Att se möjligheterna!

Att se möjligheterna.

Att leta efter öppningarna.

Att möjligheterna driver på så hårt att man vågar.

Väldigt många företagare har startat sitt företag utifrån att man sett möjligheterna.

Man har en anställning men ser att mer kan göras, eller man ser en liten nisch som inte tas om hand, eller man ser en förädling av produkten som man gärna vill förverkliga.

Det är faktiskt fler företag av de som startats de senaste åren som är möjlighetsdrivet, än nödvändighetsdrivet.

Att gå ifrån en anställning för att bli företagare är, förutom i storstadsområden, även vanligt i turism- och besöksnäringskommuner samt i glesbygdskommuner. Det visar en ny rapport om företagandet i Sverige. Rapporten, som företaget Kreicbergs utredning & opinion har gjort på uppdrag av SKL (Sveriges kommuner och landsting)  skiljer på det som kallas möjlighetsdrivet företagande respektive nödvändighetsdrivet företagande. Det förstnämnda innebär att invånare med anställning blir företagare, det senare att invånare utan anställning blir företagare.

"Det är viktigt med möjlighetsdrivet företagande eftersom forskningen visar att denna typ av företag är mer framgångsrika, har längre livslängd och skapar fler jobb. Rapporten visar var i landet det startas flest möjlighetsdrivna företag och vad det beror på", säger Gunilla Glasare, avdelningschef på SKL.

Resultat och slutsatser i rapporten som finns att ladda ned på SKL:s hemsida:

·         Hur många möjlighetsdrivna företag som startar i en kommun beror till stor del på hur det lokala näringslivet ser ut. I kommuner där det redan finns många företag är också nyföretagandet större. Det är då enklare att ta över ett företag och tröskeln för att starta ett företag är lägre om man känner någon som redan är företagare.

·         Mängden nyföretagande beror också på branschstrukturen i kommunen, det är exempelvis enklare att starta företag inom turismbranschen än inom tillverkningsindustrin.

·         Sett till kommuntyp är det vanligast att det startar nya möjlighetsdrivna företag i turism- och besöksnäringskommuner och i glesbygdskommuner. I den första kommuntypen ger inflödet av människor goda förutsättningar för att starta tjänsteföretag.  I den andra gruppen kan ett stort mått av mångsyssleri vara en viktig anledning till nyföretagandet.

·         Övertorneå och Danderyd har under den studerade perioden haft störst ökning av andel möjlighetsdrivet företagande - i genomsnitt 2,5 procent av de anställda blir företagare varje år.

·         I vissa kommuner har nyföretagandet ökat markant de senaste åren. I rapporten finns intervjuer med företrädare i sex så kallade ”förvandlingskommuner” om vad ökningen beror på. Bland annat berättar Sjöbo kommun om sin satsning på företagsrådgivning till invånarna.

Vad kan vi dra för slutsatser i Vimmerby kommun?

Tyvärr fanns ingen lista över alla Sveriges kommuner i rapporten, men det känns ändå som om nyföretagandet är gott i kommunen.

 Bland annat har ju besöksnäringen dragit till sig många entreprenörer och väldigt många har startat upp exempelvis boenden, men också annan service.

Vi har också gott om hantverkare i fåmansbolag, vi har gott om handel trots en del tomma lokaler (vi är ju berömda för våra många bilhandlare!) och gott om småindustri.

Jag tror också att det är ett av skälen till att Vimmerby kommun har relativt låga arbetslöshetssiffror. Ungdomsarbetslösheten (18-24 år) var i juni den tredje lägsta i länet på 4,5 % och arbetslösheten (16-64 år) ”öppet arbetslösa” redovisar Vimmerby 2,4 % mot  Kalmar län i sin helhet 3,2 %. Vi har därmed den näst lägsta arbetslösheten i länet. Mörbylånga har 2,2%. 

Vi är också klart under rikssnittet.

Vimmerby är efter denna mandatperiod väl rustat för att ta ge näringslivet de bästa av förutsättningar: olika typer av mark och företagslotsar på kommunen är ett par behov som åtgärdats.