Maten viktig på förskolan

Först visste jag inte om jag hade åkt rätt. För förr hette förskolan Hagalids förskola, men jag skulle till Stenshults förskola.När Bertil, snart pensionerad mångårig medarbetare mötte mig i dörren i onsdags morse, fick jag svaret att den nu hette Stenshults förskola.
Lena och Bertil blev ciceroner på min ”lyssnar-resa” till Stenshults förskola den kommande timmen.

När jag nu sammanfattar besöket slår det mig hur mycket av samtalet som kom att kretsa kring maten. Därför passade jag också på att titta in till mottagningssköket och provsmaka dagens potatis- och köttfärssoppa som var god tillagad och tillsammans med mjölk och smörgås blev det en hygglig portion husmanskost för barnen.

Stenshults förskola har tre avdelningar, med en bemanning på ungefär sju barn per medarbetare. Stämningen bland medarbetarna är mycket god och har alltid varit. Man är mycket nöjda med både lokaler, varandra, barnen och föräldrarna. Även om man tycker barngrupperna är i största laget, så får man det att fungera genom att hjälpas åt.
Vi diskuterade attityder och hur viktigt det är att alla medarbetare både vill och kan.

Det är ingen tvekan om att kommunen har mycket goda medarbetare och en hög kvalité på denna förskola, men inte desto mindre viktigt är det att medarbetarna får vara med vid förändringar och att man blir lyssnad på.
Jag passade också på att hälsa på barnen och gå igenom lokalerna.

Det mesta av besöket kom alltså att handla om maten; hur man får grytor som barnen inte äter på grund av att barn vill ha synliga och identifierbara ingredienser, hur det ibland är för starkt kryddat, hur man saknar en del rätter man lagat tidigare, hur man får beställa 14 dagar innan men kan råka få en influensaepedemi och därmed färre barn och därför får slänga hälften av maten, hur blecken är väldigt tunga att lyfta och hur det pedagogiska har försvunnit.
Lägg därtill att kökspersonalen och förskolepersonalen tillhör olika förvaltningar och därför inte deltar i samma personalmöten...
Det är mycket man kan tycka är konstigt men att personal som dagligen arbetar tillsammans inte deltar i gemensamma personalmöten på betald arbetstid är i min värld konstigt. Hur får man ihop det då...?
Likaså går det en berlinmur mellan Stenshults förskola och förskolan Stenshults paviljong (läs hyresbarack). De tillhör olkika verksamhetsområden, öst och väst...
Jag lyssnar, tar till mig, antecknar inför framtida politiska diskussioner.

Det var ingen tvekan om än att man samfällt tyckte att kylmaten hade inneburit kraftiga försämringar för förskolan.

Nu underströk man att personalen i centralköket var mycket tillmötesgående, att maten ofta smakar mycket bra och att logistiken fungerar.
Men man ifrågasätter en del saker. Exempelvis kommer en taxibil och lämnar maten men tar inte med sig de tomma rena blecken i retur, utan det kommer an annan taxibil senare och hämtar dom. Räknas sådana kostnader in undrade man?
Det är framförallt kostnaderna med kylmaten man ifrågasätter och undrar om det verkligen blir billigare på när man hade tillagningskök?

Tidigare, när man kunde laga maten från grunden kunde man anpassa inköp till hur många barn som fanns, när potatis blev över kunde man göra pyttipanna dagen efter, all maten kunde tas om hand, inget behövde slängas. På grund av att man inte får värma kylmaten två gånger får man ett enormt svinn. Man bedömde det till mer än 10 procent svinn i snitt. Inte det att det kom för mycket mat, utan mer att barnen inte åt viss mat. Raggmunk, spaghettisoppa och annat populärt fick man inte längre.

Där, mitt i verksamheten, tyckte man sig med sunt förnuft kunna räkna ut att det nya systemet inte sparade några pengar, utan skapade en dyrare hantering och sämre slutprodukt när den bedöms vid barnens mun.

Jag hade inte svårt att följa deras tankar.

Jag ska lyssna. Jag ska inte tycka. Det hade jag bestämt mig för. Därför sa jag bara att vi i politiken ska utvärdera kylmaten direkt efter sommaren och att det kan innebära förändringar. Min ”lyssnar-resa” är till för att öka mina kunskaper om verkligheten och höra medarbetarnas egna ord om verksamheten de arbetar i.

Jag studerade dock köket innan jag gick. Och kunde nöjt konstatera att just detta kök behövde man inte investera en krona i för att göra om till tillagningskök. Om man efter höstens utvärdering skulle vilja det, vill säga.

Slutligen: tack för ett bra och informativt besök. Jag uppskattar verkligen det öppna och varma mottagandet jag fick! Nu kommer jag att ta med mig era tankar i det politiska arbetet!

Fotnot: Till alla verksamhetschefer i kommunorganisationen; ni har fått brev av Carina Östh för en tid sedan att jag vill komma ut i verksamheterna.
Uppenbarligen har det ändå inte nått fram till medarbetarna ute i kommunorganisationen eftersom man säger till mig att de inget hört om detta.
Boka in mig hos carina.östh@vimmerby.se så kommer jag till er när det passar.
Ambitionen är att besöka alla kommunens verksamheter och dit jag inte får en inbjudan kommer jag ändå.
Så småningom.