Utgivaransvar Vimmerby Tidning?

Alf Wesik ger idag i Vimmerby Tidning svar på mitt blogginlägg i söndags, som i sin tur var svar på hans ledare i lördags.
Vi arbetar numera i var sitt medium.
Jag försöker dock svara i det medium som publicerar, men eftersom Wesik inte tillämpar den principen behöver ju inga andra heller göra det.
Det finns dock några skillnader mellan Wesik och mig, när det gäller att ansvara för var sin publikation:

    1. Wesik skriver att han svarar i sin tidning under utgivaransvar och etiska spelregler. Där är han inte sanningsenlig. Både utgivaransvaret (lagstadgat) och de etiska spelreglerna (överenskommelsen) anger att man ska ange källan (upphovsrätten) till sina uppgifter. Det gör inte Wesik, han skriver ”sociala medier” som källa. Skulle jag skriva så så skulle jag källan jag uppgav, ”Vimmerby Tidnings ledare”, omnämnas som ”en ledare i en papperstidning på jordklotet”. Det är oerhört sorgligt att Wesik och Vimmerby Tidning har den policyn, som nära nog monopolist i Vimmerby, att inte ange de källor man citerar ur. I vilket fall är det inte att ta utgivaransvar och arbeta efter etiska regler.

    2. Wesiks generaliseringar över kostnaderna för Astrid Lindgrens Näs styrelsemöten är missvisande. OM de kostar mer än de kommunala bolagens möten beror det sannolikt inte på val av möteslokaler, snarare på att kommunfullmäktige valt att besätta flera posterna med externa ledamöter, som har högre arvode än politikerna.  Jag till exempel, har inget styrelsearvode alls. Han skriver att en måltidsnota för tre i styrelsen kostade 1200 kronor. Det var sju som åt för 1200 kronor. Portionskostnaden blev naturligt då mindre. Alla betalade sin dryck ur egen ficka. Nämndes det? Nej. Det är inte självklart att jag eller VD:N på Näs väljer att låta folk betala för sin egen dryck, men vi är väldigt restriktiva med representationen.

3.  Wesik jämför bolagsresultaten i Wemab och i Näs. VD:n på Näs, Kjell-Åke Hansson har i det avsnittet en gång sagt:  
” Att jämföra mellan WEMAB och KALN är ungefär lika relevant som att jämföra de två statliga aktiebolagen LKAB och Kungliga Operan AB.  LKAB, vars uppgift är att handla med råvaror, gör en vinst 2012 på cirkus 3,3 miljarder. Kungliga Operan AB, vars huvuduppgift är att bevara ett kulturarv, skulle gå back med knappt 500 miljoner - om dom inte fick statligt stöd på cirka 430 Mnkr. Ändå anses båda bolagen fullgöra sina uppgifter enligt sina olika uppdrag.”

Faktum är ju detta: ”Demokratibranschen” i Vimmerby har ju beslutat att Näs fyller en viktig funktion, att bolaget ska utvecklas och att bolaget tillför kommunen stort värde. Detta kan Wesik givetvis kritisera. Men det gör han inte. Han vidhåller att Näs är viktigt för kommunen men att det ska skötas på annat sätt, trots att bolaget i sin branschjämförelse sköts alldeles utmärkt och med mycket gott resultat. Wemab bör jämföras med andra energibolag, Vimmerby Tidning bör jämföras med andra tidningar.  I sammanhanget berömmer Wesik WEMABs styrelse, ledning och medarbetare. Jag instämmer i denna hyllning. De gör ett strålande jobb och har också stark kommunal uppbackning genom borgensåtaganden. Jag vill också rikta det berömmet till Näs styrelse, ledning och medarbetare, ni gör ett strålande jobb och har nått fantastiska resultat.

När Wesik gör denna jämförelse så slås en retorisk vurpa som jag vill göra läsarna uppmärksamma på: om vi har tio sorters filmjölk i affärens kyldiskar och sätter dit en elfte sort, och skriver ”Den hälsosamma filmjölken” – vad säger då detta om de tio sorter som redan står där? Jo, hjärnan läser in att de tio befintliga sorterna inte är hälsosamma. Så blir det, utan att vara sanning i en enda stavelse. Det är givetvis ett retoriskt trick som medarbetarna på Näs får fundera över; på vad sätt har man skött sitt uppdrag som föranleder Vimmerby Tidnings ledare att tillskriva att man misskött sig i jämförelse med Wemab?

Wesik hänvisar till ägardirektivet. Ja, det fanns röster i styrelsen för att vi inte ska ha med ett lönsamhetskrav i direktivet. Jag ansåg att vi skulle det. Det var ett misstag eftersom tidningen tror att ledningens första uppgift är att få Näs lönsamt. Det blir i så fall en nedläggning för det går inte i dagsläget. Precis som Astrid Lindgrens Värld då hade varit nedlagt om den principen fått råda. Hade vi ångrat vår dåliga uthållighet då? Mitt motiv för lönsamhetskravet var att det alltid ska vara närvarande i ledningens och styrelsens arbete. Det ska alltid finnas med i all bolagsverksamhet. Det betyder att man strävar dit, inte att man alltid når målet.

4. Wesik anger att han negligerar sociala medger för att de innehåller ”hot, ej rumsrena förslag”. Man får i intryck av att just detta sociala media, denna blogg, ingår i den kategorin. Det protesterar jag givetvis emot.

5. Wesik tror att bolagets studieresa till Danmark utgör enbart ett styrelsemöte. Att möten läggs på residenset i Växjö för att det skulle vara en dyrare möteslokal. Att det läggs möten på Björkbacken för att jag är ägare därav. I samtliga fall är det olyckliga insinuationer, som om det verkligen fanns ett utgivaransvar bör rättas. Möteslokalen i Växjö var gratis. Ordföranden bor där. Möteslokalen på Björkbacken var gratis om jag inte missminner mig och ej vald eller förhandlad av mig. (Han är duktig VD:n på att pruta…). Skälen till möteslokaler vad att det var mest praktiskt då och totalkostnaden minst. Under min tid i Näs har jag identifierat många egenskaper hos dess VD. En är att han å bolagets vägnar är mycket snål…

Jag tvekar inte om, som jag sagt tidigare, att tidningens offentliga frontpersoner chefredaktör Bengt Ingemarsson och redaktionschef och ledarskribenten Alf Wesik vill Vimmerby gott. Vi arbetar egentligen i samma styrka, i samma lag för kommunens bästa och det är jag tacksam för. Åtskilliga gånger har jag också framfört det fantastiska att vi har en egen lokaltidning, till stor nytta.

Uppgiften är att granska oss. Jag är säker på att man hittar fel. Vi vore inte människor här i stadshuset eller på Näs om vi inte gjorde fel. Det ska tidningen ta reda på. Genom att hela tiden ”störa” oss med frågor och undersökningar fyller tidningen sin uppgift, och vi får en chans att bli bättre. Det ligger i dynamiken. Kommunen är inte betjänt av en ja-sägande tidning, och tidningens och dess ägare är inte betjänt av en ja-sägande kommunledning. (Därav torde tidningen kanske ha nått att lära av den här historien också.)

Men det är viktigt att debatten kan föras på lika villkor, och så länge den förs i olika media, så länge VT har som princip att inte citera bloggar, så bidrar man inte till en gemensam spelplan. Man bidrar till populistiska anonyma insändare med mängder av felaktigheter.

Det är till förfång för tidningens läsare och medborgarna i kommunen. Hade det varit på annat sätt hade man kunnat läsa detta inlägg i VT.

Nu sprids det istället säkert på Facebook och de sociala medier som VT ser som en konkurrent. Världen har utvecklats. Vi försöker hänga med.

PS. Läs ursprunget i VT:s ledare i lördags, mitt svar nedan i söndags, Wesiks svar på insändarsidan i VT idag.