Mina svar på ett antal skolfrågor

Jag kommer i bloggen framöver att försöka ge mina svar på olika frågor rörande majoritetens budget. Detta har samlas upp från Facebook. Jag hoppas att svaren kan ge någon vägledning till oroliga.

Sammanställning av olika Facebook inlägg med funderingar från allmänheten i fet text, mina personliga svar i mager brödtext.

•       Tjänar man egentligen några pengar på nedläggningarna?
Svar: Ja, 14 Mnkr på helår från 2017 och 4-5 Mnkr på helår på KS, totalt 18-19 Mnkr på helår som vi kan se idag. Då är skolskjutsar på +1.5 Mnkr borträknade redan.

•       Vad kostar skolskjutsarna? 
Svar: +1,5 Mnkr extra, men där ska vi undersöka hur grannkommuner ser på sina skolor nära vår kommungräns.

•       Det finns ju små pedagogiska detaljer. Hur många mil och vilken tid är lämpligt för barn 7 år gamla att stiga upp och resa till skolan? Det kanske är tyngre argument än om det finns plats i andra skolar?
Svar: Vad jag förstått har enstaka barn i Rumskulla och Tuna 1 tim och 15 minuter restid till skolan. det är olyckligt. Här kommer vi att ta initiativ för att diskutera enskilda lösningar för att lindra konsekvenserna för barnet.

•       Vad kostar KLT? Vilka avtal har man? Skall man riva skolorna så man slipper värme. Vad kostar arbetslösheten?
SVAR: Hypotetiska frågor, finns inga svar, bara spekulationer.

•       Ska en sexåring behöva gå 6 km till skolskjutsen? 
Svar: Skolskjutsreglementet säger 2 km, 3 km för högstadiet. Det är ett av de mest fördelaktiga reglementena i Kalmar län.

•       Ska en 7-åring verkligen behöva åka buss 8 mil om dagen? Tröttheten från att gå upp tidigt för att resa flera mil måste väl sätta sina spår fram på dagen?
Svar: Vi ska undersöka och föra dialog om enskilda fall för att se vad vi kan lindra. Det kan finnas olika alternativ vi vill titta på.

•       Hur kan vi ha två välbetalda kommunalråd när kommunen går med ett skenande underskott?
Svar: Lönen för kommunstyrelsens ledning - de tre råden, är 2,35 tjänst fördelat på 3 personer. Tidigare var det 1,75 tjänst + timersättning, fördelat på 3 personer. Vi ser detta som en satsning på politiken, där vi tar hem kostnaderna på andra platser. Vi ska hamna lägre än Alliansens tidigare beslut i september. Gentemot det beslutet är det inga ökade kostnader vad vi kan se ännu.

•       Hur kan man lägga miljoner på att göra Vimmerby vackrare?
Svar: Det gör vi inte om du avser Vackra Vimmerby-projektet. Projektet stannar av i investeringsplanen och kommer att tas i sambandmed andra ordinarie arbeten. Skisserna har bekostats av bland annat Destinationsprojektet. Om du avser att vi vill göra alla kommunens tätorter vackrare så försöker vår parkavdelning så gott de kan.

•       Varför satsar ni inte på hela vår kommun så att de barnfamiljer som besöker oss pga. Astrid Lindgren känner sig välkomna och flyttar hit?
Svar: Vi satsar på hela kommunen. GC-väg i Tuna för inte så länge sedan, förskola och äldreboende finns här, destinationsprojektet har lagt pengar här, vi byggde en fastighet åt affären där lokal handel finns. Vi har också satsat på besöksmål, fiber etc.

•       Vad är kostnaden per skola i kommunen?
Svar:  Det är en detaljfråga, vi har använt helhetssummor och dykt ned i speciella detaljer som kost, personalkostnad, etc. Förvaltningen har detaljerna. De kommer på kommunstyrelsen och nämnden.

•       Vad kostade östra Ceos och Krönsmon? Varför ska vi på landsorten betala för det?
Svar: Se en kommande blogg inom något dygn. Landsorten betalar genom skattsedeln, precis som tätorten betalar landsbygdsfibern via skattsedeln initialt.

•       Vart ska våra barn ta vägen, det är ju fullt inne i stan?
Svar: Det är inte full, det finns plats i byggnaderna. Man kan skapa fler klasser.

•       Skolan är en bidragande orsak till att vi inte tillhör den skaran som flyttat ut från kommunen.  
Svar: Flera har också hört av sig och säger att de vill ha sina barn i stans skolor, och inte i byskolan, för att få fler årskurskamrater till barnet.

Kan man inte frysa projektet Vackra Vimmerby och sköta om det vi redan har idag i Vimmerby?
Svar: Det är redan fryst i nya investeringsplanen.

•       Hur sparar man pengar på att lägga ner dessa skolor?
Svar: Man sparar pengar genom att samla verksamheten i fåtal lokaler. Vi sparar chefstjänster, dock ska lärartjänster vara kvar. Vi spar på fastighetsskötsel, kostpersonal, städning, värme. Vi har möjlighet att sälja fastigheten. I Västerviks kommuns norra del har det blivit samlingslokal, bostäder men också en företagsetablering i en gammal skola.

•       Kommer inte inflyttningen till dessa orter kommer att totalt avstanna och de stora företagen får allt svårare att locka till sig personal om man stänger ner skolorna? Resultatet borde ju bli mindre skatteintäkter.
Svar: De stora företagen har idag en inpendling av personal från ett större område än den närmaste tätorten. Idag saknas kompetens i akademisk nivå och den får man ta från Linköping bland annat. Kompetensbristen är större än bristen på folk i LO-kollektivet.

•       Är siffrorna desamma när det gäller satsade resurser alltså kronor/personaltimmar per barn på landsbygd respektive tätort?
Svar: Det är en sammansatt kostnad. Kostnaden beror på elevtäthet, på kostpersonal, städ, fastighetsskötare, etc. Jag har inte den exakta kostnaden nu, endast den sammantagna på hela åtgärdspaketet.

•       Hur kan man investera så mycket pengar i Näs, Krönsmon och Ceos? Var ligger allmännyttan i detta? 
Svar: Se tidigare punkt, kommande blogg. Näs tas pengar i bolagsform, oskattade vinstmedel. Näs genererar intäkter till kommunen. Turistbyrån har mätningar på sådant som görs regelbundet. Turismen är det kraftigaste växande näringsgrenen i Vimmerby med en stark tillväxt, både i jobb och företag.

•       De största problemen i skolorna har funnits på Vimarskolan, men inte en enda gång har jag hört någon föreslå att den ska läggas ned för det. Har ni diskuterat detta?
Svar: Nej, det har inte diskuterats, problemen har alldeles säkert vart uppe på BUN genom åren.

•       Hur ska eleverna från Gullringen och Djursdala rymmas i Södra Vi-skolan? Hur stora klasser kommer det att bli?
Svar: Det är förvaltningens bord. Vi har tillit till deras beräkningar.

•       Varför tänker ni inte lika mycket på de folkbokförda barnen i Vimmerby kommun som ni gör på de barn som hälsar på ALV om sommaren?
Svar: Det gör vi. Vi tänker mer på de bofasta än turistbarnen. De besökande barnen får inte nån stor del av kommunala investeringar, däremot genererar de stora intäkter till gagn för kommunens invånare och arbetstillfällen. 1,3 Mnkr får turistbyrån årligen till marknadsföring av kommunen, bland annat.

•       Lika gärna att man bussar Djursdala eleverna till AL-skolan kan man väl bussa dem till Gullringen och behålla den skolan? 
Svar: Vi får ta till oss alla synpunkter, räkna på alla synpunkter och i demokratisk ordning skärskåda allt. Vi har funnit att den lösningen vi presenterat är totalt den bästa, därför är förslaget lagt.

•       Det oroas redan över de resande eleverna till Vimarskolan! Vi föräldrar BÖR skicka med pengar, frukt eller mackor då de annars får vänta upp till över fem timmar innan de får lunch?!! Hur går det med alla yngre än 13 år? Och kommer de som inte KAN betala extra pengar få hungriga barn och bli retade för "fattigdom"?? 
Svar: De konsekvenser som finns ska skärskådas och vi ska diskuteras hur de kan lindras genom dialog med föräldrarna.

•       Fler baracker och ombyggnad kan det inte bli heller då kommunen stoppar allt som kostar nu! Och det ska dras ner på lokalvården. Skitiga skolor, fler barn. Vem tar ansvar?
Svar: Majoriteten tar ansvar. Vårt förslag är ett ansvarstagande inför framtiden. Lokalvården dras ned motsvarande nedläggningen av skolfastigheter.

•       Finns det med i den nya budgeten att det kommer att tillkomma en massa andra ställkostnader och liknande på så drastisk åtgärd? 
Svar: Vi har tagit med alla de kostnader vi sett.

•       Går det verkligen inte att spara in på något annat?
Svar: Vi har bedömt att detta är den kostnadsreducering som kan fungera bäst, plus att det finns en uppsida för barnen att tillhöra rätt årskursklasser och få tillgång till ett bredare spektrum av båda kamrater och lärare.

