Också en "Dr. Phil" ingår i det förebyggande arbetet

Jag har träffat Vimmerby kommuns Dr. Phil.

Han sitter på stadshusets socialkontor och har ansvar för familjerätten.
Jag har varit på ny Lyssnarresa och nu krävs en förklaring förstår jag.
Som ni alla vet som läser denna blogg har Vimmerby kommun skenande sociala kostnader. Ca 12 Mnkr i underskott mot budget prognostiseras  för helåret 2013 för placeringar bland annat. ”Placeringar” sker i regel på tre sätt; i kommunalt anslutna familjehem, genom familjehemsföretag eller direkt på institutioner. Kostnaderna stiger i motsvarande grad, från 440 kronor per dag (13.200 per barn per månad)  i kommunens familjehem till kanske 3000-5.000 per dag ( 90.000-150.000/månad) på institution.
Var kommer familjerätten in då?  Jo, väldigt, väldigt tidigt. Och i detta tidiga skede kan man göra skillnad, både vad avser den rent humana hjälpen till den krassa ekonomin.

När två människor i relation, som sambo eller gifta, och med gemensamma barn får problem kan man vända sig till socialkontoret i kommunen. Där kommer man i kontakt med Familjerätten som inleder ”samarbetssamtal”. Det är helt frivilligt men det finns vinster för paret att hämta om man deltar. Det är ingen terapeutisk rådgivning, ingen psykologi i egentlig mening utan kommunens enda motiv är att se till att barnet/barnen juridiskt och humant skyddas i en trasslig parrelation, som är på väg att brytas upp.

Men det är klart, det går inte bara att förmedla de krassa familjerättsliga faktum som finns rörande ekonomi, vårdnadsfrågor, barnens livslånga rättighet till båda sina föräldrar etc, utan att komma in på relationsfrågan.
Det är två handläggare som deltar, varje samtal kan ta 1,5 timm och antalet samtal kan ske fem-tio gånger med samma familj innan allt lagts på plats. Ibland blir skilsmässan av, ibland inte.
Kopplingen till kommunens ekonomi då? I Vimmerby kommun görs 2-3 samarbetssamtal i veckan. Det håller ned antalet vårdnadsutredningar och på så sätt minskar arbetsbördan. Den stora vinsten ligger givetvis på det mänskliga planet, men det är människor problem i allmänhet som driver kommunens sociala kostnader.
Familjerätten med samarbetssamtalen och familjehemsutredningar samt rekryteringar,  är en del  i det förebyggande arbete som socialnämnden nu satsar på.
Familjerätten är så mycket mer;  många juridiska hanteringar, adoptionsfrågor, faderskapsutredningar etc. Men jag tyckte att samarbetssamtalen var värt att fokusera på.  Ett strålande exempel på det offentligas insatser  ”i det tysta”, allt i mening att hjälpa medborgarna komma framåt.

Ja, Lyssnarresan gick denna gång till ett samtalsbord med socionomer och socialpedagoger  inom familjearbetet. Här ingår också att utreda familjer som kan vara lämpliga familjehem för placeringar inom kommunen. Vi har 22 sådana familjer i Vimmerby idag plus två jourfamiljer som behövs vid akuta ärenden.  Självklart kan inte alla placeras i familjehem, eller i konsultledda företagsorganiserade behandlingsfamiljer, utan flera måste placeras på institution av sjukdomsskäl.

Men här är nyckeln till en billigare och i många fall bättre placering. När familjehemmet utretts och godkänts så får man en placering och en ersättning. Ersättningen är dock inte avgörande, utan det är den humana insats man gör för en annan människa som är behållningen. Och relationen blir oftast mycket stark och livslång.
Vimmerby kommun behöver fler familjehem. Det hjälper oss till en både bättre och billigare placering, vi får mer för de kommunala pengarna och personligen tror jag, med all respekt för institutionerna, att en familjehemsplacering är bättre också för den placerade om familjehemmet har rätt förutsättningar.
Nu satsar socialnämnden på förebyggande över hela linjen och familjeteamet ska  både få mer utbildning och bli fler. 
Det kommer ändå att ta tid innan vi får ned kostnaderna.

Backar man tillbaka och finner grunderna så handlar det om jobb. När människor blir arbetslösa tappar man fotfästet. Problem uppstår, kanske droger, som tas in i relationen. Den skakar, det blir sjukskrivningar och så småningom totalt utanförskap. Under hela förloppet far barnen illa. Till slut brister allt och det värsta händer; familjen splittras i alla sina delar.

Jag tror så här:

1.       Vi måste ha en bra kommunal jobbpolitik, dock med fortsatt hushållning med skattemedel. Det ska inte vara frågan om skattesubventioner till enskilda företag, utan mer kratta manegen, ordna förutsättningar, ha bra attityder och hjälpa till.

2.       Vi måste ha en stark arbetsförmedling. Den måste ha hjälp av kommunala resurser och därför skapar vi Arbetsmarknadsenheten, dit Arbetsförmedlingen måste kanalisera sina stödpengar.

3.       Vi måste ha en bra och tidig social stödfunktion, fånga upp familjerna tidigt, hålla vacklande familjer under armarna så de kan resa sig och hitta en modell att klara sig genom krisen. Här planeras nu också Familjecentralen i samarbete med landstinget som jag tror mycket på.

4.       Vi måste politiskt förstå vad som är en kommuns arbetsuppgift; det är att vara kommun.  Det betyder att omsorg om gamla och barn och skola kommer i första hand. Det är också näringslivspolitik att ha en bra äldreomsorg, skola och barnomsorg.

5.       Vi måste hjälpas åt och hejja på de som vill göra något, och bortse från att i allt se vår egen personliga vinst, utan ta ansvar för varandra. En av världens största kapitalister, Warren Buffet, har sagt något som jag lagt på minnet; vi en(1) procent av befolkningen som lyckats skaffa oss ett stort överflöd har ett stort ansvar gentemot de 99 andra procenten.

6.       För mig som moderat är ett sammanhållet samhälle det viktigaste. Då måste vi hjälpas åt.

7.       Det innebär att det sociala arbetet måste fungera så effektivt det bara går och också ha budgetmedel till sin verksamhet.