Ibland tycker man sig märka ett informationsvacum bland
invånarna.
Informationsvacum resulterar nästan alltid i rykten.
Dels på sociala medier, dels på stan.
Rykten kan bland annat handla om att vi betalar 35 kronor i
sekunden i ränta, vilket är en överdrift med ungefär 34 kronor. Rykten kan
också handla om att vi inte upphandlar som vi ska. Vilket vi gör, mig
veterligen.
Ett effektivt sätt att motverka rykten är att öka på
informationen. Både kommunchefen och jag har bloggar vi skriver varje vecka där
vi försöker informera. Lägg därtill en hemsida som uppdateras ofta. Vi har
också ett digitalt nyhetsbrev till det lokala näringslivet, vilket vi kanske
ska ge ut lite oftare.
Kommunens räntor på kom det att handla om förra söndagen. Jag ska
komplettera lite. Enligt årsredovisningen 2012 ligger de långfristiga lånen på
699 Mnkr och de kortfristiga på 184,5. Mer lån togs upp 2013 och ytterligare
lån – samt amorteringar – planeras ända till 2018 då vi ligger i slutspurten på
fibersatsningen.
Vad har vi då för tillgångar som vi gemensamt äger?
Aktierna i Vimmerby Energi & Miljö, som ägs av kommunens
moderbolag Vimmerby Kommuns Förvaltnings AB, är bokförda till 129,8 Mnkr.
Vad tror ni värdet kan vara på VEMAB, exklusive
kraftvärmeverket? 2013 tror jag man redovisade en vinst på 11 Mnkr. Hela
Vimmerby Energis elnät samt fjärrvärmenät tror jag skulle betinga ett avsevärt
värde.
Nya Kraftvärmeverket kostar drygt 400 Mnkr och har ett
bokfört försäljningsvärde på 216,6 Mnkr. Så småningom, i full drift och med den
kundstock man har, kommer också den investeringen att ge en rejäl avkastning
till kommunkoncernen. Bland annat ska 25 procent av Vimmerbys elbehov
produceras där.
Vimarhems bostadsbestånd är intressant. Vi har inget
marknadsvärde där, utan endast ett bokfört värde på 343,5 Mnkr (2012).
Frågan är då – vad bjuder marknaden för hela gamla Vimarhem,
byggdes på 1950-talet.? Hela Norrgården, Sörgården och Bullerbyn (byggdes på
70-talet) plus en rad andra fastigheter? Jag tror vi har ett marknadsvärde
överstigande det bokförda värdet.
Det är intressant att man på 1950-talet, när gamla Vimarhem,
Stjärnhusen och Capella byggdes att man tyckte det var ett riktigt ”stolleprov”.
Vem skulle ha råd att bo i dessa nya, dyra lägenheter? Och en del flyttade till
och med därifrån och byggde på 1950-60-talet egna villor i kvarteret mellan
Folkhögskolan och gamla Vimarhem och för all del också upp mot vattentornet.
Hur kunde man ha råd att köpa en villa för 55.000-65.000 kronor? Vanvettigt!
Samma på 1970-talet, vanvettigt att bygga Norrgården,
Sörgården och Bullerbyn.
Idag är det villaägarnas stor sparkapital - och Vimarhems
flerfamiljshus likaså.
I alla tider måste man investera, annars utvecklas inte
samhället. Investeringsunderskottet i Vimmerby har tagits ifatt denna
mandatperiod, Vimarhem har varit bra på att bygga flerfamiljshus kontinuerligt,
och villatomter har funnits och bebyggts – däremot
äldreboende, trygghetsboende, industrimark etc.
har legat efter. Det tar vi ifatt nu.
Kommunen har ett eget fastighetsbestånd, egen industrimark och egen skogsmark som har ett bokfört värde på 570 Mnkr.
Kommunens reningsverk är bara bokfört till 42 Mnkr men det
vet vi kostar 300-400 Mnkr att ersöätta med ett nytt.
Den fiber som redan är dragen är värd 7,6 Mnkr, Här ska
ytterligare investeras och enligt kalkylerna och prognoserna ska vi börja få
avkastning om 17-18 år. I marken ligger
kanalisation för fiber värderad enligt nyanläggning till kanske 15-20 Mnkr.
Sammantaget har vi Vimmerbybor stora tillgång ar som avkastar till oss. Bara
bokförda värden är omkring 1,2 miljarder
enligt 2012 års sammanställning (2013 inte klar ännu).
Vi diskuterar gärna lån och tillgångar i kommunen. Likt alla
generationer förfasas vi när vi ska betala – 10-20 år senare säger vi, vilken
tur att vi gjorde det, hur hade det sett ut annars?
En diskussion som jag tycker har högre prioritet är; vad har
vi investerat i? Är det operahus, arenor, lyx och flärd? Eller nyttigheter som
ingår i kommunens kärnleveranser?
Har vi lånat i tider med dyr ränta, byggt i högkonjunktur
till dyra anbud? Nej, tvärtom.
Har vi lånat pengar till drift? Eller har vi en effektiv
välbudgeterad drift som ger överskott till att amortera våra nödvändiga lån
med? Nej, vi har denna mandatperiod skapat överskott med, inkl 2013, i runda
slängar 90 Mnkr. Vi lånar inte till driften, vi lånar till kapitalinvestering i
gymnasium, förskola, äldreboende, industrimark, fiber till landsbygden och
tätorterna.
Jag hoppas att detta resonemang kan pysa in luft i det
informationsvacum som kanske rått i denna fråga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar