Därför ska jag försöka mig på en recension av tredje statsmakten, vilket jag borde kunna tillåtas eftersom tredje statsmakten så ofta recenserar den kommunala makten.
En journalists förhållningssätt till den nyhet hen ska publicera kallas "vinkling".
Man kan på olika sätt, beroende på hur man själv förhåller sig till storyn, vinkla den så den blir negativ eller positiv. Så sker dagligen i svenska medier.
Tro mig, jag har varit journalist i 15 år och publicist i nära 40 år. Jag har vinklat både negativt och positivt i min dag. Och fått kritik för det ena och det andra.
Det är intressant att analysera Vimmerby Tidnings vinklade toppnyhet i fredags.
Rubrik: Ungdomarna ratar Vimmerby.
Texten handlar om att under de senaste 15 åren har 809 ungdomar flyttat från Vimmerby.
Den negativt vinklade rubriksättningen är särskilt intressant ur den aspekten att lokala media inte får toppbetyg som positiva till näringslivet i näringslivsrankingen (Svensk Näringsliv), och man kan nu nästan lägga till att man är negativ till ungdomar överlag, oavsett om de flyttar, alternativt är kvar.
För hur ska man tolka rubriken? En ungdom som är kvar i Vimmerby kan tycka att "varför är jag kvar när alla mina kamrater ratar Vimmerby?"
Och en som flyttar kan tolka det som att; "vad menar redaktören, ska vi inte få flytta till högre utbildning...? Vimmerby har väl inget universitet."
.
Jag tror de flesta, som är vänligt inställda till sin hembygd, hade rubricerat artikeln:
"Många av Vimmerbys ungdomar flyttar till utbildning" och kanske inlett ingressen:
Många av Vimmerbys ungdomar är sugna på högre utbildning. Ivrigt påhejade av sina föräldrar. De senaste 15 åren har 809 "ungdomar" mellan 15 och 30 (!) år flyttat. Tyvärr har tidningen inga uppgifter om ungdomar (18-20 år) som flyttar direkt efter gymnasiet. En uppgift som dock kommunalrådet sett någonstans talar om att ungefär 60 % av ungdomarna flyttar och 40 % stannar i kommunen.
Statistiken visar att väldigt många ungdomar får sin fortsatta utbildning och sitt behov av arbete löst på hemorten. Vimmerby har en lägre arbetslöshet än riket och ligger, tillsammans med Kalmar och Oskarshamn, på lägre arbetslöshet än länssnittet.
Dessutom kunde tidningen lagt till, om man velat öka den positiva vinklingen till Vimmerbys fördel:
Vimmerby har minskat 600 personer de senaste 30 åren. Det är rekordlågt om man jämför med Hultsfred som gått från 17.000 invånare till 13.500 trots att man räknar in många invandrare och högskolestudenter idag. För att inte tala om grannkommunen Västervik som också minskat med fler invånare i numerära tal.
Att Vimmerby klarat sig så bra beror på att här finns gott om småföretag och relativt gott om ungdomsjobb i besöksnäringen. Det kan vara en förklaring till den relativt låga arbetslösheten bland ungdomar, ur ett länsperspektiv.
Jag kan konstatera att Hultsfreds redaktion inte alls bevakar sin kommunledning, sina kommunpolitiker, sina kommunala tjänstemän på samma sätt som Vimmerby. Inte heller tidningens Västerviksredaktion.
Jag gillar, som gammal journalist, att man hårdbevakar en kommunal makt. Välkommen till Vimmerby stadshus så ofta ni vill, säger både medarbetare och politiker.
Även om nu inte grannkommunerna hårdbevakas, så kan man konstatera att lokalredaktionerna i Hultsfred-Västervik är mycket lokalpatriotisk.
Kanske bygger det på att man där slår vakt om sin hemkommun mer än tidningen gör i Vimmerby.
Missförstå mig inte, en kritisk bevakning ska vi ha men en negativ vinkling på i grunden postiva konstateranden är vi inte betjänta av.
Vimmerby kommun behöver nå ut med sin kommunikation. Det är bland annat därför jag är glad över att vi har en lokaltidning.
Att "rata Vimmerby" har ett helt annat innehåll än "flyttar till högskoleorter".
BUDGETEN NÄRMAR SIG.
Fullmäktige ska i november hantera verksamhetsbudgeten och investeringsbudgeten. Men redan nu kommer budgetfrågor upp, bland annat rörande skolans behov av extra pengar.
Så här skrev jag i en insändare i fredagens VT:Socialdemokraternas budgetförslag för 2014-2015 innebär att Vimmerby kommun inte förmår amortera sina låneskulder i den takt som behövs, efter Alliansens satsningar på bland annat ny förskola och nytt äldreboende.
(S) försöker få kommuninvånarna att tro att om majoriteten inte satsar en miljon kronor extra till skolan (på en budget över 200 Mnkr) så sänker man sina ambitioner om en skola i topp.
Det är självfallet inte sant.
Vi har valt två markerade satsningar inom skola och omsorg.
1) Ett antal miljoner i reinvesteringar i Astrid Lindgrens skola, Vimarskolan och Idrottshallen i centralorten för att förbättra arbetsmiljö för medarbetare och elever.
Det behövs omfattande fastighetsinvesteringar och det vi påbörjat i år kommer att fortsätta kommande år inom skolfastigheterna.
2) Ansvarstagande för omsorgen om äldre och de svaga i samhället är så självklart för oss att vi valt att satsa 20 miljoner kronor i ökad budget för socialnämnden.
6-7 procent av landets BNP går till åtgärder kopplade till utanförskap, och majoriteten tar allvarligt på de ökade kostnader detta inneburit för kommunen.
Vi accepterar inte utanförskapet, vi vill verkställa åtgärder som tar fler in i arbetslinjen och färre i bidragsbehov.
Socialdemokraternas budgetförslag innebär en ökad ofinansierad post, och om man vill finansiera den är det enda möjliga att minska socialnämndens budget.
Den växlingen anser majoriteten inte vara rättvis mot de gamla och samhällets svaga.
Tvärtom är de akuta behoven inom socialtjänsten mer överhängande än en miljon extra till skolans område, särskilt med tanke på att gymnasiet vid kostnadsjämförelser ligger över kostnaderna i jämförbara kommuner. Satsningen på den nya gymnasiebyggnaden tar ekonomisk kraft.
Kommunstyrelsens alliansmajoritet anser det är viktigt att vi satsar, men vi måste också ta ansvar för våra amorteringar och till dessa måste det budgeteras.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar