År 2100 lägger Solna-eleverna en lektion i Vimmerby...

Med lite fantasi kan man se Sverige som en havande moder, där Stockholmsregionen, magen, är en nära nog fullgången graviditet. Sprickfärdig.

Och vi vet att det ändå bara är i sin början…

År 2030 bor 90 % av Sveriges befolkning i de 16 största stads- och arbetsmarknadsregionerna.

Och Kalmar finns inte ens med i tabellen…(se bild)

Stockholm-Solna slukar 3,5 miljoner människor 2030, det är 33 % av den förmodade befolkningen och 52 kommuner ligger inom hägnet.

Göteborg-Mölndal är den andra stora stadsregionen med 1,7 miljoner människor, 34 kommuner och 15,8% av befolkningen.

Malmö-Lund kommer sedan.

Intressant för oss är att Linköping-Norrköping kommer att ha 469 000 invånare och omfatta 12 kommuner. Ydre har inte räknats in för man är 13 kommuner i Östergötland idag. Så Ydre är uppenbarligen försvunnen som egen kommun. Kanske delad mellan Kinda-Tranås-Eksjö.

Örebro, Jönköping, Karlstad, Falun, Gävle och Växjö räknas in som framtida stadsregioner. Om än små. På väg att slukas. Men inte Kalmar, vilket kan tes märkligt. Karlskrona räknas dra in hela Blekinge till sig (kanske också Kalmar) och Växjö-Alvesta samlar kronobergarna.

Hur ser det ut om man ritar en karta på detta?

Titta på kartan över lokala arbetsmarknadsområden 2030. Rita sedan en yta av landet som är proportionell mot folkmängden.  Den här bilden bygger på Ansvarskommitténs beräkningar samt SCB:s och TCO:s befolkningsprognos.

Det mesta av Sverige består av Stockholmsregionen. Malmö-Lund begränsas i söder av några inklämda Smålandskommuner och Göteborg-Mölndal av Skara-Skövde.

Man kan dock förmoda att just Västra Götaland kommer att slukas upp av Göteborg-Mölndal, däremot är Skånes expansion norr ut inte alldeles given…

Hur kommer det att gå för den fjärde storstadsregionen Norrköping-Linköping?

Ja, Anders Lidström på Umeå Universitet (som visade bilderna) sa när han pratade arbetsmarknadsregioner vid en träff jag deltog i slutet av veckan, att de lika gärna kommer att slukas upp av Stockholm-Solna. Ostlänken innebär utmärkta möjligheter för Stockholmsregionen att hämta sin arbetskraft i Östergötland.

Anmärkningsvärt är, och lite häftigt, att Vimmerby-Hultsfred-Västervik-Oskarshamn är ritat som egna små kommuner i en icke sammanhängande region.

Man ser tydligt att geografin placerar oss lite mitt emellan.

I och för sig verkar hela Småland ha placerats lite mitt emellan.

Kalmar-Nybros stadsregion skulle aldrig kunna suga upp norra länet på grund av avstånden. Istället är det, åtminstone för Vimmerby-Västerviks del Linköping-Norrköpings stadsregion som kommer att svälla ut också med våra kommuner. Jag skulle tro, att döma av prognoserna att även Jönköping-Nässjö kommer att tas in (trots Jönköpingsbornas motstånd).

För att Kalmar-Nybros arbetsmarknads-och stadsregion ska växa krävs i så fall väl utvecklade kommunikationer norrut, Stångådalsbanan måste gå snabbare och E22 samt rv 34 måste bli bättre.

Det är intressant att man märker ut våra kommuner med namn i kartan. Det tyder på att man inte riktigt kan se i vilka arbetsmarknads- och storstadsregioner vi skulle hamna.

Ser man på dagens kommunikationer är det Linköpings stadsregion som kommer att vara närmast för oss. Man har redan idag en tydlig pendlingsstruktur ända till Kisa, både vad avser vägstandard som kommunikationer. Det är idag en mycket tydlig gräns i det avseendet mellan Östergötland och Småland.

Jag tippar att diskussionen om framtidens arbetsmarknadsområden kommer att bli intensiv inför nästa valrörelse 2018 och också en central fråga.

Får jag skissa en personlig bild av 2100?

I så fall är det bara tre storstads- och arbetsmarknadsregioner kvar. Och snabbtåg tar oss från Vimmerby till Stockholm under timman och dagbesöken från Solna till Astrid Lindgrens Värld görs av både turister och också skolklasser. De senare förlägger en eftermiddagslektion i Vimmerby för att berätta om hur landet präglats av författarinnan Astrid Lindgren som föddes här, ett faktum som gett bygden överlevnadskraft.

Berättar vi det positiva eller negativa...?

Kommunstyrelsen fick i veckan en genomgång av senaste företagsrankningen för Vimmerby kommun.

Siffrorna analyserades på respektive frågeområde och vi konstaterade att mycket arbete återstår för att göra både medarbetare, politiker och lokalmedia mer företagsvänliga.

Man kan undra hur det hänger ihop när man ser följande:

Kommunerna i Jönköpings län har placeringar inom spannet 11-102.

Kommunerna i Kronobergs län har placeringar i spannet 24-179 (undantag Lessebo som sticker ut med placering 248)

Kommunerna i Kalmar län har placeringar i spannet 54-269.

Ser man detta undrar man givetvis; Vad får Kalmar läns kommuner att hamna så långt ned i listan?

