Äldreomsorgen kommer att bli en stor valfråga också i
Vimmerby.
Anledningen är givetvis att antalet äldre ökar i rasande
fart, och framförallt allt då antalet äldre över 85 år som i takt med att de
blir ännu äldre, behöver mer vård och omsorg.
Intressant är att se hur äldreomsorgen utvecklats på
2000-talet och hur folk blivit allt mer nöjda. Kritik riktas från medborgarna
över sjukvård och skola, men när det gäller äldreomsorgen har folk blivit allt
mer nöjda.
I årliga intervjuer som Demoskop gör med 3000-4000 medborgare har man ställt frågan om hur nöjda
människor är med äldreomsorgen.
- "På en sjugradig skala var nivån 2,7 år 2003, när
vi började och vid motsvarande tidpunkt år 2010 var den 3,4", skriver Anders
Lindblom, VD på Demoskop i en debattartikel i Dagens Samhälle.
2013 mätte man den igen och då var den 3,6. Så trots
kritiken har graden av nöjdhet över äldreomsorgen förbättrats avsevärt från år
2003.
2011 och 2012 hände dock en dipp, och det var när Caremas
drift av Koppargården var som mest debatterad.
Mätningen är ett uttryck för människor bild i allmänhet. Det
märks inte minst när Carema-frågan diskuterades.
- " Det beskriver ju inte utvecklingen bland dem som
faktiskt är i behov av äldreomsorg," säger Anders Lindblom men skriver
samtidigt: " i den senaste rapporten från 2013 är slutsatsen att de äldre är i
stort nöjda med sin vård och omsorg och att nöjdheten har ökat. Nöjdheten med
hemtjänsten är 89 procent och med äldreboendet 83 procent medan de som är rent
missnöjda är 3 respektive 4 procent. Socialstyrelsens undersökning ger inget
stöd för att de privata skulle vara sämre
än de kommunala utförarna."
Vimmerby kommun
lägger ned stora investeringar i sin äldreomsorg just nu, och jag tror det är i
sista minuten, då både priser på byggnation och finansiering blir dyrare och
antalet äldre kommer att bli fler.
Kostnaderna för äldre kommer att öka åren framöver. Det
råder ingen tvekan om. Inte bara att vi blir fler, allt ökade krav på välfärd
kommer också och frågan är när man når max vad en kommun kan prestera.
Och hur man kan hitta nya idéer till att både förbättra för
de gamla och ändå få ett effektivare användande av de kommunala pengarna.
Kostnaden för äldreomsorgen i Sverige är 80 miljarder per
år. I snitt är det cirka en femtedel av kommunernas utgifter.
2008 kom en ny term på en ny form av äldreboende –
trygghetsboende.
Boendeformen vände sig till de äldre, över 70 år, som inte
behövde den vård som erbjuds på särskilda boenden för äldre, utan snarare söker
en social tillvaro som är bättre än den ensamhet de upplever i sina hem. I
trygghetsboende ingår inga måltider, omvårdnad eller sjukvård som i särskilda
boenden. Men genom hemtjänsten når man ändå full tillgång till detta i
Trygghetsboendet, även om det inte finns på plats i huskroppen så att säga.
(Det vi bygger nu på Circusplatsen har full omsorg = särskilt boende.)
Trygghetsboenden är alltså ett förstärkt vanligt boende,
riktat till äldre och har därför full handikappanpassning, gemensam
matsal/aktivitetslokal samt en värdinna som är där på fasta tider.
I Vimmerby kommun såg inte den då styrande majoriteten något
behov av detta. Således lät man Vimarhem bygga vanliga lägenheter istället för
Trygghetsboende.
2011 tillträdde en ny kommunledning. Tillsammans med (kd)
som länge tillsammans med pensionärsorganisationerna önskat Trygghetsboende, (m), (fp) och (s) har kommunledningen försökt
få Vimarhem att göra en utredning om hur Trygghetsboende kan skapas i Vimmerby,
i egen, kommunal eller privat regi. Vimarhem har inte gjort utredningen ännu. Dess
förre ordförande Tomas Holgersson (c) har överklagat ägaren kommunfullmäktiges
beslut om utredningen och därför anser
styrelsen att man inte ska genomföra utredningen.
Utredningen ska framläggas för kommunstyrelsen enligt beslut
, också fortlöpande avrapporteringar, men några sådana har inte kommit då
Vimarhem beslutat avvakta överklagandet.
