Förslag att utreda fabriksnära reningsverk i Vimmerby

/Följande är ett förslag som behandlas av kommunstyrelsens presidium i augusti/

 

Vimmerby kommun är inte ensam om att ha problem med lukt från sitt reningsverk. Nya reningsverk rekommenderas byggas minst 1000 meter från bebyggelse.

I Vimmerby ligger verket granne med bostadsområde, industrier, handel och riksväg.
Detta gör att toleransnivån egentligen är att lukten ska stanna innanför reningsverkets staket. Frågan är om vi någonsin kan klara det med nuvarande belastning.

Problemen med lukt har man löst på olika sätt; Henriksdals reningsverk i Stockholm flyttas rakt in i ett berg för att lukten ska byggas bort, i Ullared byggs reningsverket på en ny plats, i Lidköping försöker man bygga över hela sitt reningsverk (man tror att 55 Mnkr kommer att räcka för att täta verket som ligger mitt in ett bostadsområde och klarar en befolkning på 55.000), i Vik i Åre är verket helt nybyggt och luktar ändå  och  Simsholmens Reningsverk i Jönköping fortsätter kämpa med problemen likt Vimmerby.

Inte bara reningsverkets lukt stör boende och turister; i Malmö luktar gödselfabriken, i Helsingborg sprider Zoegas kaffedoft, Konvex vid Krutmöllan i Hästveda sprider lukter som liknas vid ”inälvorna på en ko” och i Smygehamn vill inte båtarna angöra för det luktar rutten tång.
Vi kan konstatera att näsan på oss människor fungerar som den ska.

Byggt för 90.000 personer

I Vimmerby sägs reningsverket luktat redan när det var i drift de första åren på 70-80-talet.
När man investerade på 90-talet, bland annat var Åbro med och lade stora pengar då med en egen ledning direkt till verket, så försvann lukten en tid. Men den kom tillbaka i och med Arla-etableringen och i förbehandlingen skulle Åbros och Arlas olika avfall samsas. Vi kan konstatera att det blivit värre.
Vimmerbys reningsverk är byggt för 90.000 personekvivalenter men eftersom vår livsmedelsindustri är så tung så närmar vi oss nu gränsen. Mycket mer kan reningsverket inte ta emot.
Det sägs att när balans nås i verket luktar det inte. Det är obalansen som stör. Men Åbro och Arla kan givetvis inte ta hänsyn till detta i sin produktion. Istället har VEMAB systematiskt försökt bygga bort lukten. Man redovisar arbetet med jämna mellanrum och arbetet fortskrider i detta nu.

Ständigt arbete med problemet

Jag vill i sammanhanget understryka att ingen ska tro annat än att kommunen/Vemab arbetar med problemet. Frågan vi ständigt ställer oss är hur vi kan göra ännu mer.
Vemab har samtal med de bästa av landets konsulter, man samarbetar med många andra reningsverk med samma problem och utbyter erfarenheter. Så långt är allt bra.
Men kan vi parallellt jobba på andra spår? Kan vi tänka annorlunda? Vända på steken?
Att bygga nytt reningsverk skulle kosta VA-kollektivet 100-tals miljoner. En fördubblad VA-taxa kanske inte ens skulle räcka.
Min tanke är att vi kanske ska vända på steken och se vad vi kan  göra nära de stora avloppskällorna?

Fabriksnära reningsverk?

Arla, som nyligen byggde till för 200 Mnkr, byggdee en egen mindre avloppsanläggning för att ta hand om utökningen. Kort sagt så renar man så man får rötslam separerat, kör detta med lastbil direkt till rötkammaren och släpper sedan vattenresterna till en våtmark.
Kan vi göra samma sak på Åbro?
Om vi kan bygga mindre reningsverk vid Åbro och Arla kanske nuvarande reningsverk kan vara kvar och klara det mänskliga avloppet utan besvärande lukter?
För egen del anser jag att kommunens ska samverka med de två industrierna för att få till stånd fabriksnära avloppsreningsverk som bygger på biologisk rening.
VA-taxan bygger på att alla betalar sin del, enskild som industri. Det ligger självklart i Åbros och Arlas intresse att avloppsfrågan löses, men jag anser att det är samhället som så långt möjligt ska tillhandahålla lösningarna, även om betalning sker via VA-taxan.
Kommunen måste starkt medverka, och driva frågan, så att vår framgångsrika livsmedelsindustri kan fortsätta expandera och växa. Båda har valt Vimmerby som etableringsort, det förpliktigar. Och både enskild och industri har rätt förvänta sig en problemfri VA-lösning.
Vi bör därför avsätta ekonomiska medel till utredningsresurser redan i investeringsbudgeten i augusti.

Våtmarkerna kring Stångån

Tekniken som används för exempelvis mikroreningsverk är i princip densamma som i större kommunala reningsverk. Storleken på verket växer i takt med belastningen.
Restprodukten rötslam körs med lastbil till en rötkammare, resterande tas om hand av våtmark som både Åbro och Arla har tillgång till vid sina industrier. Restvattnet skulle tvärtom kunna tillföra Stångån renare vatten än vad som rinner där idag.
Varken Åbros eller Arlas avlopp innehåller mestadels biologiska ämnen, vad jag vet, och borde vara lämpad för rening via våtmark. ”Diskmedel” och annat borde kunna avskiljas kemiskt.
Våtmarker är effektiva näringsfällor och gillas av i princip alla som vill ha  minskad påverkan på vattendrag, sjöar och slutligen också på vår sida landet, på Östersjön.
Vimmerby kommuns mångåriga industriavtal går ut under 2019. Fram till dess måste vi lösa avloppsfrågan för vår livsmedelsindustri. Stanken från verket påskyndar processen, vi bör komma igång med parallella spår redan nu.

Vemabs arbete bör fortsätta, men politiskt har avloppsfrågan flera dimensioner.

Jag föreslår därför kommunstyrelsen besluta att

1.      I samarbete med Arla och Åbro diskutera och utreda möjligheten till lokala reningsverk vid respektive industri, där våtmark kan utnyttjas i processen.

2.      Anslå 1 Mnkr i investeringsbudgeten för 2014-2015 för genomförande av utredningen.

3.      Att uppdra åt samhällsbyggnadschefen att rekrytera lämplig konsult för arbetet.