Utan fiber blir ditt hus mindre värt i framtiden

Fibersatsningen i Vimmerby kommun kommer sent.

På gränsen till fem i tolv.

Skälet är att kommunen haft ett ADSL som fungerat bra för de allra flesta. För några har det inte alls fungerat och de flesta i den gruppen bor på ren landsbygd.

Sedan datorn i hemmet fick tillökning av ytterligare en dator, ett par telefoner och någon surfplatta har belastningen på nätet måndubblats.
Bilden av en motorväg är slående.
Vid en och samma påfart, exempelvis din, kommer du inte längre enbart med ett fordon, du kopplar in flera.
Och på motorvägen är det inte enbart små bilar som ska komma av på din avfart, utan stora långtradare, med långa släp och stor volym.
”Paketen” över nätet blir allt större och man kan mycket väl tänka sig hur svårt det kan vara att tanka ned dem till sin dator mobilt.
”Strömmande” trafik, som du använder för att se på rörlig bild på nätet, kräver en stabil och robust uppkoppling som hela tiden är öppen.
Fiber är svaret på alla dessa frågor.

En enda fiber, hårstråtunt, i kabeln har en enorm kapacitet och lägger man en kabel med många fiber  i ett rör så har man kapacitet för väldigt många år i framtiden.

Fibern kan ligga där länge utan att användas, då kallas den ”svartfiber” vilket är detsamma som att den är passiv, svart.  Är du ett företag kan du kanske hyra dig en egen svartfiber i kabeln.
Är den aktiv flödar vågorna i fibern och de kan flöda på olika frekvenser för att rymma ännu mer information.
Byalagen i kommunen är bekymrade över priset på anslutningen; 15.000 kronor. Tillsammans med grävkostnaden blir det 30.000 kronor om grävkostnaden är 15.000 kronor i snitt per fastighet.
Jag kan förstå bekymret. Det är investerade pengar i sin fastighet som kan ta lång tid innan man får tillbaka. Men det är inte något udda för just Vimmerby kommun. Fastigheter i byalag över hela Sverige har installationskostnader (grävning + anslutning) på mellan 15.000 och 50.000 kronor.
I de flesta kommuner ser man fibern på landsbygden som landsbygdsvänlig. I Vimmerby har många debattörer fått det till att vi är landsbygdsfientliga när vi väljer landsbygden först för investeringen. Enda skälet är att man tycker att avgiften är för hög.

Jag kan se i debattinläggen att man inte har någon större omvärldsbild, inte ser hur andra kommuner gjort. Vimmerby har följt en beprövad och fungerande modell.

I tätorten är sannolikheten stor att många kommer att få en ännu högre avgift, då vi väljer tätorten i slutet av den treåriga handlingsplanen.
Vimmerby kommun har alltså beslutat investera i stamledningar. Dessa ska gå så strategiskt väl som möjligt för att ta med så många byalag/fastigheter/tätorter som möjligt. Ansluter byalagen till kommunens stamledning erhåller man allt material inkluderat i anslutningskostnaden. Personligen är jag öppen för att stödja att anslutningsavgiften kan vara noll kronor, om byalagen står för materialet, den s.k. Peab-modellen från Växjö.
Man befarar att fastigheter inte ska ansluta sig. Jag tror man då gör ett stort misstag. Det räcker att fråga om någon kan tänka sig vara utan el till sin fastighet. Och om man svarar ja, hur stor tror man gruppen av köpare är när fastigheten ev. ska säljas?

Fiber kommer i framtiden, inom kanske fem-tio år,  vara nödvändigt för att bebo en fastighet. Det kommer att vara stört omöjligt att delta i samhället utan fiber, därför att all kommunikation utan den direkt verbala när två personer möts direkt fysiskt,  kommer att gå antingen via fiber eller trådlöst. Och trådlöst känner vi kapacitetsbristen i. Även inräknat 4 G och även 5 G, nya generationens mobilnät.
För kommunens del är det dock ovidkommande i sak, om byalagen ansluter sig till en privat nätaktör eller en offentlig. Bara man ansluter sig, det är det viktigaste om Vimmerby ska bli fibrerat.

Får man exempelvis utmed Pelarnelinjen ett bra anbud av privata aktörer ska man givetvis överväga det. Kommunen å sin sida måste också överväga hur man exakt ska dra sina linjer. De är naturligtvis beroende av anslutningsgrad.  För staden och tätorterna har vi sagt  60 procent anslutningsgrad, för landsbygden har vi sagt  ”anslutet byalag”.

Men ska linjen dras där byalag inte tänker ansluta sig är det givetvis bättre att överlåta den linjen till den privata aktören. Innan linjerna dras bör därför IT-Sam liksom byalagen ha alla avtal klara.
Kommunfullmäktige gav nu kommunens IT-förvaltning, IT Sam, i uppdrag att diskutera med byalagen hur man kan komma fram ekonomiskt i varje enskild fall.

Under tiden påbörjas nu fiberbyggnationen Horn-Vimmerby för att möjliggöra för kommunens verksamheter att ansluta sig och få bort vår miljonhyra till Telia. Samtidigt passar vi på att gå in i Gullringen och Södra Vi, ta en del av Djursdalabygden och erbjuda byalagen anslutning vid Sund, samt ta en del av Vimmerby stad där man ändå går förbi.

Jag har personligen engagerat mig hårt och drivit fiberfrågan i Vimmerby.
Jag är mycket glad över att vi äntligen tog beslut att fibrera Vimmerby, ett beslut som till slut blev totalt enigt.