Investeringarnas påverkan i Vimmerby

Investeringar Vimmerby gjort nämns i debatten om skolstrukturen i kommunen.

Först måste man bokföringsmässigt förstå skillnaden mellan investering och drift.

Driftkostnader hamnar i en resultaträkning. Där hamnar drift av skolor.

Investeringar hamnar i en balansräkning, där det finns både tillgångar och skulder. Den kapitalkostnad som uppstår vid en investering består av räntor och avskrivningar. Denna kapitalkostnad hamnar i resultaträkningen.

Så om man har en investering på 50 mnkr kan man inte säga att vi lägger 50 Mnkr på drift på skolan istället. 

Det man kan göra är i så fall att avstå investeringen för att slippa kapitalkostnaden som i så fall skulle kunna påverka resultatet med några miljoner.

En investering görs för att skapa bra resultat i framtiden.

Exempel industriområde Krönsmon/Östra Ceos. 

Det är ett och samma projekt. 250.000 kvm industrimark.

Målsättning med investeringen är att framtidssäkra mark för företagstillväxt, jobb och utveckling av näringslivet. Markområdet ska beräknas fylla behovet 40 år framåt.

Investeringen idag är på ca 60 Mnkr, då har jag räknat bort massor för 4-5 Mnkr i form av bergskross som vi äger till annat ändamål.

Kapitalkostnad: Kommunen betalar 2 % ränta på ca 60 Mnkr vilket är 1,2 Mnkr om året. Total kapitalkostnad brukar också innehålla en avskrivning och kanske också vad du fått för 60 Mnkr (alternativkostnad/intäkt) om du satt dem på banken. Men idag är räntan obefintlig på sparpengar. 

I fallet Krönsmon/Östra Ceos är det upptaget som en omsättningstillgång, och endast vägar är avskrivningsbara. Resten ska säljas. Räntan tickar på varje år med ett belopp på minst 1,2 Mnkr om inte lånet amorteras ned. Då sjunker räntekostnaden

På intäktssidan finns försäljning av tomter. Alla tomter har subventionerats med ca 100 kronor per kvm i snitt. 250.000 kvm gör 25 Mnkr i subvention när allt är byggt, på dagens priser. Men industrimarken ska hålla i 40 år, därför kommer priserna succesivt att höjas.
Så vad industrimarken slutligen kommer att kosta får man räkna samman succesivt. I takt med att tomter säljs får kommunen tillbaka pengar, höjs priset över åren får man tillbaka mer men då ska man också lägga till de räntor vi betalar. Så ett industriområde är i regel alltid en kostnad för en kommun. ”Vinsten” man får består i företagsetableringar/jobbtillväxt/utveckling.

Summa summarum: Driftbudgetåverkan är väldigt liten från Krönsmon/Östra Ceos, och utebliven investering hade inte påverkat en förändrad skolstruktur.

Jämförande investering vad avser industrimark kan vara VTab-tomten. Den kostade 20 Mnkr i kommunal subvention, till ett enda företag, mandatperioden 2006-2010, plus att 6 Mnkr i utgift på att sanera utgrävningsmassor som fortfarande ligger kvar vid Krönsmon. 

Det betyder att 26 Mnkr lagts i kommunal subvention på södra industriområdet till ett enda företag. Och på sikt räknar nog kommunen hem en sådan satsning ändå, VTab ger ju många jobb, förhoppningsvis över lång tid.  Men Krönsmon/Östra Ceos investering gav avsevärt mer mark.

Vimmerby kommun har styrts av olika majoriteter; 2002-2006 centerledd allians, 2006-2010 centerledd allians, 2010-2014 moderatledd allians, 2014-2018 socialdemokrater och moderater i gemensam ledning.

Under de olika mandatperioderna har stora inverteringar gjorts. Även på 1990-talet byggdes investeringsvolymer. Men före 2000 betalades investeringarna av mycket eget kapital. Just där ca 70% av eget kapital, under första delen av 2000-talet ca 50% eget kapital. Den egna finansieringen har sjunkit i takt med att överskotten i driften minskat.

Man kan säga att nämnderna/verksamheterna i kommunen ända sedan 2000-talets början haft mycket svårt att hålla driftbudgeten. Samtidigt har behoven ökat, framförallt nom social omsorg.

Men här lite olika investeringar under åren:

1) Avtalspension och fallskärmsavtal till 3 kommunchefer: 20 Mnkr  (2006-2010). Inget sånt finns idag. ”Investeringen” finns inte kvar som värde, utan har tagits i driftbudget.

