Fiberutbyggnaden i Vimmerby kommun

Fiberutbyggnaden i Vimmerby kommun blir en av alla de viktiga frågor vi ska behandla i investeringsbudgeten i vår för 2014-2015.
Kommunfullmäktige tog vid sitt bredbandsbeslut att VEMAB ska äga den fiber som ska ägas offentligt och att IT-Sam är vår "förvaltning" när det gäller att arbeta fram underlag, bidrag, kalkyler etc åt VEMAB och kommunen.
Kommunfullmäktige beslöt också att sträckan Kinda-Vimmerby ska bli komplett (Horn-Vimmerby) av det skälet att kommunen kan göra effektivare investeringar och få billigare drift i sina egna nät. Den investeringen sker redan i år och den hanteras av ITSam.
Inträdet i ITSam fordrar att vi i kommunorganisationen kan arbeta mot servern i Kisa snabbt och utan  störningar.

Torsdag-fredag har jag varit på strategimöte i ITSam-direktionen, där jag nu är vice ordförande, och fick en bra genomgång av vad som är på gång.
Så prio ett, det s.k. kommunegoistiska beslutet i KF', är alltså fibern Kinda-Vimmerby. Vi får då också med oss samhällena Gullringen, Södra Vi och sannolikt också Djursdala och ett större område kring infarten till Vimmerby på väg upp mot stadshuset.

 Nästa satsning blir sannolikt ledningen från Ydre kommun, via Svinhult. Den fibern kräver bifall av alla ITSam-kommuner om vi ska få några miljoner av MSB-myndigheten (Risk och sårbarhet) som delfinansiering. De vill ha en server i Vimmerby som  backup till servern i Kisa. Sex kommuners IT-verksamhet ligger trots allt på dessa servrar.
Kommer de pengarna så blir givetvis en sådan dragning prioriterad i mina ögon. Den ledningen drar då också med sig byalag utmed vägen in mot Vimmerby, typ Rumskulla, Pelarne, Djurstorp etc.
Är man sedan i Pelarnetrakten så finns förslag att ansluta Storebro skogsvägen så att säga, och komma ut vid Tobo, istället för att dra fibern utmed riksvägen. och det ligger mycket klokt  i det förslaget.

Det vi också pratat om är att vi måste blanda ny ledningsdragning med att blåsa fiber i redan lagda rör, som ger ett större ekonomiskt överskott vid anslutning. Det innebär en del områden också i tätorterna.

Närmast nu inväntar politiken Vemabs/ITSams förslag till handlingsplan som ska läggas fram i mars. Den planen ska sedan beredas av den politiska IT-beredningen i kommunen innan kommunstyrelsen fattar sina beslut om prioritering.
Vi måste ta vara på den kraft som nu finns i byalagen som är långt framme, där görs och har gjorts ett stort arbete.

Personligen tror jag att fibern blir allt viktigare också i centralorten, även om områden med radiolänk är viktigast att täcka först.
Jag tror att vi behöver tre budgeperioder, 2014-2015, 2016-2017 och 2018-2019  innan vi har fått 90 procent täckning av fiber och höghastighetsprocessorer i kommunen.
Gissar att detta är minst 30 mnkr plus de ca 20 mnkr som redan finns investerade hos VEMAB. Gör vi investeringen klokt ska vi på sikt få tillbaka pengarna via VEMAB, men det kommer att ta ett antal år.

Det Strategimöte vi  hade,  i IT-Samdirektionen klargjorde mycket av IT-Sams roll i kommunernas IT-arbete. Tjänstemän deltog också och gav mycket bra information.
Jag är idag glad över att Vimmerby tog beslut om anslutning till IT-Sam; vi skulle aldrig klarat den här nivån med egen IT-avd. Möjligvis daglig drift, men inte verksamhetsutvecklingen.

