Ordförande, fullmäktigeledamöter;
När vi nu lägger fram Vimmerby kommuns första 2-årsbudget är det med stor vånda.
Här finns effektiviseringar och minskande resurser med över 20 miljoner kronor.
Det är aldrig lätt att krympa verksamheter, ändra i organisationer, bryta invanda mönster och vägar.
Men i vårt fall är det alldeles nödvändigt och jag vill inledningsvis påpeka att det är relativt lätt att för oss ikväll att klubba igenom en budget – det svåra kommer under de kommande 24 månaderna, att se till att den verkligen uppfylls.
Jag hoppas och tror att vi alla i den här församlingen inser hur viktigt det är att vi gör allt för att budgeten ska efterlevas
Det spås att vi 2012 kommer in i en situation av avmattning, samtidigt med kostnadsökningar.
BNP-tillväxten i Sverige beräknas bara bli 1,8 procent 2012, en rejäl nedväxling mot 2011.
Svensk ekonomi tappar nu fart tror SKL i sitt utredningsmaterial. Svenska statsobligationsräntor har nått allt lägre nivåer samtidigt som den svenska aktiemarknaden är allt mer volatil. Företagen blir mindre investeringsvilliga, ersätter inte vakanser och bemanningsföretagen är återigen i ropet.
På Ljunghälls i Södra Vi är över 50 av de drygt 400 anställa tillfälligt anställda, d.v.s har korta varseltider. Beredskap för omställning är hög.
Vi har nyligen mätt upp 430 företag i kommunen, en undersökning som ska presenteras för kommunstyrelsen i morgon tisdag.
Den visar att ca 400 jobb i Vimmerby är extremt konjunkturkänsliga. Dessa jobb finns i företagen där effektiviteten är låg och där ägare eller finansiella institutioner håller företagen levande.
Det är ett fenomen som inträffar i småföretag över konjunkturcyklar; ägarna vill inte släppa sin personal utan hellre rida ut stormen med låg eller negativ lönsamhet.
Just det förhållningssättet gör att en lågkonjunktur inte slår så hårt en kommun med många småföretag. Fler drar lasset. I Vimmerby finns en mix av företag, men vi har fem som vart och ett ha fler än 100 anställda och de står för 35 % av jobben.
Vimmerby har också flera svaga branscher.
Vi satsar på besöksnäringen men vi ser att den inte är tillräckligt stark. Den tillhör en av våra minst lönsamma branscher och har i relation till andra branscher inte många anställda.
Ariella näringar, dit exempelvis Åbro tillhör, är däremot starka. Också detaljhandeln i Vimmerby visade 2010 upp bra siffror.
Vi ser också att verkstadsindustrin står för de flesta jobben i Vimmerby fortfarande, men andra mätningar visar att antalet jobb där står still. Besöksnäringen växer snabbare i Vimmerby kommun
Jag får anledning at återkomma med denna presentation i fullmäktige i januari.
Vimmerbys arbetslöshet
Vi tror att läget på arbetsmarknaden kommer att försämras både i Sverige, i länet och Vimmerby 2012. Det innebär i så fall påfrestningar för de totala skatteintäkterna. Vår budget riskerar urholkas.
Vi har relativt låg arbetslöshet idag i kommunen men vi vet att varsel kommer att verkställas nästa år.
Ungdomarna har en mycket hög arbetslöshet och än värre är det för utrikes födda ungdomar.
112 högskolestuderande finns på Vimmerby Lärcenter, varav de flesta är flickor.
Vimmerby behöver fler högskoleplatser. Hultsfred har 400 och ett samarbete med Hultsfred , Linköpings Universitet och Linnéuniversitet kring högskoleutbildningar förlagda till Vimmerby skulle öka möjligheten för unga att bo kvar. Jag anser att det är en prioriterad fråga för de kommande budgetåren. Högskoleplatser är politik för befolkningstillväxt.
Kostnadsökningar är en annan fara. Vi vet inte vad lönerörelsen ger men vi anser inte att vi kan kompensera ökade lönekostnader med ökade taxor och ökat skatteuttag. Till viss del kan taxor justeras, men det täcker sällan allt.
Får vi ökade lönekostnader är en minskning av antalet medarbetare enda lösningen. Få får göra mer för att skapa underlag för ökat löneuttag. Ökade taxor och ökad skatt innebär i realiteten minskningar; man bygger mindre, etablerar sig inte och flyttar.
Dåligt utgångsläge
Till vår fördel ska sägas att statens finanser och många av våra stora kommuners finanser är i gott skick. Det betyder att vi är färre kommuner som behöver hållas under armarna av staten.
SKL skriver att ”i den offentliga sektorn finns inga behov av budgetsaneringar och besparingar ” och man avser då staten. Inte de tio kommuner varav Vimmerby är en. 280 kommuner redovisade vinst, Vimmerby var en av dem som redovisade förlust.
För oss gäller ekonomisanering i allra högsta grad.
De goda åren för övriga Sverige 2009 och 2010 gick Vimmerby förbi på grund av en rad olyckliga beslut, bland annat avtalspensioner, mark- och fastighetsaffärer och en relativt ineffektiv kommunal ledning.
Att Vimmerby kommun klarade sig undan hjälpligt 2010 berodde på ett statligt konjunkturstöd, som dock inte användes för att bibehålla kärnverksamheter i omsorg och skola, utan till andra underskott.
När nu tidigare vinstgivande kommuner befarar stora neddragningar 2012 förstår alla hur det blir i Vimmerby kommun, som inte tidigare har någon vinst.
Kommunen har de senaste tio åren haft ett negativt resultat i fem år och endast två år med rimligt bra resultat.
Sammantaget på tio år har Vimmerby kommun ett plusresultat på ca 36-38 miljoner kronor, det borde legat på 100-150 miljoner kronor. De fyra senaste åren är den upparbetade förlusten 9,4 Mnkr kronor.
Statens balanskrav säger att vi inte får gå minus ett år till, tvärtom krävs det att vi ska hämta hem alla förlustår snabbt.
Revisorerna har också under dessa år gjort påpekanden som inte efterlevts fullt ut. Det är viktigt att vi politiker tar revisorernas anmärkningar på allvar och beslutar genomföra detb förändringsarbete, de kursändringar som krävs.
I jämförelse har Åtvidabergs kommun med 11.500 invånare under de tre senaste åren ungefär 30 Mnkr i vinst per år. Pengar som uteslutande gått till amorteringar.
Risk för urholkning
Vår budget 2012 som í bästa fall ger oss ett överskott på över 40 miljoner kronor vet vi redan nu kommer att urholkas
- Den minskade räntan på pensionerna måste ersättas. Det kan röra sig om ca 5 Mnkr som måste tas ur resultat.
- Vi har åtaganden i lokaler som kan kosta oss över en miljon nästa år.
- Det kan komma kostnader för omorganisation av verksamheter som vi inte känner idag.
- Skattekraften kan minska. Minskar vi med 50 invånare betyder det 2 Mnkr minus.
- Vi kommer att bygga två äldreboende och en förskola, räntekostnaderna för dessa är första året omkring 5 Mnkr med dagens ränta.
- Minskande elevantal i gymnasiet kan ge ökade interkommunala kostnader.
- Om arbetslösheten skenar, vad händer då med försörjningsstödet?
- Hur utvecklas våra LSS-kostnader? Hur effektivt kan vi organisera våra välfärdstjänster?
Listan kan göras lång…
Vi bygger upp skuldportföljen
För dörren står en rad investeringar under budgetperioden. Vimmerby har inte lyckats underhålla sina fastigheter, vare sig skolor eller äldreboenden. Vi har heller inte lyckats underhålla våra gator och vägar. Dessutom ska vi bygga två äldreboenden i egen regi samt en förskola.
Vi måste också skapa industrimark tillrimlig kostnad så företag kan växa i vår kommun. Vi måste skapa alternativa tomterbjudande så folk kan och vill bosätta sig här.
Det innebär enorma åtaganden och det några år efter det att 100-miljonersinvesteringen på Gymnasieskolan gjordes med hjälp av en skattehöjning.
Löftet då var att skattehöjningen skulle skapa amorteringsutrymmen. Så blev det inte. Skälet var att budgeten i nämnderna inte kunde hållas.
När vi nu lägger en budget med ett överskott på över 40 Mnkr är det i avsikt att sanera ekonomi och återskapa en god kommunal ekonomi. Överskottet MÅSTE bli verklighet!
För att förstå hur viktigt det är att det verkligen blir det överskott vi budgeterar, hur viktigt det är att alla nämnder och nämndförvaltningar efterlever sin budget , vill jag påminna om att skuldberget Vimmerby har måstevi klara av att amortera .
Gör vi allt vi ska och räknar in Vimmerby Energis satsningar och skulder likväl som Vimarhems närmar sig Vimmerby kommun en total skuldportfölj på 1 miljard kronor.
Visst, här finns värden också men värden är förgängliga. Hur länge är Vimarhems hyresfastigheter värda sitt pris? Redan idag är marknadsvärdet långt under byggkostnaden.
En miljard i skuld - Det betyder drygt 60 000 i skuld per kommuninvånare. Det här är Nordeas, kommunens nuvarande bank, bilder över skuldläget.
Vi närmar oss också toppskiktet av de mest belånade kommunerna räknat per invånare. När man flyttar in i Vimmerby ökar skuldpåsen. Likväl som våra medborgares skulder ökar när folk flyttar härifrån.
I det fall vi inte lyckas med vår budgetsanering kommer vi att stå utanför finansdepartementet med mössan för då behöver vi akut hjälp.
Jag kan inte nog understryka, från denna talarstol och i kommunstyrelsen, vilket allvarligt läge vi står inför.
Så låt oss göra en stor ansträngning att klamra upp på fast mark medan vi har näsan över vattnet.
Våra skulder ska givetvis ställas mot våra tillgångar; fastigheter, skog och mark men det är helt klart en alarmerande utveckling och de kommande åren får vi vara beredda på att ta våra överskott till amorteringar.
Vändning
Vimmerby kommun står nu i en vändpunkt. Det är inte för inte som det ligger en så kraftigt decimerad budget med så störa effektiviseringar.
Vi har ett surt äpple att bita i men det är inte svårt att se att det är nödvändigt.
Svensk Kommunrating publicerar i dagarna en artikel där de granskat Vimmerby tiden 2006-2010.
Rubriken för Vimmerby är "I väntan på politisk beslutsförmåga". Det är en tuff rubrik men det är deras bedömning. Vimmerby låg på C -nivå i förra analysen, nu är man på väg att tappa det betyget. Återstående betyg är D – lägre kan man inte komma.
Den vändning vi vill göra i Vimmerby innefattar inte bara en generell effektivisering av verksamheten. Utan också en förändring av hur vi gör saker och ting i kommunförvaltningen. En ny kultur måste skapas, en ny styrmodell och ett nytt resursfördelningssystem.
Det vi jobbar med nu är att skapa et resursfördelningssystem som tar hänsyn till hur många elever vi har, hur många omsorgstagare vi har, hur många förskolebarn vi har – i realtid.
Det måste bli slut på anslagsfinansieringen och kärnverksamheterna måste få de pengar de behöver baserat på individnivå.
För att klara detta måste man vara säker på att ha en effektiv organisation, rätt styrmodeller, gemensam syn mellan förvaltningschefer och en trygghet i att kommunikationskanaler till den operativa personalen i verksamheten finns och fungerar.
Vi ser att vår förskoleverksamhet 2010 kostade mer än exempelvis Hultsfreds, räknat per barn. Kostnaderna för gymnasiet måste också komma ned i nivå med jämförelsetalen.
Vi ser att vår omsorg ligger bra till när det gäller kostnader för äldre med funktionsnedsättning.
Men har en hel del kvar att göra när det gäller delavsnitt inom äldreomsorgen. Kostnaden för hemtjänsten är i Vimmerby kommun 201.391 kronor per vårdtagare medan Hultsfred, med samma geografiska struktur har en kostnad på 141.634 kronor, alltså avsevärt lägre.
Också inom ordinärt boende ligger kostnaden högt. Vi toppar listorna i länet tillsammans med Borgholm. Mönsterås klarar sina kostnader på 88.434 kronor per vårdtagare vilket är nära nog en tredjedel av Vimmerbys kostnader. Här vet vi att omsorgen har ett arbete att göra.
Och jämför vi med alla svenska kommuner mellan 15.000 och 20.000 invånare ligger Vimmerby över snittet i kostnader för sin verksamhet.
Detta vet jag att Omsorgen kommer att se över också 2012.
När det gäller socialnämndens verksamhetsområde är det fortfarande ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadsåtgärder som kostar mer än exempelvis Hultsfred. Men här noterar vi att man är på rätt väg och nämnden påverkas givetvis av konjunkturläge.
Ljuset i tunneln
Det finns en del positiva faktorer som kan påverka Vimmerby kommuns ekonomi positivt:
1) Alliansregeringen är välbeställd och staten har en stabil ekonomi. Det möjliggör för statliga stimulanser.
2) Ett nytt utjämningssystem föreslås. Det skulle ge Vimmerby kommun minst en halv miljon mer än idag.
3) Vår besöksnäring tjänar inga pengar, dock satsar Astrid Lindgrens Värld. I deras framtida satsningar ligger ett ökat besöksantal. Det skapar ökade möjligheter till inflyttning och arbetstillfällen inom både byggsektorn och besöksnäringen. Vi har en stark ariell näring och hyfsat stark verkstad.
4) En stabil kommunledning, där en ny kommunchef och kommunstyrelse kan skapa förutsättningar för kulturförändring och en effektivisering i kommunkoncernen.
5) En ny näringslivsenhet som kan hjälpa näringslivet att ta ökad del av offentliga medel till exempel.
6) En ny turistorganisation med uppdrag att utveckla ”Sveriges mest lekfulla destination”.
7) En fortsatt satsning på infrastruktur och en utveckling av ett forskningskluster i samarbete med universiteten.
Det Vimmerby kommun behöver är politisk stabilitet och en effektiv kommunorganisation.
Målet är att ge varje förvaltning långsiktiga Måldokument att styra efter för att sakta men säkert ta sig
tillbaka till en god kommunal hushållning.
Jag yrkar bifall till den liggande budgeten och höjer samtidigt ett varningens finger; minskas den totala
ramen så drar vi ut på sparprocesser under hela deccenniet i de kommunala välfärdstjänsterna.
Vi gör alla vi har omsorg om en björntjänst!
Vi säger då att vi vill ta osthyveln, vi vill att det ständigt ska ligga sparbeting hängande över er, vi vill att ni
varje nytt år ska ha nya besparingar att ta ställning till.
Bifalles budgeten så säger vi:
Låt oss ta ett rejält grepp och återställa ordningen, låt oss ge det vinglande stenblocket en rejäl knuff så
det lägger sig tillrätta och stabiliserar sig.
Först därefter, kanske redan 2014-2015, kan vi satsa på tillväxt och jag hoppas att när jag står här inför
nästa 2-årsbudget kunna presentera de satsningar vi då vill göra inom våra kärnverksamheter.
Och att vi då ska ha råd.
Bifall till kommunstyrelsens förslag.
Röstningen utföll så att Kommunfullmäktige sa ja till Alliansens budgetförslag för 2012-2013.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar