg invandring. Med fler invandrare hade födelsetalen blivit högre och vi hade också haft en befolkningstillväxt. Att klara ett ökat födelsetal, som är mycket glädjande, innebär att vi de små förskolorna måste bli större. Minst tre avdelningar men allra helst sex avdelningar bör vi sträva mot, byggda så att avdelningarna ändå upplevs som små.

Om detta är anpassningen; större enheter för gamla och barn i förskola och skola, hur ska vi klara tillväxten i samhället för vi kan ju inte bara lägga oss ned att dö?

Det handlar om rätt prioriteringar. Vimmerby har en starkt växande livsnerv som måste prioriteras, och det är besöksnäringen. Den kan ge unga och invandrare med låg utbildning jobb, den kan bidra till inflyttning, infrastruktur och utveckling av handel och service. Det är också den näring som växer mest i kommunen. Många är kritiska till Näs men själv är jag helt övertygad om att Näs med barndomshemmet, utställningen och Trädgårdarna bara kommer att öka i betydelse för Vimmerbys inflyttning och besöksnäring. Vi har nått unikt här, nåt som inte kan flytta, nåt som bara kan utvecklas, som bara kan bli bättre och som har en stor del av västvärlden som marknad.

Men vi måste också prioritera det som utgör de små kugghjulen i näringslivet; småföretagen, hantverkssektorn och handeln. Vi är mycket tacksamma över Ljunghälls, Åbro, Frödinge med flera stora företag i kommunen, men de klarar sig oftast utmärkt själva. Bara de slipper den kommunala, regionala och nationella byråkratin… För att framtidens Ljunghälls, Zobra och RM-snickerier ska kunna etableras och utvecklas måste de ha mark att bygga på. Det har vi i kommunen nu. Redan har tomter registrerats på två företag.

Riktigt små kommuner, under 10.000 invånare, rekommenderas ofta att slå sig samman. Jag tror inte på det. Bättre att öka samverkan, som Vimmerby under fyra år gjort. Vi samverkar idag med Boxholm, Ödeshög, Åtvidaberg, Ydre och Kinda om IT, med Kalmar, Mönsterås, Högsby, Hultsfred, Kinda och Linköping om Stångådalsbanan, med Västervik, Hultsfred, Mönsterås, Oskarshamn och Högsby om inköp, med Ydre och Åtvidaberg om Överförmynderi, med Kinda och Ydre om alkoholhandläggning, med Hultsfred om miljö- och byggförvaltning, med Hultsfred och Västervik om Campus  – utöver det mycket samverkan kring många små och stora frågor, inte minst Räddningstjänst.  Genom samverkan kan vi agera som en större kommun både vad gäller kompetens och servicenivå.

Att slå samman Hultsfred och Vimmerby till en kommun gör inte kommunerna mer befolkningstäta. Då kan man lika gärna gå samman med Västervik och Kinda för att få en mer rund storkommun,  med 60.000 invånare och med hemvist i attraktiva Östergötland. Vi är bara10 mil från tillväxtmotorn Linköping, men vi är ändå långt ifrån den diskussionen. Tyvärr kan jag tycka.

Vimmerby kommun har tillväxtpotential. Jag skrev att vi hade ökat vår befolkning de senaste tio åren om vi hade haft bostäder till fler invandrare.

Om kommunen måste anpassa sig till en större budget för socialen, omsorgen och ökade kostnader, så måste vi också ha en tillväxtstrategi. Och den bygger på jobbtillväxt och bostadstillväxt.  

Det vi måste ta tag i nu är bostadsfrågan; vi behöver ett trygghetsboende (byggt och finansierat privat) på 35 lägenheter och vi behöver fler villaområden så vi får fart på flyttkedjan. Inget av det ska behöva öka investeringsbudgeten.

Idag är utbudet för litet och det är glädjande att nu övre folkets parkområdet kommer igång och nästa år Nossenområdet. Sedan väntar vi på att få rita på nya villaområden invid våra tätortsnära sjöar.

Ska budgeten byggas på en skoltermin?

Oppositionen har lagt ett budgetförslag för 2016.

Det innehåller, till skillnad från majoritetens förslag, en fortsatt verksamhet på de fyra kransortsskolorna i ytterligare en termin, höstterminen 2016.

Nästa vår ska oppositionen sätta sig med 2017 års budget. Det är då det kommer att saknas rejält med pengar till driften.

Hela den besparing som majoritetens förslag ska ge avseende skolorna är på 10 Mnkr helårseffekt. Inte 4,6 Mnkr som oppositionen avser kompensera med andra besparingar 2016. 4,6 Mnkr gäller enbart en termin, höstterminen.

Oppositionen måste ge svaren på detta på fullmäktiges rambudgetbehandling måndag kväll.

Följande skulle vi i majoriteten vilja diskutera med oppositionen:

Vi måste försöka resonera kring hur oppositionen tänker fördela arbetsuppgifter mellan politiker och tjänstemän. Man tycker det går att ersätta en Näringslivschef med en politiker. En undersköterska, lärare, metallarbetare, agronom eller för all del en företagare i honungsbranschen skulle lätt kunna ersätta en näringslivschef i den kommunala sektorn, enligt oppositionens retorik, eftersom man vill att ett av kommunalråden ska göra tjänstemännens jobb.

I en majoritet med (c), (kd), (v) och (mp) kan vi då vänta oss att förvaltningschefer och avdelningschefer sitter löst eftersom de ska ersättas av politiker med allehanda bakgrund? Betyder inte professionen, kompetensen, utbildningsprofil något i oppositionens Vimmerby?

Vi vill också diskutera hur man vill spara på chefstjänster inom skolan. Vi läser mellan raderna att man avser man ersätta samtliga områdeschefer med en extra rektor. I tidningen säger Caroline Axelsson (mp) att det går bra i Hultsfred; i Hultsfred finns 1694 elever, i Vimmerby 2092. Hultsfred har 7 grundskolor, Vimmerby 11, Hultsfred har 7 skolledare, Vimmerby 9, Hultsfred har 613 i förskolan, Vimmerby 701, Hultsfred har 4 förskolechefer, Vimmerby 5. Vimmerby har dessutom både Campus och Samhällsorientering inom BUNs förvaltning, Hultsfred har inte det.

Jo, jag förstår att det går bra med färre chefer i Hultsfred med dessa siffror som bakgrund. Majoritetens minskning av chefstjänster bygger på färre grundskolor och större enheter. Genom att göra färre enheter kan varje områdeschef greppa mer. Därför kan någon rationaliseras bort.

Vi vill också diskutera oppositionens förslag att minska kostnaderna inom IT med 1,5 Mnkr direkt 2016. Indirekt avser man väl att minska anslaget till Itsam, och detta för med sig en annan syn på hur IT ska användas inom kommunen. Ska det bli färre datorer? Färre programvaror? Andra system? Eller Öppen källkod, och vad kan det kosta att implementera? Går det att göra enbart på samhällsnyttiga e-tjänster? Gäller förslaget det vi har eller det vi ska skaffa oss? Det syns som om minskningen av IT-kostnader inte direkt får genomslag ens 2016 eller 2017.

En central fråga rörande oppositionens budgetförslag är; hur långsiktig är besparingarna?

Majoriteten har ännu inte fått ta del av oppositionens budgetförslag. Vi fick läsa det i tidningen. Det är bra för oss att veta hur oppositionen anser att ordningen ska vara. Enligt oppositionen gynnar det samarbetet att kommunicera via media. I majoriteten är vi av en annan uppfattning.

Så vi vet inte exakt formulering och om media uppfattat oppositionen rätt. Men som sagt, vi får sannolikt ta del av det måndag kväll.

Det vi bär med oss till diskussionen med oppositionen är att 2016 ökar kommunens netto kostnader med 36 Mnkr, 2017 med 56 Mnkr och 2018 med 76 Mnkr. Det betyder att vi måste ha en budgetplan för detta, dels för återställning av 2014 och 2015 års underskott, dels hur ett årligt driftöverskott ska kunna garanteras. Därför har vi med en skattehöjning som första året 2016 ska ge 15 Mnkr kronor.

Vår budgetplan visar också att vi får överskott direkt 2016 och därmed att också kommunen, förutom Vimarhem och Vemab, kan börja amortera.

Majoriteten har i princip i alla verksamheter prickat in konkreta namngivna besparingsförslag; Miljö och bygg, Kulturskolan, biblioteken, förskolan genom större enheter, minskad administration- och ledarorganisation i BUN, minskade kostnader i gymnasiet, särskolan, vuxenutbildningen, räddningstjänsten, kosten, samhällsbyggnad  - förutom både satsningar och kostnadsminskningar inom socialen för att få deras budget inom familjeomsorgen i balans.

Det oppositionen säger är: ”vi går med på allt ni säger, men lägg inte ned de fyra minsta skolorna.”

Då kommer det att fattas pengar. Då kommer problemen att fortsätta om man inte prickar in var 10 Mnkr ytterligare ska tas 2017. Lägg därtill att äldreomsorgen nu kommer att öka med flera miljoner varje år. 

På ett möte med Kalmar läns kommunalråd och landstingspolitiker i förra veckan skissades ett framtida behov av en kommunal skattehöjning med 6 kronor för att klara de äldres behov i landsortens kommuner.

Vi får bara hoppas att staten ser över världsfärdspolitiken, och att fokus sätts på fördelningen av skattemedel mellan storstadsregioner och glesbygdskommuner.

Det går inte, som oppositionen i Vimmerby gör, bygga en skolbudget på en termin…