Nu är nytt ärendehanteringssystem på gång som kommer att spara arbetstid, nytt program som kan skapa kurvor och diagram över effektiviteten i kommunens produkter (barnomsorg, skola, äldreomsorg), porogram för den sociala verksamheten såsom schemaläggning, rapportsystem etc.
För egen del letar jag kundnytta: vi ska i framtiden på vår dator kunna se om mamma Rosa fått sin promenad av hemtjänsten, hur barnet lyckas i skolan, hur all offentlig sevice fungerar.
Som anhörig ska du via personliga koder kunna läsa dig till arbetet med både dina barn och dina gamla föräldrar.
Veckans IT-Sammöte väckte stort hopp om att IT-Sam ska kunna lotsa Vimmerby kommun till en modern IT-kommun.

Fattigdom - i Vimmerby...?

Uppdrag Gransknings TV-reportage om barnfattigdomen upplevde jag som mycket positivt. En annan sida presenterades,
Även om det var ledsamt för Rädda Barnen, vars stora arbete inte ska bedömas utifrån kampanjen om barnfattigdomen.
Det som är bra är att ordet barnfattigdom får en relation till den absoluta definitionen "fattigdom".
Att som Bris visa ett utsvultet barn i Afrika i samma text som barnfattigdom i Sverige gagnar inte saken.
Inte heller att som Majblommekommittén sprida information som man vet innehåller "metodfel".
Barnfattigdom definieras i svenska Rädda Barnens kampanj som "när pengarna inte räcker till" medan man i världen i övrigt definierar barnfattigdom som barnarbete, hög barnadödlighet, utebliven skolgång, undernäring och kraftig undervikt för att ta några exempel.
Det är en väsentlig skillnad på definitioner. Men när vanligt folk tolkkar ordet fattigdom så blir bilden "de svältande barnen i Afrika". Och det var också tydligen reklammakarnas bild.
Men det är inte den verkliga bilden av barnen i Sverige.
Tyvärr fick Rädda Barnens kampanj politiker, flest till vänster men även i Alliansen, att tro att 250.000 barn var reellt "fattiga" i Sverige.
Det skulle ge 10 procent av totala antalet barn under 19 år.

Om Vimmerby kommun har 15.000 invånare, och 25 procent är barn, skulle vi ha cirka 3.750 barn (under 19 år) och 10 procent av dem, 375 stycken, skulle definieras som fattiga, dvs vara i barnarbete, hungersnöd, underviktiga, inte få skolgång etc.
Jag förstår att Janne Josefsson gick igång på detta. Jag beklagar bara mig själv över att jag inte är mer kritisk när jag hör sådana här siffror kopplade till sådana starka begrepp. Nu skadas både organisationen och de barn man annars arbetar så energiskt för. Jag hoppas att människor ska se det som ett olycksfall i arbetet för barnorganisationerna behövs verkligen.

Men hur ser det ut i Vimmerby kommun då? Har barn pengar till skolresan, till hamburgaren på MacDonalds, etc?
Svaret är faktiskt att kommunens medarbetare inom den sociala sektorn säger att det finns barn som inte har det. Deras familjer är inte fattiga i reell bemärkelse, men barnen har ändå inte pengar i tillräcklig utsträckning.
Jag har gjort flera besök inom Individ- och Familjeomsorgen (IFO) och fler ska det bli. I veckan kom resonemanget givetvis att handla om hur "fattiga" folk var i Vimmerby kommun,.

Jag ska skicka med några svar på frågor jag ställde vid besöket:
- 2 vuxna och 2 barn (7 och 11 år gamla) får i socialbidrag 11.950 kronor rent i månaden totalt (= riksnormen, d.v.s det minsta lagliga beloppet).
Då är deras hyra betald som max får uppgå till 4.750 kronor. Pengarna ska räcka till livsmedel, kläder, skor, fritid, lek, hygien, försäkringar samt givetvis livsmedel men också till förbrukningsvaror, dagstidningar, TV-licens, telefon. Beträffande. pengar som är dedicerade till barnens "lek och fritid" så är summan 406:-/månad för 7-åringen och 450:-/månad för 11-åringen. Det åligger alltså föräldrarna att tillse att det finns pengar till lunch på skolresan.
Gör dom det?
Svar från medarbetare inom socialen:
"Det kanske ser mycket ut, men det är svårt att leva någon längre tid på den här summan. Två månaden klarar man det, knappast någon längre tid. Man ska då veta att man innan är helt ren; man har fått göra sig av med tillgångar och man kan knappast klara något ytterligare. Barnens pengar går ibland till föräldrarnas missbruk, då får vi gripa in."