Jag kommer nu att lyfta frågan igen i kommunstyrelsen och
eftersom majoriteten är så kraftig i fullmäktige (m, fp, kd och s är överens) så
borde Vimarhems styrelse fullgjort sitt uppdrag.
Satsningen på Trygghetsboende inleddes 2009 (i Sverige, undantaget Vimmerby) då Alliansregeringen
beslutade om ett investeringsstöd på 500 miljoner kronor – per år – från 2009
till 2012.
2011 förlängdes stödet till 2014. Det går ut nu i december.
I Vimmerby är man dock fullt sysselsatt med att avvakta en centerpartistisk
ordförande som överklagat en utredningsfas, än att söka möjligheter för att
utnyttja investeringsbidragen.
Enligt min personliga mening skulle vi inte bygga annat än
Trygghetsboende (som bostadsrätter eller hyresrätter) för överskådlig tid i
Vimmerby. Vi ska öka i runda tal från 2000 till 3000 pensionärer i Vimmerby
kommun fram till 2030. Trygghetsboenden kan, eftersom de är så byggda från
början , lätt omvandlas till andra typer av boenden i takt med att vårdbehovet
hos de boende ökar.
Enligt en undersökning riksdagen har gjort , löper de som
bor i Trygghetsboende bara halva risken att komma till ett särskilt boende på
ålderns höst, jämfört med de gamla som bor i vanliga hyreshus och villa. Äldre
mår betydligt bättre i Trygghetsboende, samtidigt som äldreomsorgen är
billigare för kommunerna.
Trygghetsboende är ett utmärkt sätt att effektivisera
kostnaderna inom omsorgen, vilket är tvunget. Och det säger sig självt: istället
för att cykla omkring till 30 behövande hushåll på Kohagen under en dag, kan
hemtjänsten gå från lägenhet till lägenhet i Trygghetsboendet.
Det viktigaste till sist: Trygghetsboendet bryter
isoleringen för de gamla. Därför mår de bättre. De har kamrater i samma hus, i
samma ålder som de kan umgås med, äta med, utöva aktiviteter med.
Kommunledningen driver fortfarande frågan med stöd av ovan
nämnda partier. I mars ska vi träffa Riksbyggen för en genomgång vad den
privata marknaden kan göra i frågan. I avvaktan på att vårt eget ägda bolag ska
rapportera den utredning kommunstyrelsen beslutat om, får kommunstyrelsen ta
saken i egna händer.
Det borde få Vimarhems styrelse att fundera.
Magnus Danlid som är ordförande för Vimarhem svarar idag i Vimmerby tidning. Läs och begrunda och glöm inte att det var år 2011 som det beslutades att spara in på matsalar på kommunens boenden för äldre på många platser i kommunen. Först bör väl detta återställas innan kommunen bygger trygghetsboende kan jag tycka.
SvaraRaderaJag anser att det bör snarast undersökas om en extern aktör kan bygga ut Granen och tillskapa ett trygghetsboende i Vimmerby .
SvaraRaderaMagnus Danlid missuppfattar en hel del. 1. Att jag skulle hävda att Vimarhem ska bygga Trygghetsboende. Det vi sagt är att OM KOMMUNKONCERNEN ska bygga så är det Vimarhem som ska bygga. Vimarhems ordförande och VD har tyckt att det är kommunens sak, inte deras. Danlid misstolkar detta kraftigt, som att vi kräver att Vimarhem ska öka sin skuld.
SvaraRadera2. Det vi kräver är att Vimarhem utreder kommunens bostadsfrågor. Det vill inte Danlid. Inte heller Holgersson som till och med överklagar ett fullmäktigebeslut.
3. Byggstoppet kom för att Vimarhem som ansåg man kunde bygga 36 lägenheter, inte skulle bygga bort pengarna så att inte Trygghetsboende kunde byggas. Alltsammans hör ihop med det lokala centerpartiets filosofi att konceptet Trygghetsboende inte är bra. Istället vill man bygga "Trygga boende". Ungefär som att konceptet Coca Cola ska ersättas av "brun läskedryck". Betr. Granen är du sent ute Ingela, men jag välkomnar att ni ansluter er till åtminstone den idén, som vi arbetat med ett bra tag nu. Men "Trygga boende" vid Granen är inte intressant. Däremot Trygghetsboende.
Betr. matsalar har kommunen gått ifrån drift av dessa när boendet inte längre var kommunalt omsorgsboende utan vanliga lägenheter. Inte heller Granen är Trygghetsboende, dock har det förutsättningar att bli sådant.