Linköping behöver ha snabb pendel söderifrån

För Vimmerbys del tror jag Stångådalsbanan och rv 34/23 är det viktigaste stråket. 

Båda är ett regionalt ansvar, men när det gäller järnvägen mer ett nationellt ansvar.

”Järnväg är bröd” sa redan Oskar II 1873 i ett sammanhang då han invigde järnvägen mellan Linköping och Norrköping. I modern tid har östgötarna fått slåss för sin Ostlänk och linköpingsborna, om några, borde veta hur viktig järnvägen är för regionens utveckling.

Därför är det särskilt viktigt att också Linköping arbetar aktivt för att Stångådalsbanan ansluts på ett bra sätt till stans nya resecentrum, att Östgötatrafiken harmoniserar sina taxor med Kalmar läns trafik så det inte är dyrare att åka norrut än söderut och att vi i Smålands kustland känner att östgötarna vill ha oss som resenärer Kalmar-Linköping.

Också för Linköping och Östergötland är det bättre att södra Kalmar läns tågresenärer åker till Stockholm via Kinda-Linköping än åker till Alvesta för att kliva på stambanan. Det är inget alternativ för en pendlare som bor i Kalmar och ska till Linköping, inte heller för en Linköpingsbo som ska till Kalmar. Bästa, snabbaste och kortaste sträckan är med ett tåg på en upprustad Stångådalsbana.

När nu Trafikverkets åtgärdsvalsstudie (ÅVS), just nu, inte visar någon anslutning alls i Linköping för Stångådalsbanan är det viktigt att Linköpings kommun och ÖTRAF stöder Kinda och smålandskommunerna utmed banan i arbetet för att få en upprustad Stångådalsbana. Stödet måste vara tydligt och i samklang med alla kommuner utmed banan, från ändstation till ändstation.

Vi är särskilt glada att både Linköping och Kalmars kommuner gått med i Infrastrukturkansliet där arbetet görs. Jag ser det därför som självklart att också Linköping skriver under på att Stångådalsbanan ska anslutas till Ostlänken så att effektiva omstigningar till anslutande tåg mot Stockholm möjliggörs.

Linköping får som kommun inte avstå från att yttra sig i frågan, utan uttala sitt stöd för en reinvestering på Stångådalsbanana.

Flera hundra tusen turister viker av från E4:an utanför Linköping och in på riksväg 23/34. De ska till Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby och vill egentligen komma dit så fort som möjligt. Därför är det bra att Trafikverket Öst och regionen har satsat på 2+1-väg nu ända ned till Kisa.

Vi behöver också förbifart Kisa för att kunna spara ytterligare restid.

Kan sedan Trafikverket Syd och Kalmar läns Regionförbund få in 2+1-väg Vimmerby-Kisa så skulle inte bara turisterna ta sig till Vimmerby under timmen med bil, utan också arbetspendeln, studentpendeln, shoppingpendeln, sjukvårdspendeln med flera mellan Linköping och Vimmerby komma snabbare fram.

Stångådalsbanan och riksvägen är livsviktigt för Vimmerby kommun.

Kommuninvånare, länsinvånare känner inga gränser. De bor på ett ställe kanske arbetar på ett annat. De vill känna att de bor i ett homogent land, utan provinsiella gränser. Det är ett ansvar för alla parter att se till att gränslösheten upplevs i realtid och i verkligheten, inte bara vid mötesborden.

De som valde bort järnvägen när den började byggas har haft sämre utveckling än de som haft en fungerande järnväg.

Ska Vimmerby kunna fortsätta utvecklas behöver vi stöd av regionen, inte bara i Kalmar län utan också i södra Östergötland.

Jag väljer att tro att Linköping, precis som flygfältet, universitet och universitetssjukhuset, räknar in Vimmerby i sin region. 

Och att vi gemensamt kan dra frågorna som är till gagn för alla boende i  East Sweden.