- Jag frågar om invandrare klarar sig bättre än infödda svenskar, eftersom de i vissa fall kan skicka hem pengar till släktingar i landet de kommer ifrån?
Svar;
"De flesta invandrare kommer från en stark familjekultur, de röker inte, dricker inte alkohol och har starka familjeband. de klarar sig många gånger bättre. Där lever man med andra typer av problem".

- Köper svenskfödda familjer alkohol och tobak för pengarna?
Svar:
Nej, inte generellt. Men det finns barn som far illa i familjer där de vuxna har både en eller flera missbruksproblem. Familjer som inte klarar att ordna sin ekonomi, att sköta sin familj. Där kan barnen leva i stor utsatthet och reell fattigdom, och vi får då gripa in och se till att pengarna fördelas rätt, också till barnen.

- Har vi många missbrukare som har ekonomiskt bistånd  i Vimmerby?
Svar:
Just nu ett 50-tal. Vi ser att minskade resurser riskerar fler placeringar på institution. Kan vi jobba förebyggande i tidig ålder, från exempelvis övre tonåren eller de första vuxenåren så har vi noterade lyckade resultat, där vi kunnat hjälpa dem till att bli fria från sina beroenden; droger, tabletter, spel eller andra beroenden.

Hittar vi missbrukare med försörjningsstöd  också bland invandrare i Vimmerby?
Svar:
Nej, vi har ingen registrerad hos oss.

- Har vi hemlösa eller uteliggare i Vimmerby?
Svar:
Nej, ingen är hemlös i Vimmerby kommun. Vi har ett bra samarbete med Vimarhem och boendeenheten så alla har en bostad.

Resonemanget fortsätter och vi bokar nytt möte till februari. Omsorgsnämndens verksamhet, men gamla socialnämnden, har stor budgetpåverkan och det är viktigt att vi tar rätt beslut för att få bästa möjliga verksamhet.
Jag känner att man har stor kompetens i verksamheten, man kan sin sak och man arbetar planerat och metodiskt. Det känns tryggt inför fortsättningen.
För att återknyta till inledningen; begreppet barnfattigdom är relativt, men också komplext.
är man per definition fattig om man inte kan köpa en Fjällrävenjacka för 3.000 utan får köpa en märkeslös jacka för 500 kronor? Eller om man inte kan köpa en jacka alls? Är man fattig om man inte kan göra allt det "medelsvensson" kan?
Kan vi kalla det "utanförskap", vilket jag själv tycker passar bättre eftersom utanförskapet oftast bottnar i uppkomna problem i familjen?
Långvarig arbetslöshet, missbruk, sjukdom kan skapa utanförskap och det drabbar i allra högsta grad barnen. Det ställer stora krav på de vuxna; man får avstå, man måste välja noggrant, man får fokusera hårt på sin ekonomi.
Självklart ska barnen hållas skadeslösa men till vilken nivå? Till den nivån kamrater sätter vars nivå, som vi alla vet, kan vara enormt hög? Det klarar inte försörjningsstödet.
Arbetet med att tillse att barnen får del av försörjningsstödet är en viktig uppgift för kommunens socialförvaltning.

Problematiken är komplex. Vi ser alla utsatta barn och oftast är det barn till utsatta föräldrar; de kan vara slagna, sakna kläder, tidvis utan mat. Dessa finns givetvis också i Vimmerby. Definitionen är "socialt utsatta" och ur barnets och samhällets perspektiv är det oacceptabelt.
När barn sätts utanför ´från tidig ålder, vare sig de dbbas av mobbing, av små ekonomiska resurser, av brist på kärlek och omsorg, så mister intebara barnet sin självkänsla, utan samhället också den kapacitet barnet har för framtiden.
Jag slås av tanken om våra stora industrimän, forskare, entreprenörer hade växt upp undernärda och socialt åsidosatta med slag och sparkar hemma istället för kärlek, missbrukande föräldrar, hade de då kunnat prestera som vuxna?
Inte bara barnet blir lidande av utanförskapet, utan också hela samhället. Vi måste ta tillvara alla resurser hos varje enskild människa, och varje människa ska ha rätt till utveckling av sin egen kapacitet,  så i min värld får inte far och mors myndighet över sina egna barn innebära att barnen blir satt utanför. Samhället måste gripa in.
Ju mer man resonerar i frågan, ju mer ser man utanförskapets konsekvenser.

