Mitt tal på Näs, invigningen av "Vägen till Emil"

Kära premiärbesökare!

Astrid berättade aldrig vad Emil gjorde den 3 november.

Alla andra datum som låg bakom de 369 trägubbarna som blev täljda i Snickarboa - 370 egentligen men en var så lik Prosten att den ville Mor Alma inte spara utan grävde ned bakom vinbärsbusken… - alla andra dagar beskrivs så inlevelsefullt genom Almas skrivbok.

Men vad hände den 3 november?

-  Det berättar jag aldrig, skrev Astrid, för det har jag lovat Emils mamma.

 

Gåtan är naturligtvis en av alla de dramaturgiska berättarverktyg Astrid var fenomenal på.

 

Jag har dristat mig att fundera på vad för hyss Emil kunde hittat på den där novemberdagen, då det  med Astrids ord " blev befängt galet".

 

Vi låter fantasin flöda!

 

För det första: Vilken tredje november menade Astrid?

Hade hon sett in i framtiden? 

Hade Emil fått svar där han satt i Snickarboa söndagen den 13 juni och täljde sin etthundratrettionde trägubbe och avslutade med en bön:" Käre gode Gud, gör så jag sluter med alle mina hyss".’

Hade vår Herre då svarat:

 " Nej du Emil, för du behöver din påhittighet den tredje november om precis 32 år. Då ska det tas ett viktigt beslut i Vimmerby. Så din förmåga får du vackert behålle!"

Det svaret funderade Emil länge på.

Vi fortsätter fantisera ... Kanske det var i början på seklet, kanske det var på 1920-talet.

- I vilket fall var det nu den tredje november just det året.

Emil, nu 37 år gammal, hade sedan ett antal år tillbaka flyttat ifrån Katthult i Lönneberga och in till Vimmerby. Han hade engagerat sig som lokalpolitiker och blev invald i stadsfullmäktige.

Stadsfullmäktige skulle idag, den tredje november, rösta fram en ordförande, och denne skulle därefter få bosätta sig i Borgmästargården på Storgatan.

Talarlistan var lång. Den gamle doktorn som flyttat från Mariannelund och in till stan, som visserligen var ålderman men vid god vigör, skuttade upp i talarstolen, som han vore 10 år istället för som nu sjuttio, och föreslog Emil Svensson. För han minns Emils stora bragd en natt i snörstormen med häst och vagn tog Albert till doktorn med blodförgiftning. Doktorn och Emil hade ett gott öga till varandra.

Med en överväldigad stor majoritet valdes Emil Svensson till kommunalnämndsordförande, 37 år gammal, yngste genom tiderna, han hade röstats in i stadsfullmäktige av både godtemplare och bönder, och i stadsfullmäktige blev han nu vald till ordförande för kommunalnämnden, dåtidens kommunstyrelse.

Motiven till valet av Emil Svensson i Katthult beskrevs i dåtidens Vimmerby Tidning i ett urval av ord, sagda av olika talare från talarstolen.

Han var påhittig, god, snäll, nyfiken, energisk, social, omtänksam, karismatisk, samarbetsvillig, trofast, lojal - och full av infall.

Den tredje november var en stor dag, men hysset Emil gjorde den dagen beskrevs i lokaltidningen som "galet befängt".

Han utsåg nämligen sin gamle far Anton Svensson till Kamrer för stadens ekonomikontor och därmed blev det stopp för alla utgifter.

" Inget får koste ett endaste öre" myntade Anton och det blev en levnadsregel för Vimmerby stad och kommun under decennier.

Trots att Emil efter bara en månad bytte ut sin far, eftersom inte en enda räkning betalades, lades det ändå under denna månad grunden till en sund, ekonomisk återhållsamhet i kommunen,  som påverkat ända fram till idag.

Allt detta kunde hänt den 3 november. Om det gjorde det fick vi aldrig veta. Astrids gåta lever än idag, liksom frågan om Emil till slut blev kommunalnämndsordförande.

Jag vill gärna tro det, för en sådan som Emil hade behövts idag också.

*

Tillbaka till idag, till nuet.

Numera är det annorlunda....

Nuvarande kommunstyrelseordförande, d.v.s. jag själv,  har tillm skillnad mot Anton spenderbyxorna på, bland  annat i detta område Näs, och tio miljoner ska användas för att starta upp projektet Trädgårdarna på Näs, en ny stor upplevelse i Astrid Lindgrens Vimmerby.

Jag tror Emils starka vilja att friskt satsa och utveckla hade fått honom och hans kommundelsnämnd att ta samma beslut.

Både som boende i denna kommun och som kommunalråd, är jag är stolt över att idag få vara med och inviga utställningen ”Vägen till Emil”. Jag är stolt över att vi i Vimmerby förknippas med Astrid Lindgrens fantastiska verk och gärning.

Vimmerby har verkligen tagit en plats bland de stora resemålen i Sverige!

För mig med några år på nacken och med mina snart 60 år boende här i Vimmerby kommun, är det egentligen en helt otrolig utveckling i kommunen, som knappast gått att skapa ens med den vildaste fantasi, och det är faktiskt i grunden en enda person som är upphovet till det – Astrid Lindgren.

På vägen är det sedan många, både lokala och utsocknes  entreprenörer, kreatörer och energiknippen som har bidragit, förstås, och gjort Vimmerby till den kommun som den idag är.

Men utan Astrid hade vi inte kunnat göra allt det där andra.

Man brukar säga att besöksnäringen är framtiden, inte minst för små orter som har något unikt att erbjuda och som vill fortsätta finnas.

*

Idag kanske många tar den här utvecklingen för given. Att vi kan luta oss tillbaka och leva gott på de turister som kommer hit och på det goda rykte och renommé som Vimmerby har i Sverige och utomlands.

Men det krävs fortsatt utveckling och positiv attityd till våra gäster och varandra.

De som bor här och de som besöker oss ska mötas av en kommun som är enkel, inte för komplicerad och krånglig, utan en positiv, optimistisk  enkelhet. I Astrids anda.

Jag är stolt över att vi har ett kulturbolag som Astrid Lindgrens Näs i kommunen, ett bolag som vårdar och utvecklar arvet efter Astrid Lindgren och hennes familj.

Jag är emotionellt bunden till Näs, för jag tycker att det är här vi konkret verkligen kan tacka Astrid för all den utveckling hon bidragit till i vår kommun.

Astrid Lindgrens Näs har idag tagit en plats bland landets kulturinstitutioner och intressanta besöksmål, och det betyder mycket för Vimmerby. Utställningen ”Vägen till Emil” är ännu en högkvalitativ utställning på Astrid Lindgrens Näs.

Jag önskar, av hela mitt hjärta, alla på denna viktiga plats stor framgång i sitt viktiga arbete!

Slutligen.

Härmed kungöres att Kommunstyrelsen i Vimmerby kommun har beslutat instifta "Emil i Lönnebergas stipendium" på Stångådalens gymnasium till minne av att Emiil föddes för 50 år sedan, nya Katthult i Astrid Lindgrens Värld och denna utställning på Näs  invigs.

25.000 kronor ska fonden få och del av avlastningen ska årligen gå till stepenium till elev eller elever som under läsåret i handling visat särsilt "stort, varmt och gott hjärta" .

Vi tycker att just det är essensen i våran Emil.

Tack.