Äldreboenden blir diskussionsfråga framöver

För att kunna ha stark motståndskraft att möta tider av vikande inkomster eller ökade utgifter måste man agera medan man har möjlighet.
Vi ser länder i sydeuropa som trots att de har agerat, ändå kommit så sent att deras återhämtning kanske tar tio år.
Vimmerby kommun har 2011 och , om prognosen håller, också 2012 ett överskott. Det är gott i sig.
Men det viktigaste är att vi "konkurrensutsatt" oss själva med andra jämförbara kommuner.
Man pratar om kostnadsjämförelser och kvalitetsjämförelser och man avser då jämförelser med kommuner med ungefär lika stor folkmängd och ungefär samma förutsättningar.
Det finns en databas för sådant, den heter www.kolada.se. Där kan du själv se hur kommunen klarar sig i jämförelsetalen.

I kommunchef Carolina Leijonrams första blogg, 2010, inledde hon så här inför det kommande budgetarbetet för 2011:
"När det gäller kommunens driftskostnader så har vi idag ett stort problem. Vimmerby kommun gör årligen av med cirka 40 miljoner mer är "snittkommunen" i landet. Våra kärnverksamheter gör ett underskott på cirka 20 miljoner i jämförelse mot budget och har gjort så i flera år. Kort kan man säga att alla nämnder/förvaltningar måste ner i kostnadsnivå. Under tidig höst fick varje nämnd/förvaltning veta inom vilken ekonomisk ram respektive verksamhet ska rymmas inom år 2011."

Vi har en samsyn om problematiken och vi har fortfarande en bit kvar på den resan.
Nya socialnämnden har en del bekymmer, och omorganisationen av Teknik o Servicenämnden skapar också kostnader. Men vi är onekligen på rätt väg.
Under den tidigare ettårsbudgeten och under den liggande tvåårsbudgeten har vi tagit ansats i jämförelsetalen, och frågat oss; om vi nu är ungefär som andra, vad finns det då för skäl till att detta kostar mer och detta kostar mindre hos oss?
För både politiker och tjänstemän är jämförelsetalen viktiga och i Vimmerby kommun mäter vi kontinuerligt vår verksamhet och våra kostnader för den, mot andra.
Vi bör klara det andra klarar och är det så att vi inte vet, ja då kan vi enkelt fråga och studera hur framgångarna nåtts.

Om vi hela tiden har fokus på just jämförelsetalen är jag inte riktigt så bekymrad som man kanske ska vara för de ökande kostnaderna för vård- och omsorgsboende som närmar sig.
Brukarna får räkna med högre hyra. Den kommer sannolikt att uppgå till mer än vad taket för det kommunala bostadstillägget är (kanske vi blir hjälpta av en höjning från staten) men kommunen kommer inte att kunna ta hyrteskostnaden som överstiger maxtaket.
Det kommer alltså att bli en högre hyra och jämfört med Eken blir den väsentligt högre.

Trösten är givetvis att det kommer att bli en högre standard, både på de enskilda lägenheterna och på lokalerna i övrigt. Det är en speciell känsla att flytta in i ett nytt hus och jag tror det kommer att lyfta hela omsorgen att äntligen få lokaler och lägenheter som är ändamålsenliga och helt uppdaterade.
Men redan när vi antar anbuden måste vi driftkostnadsberäkna, inte bara byggnaden, utan hela omsorgsverksamheten i fastigheten. Sannolikheten är stor att det blir en prefabricerad byggnad efter kommunstyrelsens beslut i tisdags, och då har vi i varje fall handlat upp marknadens  mest kostnadseffektiva byggsätt.
Därtill ska vi lägga driftkostnaderna.
Om byggnationen startar i början på 2013 så kommer den samtidigt som vi ska starta upp budgetberedningen 2014-2015 och den kommer säkert att bidra till en ökning av budgeten för socialnämnden.

Framtidsscenariot är ännu fler äldre, ännu mer behov av äldreboende. Både i form av trygghetsboende och vård- och omsorgsboende.
Som jag ser det måste Vimarhem vara med i de här diskussionerna. Det kanske är så att det är Trygghetsboende som ska byggas så långt vi kan se i framtiden. Det i sin tur frigör vanliga lägenheter och villor till yngre människor.
Vi måste i Visionsarbetet som nu kommer upp för olika beslut, försöka se in i 2020-talet och planera för var vi vill ha kommande boenden.
Och jag ser inte att endast kommunen ska delta i detta. Den privata marknaden måste också se behovet och möjlighet att få hyresfastigheter utan vakanser. För vi blir bara äldre och äldre.
Jag tror det är många fastighetsbolag som skulle se det som strategiskt viktigt att också ha Trygghetsboenden och andra "samhällsfastigheter" i sitt bestånd.

Var kommer framtidens omsorgsboende att finnas? Kommer det att finnas något kvar i de mindre tätorterna eller är alla byggda i centralorten Vimmerby?
Blir det omsorgsboende i de mindre tätorterna tror jag det blir i form av ombyggda och renoverade befintliga fastigheter. Det är inte realistiskt att tro att varken privat entreprenörer eller Vimarhem bygger nytt från grunden på de mindre tätorterna.
Krafter är verksamma i Gullringen för att bygga om Gullringshus kontor. Och den typen av ombyggnad tror jag är möjlig, och kan vara kostnadseffektiv, om man kan finna en efterfrågan
Vimmerby har ett stort antal tomter som skulle lämpa sig för trygghetsboende. Vitsippans gamla förskola har en stor tomt, Karlbergstomten, tomten  där Deloitte o Tusch är idag, vad händer med landstingets tomma lokaler på "sjukhusområdet", vad säger de intressenter som vill bygga bostadsrätter centralt, kan de fastigheterna bli trygghetsboende?
Allt detta är frågor som vi ska diskutera politiskt framöver.
När vi nu kommit ifatt med industriområden, när vi nu prickat in ett antal nya villaområden, så måste vi också skaffa oss framförhållning i äldreboendefrågan.