Nyckeln, den viktigaste enskilda faktorn, är jobb. Jobb direkt efter utbildning men också jobb direkt efter gymnasiet, direkt efter invandringen. Jobb ger möjlighet till självförverkligande, som politiker måste vi skapa oändligt med möjligheter åt människor därför måste vi slå vakt om friheten, valfriheten, friheten att välja själv.
Det är viktigt att politiken skapar förutsättningar så att jobben kan bli fler.
Det är det viktigaste att jobba med just nu, det mest konkreta.
Även i en liten kommun som Vimmerby.

Utgivaransvar Vimmerby Tidning?

Alf Wesik ger idag i Vimmerby Tidning svar på mitt blogginlägg i söndags, som i sin tur var svar på hans ledare i lördags.
Vi arbetar numera i var sitt medium.
Jag försöker dock svara i det medium som publicerar, men eftersom Wesik inte tillämpar den principen behöver ju inga andra heller göra det.
Det finns dock några skillnader mellan Wesik och mig, när det gäller att ansvara för var sin publikation:

    1. Wesik skriver att han svarar i sin tidning under utgivaransvar och etiska spelregler. Där är han inte sanningsenlig. Både utgivaransvaret (lagstadgat) och de etiska spelreglerna (överenskommelsen) anger att man ska ange källan (upphovsrätten) till sina uppgifter. Det gör inte Wesik, han skriver ”sociala medier” som källa. Skulle jag skriva så så skulle jag källan jag uppgav, ”Vimmerby Tidnings ledare”, omnämnas som ”en ledare i en papperstidning på jordklotet”. Det är oerhört sorgligt att Wesik och Vimmerby Tidning har den policyn, som nära nog monopolist i Vimmerby, att inte ange de källor man citerar ur. I vilket fall är det inte att ta utgivaransvar och arbeta efter etiska regler.

    2. Wesiks generaliseringar över kostnaderna för Astrid Lindgrens Näs styrelsemöten är missvisande. OM de kostar mer än de kommunala bolagens möten beror det sannolikt inte på val av möteslokaler, snarare på att kommunfullmäktige valt att besätta flera posterna med externa ledamöter, som har högre arvode än politikerna.  Jag till exempel, har inget styrelsearvode alls. Han skriver att en måltidsnota för tre i styrelsen kostade 1200 kronor. Det var sju som åt för 1200 kronor. Portionskostnaden blev naturligt då mindre. Alla betalade sin dryck ur egen ficka. Nämndes det? Nej. Det är inte självklart att jag eller VD:N på Näs väljer att låta folk betala för sin egen dryck, men vi är väldigt restriktiva med representationen.

3.  Wesik jämför bolagsresultaten i Wemab och i Näs. VD:n på Näs, Kjell-Åke Hansson har i det avsnittet en gång sagt:  
” Att jämföra mellan WEMAB och KALN är ungefär lika relevant som att jämföra de två statliga aktiebolagen LKAB och Kungliga Operan AB.  LKAB, vars uppgift är att handla med råvaror, gör en vinst 2012 på cirkus 3,3 miljarder. Kungliga Operan AB, vars huvuduppgift är att bevara ett kulturarv, skulle gå back med knappt 500 miljoner - om dom inte fick statligt stöd på cirka 430 Mnkr. Ändå anses båda bolagen fullgöra sina uppgifter enligt sina olika uppdrag.”

Faktum är ju detta: ”Demokratibranschen” i Vimmerby har ju beslutat att Näs fyller en viktig funktion, att bolaget ska utvecklas och att bolaget tillför kommunen stort värde. Detta kan Wesik givetvis kritisera. Men det gör han inte. Han vidhåller att Näs är viktigt för kommunen men att det ska skötas på annat sätt, trots att bolaget i sin branschjämförelse sköts alldeles utmärkt och med mycket gott resultat. Wemab bör jämföras med andra energibolag, Vimmerby Tidning bör jämföras med andra tidningar.  I sammanhanget berömmer Wesik WEMABs styrelse, ledning och medarbetare. Jag instämmer i denna hyllning. De gör ett strålande jobb och har också stark kommunal uppbackning genom borgensåtaganden. Jag vill också rikta det berömmet till Näs styrelse, ledning och medarbetare, ni gör ett strålande jobb och har nått fantastiska resultat.

När Wesik gör denna jämförelse så slås en retorisk vurpa som jag vill göra läsarna uppmärksamma på: om vi har tio sorters filmjölk i affärens kyldiskar och sätter dit en elfte sort, och skriver ”Den hälsosamma filmjölken” – vad säger då detta om de tio sorter som redan står där? Jo, hjärnan läser in att de tio befintliga sorterna inte är hälsosamma. Så blir det, utan att vara sanning i en enda stavelse. Det är givetvis ett retoriskt trick som medarbetarna på Näs får fundera över; på vad sätt har man skött sitt uppdrag som föranleder Vimmerby Tidnings ledare att tillskriva att man misskött sig i jämförelse med Wemab?

Wesik hänvisar till ägardirektivet. Ja, det fanns röster i styrelsen för att vi inte ska ha med ett lönsamhetskrav i direktivet. Jag ansåg att vi skulle det. Det var ett misstag eftersom tidningen tror att ledningens första uppgift är att få Näs lönsamt. Det blir i så fall en nedläggning för det går inte i dagsläget. Precis som Astrid Lindgrens Värld då hade varit nedlagt om den principen fått råda. Hade vi ångrat vår dåliga uthållighet då? Mitt motiv för lönsamhetskravet var att det alltid ska vara närvarande i ledningens och styrelsens arbete. Det ska alltid finnas med i all bolagsverksamhet. Det betyder att man strävar dit, inte att man alltid når målet.

4. Wesik anger att han negligerar sociala medger för att de innehåller ”hot, ej rumsrena förslag”. Man får i intryck av att just detta sociala media, denna blogg, ingår i den kategorin. Det protesterar jag givetvis emot.

5. Wesik tror att bolagets studieresa till Danmark utgör enbart ett styrelsemöte. Att möten läggs på residenset i Växjö för att det skulle vara en dyrare möteslokal. Att det läggs möten på Björkbacken för att jag är ägare därav. I samtliga fall är det olyckliga insinuationer, som om det verkligen fanns ett utgivaransvar bör rättas. Möteslokalen i Växjö var gratis. Ordföranden bor där. Möteslokalen på Björkbacken var gratis om jag inte missminner mig och ej vald eller förhandlad av mig. (Han är duktig VD:n på att pruta…). Skälen till möteslokaler vad att det var mest praktiskt då och totalkostnaden minst. Under min tid i Näs har jag identifierat många egenskaper hos dess VD. En är att han å bolagets vägnar är mycket snål…

Jag tvekar inte om, som jag sagt tidigare, att tidningens offentliga frontpersoner chefredaktör Bengt Ingemarsson och redaktionschef och ledarskribenten Alf Wesik vill Vimmerby gott. Vi arbetar egentligen i samma styrka, i samma lag för kommunens bästa och det är jag tacksam för. Åtskilliga gånger har jag också framfört det fantastiska att vi har en egen lokaltidning, till stor nytta.

Uppgiften är att granska oss. Jag är säker på att man hittar fel. Vi vore inte människor här i stadshuset eller på Näs om vi inte gjorde fel. Det ska tidningen ta reda på. Genom att hela tiden ”störa” oss med frågor och undersökningar fyller tidningen sin uppgift, och vi får en chans att bli bättre. Det ligger i dynamiken. Kommunen är inte betjänt av en ja-sägande tidning, och tidningens och dess ägare är inte betjänt av en ja-sägande kommunledning. (Därav torde tidningen kanske ha nått att lära av den här historien också.)

Men det är viktigt att debatten kan föras på lika villkor, och så länge den förs i olika media, så länge VT har som princip att inte citera bloggar, så bidrar man inte till en gemensam spelplan. Man bidrar till populistiska anonyma insändare med mängder av felaktigheter.

Det är till förfång för tidningens läsare och medborgarna i kommunen. Hade det varit på annat sätt hade man kunnat läsa detta inlägg i VT.

Nu sprids det istället säkert på Facebook och de sociala medier som VT ser som en konkurrent. Världen har utvecklats. Vi försöker hänga med.

PS. Läs ursprunget i VT:s ledare i lördags, mitt svar nedan i söndags, Wesiks svar på insändarsidan i VT idag.

Hasse & Tage & tidningsledare

Minns ni Hasse & Tages "Roger Mooore"...?

Det var så att byggarbetare Tage tyckte att han fått mycket påökt och var så himla glad för det på sin kafferast, varpå Hasse, hans arbetskamrat, sa att 3000 kronor i månan var väl ingenting. Roger Mooore han fick 15.000.000 för sin senaste film!
(Se hela skecthen här: http://www.youtube.com/watch?v=1w0l9GNi0OU.)

Vimmerby Tidnings ledare tyckte i lördags att det var fantastiskt att styrelsen för Näs, (tre ledamöter från Sthlm, en från Växjö och två från Vimmerby) hade ett styrelsesammanträde dag-kväll-förmiddag i Stockholm. "Det sticker i ögonen" ondgjorde sig ledaren.
Jag travesterar Hasse i sketchen:
Det är ingenting mot vad Vimmerby kommun betalar till tidningsbolaget för VTT-fastigheten som man förra mandatperioden fick äran att hyra ut i andra hand, 600.000 kronor om året i underskott en bit in på 2020-talet. Så 3.000 kronor till ett sammanträde i Stockholm - det är blaha blaha det!

Den här Hasse & Tage-sketchen spelades in 1970.
Det är ungefär då som kommunen köpte in sitt konferensmöblemang till stadshusets konferenssalar.
Till skillnad mot Hasse & Tage så står sig inte möbler lika bra när de används så flitigt som i våra konferenssalar.
Så nu efter 40 år och att en landshövding och en och annan politiker nära nog fått stolsbenen i ändalykten när de satt sig i de gistna stolarna, ska de äntligen bytas ut.
Och kan ni tänka er - vi lyckades till och med få statligt bidrag eftersom nån krismyndighet tyckte att vi inte var tillräckligt uppdaterade i våra "krisledningsrum"...!
Vimmerby Tidning tycker vi kan sitta kvar i dem, Krismyndigheten tyckte tvärtom och själva är vi beredda att ta med var sin stol hemmifrån, bara vi slipper den envetna värken i skinkan efter 8-10 timmar i dessa stolar.

Jag vet att VT:s ledare inte skriver en dylik ledare av missundsamhet.
Att det "sticker i ögonen" att vi är flexibla på stadshuset är dock lite förunderligt.  I takt med att avdelningar minskar eller ökar, låter vi folk byta kontorsutrymme. Det är ju sådant man gör på tidningen också, annars hade chefredaktören än idag suttit kvar i det lägenhetsskök på andra våningen på Stångågatan, där jag faktiskt själv också satt en gång som en av tidningens journalister.
Tiden går, nya arbetsuppgifter, andra kontorsutrymme - bra att ingen sätter sig på tvären och prompt vill ha kvar sina stora avdelning trots att det bara är ett fåtal kvar på den.
Kan ju varken vara av missundsamhet eller av rationella skäl ledarskribenten tycker att just detta "sticker i ögonen"..?

Nej, det är inte av missundsamhet.
Skribenten har ett annat syfte med ledaren. Vad det kan vara är lite grumligt. Jag vet ju att chefredaktören jobbar efter uttrycket "Det som är bra för Vimmerby är bra för Vimmerby Tidning" och i detta fall kan det alltså inte varit bra för Vimmerby att 40-åriga konferensstolar i stadshuset byts ut, att Näs hade sammanträde där det var totalt billigast och att ledare i kommunen utbildas.
Det kan vi konstatera.
Det som är bra för Vimmerby är att det finns Internet och bloggar. Där vet jag inte om tidningen håller med, men det ger åtminstone kommunalrådet möjlighet att skriva lite som han vill...

För att återgå till Hasse & Tage. Tage var glad att han skulle till Kanarieöarna på semester. Varför på Hasse replikerade: "Du kanske inte har sett de tre grabbarna, du såg inte när de for från Cape Kennedy, inte när de flög runt månen och tillbaka till jorden? Det är vad jag kallar resa det du, Kanarieöarna, det är blaha blaha det."
Sa Hasse och Tage var förtvivlad.
Tage sa: "Var ska du själv åka på semester då?
Hasse: "Säffle, kan man få en kopp kaffe".

Och här kommer en inbjudan till ledarskribenten att jag bjuder på en kopp kaffe i konferensrummet när de nya möblerna  har kommit.
Vi sitter där. I konferensrummet.
I kommunens cafeteria törs vi inte sitta.
Där sitter det en kommuninvånare och tar tid på hur lång tid vi fikar. Det läste vi i en insändare i tidningen för inte så väldigt länge sedan...
Vad säger vi om det?
Jo, fikarasten, den är blaha blaha den... i det stora hela.

Socialstyrelsens enkät: Vimmerbys äldre tycker om den kommunala maten

"Vimmerbys äldre missnöjda med den kommunala maten"!
Den rubriksättningen och den vinklingen av artikeln fick jag till mig i Vimmerby Tidning i mellandagarna och givetvis satte jag skinkan i vrångstrupen.
Är det så illa ställt...?
Vad är det för mat som gått ut som alla "Vimmerbys äldre" är så missnöjda med? Kålpuddingen? Raggmunkarna? Köttfärslimpan? Eller de annars så goda köttbullarna som lagas till från grunden där uppe i centralköket...?

Nej, kommunen hade inte fått någon skrivelsen från "Vimmerbys äldre" utan artikeln refererade till en undersökning. Det är en omfattande rikstäckande enkätundersökning. En del av den har riktat sig till de som bor i kommunernas särskilda boenden, också de som finns i Vimmerby kommun. Bakom undersökningen står socialstyrelsen. (Den ligger på deras hemsida så du kan själv studera den där.)

Vimmerby Tidning hade dock fokuserat på maten och därför sökte jag samma information som tidningen.
Så här säger undersökningen:
59 har svarat.
6,8 % har svarat "mycket dåligt". Det motsvarar 3-4 personer av alla de 59 som svarat.
På detta bygger tidningen sin artikel och sin rubrik.
66,1 % har svarat ganska bra eller mycket bra. Det motsvarar nästan 39 personer.
8,5 % har svarat "Ganska dåligt" (= 5 personer)  och 13,6 % "varken bra eller dåligt".

Mer om maten i undersökningen:
"Upplever du att måltiden på ditt äldreboende är en trevlig stund på dagen?"
0% svarar  "aldrig".
55,3 procent svarar "oftast" eller "alltid".
Men det är 18,6 %, ca 10 personer, som tycker att det är trevligt bara "ibland".

Som medborgare kan jag tycka att detta är väl ganska normalt; 3-4 av 59 tycker att maten "smakar mycket dåligt",  10 personer av 59 tycker att ibland är matstunden trevlig, ibland inte.
Även om givetvis ambitionen hos medarbetarna i centralköket, precis som hos kommunens restauranger, är att maten alltid ska smaka bra. (Även om det är en högst subjektiv upplevelse som vi alla vet. Och vi vet inte vilken smaknivå de som är starkt missnöjda kräver av sin dagliga lunch.)

Jag personligen har inga bekymmer med Vimmerby Tidnings vinklingar. Det är naturligt och mycket vanligt att rubriker och artiklar vinklas utifrån reporterns uppfattning av sakinnehållet. Det man som politiker kan ha bekymmer över är om informationen i artikeln inte är tillräckligt bred och djup, så att läsaren kan sätta rubriken i sitt sammanhang.
I höstas stod det i en rubrik att "Vimmerby rasar" i befolkningsstatistiken. Tror det var 11 personer vi tappat under en del av året. Det kunde läsaren själv läsa ut av statistiken i artikeln och då får ju läsaren själv skapa sig en uppfattning om vid vilken nivå tidningens rubriksättare använder ordet "rasar".

En bra lokaltidning ska vara kritisk. Och ska gärna vinkla rubriker för att göra dem mer intresseväckande, dock måste man då ha fullständiga texter så läsaren själv kan bilda sig en uppfattning om relevansen i en rubrik.
Och att skriva direkt fel är inte att vinka. Det är inte rätt sammanfattat av undersökningen att skriva: Vimmerbys äldre missnöjda med maten. Det är ingen vinkling, det är en direkt felaktighet. Och det undrar man givetvis hur den kan hamna i en rubrik?
"Vimmerbys äldre" är i detta fall 3-4 personer. Av 59. Alltså fel sammanfattat.

I just fallet med maten har jag själv en bekant i 80-årsåldern som hade funderat på att ta mat ifrån hemtjänsten istället för att köpa färdigmat i butiken (hon har svårt att själv laga mat). Men hon sa i mellandagarna: "Nej, i tidningen stod det ju att maten smakade illa, så den vill jag inte ha!"
Varpå hon fortsätter köpa färdiglagad, processad mat som rent näringsmässigt antagligen är sämre än den som medarbetarna i centralköket lagar till.
Jag hoppas dock kunna vända henne med denna text.

En dylik artikel skapar också missmod hos centralkökets matlagare, alla medarbetare där som försöker laga maten efter konstens alla regler och som nära 70 procent tycker är ganska bra eller mycket bra.
En så felaktigt vinklad artikel blir ett hårt slag mot dessa medarbetare och jag vill passa på att säga att de gör ett mycket strongt arbete i den motvind som blåser ibland.
Jag rekommenderar verkligen alla att läsa socialstyrelsens undersökning, Vimmerby kommun har bra resultat på många av frågorna.

Nu ska ingen tro att Kostorganisationen i kommunen sitter med armarna i kors.
Jag vet att man antar utmaningarna och genom ständiga förbättringar försöker öka kvalitén i maten så att 99,9 procent kommer att tycka om den. Om det nu är möjligt.
Inte ens en proffsjury kan ju ena sig om toppoängen till "Årets Mästerkock" på TV, så det är en grannlaga uppgift man har.
Jag vet att ambitionen är hög. Man ska nu ha ett utbyte med andra kök, med andra kockar, som ett led i den fortbildning kommunen vill ge medarbetarna.
Vi ska hela tiden förbättra oss.
Politikerna ska nu börja ta beslut om att skapa tillagningskök igen. Minska stressen och överbelastningen på centralköket. Hur ska våra skolmatasaler arrangeras? Hur ska maten presenteras? Vilka rätter står högst på önskelistan hos skolbarn, hos gamla?

Kostenhetens alla medarbetare är på tå nu för att höja hela matupplevelsen.
Ni ska veta alla ni som jobbar med detta att ni har väldigt många som håller tummarna för att ni ska lyckas och som tycker ni gör ett väldigt bra jobb!

Gåtornas lösning

God fortsättning på det nya året!
Löste du gåtorna i Nyårsbetraktelsen?
Här kommer svaren på Paul Sloanes gåtor:

1. De första fem flikcorna tog var sitt äpple. Den sjätte flickan tog korgen där det sjätte äpplet låg.
2. De var trillingar.
3. Mannen var dvärg. Han nådde knappen för bottenvåningen när han åkte ned och knappen för sjunde våningen när han åkte upp. Men han nådde inte knapparna över sjunde våningen, alltså kunde han inte trycka på tionde våningen.

(Källa: Mannen i Hissen och De sex äpplena, av Paul Sloane, Brain Books, ISBN 91-88410-20-X och ISBN 91-88410-30-7)