•       Vad är exempelvis den enskilt största kostnaden för att driva Rumskulla Skola? Eftersom man gjort detta förslag bör/måste det finnas fakta att visa upp så att vi berörda förstår varför det skulle vara till fördel att lägga ned skolorna. Det duger inte att säga att man ska spara. Argument tack!
Svar: Kommunstyrelsen kommer nästa vecka att ha dialog med alla förvaltningschefer och nämndledning. Alla sådana frågor kommer att ställas då. Vi har arbetat övergripande med summerade siffror, vi har inte granskat varje detalj. Det får nämnderna nu göra.

•       Varför kan istället inte kommunen erbjuda att skjutsa ut barn från Vimmerby till skolorna runt omkring på landsbygden istället för att på så vis fylla skolorna om de nu tycker det är för lite barn? Varför ska vi på landsbygden betala för att Vimmerby ska få det bättre?
Svar: Att bosätta sig är en frivillighet. De som bosatt sig i en ort där det finns stora skolor räknar inte med att få bussa sina barn ut på landet. De som bosätter sig på landet räknar nog in en hel del; kanske två bilar, skolskjuts till skola, en mindre livsmedelsaffär, etc. och räknar då in en livsstil på landet som man ser väger upp.

•       Vill ni inte ha en levande landsbygd? Skolan är ju navet i bygden.
Svar: Jag tror att affären utgör ett större nav än skolan. Och affärens överlevnad har ortsborna själva stor påverkan på.


•       Pedagogerna på mindre skolor har större möjlighet att möta varje enskild individ och ser elevens behov och kan också sätta in nödvändiga åtgärder. Hur kan ni då lägga ner de mindre skolorna?
Svar: Pedagoger har inte alltid samma utbildning. Därför finns specialpedagoger, som visserligen reser runt men kan uträtta mer om alla elever samlas i större skolor

•       Hur mycket större blir barngrupperna?
Svar: En fråga för förvaltningen inför besluten.

•       Om ingen skola finns i bygden avstannar inflyttningen till dessa orter och det leder ju till mindre skatteintäkter. På så sätt sparas väl inga pengar?
Svar: Jag har inte sett något som visar att utvecklingen stannar.

•       Varför är kommunens ekonomi så dålig? Varför har inget gjorts tidigare?
Svar: Socialen har 100 mnkr i underskott under fyra år, inkl. detta. Vi måste omfördela de begränsade skattepengar vi har. Vi kan inte låna pengar till förskolelärare och hemtjänstpersonal. Vi måste klara allt inom en fast budgetram. Det har pågått under flera mandatperioder. Sedan 2006  har verksamheterna haft svårt att hålla budget.

•       Det har lagts ner jättemycket pengar på skolorna i landsorten med nya fina kök. Är det bara bortkastade pengar?
Svar: Vi får se över hur det investerats. Men socialens skenande kostnader kan man inte förutse.

•       Vad kostar det om alla föräldrar i Rumskulla väljer att sätta sina barn i skolan i Mariannelund som ligger närmare? Vad blir besparingen då?
Svar: Kommunen är inte skyldig att hålla skolskjuts. Men vi ska diskutera med grannkommunerna hur man kan göra olika lösningar för de barn som är längst ut i socknen. Kommunen ger Eksjö kommun skolpeng.

•       Hur ska man kunna nå upp till att bli Sveriges bästas skolkommun 2015 när man lägger ner flera skolor?
Svar: Resultaten ska bli bättre.

•       Varför kan man inte slå samman AL-skolan och Vimarskolan och göra ett lågstadium av Vimarskolan och ett högstadium på AL? Samordningseffekter och stor besparingspotential. Sedan kan man väl starta större utbyte och mer gemensamma aktiviteter med kransskolorna om nu kvaliteten är ett sådant problem.
Svar: Frågan har diskuterats tidigare år. Jag minns inte argumenten mot men då blev frågan besvarad med nej. Men alla inspel ska lyssnas på.

•       Varför inte satsa på mindre skolor med färre barn? 
Svar: Vi har inte råd till det. Våra kostnader bör överensstämma med övriga kommuner med vår struktur och invånarantal. 

•       Hur kan ni lägga ner Rumskulla skola där så många pengar investerades i upprustning och ombyggnad?
Svar: Vi får granska hur vi kan handskas med fastigheterna senare.

•       Hur kan det bli billigare att köra barn från Tuna till Vimmerby och sedan köra mat till dagis och äldreomsorg i Tuna när det redan finns ett ombyggt kök i skolan i Tuna?
Svar: Också detta får diskuteras vidare. Vi går idag på förvaltningarnas övergripande siffror.

Jag kommer fortsätta publicera på bloggen under helgen och svara så gott jag förmår och utifrån det perspektiv och den kunskap jag har i frågorna. Kommunstyrelsen kommer att ha dialogdag nästa vecka, en dag med tjänstemannaledningen där kunskapen fördjupas ytterligare.