Jag sitter med en färsk rapport.52 sidor tjock.
Den heter Det handlar om framgång med underrubriken "Kommunala egenskaper för att behandla besvärliga situationer". Skriven av Viveca Nilsson.
Det utgör den sjätte rapporten i det nationella kommunforskningsprogrammet Kommunforskning i västsverige, ett av de fem universitetsknutna forskningsprogrammen (vi har ett i Linköping också).
Så här är det:
- Vimmerby kommuns (och andra kommuners) förmåga att hantera besvärliga situationer på ett framgångsrikt sätt är avhängigt ett antal specifika egenskaper.
Vaddå för egenskaper, frågar vi oss.
- Ja, det är sådana egenskaper som forskning historiskt sett visat sig vara värdefulla att ha i en kommun.
Ok, låt oss se vad man kommit fram till, tänker jag och försöker hitta en sammanfattning. På sidan 28 stannar jag till. Här finns ett intressant diagram som visar hur kommuner som haft besvärliga situtioner rangordnar orsakerna:
"Orsakar till besvärliga situationer"
43 % ekonomi.
14 % annat.
12 % ledarskap
9 % styrning och organisering
9 % näringsliv.
6 % befolkningsutveckling.
5% verksamheten.
3% demokrati.
Rapporten konstaterar att 43 procent av alla kommunala kriser är ekonomiskt betingade. Vi kan se att det är inte demokratifrågor som orsakar de flesta kriser, inte heller befolkningsutvecklingen eller näringslivet.
Se här: Ekonomi + ledarskap + styrning och organisering + verksamheten = 69 procent!
Det vill säga, nära 70 procent av de besvärliga situationer en kommun (som hamnar i sådana) skapas inom administrations- och förvaltningsorganisationer i kombination med lokala eller nationella politiska beslut eller företeelser.
Nu kanske man kan förledas tro att det är tjänstemännen på olika nivåer som sköter saker och ting dåligt. Nej, så är det inte även om ledarskapet naturligtvis handlar mycket om det.
När det gäller "ekonomi" är de främsta bekymren orsakade av obalans mellan kostnader- och låga skatteintäkter. Det är ju en fråga som både politik och förvaltning har ansvar för; förvaltning att visa på vad som sker och kommer att ske, och politiken att dra rätt slutsats av det inför sina beslut.
Några kommunföreträdare säger i rapporten att besvärligast är när allt kommer samtidigt: finanskris ger sämre skatteprognos, samtidigt ökas försörjningsstödet och just då kommer också förändringar i sjukförsäkringssystemet samtidigt med urholkade statsbidrag...
Det är många dåliga saker på en gång som är bekymren.
Slutsatsen? Förmodligen så att dåliga statliga beslut måste pareras lokalt och regionalt, både av politiker och tjänstemän. Eller vice versa.
Men låt oss lära av de kommuner som gjort resan. Följande säger de är de viktigaste framgångsegenskaperna:
De åtta framgångsegenskaperna hos framgångsrika kommuner är enligt rapporten följande, angivna i fallande ordning:
1. Positiv befolkningsutveckling.
2. Utbrett ekonomiskt medvetande
3. Situationsanpassat ledarskap.
4. Utbredd helhetssyn
5. Förmåga att fatta obekväma beslut.
6. Långtgående samarbete.
7. Diversifierat näringsliv.
8. Förmåga att tillvarata tidigare erfarenheter.
Punkt nummer ett anser jag är vår viktigaste strategiska fråga i Vimmerby kommun. Det svåra är att nästan all kommunal verksamhet påverkar vår befolknikngsutveckling, negativt eller positivt.
Jag är helt klar över att vi inte kan tvinga alla våra gymnasister att bo kvar. Klart är också att ett eget universitet i Vimmerby, av traditionellt snitt, ligger i drömvärlden.
Men punkt nummer ett är viktig och för att inte stå handfallen inför en alltför stor fråga väljer jag att dela upp den i flera, för att vi ska kunna arbeta konkret.
Jobben är viktigast. Trivs inte näringslivet, har vi inte industrimark så kan vi lägga ned alla andra ambitioner. Allt börjar med att människor har arbete. 90 procent av skatteintäkterna till välfärden kommer från enskilda människors månadslön
Infrastrukturen, ett måste. Önskemålet är att alla politiker och tjänstemän inser att arbetspendeln till och från Vimmerby måste fungera, med bil, buss, och tåg. I infratstrukturen ingår självklart bedband. Utbyggnad måste ske i kommunen. Allt detta är en jobbfråga!
Valfrihet i boendet; vi måste ha ettor och tvåor till bra pris, precis som vi måste ha olika tomtlägen att välja på när vi vill bygga.
En bra skola. Om vi inte lyfter upp skolan i Vimmerby blir det svårt att attrahera återvändarna i 30-40-årsåldern att bosätta sig här. Barnens skola (kvalitet!) är livsviktig för hårt arbetande föräldrar.
Äldreomsorgen är en bild av framtiden. Har vi inte en human, serviceinriktad och omtyckt äldreomsorg får alla en dyster bild av sin framtid. Kanske vi ska bo någon annanstans?
Alla de frågor jag berört här är sådana som kommunens politiker och tjänstemän kan påverka. Och jobbar vi väl ambitiöst med dessa frågor kommer vi att lyckas vända trenden!
Punkt nummer 2 är det vi arbetar med under 2011, i samband med tvåårsbudgeten. Jag tror aldrig att politikerna i kommunen varit så väl medvetna om kommunens totala ekonomi som nu, efter Greppet, Dialgodagarna och alla de extra möten som hållits. Ekonomin ska vara på fötter 2013, alla strävar vi dit nu.
Punkten tre och punkten fyra. Men är det inte det vi jobbar med just nu? Ledarskapet är viktigt. Med en ny kommunchef, en ny nämndstruktur, med delvis nya ledare så ska vi kunna förändra beslutskulturen.
Jag gick till personval på argument om den felaktiga beslutskulturen i Vimmerby kommun. Politiskt, där informationen hade svårt att nå ut, och förvaltningen, där besluten hanterades i stuprör och där ekonomin fördelades efter anslag, istället för där behoven fanns mest.
Informationsflödet fungerar bra nu. Gruppledarna bär och har ett stort ansvar att föra den vidare från kommunledningen. Ledarskapet är i förändring och jag tror att vi efter sommaren har ökat vår samlade ledarkompeens i kommunförvaltningen.
Punkten fem är inte så enkel, men ack så viktig. Budgeten vi nyss tagit är obekväm. Det är alltid obekvämt att dela på knappa resurser där ingen får det de bett om, eller behöver. Men så blir det i en omställningsfas. Vi har jobbat för att den bara ska ta två år. Men vi måste våga ta obekväma beslut, våga ta debatt men också våga ändra oss, rätta till fel, backa tillbaka och gå nya vägar. Prestigelöshet är ett av våra motton.
Punkten sex är vi mitt inne i. Samarbeten med våra grannkomuner kommer att öka.
Punkten sju jobbar kommunledningen med. Industrimarken måste nu fram på nyåret, och vår nye näringslivschef har skrivbordet fullt direkt. Jag räknar med att vi ska jobba tätt; kommunchef, näringslivschef och jag. Vi måste kratta manegen så att vårt näringsliv kan jobba med sina möjligheter.
Punkten åtta är lite svår. Men 2011 har varit utredningarnas år, vi har sett tillbaka, konsulter har gjort genomgångar, fler sådana är att vänta på bolagssidan. De avtal, överenskommelser och annat vi fått fram har lärt oss ett och annat om historien, och det ska vi dra nytta av när vi sätter nya principer för vårt arbete. Närmast är det, förutom organisationsförändringen, i nämnd ordning Strategisk plan på tre och tio års sikt, måldokument samt handlingsplaner som ska tas fram under första halvåret 2012.
Både politik och förvaltning har väldigt mycket intressant och utvecklande arbete framför sig 2012!
PS: JULKRÖNIKA fredagen den 23 december. Då ska jag försöka mig på några önskeklappar att dela ut...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar