Om TV-apparaterna på Borghaga...

Vimmerby Tidning gjorde i veckan ett bra reportage inifrån Borghaga. Det var ett reportage som beskrev ett nytt vård- och omsorgsboende och den verksamhet som skulle bedrivas, personal och anhöriga intervjuades.

Någon dag senare kom en artikel som tog upp ”rykten” runt Borghaga. Självklart en tidnings uppgift; många rykten når en tidningsredaktion just för att där vill man veta och belysa. Man kan dock undra hur rykten uppstår. Ett exempel:
Innertaken i Borghaga är så dåliga att det inte går att fästa något i taket, exempelvisen anordning för att kunna hissa upp en åldring ur sängen.
Artikeln beskriver sedan mycket riktigt att det finns en balk i taket som håller 300 kg, lämplig att fästa exempelvis en elektrisk driven fästanordning.
Frågan är givetvis: hur kan ryktet uppstå? Balken syns ju också i taket om man tittar? Om man står i rummet, tittar på taket, ser balken – varför vill man sätta ryktet i rörelse?
Ja, hade jag svaret på människans irrationella beteende och eventuella bevekelsegrunder, så kanske man fått nobelpriset. Men en del rykten runt Borghaga tar verkligen priset. Facebook är givetvis mediet där folk ogenerat sprider rykten och visar upp sin okunskap; i och för sig bättre än i lokaltidningen där det sker anonymt. Men hur svårt är det att fråga? Och inte bara tro?

Tv:n då? De skulle få TV på rummet? Smålandsnytt ryckte ut, trots att kommunen beskrev att det fanns TV i samlingsrummen, tog man en bildvinkel framför en TV där den var helt svart. Och beskrev att det inte fanns någon TV på äldreboendet…

Smålandsnytts allra första beskrivning av Borghaga, ett toppmodernt vård- och omsorgsboende, byggt enligt de senaste anvisningarna från Socialstyrelsen, handlade om att TV i samlingsrummen inte var tillräckligt under några inflyttningsveckor; utan att TV saknades i lägenheterna blev nyheten. Inte med ett ord noterade man att där fanns en TV på andra sidan väggen.
Hur man ska förhålla sig till olika skeenden är givetvis irrationellt det också: tänker ofta på Tage Danielssons och Hasse Alfredssons lysande sketch som alla minns under rubriken ”Rooooger Mooore” där det konstateras att ”Spik i foten, det är blaha blaha det! Den halshuggna adeln under franska revolutionen skulle varit j-ligt glada om de haft en spik i foten… ”
Om nu det krävs att en kommunal välfärd ska drivas helt felfritt och helt utan misstag, att den kan jämföras med raketforskning och drift av kärnkraft när det gäller säkerhet och kontroll, så återstår ändå en mänsklig faktor. Hur vi än vrider oss, hur vi än försöker – i slutänden är det en människa som ska trycka på rätt knapp, göra rätt sak.

Låt mig beskriva bakgrunden till TV-ärendet på Borghaga och varför Tv:n  inte kom in i rätt tid i lägenheterna. Följande ha jag fått till mig av tjänstemännen:

Under hösten tog Vimmerby kommun in offerter på innehållsleverantör till Vimmerby Fiber. Alltså; vem ska leverera program i rutan, signal i telefonen och internet till datorn till alla som har Vimmerby Fiber? En leverantör antogs, allt var frid och fröjd. Leverantören lyckades dock inte fullfölja sitt anbud av skäl jag inte vet. Det innebar dock att kommunen på nytt tvingades göra en upphandling. Nu gällde det att snabba på. Jurister konsulterades och kommunen kunde i läget som uppstod göra en direktupphandling. Det skedde. Ett företag i Stockholm vann denna upphandling. Men i vår demokratiska värld så kan allt överklagas. Så skedde av ett företag som kände sig förfördelat. Tiden rann iväg ytterligare. Överklagandet skulle behandlas i olika instanser. Utslaget kom till kommunens fördel efter en tid. Men sedan ska det vinna laga kraft.
Allt detta medan tiden gick.
Kan inte bolaget dra igång sin installation innan undrar någon?
Vem skulle göra det? Skulle du köpa in alla möbler till din lägenhet/hus innan du visste att du hade ett hus? Nej. Därför köptes allt in i slutet av januari när klagotiden var utgången, nu är det hemma bos vinnande anbudsgivare och nu börjar man installera. Exakt så har den uppkomna situationen beskrivits för mig och jag tror också att det förhåller sig just så, då jag från tid till annan fått rapporter om hur ärendet fortskridit.

Vad är det då man behöver, fibern finns ju redan i Borghaga?
Ja, men en sladd till en lampa ger inget ljus. Du behöver en strömbrytare och du behöver en kontakt där trådarna kan monteras. I fiberns fall; du behöver en mediaomkopplare innanför väggen, där hyresgästen ska sticka in sina kontakter till TV, dator och telefon.
Hur kommer det sig att de fick TV i samlingsrummet då?
Jo, kommunen satte en vanlig TV-antenn på taknocken (vi ville inte borra i det fina nya taket…) och den antennen drog vi provisoriskt så att de fanns antennburen TV i samlingsrummen. Alltså ingen fiber-TV, utan antenn-TV.
Kan inte kommunen kommunicera detta? Jo, där är vi verkligen dåliga i kommunen. Vi bör efter den gångna mandatperiod att insett att många letar fel hos kommunen, man letar fel i varje hörn, varje nytt beslut, varje ny byggnation; felen ska fram offentligt, helst långt innan man tar fram det som är bra. Om det är så, ja då får kommunen förhålla sig till det.
Det borde mötas med en effektiv och proaktiv kommunikation från kommunens sida. Men för alla som inte kan kommunikation är det svårt att tänka före. Man är alltid efterklok.
Att kommunicera är en konst och mycket tidskrävande. Inte desto mindre är det centralt i en kommun eller i offentlig sektor överlag.

Själv har jag mailat till tidningen och skrivit att jag kan förklara TV-strulet. Dock ha jag inte fått den frågan av tidningen. Man har valt att göra andra artiklar. Och jag kan inte skriva insändare om precis allt som tidningen tar upp, jag måste väga tiden och göra det viktigaste under min arbetstid. Det går inte att springa på precis alla bollar. Här gäller det att fler i kommunen, tjänstemän och politiker, är proaktiva och förutser var informationen behövs bäst.

Dessutom kan jag tycka att om det endast är Tv:n på rummet man får vänta på i tre veckor, under tiden man har TV i samlingsrummen, om det bara är detta som strular vid en inflyttning, så kan jag tycka det är överkomligt.
Nu visade besiktningarna av bygget att det finns en hel del att åtgärda succesivt, precis som över allt där den mänskliga faktorn finns inblandad kan det ske misstag.
Kommunen har beställt ett äldreboende och innan vi skriver på att det är köpt letar vi, precis som Svensson när han köper hus, efter dolda fel och eventuella missar.
Jag är fullt förtroende för kommunens medarbetare och deras kvalitetskonsulter i det arbetet.
Jag hoppas få se många positiva reportage och bilder från Borghaga och Vimarhaga i framtiden. Det är verkligen ett fantastiskt fint vård och omsorgsboende.