Intressant dag på jobbet...

Egentligen är det mycket enkelt. 

Jobbskatteavdraget tas direkt från den statliga skatten, medan välfärden i allt större utsträckning betalas av kommunala skattemedel.

Så nej, jobbskatteavdraget har inte inneburit mindre till vården, skolan och omsorgen.

De som påstår att ”välfärden har monterats ned” i insändare, tidningsartiklar och på sociala medier har fel. Aldrig tidigare – någonsin – har så mycket pengar lagts på välfärd som nu.

Regeringens skattesänkningar hamnar på 130 miljarder sedan 2006, det totala skatteuttaget från stat, landsting och kommun ligger samma period på 1600 miljarder.

Och just jobbskatteavdraget – d.v.s skattereduktionen – tas inte från den kommunala skatten. Inte heller arbetsgivaravgiftssänkningar, Rot och Rut påverkar välfärden i Vimmerby, annat än positivt.

Inga pengar från skola, vård och omsorg i Vimmerby kommun har gått till skattereduktioner.

Välfärden har aldrig kostat så mycket som nu, alternativt aldrig tidigare har så mycket pengar pumpats in till välfärdstjänster som de senaste mandatperioderna.

De kommunala skatteintäkterna har hela tiden stigit, vilket beror på att sysselsättningen i samhället stigit; både antalet arbetade timmar och lön per timma. Detta ger kommunerna mer pengar och eftersom det mesta av skatten är kommunal skatt upp till en viss inkomst, så har kommunerna fått mer än staten. Och eftersom staten sänkt skattetrycket på sin del har flera länder passerat Sverige vad avser skattetryck.

De pengar Vimmerby kommun lägger på välfärden har hela tiden ökat. Precis som i alla kommuner. Sedan 1990 har de kommunala välfärdskostnaderna stigit med 28 procent rensat för prisökningar. Antalet arbetade skattefinansierade timmar har ökat med 13 procent.

Hur kan man få det till att "välfärden monterats ned"?

När antalet anställda inom skola och förskola skars ned skrev vi 1990-tal. Sedan dess har antalet anställda per barn legat still. Dock har lönekostnader ökat.

Kostnaderna har också ökat inom äldreomsorgen. Dock inte tillräckligt mycket som det behövts. 7 procent är ökningen men eftersom åldringarna blivit fler hade 16 procent varit nödvändigt.

Varför har det då inte skett? Jo, det är färre äldre som får del av äldreomsorgens tjänster, flera klarar sig utan dem. Men de som får del av dem kräver mer, d.v.s. de är äldre. 

Behovsprövningen spelar stor roll inom äldreomsorgen.

De mesta pengarna går till de med störst behov, d.v.s. de i särskilda boenden.

Den stora frågan är om resurserna kommer att räcka?

Man tror inte det. Forskare säger att  ”ju större välståndet blir, ju rikare befolkningen blir, desto mer välfärd vill den ha”. 

Det betyder bättre utbildning, mer skola, mer och bättre vård, mer omsorg.

Det är en omöjlig ekvation för kommunerna i framtiden. Priseffekten hjälper lite, kommunen tar ut skatten på lönerna och lönerna höjs och då får kommunen in mer skatt. Skattehöjning tar många kommuner till; snittet ligger nu på 31:86 , en snitthöjning på ca 50 öre sedan år 2000.

Staten höjer statsbidragen men egentligen bara marginellt.

Om vi ska klara välfärden i framtiden och främst omsorgen, måste kommunerna bestämma sig för vad man kan erbjuda och vad man inte kan erbjuda. Man måste ha mod att välja bort och säga nej till sådant som kanske är trevligt att ha, men inte livsnödvändigt.

Kommunen måste också effektivisera sig och det innebär en rad åtgärder för exempelvis omsorgen. Här är sju punkter som jag personligen  tycker är viktiga för den politiska - och administrativa ledningen i Vimmerby kommun. 

1) Använda IT för både stöd och service i större utsträckning. E-samhället måste in i kommunerna på allvar.

2) Klara att leverera inte bara service utan också att servicen upplevs som bra av både brukare och anhöriga. Då måste man hitta ett sätt att schemalägga utan delade turer. Idag är det stora besparingar i delade turer så det är en rent hopplös uppgift. Inte desto mindre måste man hitta sätt att lösa detta på. 

3) Klara att rekrytera bra och också ung arbetskraft. Hur skapa attraktionskraft i välfärdsjobben?

4) Klara att bygga stora boenden som upplevs som små, där servicen kan samlas och ges billigare, men ändå personligt.

5) Klara att bygga Trygghetsboende som kan samla de omsorgsbehövande äldre, där man kan hjälpa och stötta varandra i ett givande socialt interagerande. De äldre själva ger hemtjänsten en hjälpande hand.

6) Barnkullarna ökar, människor i arbetsför ålder minskar, pensionärsgruppen ökar. Hur ska det gå ihop? Vi måste se till att arbetskraftsinvandringen fungerar effektivt, effektiv språkundervisning, attraktiva utbildningar anpassade till välfärdsjobb. Yrkesutbildningar inom välfärdssektorn borde producera välutbildade välfärdsarbetare i större antal.

7) Det offentliga måste se konkurrensutsättning som något positivt, som något som bidrar med idéer och nya sätt att göra saker på. Två konkurrenter utvecklar verksamheten, monopolisten stagnerar den.

Det finns en tröst. Hålls välfärdskraven på bibehållen nivå, då räcker resurserna. Men vem tror det? Och vem tror att inte skolan kommer att vilja ha ökade resurser, att de äldre inte vill ha mer omsorg och att inte den arbetsföra befolkningen inte vill betala mer i skatt?

Snart måndag, en intressant dag på jobbet väntar för kommunens välfärdsmedarbetare!

(Källa: Dagens Samhälle 6/14)