2) Industriavtalen som subventionerar avloppet till livsmedelsindustrin med idag 7 Mnkr per år. Mellan åren 2009-2019 beräknas subventionen uppgå till runt 70 Mnkr. 
Efter den summan (jmf Krönsmon/Östra Ceos, VTab-tomten ) så finns inget fast värde kvar för kommunen. Värdet är en drifttillgång för de enskilda industrierna.

3) Karlbergstomten kostade 12 Mnkr kronor (2006-2010) och idag är den bokförd i 1,5-2 Mnkr, samma summa kostar en rivning. Här finns kapitalförstöring på 12 Mnkr till ingen nytta. Vi försöker nu se om den kan användas eller säljas, intressenter finns. Men förlusten blir stor på den investeringen.

4) Arla-projektet kan tyckas kostsamt, men här är subventionen också riktad på infrastruktur. Så den exploateringen tycker jag kan motiveras, just av att tillgångsvärde skapats till skillnad mot VA-avtalen.

Rautomowheels bygger på Östra Ceos i sommar och ett företag, som är tillståndspliktigt på länsstyrelsen, har anmält ett tomtnummer på Krönsmon som sin referens för en nybyggnad. Men inget kontrakt finns där, förutom på Östra Ceos.

När SKL:s utredare tittar på kommunens ekonomi betraktar man den som god. Man refererar till att kommunens totala skulder per invånare och kommunens tillgångar per invånare, har ett plusvärde på över 5.000 kronor per invånare.  Vi har alltså fortfarande tillgångar värda 5.000 kronor per invånare räknat mot skulderna. Det är driftunderskotten man är rädda för. ”Om kommunen fortsätter med stora årliga förluster kommer man att urholka sin ekonomi, ni bör spara mellan 30-40 Mnkr i er driftbudget, börja direkt” sa analysgruppen.

Kan vi minska skulderna samtidigt som vi sparar? Ja, vi kan sälja av tillgångar. Om vi säljer en fastighet som är belånad kan vi betala tillbaka lånet. Får vi mer kan överskottet från försäljningen användas till att betala ännu fler lån.

Ett exempel:
Vi äger ett vård och omsorgsboende för 150 Mnkr som vi kan sälja. Säljer vi det minskar skulden. På driftsidan kommer hyran säkert att bli något högre, det köpande företaget vill kanske ha 10% vinst på sin investering. Men vi slipper betala idag 2 % ränta på lånet. Men är det lönsamt för kommunen på sikt att inte äga en egen hyresfastighet där sannolikheten för tomma lägenheter är små? Vi har valt att äga.

Vi kan sälja förskolor och hyra dem istället.

Vi kan sälja skogsmark som vi inte tror vi kommer att behöva själva, den totala avkastningen på all kommunal skogsmark är idag 1 Mnkr om året.

Som ni märker är all vår investering nyttosaker och breda subventioner; Industrimark till näringslivet, vård och omsorgsboende till sjuka gamla, fiber till landsbygdens boende och företag, förskola till barnfamiljerna.

Om man då ser till investeringsnivån i stort i Vimmerby, har den blivit för hög?

Man kan konstatera att vi närmar oss taket, absolut. Men nivån beror ju på hur vår driftsekonomi ser ut. Om man går till banken och ska låna till att investera i en villa, undersöker banken betalningsförmågan, dvs hur ser familjens månadsinkomster/utgifter ut, dvs familjens driftbudget. Höga löner och låga utgifter ger bra månatligt överskott i familjen och ger banken signal om att mer kan lånas ut till investering i en fast tillgång till just denna familj. 

Samma sak är det för kommunen.

Det är detta som är det centrala; driftbudgeten är inte positiv, det finns inget överskott att betala investeringskostnader med. Detta måste ändras omgående. 

Under åren 2006-2010 gick kommunen back. 2011 kunde det återställas och 2012-2013 klarade vi också rejäla överskott med bidrag från återbetalda försäkringspengar. 

Men våren 2014 såg vi att de sociala kostnaderna inte stannade av. De har ökat sedan mitten av 2000-talet (budget har överskridits) men inte alls i denna takt som nu. 

Hösten 2014 pekade på ett överskridande på 38 Mnkr (vilket det blev) och vi satte in en analysgrupp för att studera alla nämndernas drift. 

Det visade sig att Barn och Utbildning hade en för stor driftbudget i förhållande till andra jämförbara kommuner och vi korrigerade en del av detta till 2015, genom ett särskilt korrigeringsbeslut kring årsskiftet.

Vi beslöt också att sätta oss i januari och med SKL:s utredning i botten ta en större politisk diskussion över hur Vimmerby kommun skulle kunna balansera sitt resultat 2016. 
Det är resultatet av detta som nu är majoritetens förslag. I förslaget finns inberäknat ett fortsatt stort behov på socialnämnden som beräknas överskrida sin budget 2015 med över 20 Mnkr.