Även Vimmerby kommun har drabbats av den europeiska krisen de senaste åren. Det har skett genom att många av våra företag har påverkats negativt, vilket lett till en ökad arbetslöshet, framförallt bland unga, som i sin tur inneburit högt tryck på det sociala försörjningsstödet. I slutet av denna kedja finns alltid kommunen.
Det är kommunala skattepengar som till stor del får bekosta arbetslösheten.
Det har varit frustrande att se hur olika projekt tillskapats genom åren utan att de fått de resultat man önskat fullt ut.
Arbetsmarknadspolitik är ett nationellt ansvar och lokalt tycker jag att de ekonomiska medlen inte sammanförts till den kraft de skulle kunna bidra med på den lokala arbetsmarknaden.
Därför har nu alliansen i kommunen beslutat ta initiativ som ska minska utanförskapet, få bättre utfall av statliga och kommunala pengar och få mer konkret handling.
Längst från arbetsmarknaden står de med försörjningsstöd.
Vi kan först konstatera att trösklarna för ungas inträde på arbetsmarknaden är stora.
De väl utbildade gymnasisterna går också arbetslösa, precis som de som inte gått ut gymnasiet med godkända betyg. Flera av dem har också försörjningsstöd.
Ett av skälen till att unga inte kommer in är givetvis de höga ingångslönerna. Det finns inga skäl för arbetsgivarna att ta in en ung nyutbildad utan arbetslivserfarenhet om det bara skiljer några kronor i lön till den som har tio års erfarenhet. Här har arbetsmarknadens parter ett stort ansvar.
Ju längre arbetslösheten varar, ju värre blir känslan av utanförskap och att ej vara delaktig och nyttig. Alla mår bättre av delaktighet.
När vi nu sjösätter en kommunal "Arbetsmarknadsenhet" gör vi det med alla resurser samlade kring ett bord. Statliga resurser till arbetsförmedlings olika stödformer, till invandrarstöd, till sociala projekt, till lönebidra etc vill vi nu ta ett lokalt grepp om för att kunna stödja på individnivå.
Det måste bli ett djupare fokus på individen.
Vi har idag omkring 200 personer som kan komma ifråga för arbetsmarknadsenhetens åtgärder.
Det är människor som har olika förutsättningar att träda in på arbetsmarknaden, men har det gemensamt att de kommer att gå praktikvägen.
Arbetsmarknadsenheten ska "låna en arbetsplats" för att därefter själv handleda i samarbete med värdföretaget.
För en del som varit långvarigt utanför arbetsmarknaden är detta en stor process, för andra fungerar det direkt och de kan gå vidare i en utvecklingskedja.
Vad behövs i varje enskilt fall? Hur går vi till väga? Vilka har vi med oss?
Arbetsmarknadsenheten har nu besökt både näringslivsråd och industriråd för att få dörrarna att öppna sig i kommunens företag. Det ser bra ut.
Viktigast är att kommunen går före och öppnar sina olika dörrar.
I alliansen förväntar vi oss stora vinster: den rent humana att människor kommer in i den gemenskap ett arbete innebär, att någon hjälper till och engagerar sig att få möjlighet att utvecklas.
Dessutom den rent kommunekonomiska; de sociala kostnaderna har skenat och kommunen får därmed ta direkt ekonomiskt ansvar för arbetslösheten.
Här ser vi möjlighet att få hejd på denna ökning. För deltagande arbetsplatser är vinsterna också stora, dock väldigt individuella.
Den stora vinsten för skattekollektivet ligger i att våra skatteintäkter kan gå till investeringar i skola, äldreomsorg och fritid.
Det känns uppmuntrande att det initiativ alliansen lokalt tagit i Vimmerby nu är igång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar