söndag 23 februari 2014

Nyckelfrågor för att bli fler invånare


Urbaniseringen fortsätter.
Flyttlassen till storstäderna, främst Stockholm, går i allt högre hastighet och i allt fler bussar.
StorStockholm har nu 2,3 miljoner människor (Stockholms stad nära 900.000) och man spekulerar i att Storstockhom ska vara 3,5 miljoner människor 2030.
De kommer från bland annat Vimmerby kommun.
Ökningen i Storstockholm är 36.000 invånare. De ökade med hela Västerviks kommun, två bussar om dagen anländer med nya invånare.
Takten ökar, tidigare sa man att man ökade med ett Oskarshamn om året, drygt en buss om dagen.
Vimmerby kommun är en av de kommuner som bidrar till befolkningsökningen i storstäderna. Vill ungdomarna fortsätta utbilda sig måste de flytta.
Det är den enkla sanningen så länge stater låter Universiteten bestämma över utbildningspengarna.

Men låt mig först analysera Vimmerbys befolkningsminskning 2013 som var -116  personer.
Jag gör en jämförelse med Hultsfred, som ökade med +85 personer.
-          - Vimmerby har högre födelsetal, 140 mot 119, än Hultsfred.
-         -  Lika många har avlidit i de båda kommunerna. Men det är 167, så 27 fler har avlidit jämfört med ha fötts i Vimmerby kommun. (-148 i Västervik vad avser födelseöverskott.)
-        -   Hultsfred har över 250 fler inflyttade än Vimmerby. Den stora posten är 412 från utlandet, invandrare, medan vi bara har 125, alltså nära 300 färre. Också Västervik har ett stort antal inflyttade flyktingar, 405 stycken.
-         -  Hultsfred har fler utflyttade, 277 mot Vimmerbys 172. Också fler som flyttar inom det egna länet från Hultsfred än från Vimmerby. Vimmerby har däremot fler som flyttar ut i landet, 555 stycken, och sannolikheten är stor att det är ungdomar och att det är fler kan bero på att vi är en större befolkning.
-          - Hultsfred har alltså ett flyttningsnetto på +135, Vimmerby på -94. Det skiljer 230 personer där.
-          - När det gäller inflyttning från egna länet har Vimmerby +66, Hultsfred -70. Från övriga landet har Hultsfred -170 och Vimmerby -250. Möjligtvis kan man spåra Hultsfreds många studenter i de bättre siffrorna där. Högskolekurser betyder mycket.
-          - Många av Hultsfreds flyktingar flyttar tillbaka till utlandet, hela 375 mot Vimmerbys Vimmerbys 90.

Om jag ska summera den analysen så har Hultsfred sina bättre siffror tack vare en stor invandring. Också Moliljans (Målilla) flyktingmottagande påverkar, säkert både 2013 och 2014.
Vimmerby har valt att inte öka mottagandet. Skälen är att vi inte tror oss ha förmåga att vidmakthålla den standard vi har idag på mottagandet, beträffande både bostäder och mottagande. Det kan givetvis förändras över tiden. Allt är medvetet politiskt ställningstagande. Men idag ser vi inte förutsättningarna.
Vi har en majoritet, tror jag, för att öka antalet ensamkommande flyktingungdomar. Här utreder vi nu ytterligare två boende, d.v.s. kanske 20 ungdomar ytterligare. Skälet är att vi har mycket goda erfarenheter, en bra mottagning med hög kvalité och resurser inom gymnasiet.

Vi kan nog inte räkna med att kunna stoppa den halva delen av gymnasiekullarna som väljer att flytta till utbildning, från ett år till ett annat. Men jag kan berätta vad vi jobbar med.

Nyckelfrågor är jobb, bostäder och eftergymnasial utbildning.
Jobben kan komma med konjunkturökningen, Vimmerby har en mångsidigt näringsliv med många småföretag. Här borde finnas möjligheter att öka och få tillväxt. Vi måste underlätta för näringslivet och jag är mycket nöjd över att vi nu snabbt kan erbjuda mark till expansion och etablering. Men servicen till näringslivet måste öka, mer medel måste avsättas i kommande budgetar.
Hälften av ungdomarna stannar i kommunen om vi kan erbjuda jobb. Målet är att öka den siffran.

Bostäder däremot är en svår nöt, det kostar mycket att bygga i landsbygdskommuner, vi har få privata byggentreprenörer och de få vi har som bygger, exempelvis Håkan Carlsson, måste vi vara rädda om i kommunen. Annars återstår det bara Vimarhem som kan bygga.
Vi måste också få loss våra planerade villaområden, förseningar där skyndar på utflyttning. Många vill bo i eget hus.
Hur kan det komma sig att vi behöver fler lägenheter när befolkningen minskar?
Svaret är att hushållen delar sig. Säg ett hushåll på två vuxna och två barn. När det hushållet delar sig ska barnen ha var sin lägenhet och behov av två nya uppstår. Skiljer sig föräldrarna uppstår behov av ytterligare en. När en person i ett gammalt par dör, behövs fortfarande lägenheten till den som är kvar. Samtidigt minskar också landsbygden, hus där blir sommarbostäder när de gamla flyttar till tätorter. Då behövs ersättningsbostäder till dessa.

Utbildning är en tredje nyckelfråga.
Om hälften av ungdomarna flyttar till utbildning kan vi minska den siffran genom att erbjuda utbildning i kommunen. Vi kan också minska siffran genom att erbjuda snabb och bra pendling till omgivande kommuner med eftergymnasiala utbildningsplatser.
Just nu har vi ett samverkansprojekt med Hultsfred och Västervik där vi försöker bli pilotregion för att få pengar till universitetskurser i de tre kommunerna. Lyckas det kan vi vara på väg mot något nytt, där utflyttningen kan motverkas och näringslivets behov av kompetensförsörjning kan tillfredsställas.
Vi jobbar mycket på alla dessa tre områden: jobben, bostäderna och utbildningen.

Hur ska övriga Sverige kunna möta Storstockholms expansion och utveckla alternativ?
Ett förslag är större regioner.
Inte ens Göteborg och Malmö hänger med längre som städer (ca 500.000 respektive ca 300 0000) utan får bilda stora regioner som Västra Götaland och Skåne för att matcha Stockholm.
Allt medan Linköping, Jönköping, Växjö och Kalmar träter om vilken region de vill ha.
Jag tror inte vi har så mycket att välja på, en region bestående av Östergötland och Småland skulle ge 1,2 miljoner invånare, ungefär lika mycket som Skåne idag och då skulle vi ha en chans. Tyvärr tror Kalmarborna att om man tar rygg på Växjö så räcker det och Växjöborna att om man går in i Skåne räcker det och Jönköpingsborna att om man är själva, så är det tillräckligt…
Om vi nu tror att framtiden är lika splittrad som idag, att de små regionstäderna i Småland ska fortsätta träta – vad kan vi då göra i Vimmerby?

Jag tror att vi måste arbeta länsgränserna och skapa stark samverkan där regionen utgörs av våra grannkommuner; Kinda, Eksjö, Ydre, Hultsfred, Oskarshamn och Västervik. Framförallt då samverkan med Hultsfred och Västervik inom länet.
På sikt tror jag att samverkan också med Linköping blir viktigt.

Jag tror också att vi har en joker i kortleken; besöksnäringen. 
Vi har en stor utmaning i att ta emot 1 miljon besökare varje år. Ska vi inte fråga alla dom om de vill flytta till Vimmerby?
Här tror jag att en strategi måste utformas i samarbete med ALV. 
All inflyttning börjar med ett besök.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar