Lärcenter lär mig att vi måste sätta utvecklingsmål...

Din morgon börjar så här:En utlandsfödd människa från något land långt bort kommer till dig med sina drömmar om en framtid i det nya landet.
Hon ser dåligt, hon är medelålders, hon har flytt hit och fått uppehållstillstånd.
Hon börjar prata och du förstår inget.
Du börjar prata och hon förstår inget.
Hon har inget skriftspråk. Hon kan inte läsa. Inte skriva. Ens på sitt modersmål.
Hon är analfabet.Planen är att hon ska vara ute i arbetslivet om ett antal år.
Du får börja med att visa några bilder och försöka starta upp en kommunikation…

Denna vecka gick ”lyssnar-resan” till Lärcenter i Vimmerby.

Och jag blev helt fascinerad över hur det är möjligt att lära en analfabet ett helt främmande språk?
Men det går. Man lyckas verkligen.
”Det är särkilt roligt att efter några år se dem i grundvux och komvux, skriva och läsa på svenska, något de inte kan ens på sitt eget språk”, säger lärarna.
Det blev ett verkligt tillfälle till att få insikt i hur både grundvux-komvux-särvux, sfi och högskolecentrum fungerar i vår kommun.
I symbios. En smältdegel av elever. Utlandsfödda och sverigefödda, unga och gamla, analfabeter och advokater…
Jo, så är det. Det kan faktiskt sitta en analfabet och en advokat bredvid varandra. Med individuell studieplan.
Finns det lärare som klarar det…?
Jo, på Vimmerby Lärcenter.

Regeringen vill att alla invandrare ska registrera sitt yrke. Med en yrkesroll i bagaget går det snabbare ut på arbetsmarknaden. Och så sker. Idag identifieras alla kunskaper man bär med sig, en del är releventa och behöver bara kompletteras. Men de måste ändå kunna svenska.
"Vi tar hit tidigare elever som berättar för de nya hur viktigt det är med språket. De måste helt enkelt lära sig svenska. Kan de inte svenska har de små chanser till jobb", berättar man på Lärcenter.

Det är verkligen en smältdegel i positiv betydelse. Men en tyst sådan. Det är inte så att man gör väsen ifrån sig. Och det upplever man själva som en brist.
”Vår marknadsföring är svag, vi borde vara bättre på det” säger de själva. Särskilt med tanke på de yrkesprogram man har. Och så högskolecentrums många högskolekurser.
Och tillägger:
”Men kommunen har heller aldrig haft någon plan för oss, vad vill man med sitt Lärcenter långsiktigt...?”.

Återigen får jag bevis för att Vimmerby som helhet saknar en plan, en målbild, en drivande, samlande vision som i sig består av flera små visioner för de olika verksamheterna. En plan som kan bli en strategi för tillväxt.
Visst har vi Översiktsplan och planer för hur mark ska användas. Många tidigare planer har stannat vid just planer eftersom man inte avsatt budgetmedel för att förverkliga dem.
Men planer för vår utveckling saknas. Vi har inte satt en målbild för tillväxten av exempelvis Högskolecentrum. På område efter område måste vi sätta mål att gå mot.
Jag pratar med cafeteriapersonalen, med lärare och med ledning – överallt en positiv, öppen, trygg attityd och en vilja att göra mer, att få utveckla.
"Vi vill utveckla verksamheten, göra mer", säger man samfällt.

Jag slås av att de hela tiden finns därute.
Kommunens medarbetare, villiga att ta i och driva på, att utveckla, att växa. Handlar det bara om medarbetarna, ”folket vid fronten”, tror jag att Vimmerby skulle kunna växa hur mycket som helst.
Nej, det är en politisk fråga. Vi politiker måste ta tag i uppdraget, skapa visionen och målbilden och ge mål och medel.
En organisation som Vimmerby lärcenter skulle behöva det.
På Komvux idag går det 135 elever och på Högskolecentrums program och kurser går det 150 elever. De allra flesta kvinnor.
I SFI:n lämnar och kommer eleverna oftare.
Många invandrare kommer till SFI:n med drömmer och de yngre kan förmå sig hålla liv i dem, de kommer sannolikt att få ett jobb i sinom tid, en framtid. Men är man bara något äldre har man det svårare med språket och ser att arbetsmarknaden inte är stor för just dom. De tappar lätt motivationen och framtidstron.
”Det kan vara jobbigt att som lärare se detta, de hör ju från sina landsmän och ser själva hur svårt det är att komma in på arbetsmarknaden om man är äldre.”
I detta perspektiv jobbar man på.
Lärare med invandrare som elever är ett speciellt jobb, ett jobb som kräver mycket. Eleverna är ingalunda en homogen grupp.

Ett jobb inom vård- och omsorgsprogrammet på KomVux kan vara lika tufft. Här är problemet snarare att det inte finns några lärare att tillgå. Du ska helst vara både sjuksköterska och lärarutbildad. Hur många är det i Sverige?

Man har dock en ”berömd” verksamhet här som lockar till sig elever. Gott rykte är bra i utbildningsbranschen.
Jag tycker mig ha fått en bra bild över verksamheten på Vimmerby Lärcenter.
Studenterna på Högskolecentrum är många gånger kvinnor och män med barn som inte skulle studerat om man fått pendla. Förutsättningen för att de utbildar sig till exempelvis lärare är just att de kan studera i Vimmerby. Och att här finns en studiegrupp.
Många unga resonerar likadant; lättare att bo kvar hemma och studera i Vimmerby än att få en lägenhet i en universitetsstad.
Kan vi skapa en större flora av program? Fler möjligheter?
På det sättet är Vimmerby lärcenter en viktig bricka i Vimmerby kommuns befolkningsutveckling och faktiskt, om vi är offensiva, kan vi kanske utveckla och göra något ännu bättre, ännu större.
Som genererar fler studenter och fler inflyttade unga och medelålders.
Vimmerby Lärcenter är en viktig bricka i befolkningstillväxten i kommunen.
När jag lämnar medarbetarna ser jag redan ett antal idéer som skulle gynna hela kommunens tillväxt.
Det tar jag med mig till visionsarbetet.

Fotnot: SFI = Svenska för invandrare, KomVux =gymnasial vuxenutbildning, Grundvux= grundskolebaseradvuxenutbildning, Särvux= särskolebaserad vuxenutbildning, Högskolecentrum=Kommunens service till de som vill läsa högskolekurser på hemmaplan. Ett stort antal universitet och högskolor ger kurser över telelänk. Tillsammans bildar man Vimmerby Lärcenter, beläget på Lögstadgatan i Focushuset.