Kronoberg har en kommun över 200-strecket. I Kalmar län har hälften av de tolv kommunerna placering 200 eller mer.

I Jönköping är det bara en kommun (Sävsjö) som är över placering 100. I Kalmar län är alla utom en (Mönsterås) placerade där.

Vad är det som saknas i Kalmar län som det finns överskott av i Jönköpings Län och rätt mycket av i Kronobergs län?

I Jönköping finns Gnosjö kommun, säger någon. Jo, Gnosjö har placering 27 så det är bra. Men Habo och Mullsjö är bättre, och Tranås, Vaggeryd, Värnamo och Jönköping ligger alla på 50 eller under. Nej, enbart Gnosjöandan hjälper inte…

Det är något med Kalmar län, med regionen och med dess kommuner som inte riktigt fungerar.

Analysen är väldigt svår. Tro mig, jag har försökt att under dessa snart fyra år knäcka koden för bra företagsranking och en viss framgång har vi haft i Vimmerby: från 229 plats till 166. Men den är inte alls så stor som jag önskat mig och fortfarande rankas kommunala tjänstemännens attityd till företagande lågt. Jag kan tycka det är orättvist; väldigt många av tjänstemännen har utvecklat sin kundkänsla, vi har blivit fler som gillar företagande och vi har satt igång utbildning. Men uppenbarligen misslyckas vi i många kontakter.

Jag tror analysen måste göras bredare och djupare. Låt mig ta utgångspunkt från en piltavla, där 10 är det viktigaste. Vad ska inträffar på vägen? Hur ser ”landskapet”  runt företagaren ut?

Längst ut, på första ringen, tror jag tillståndet i landet påverkar. Företagaren måste ha flyt, ha högkonjunktur och må bra. Påverkar generellt, tror jag.

I andra ringen tror jag länet måste fungera. Hur snabb är länsstyrelsen? Hur krångliga är man, går det snabbt, svarar man snabbt, har man bra attityd? Det påverkar.  Jag vet att både landshövding och länsråd arbetar intensivt med attitydfrågor.

Sedan har vi i tredje ringen, Regionen. Här är det ofta problem. Inte att Vimmerby inte har Regionförbundets öra, för det har vi. Det har blivit mycket bättre och Regionförbundet deltar aktivt, och med medel, i satsningar i kommunen idag. Men jag tror de inbördes trätorna mellan syd och nord påverkar. Regionfrågan rev upp stora sår också inne i partierna och skapade protektionism mellan kommunerna. Det är fortfarande så att när man i södra länet säger ”för oss i Kalmar” så vet man inte om de menar Kalmar län eller Kalmar kommun.

I fjärde ringen stökar det till sig. Vi har Trafikverk och annan statlig verksamhet där. För en enskild kommun är det är omöjlig uppgift, likaså för en regionkommun. Vi har fått ta hjälp av Tillväxtverk, näringsliv, infrastrukturkansli och även någras personliga kontakter för att komma något enstaka steg framåt. Vimmerby kommun har fyra obesvarade ärenden hos Trafikverket just nu…

I femte ringen ligger den regionala servicen. KLT:s problem att lösa Taxi-frågan (nu verkar den bli löst trots allt genom entreprenören Nilsbuss), att genom åren få tågen att gå i tid, har påverkat negativt. Vågar man pendla, vågar man lita på kommunikationerna?

I sjätte ringen börjar kommunens tillkortakommanden; hur har man historiskt hanterat företagsfrågor, vad hände med Vision Vimmerby, har allmänfinansierade projekt utvärderats, vad har de lett till, hur har anställningsavtal skrivits med tjänstemän, varför behöver man ekonomiskt lösa medarbetare från anställningar, varför får man inte alla att jobba rätt och med bra attityd… Ja, frågorna är många och det är en extremt svår uppgift från kommunens ledningsgrupp att hantera. Det är ju människor vi arbetar med och att få alla att dra åt samma håll är en mycket svår uppgift. Jag vill dock påstå att trenden är åt rätt håll, men vi skulle alla önska att det gick fortare att kulturförändra. ”Företagskulturen” i kommunen är helt avgörande för framgång.

I sjunde ringen har vi politiken. Är vi överens om vår näringslivspolitik? Vill vi satsa rejält och skapa ett ”näringslivsdepartement” i stadshuset med kanske fem-sex tjänster? Idag har vi en näringslivschef och en näringslivssekreterare, alltså två tjänster. Vi har en projekttjänst i destinationsarbetet och vi är på väg att få en handelslots som näringslivet är med och sponsrar. För egen del tror jag det är för lite. När det vänder, när vi ser överskott i vår budget igen, är ”näringslivsdepartementet” en högt prioriterad fråga. Av 1 300 anställda är två dedikerade näringslivsarbete, det är på tok för lite.

I åttonde ringen har vi ”skråsamtalen” ute i näringslivet självt. Alltför många företagare pratar om saker de inte vet, sprider rykte som är osanna och resonerar onyanserat. Negativa historier, med uppgifter helt felaktiga, göds i samtalen med fler felaktigheter. När de sedan kontaktar oss och får veta bakgrunder och får insikt, ja då undrar de själva var uppgifterna egentligen kommer ifrån… Jag önskar inget hellre än en positiv mytbildning…  Börja prata om de positiva sakerna! Magnus Frodig på MX-museet har börjat på ett fantastiskt bra sätt med att sprida det positiva bemötandet, även om han säkert har annat att berätta också. Men det ena positiva ger det andra positiva, att få erkänsla sporrar bra attityder hos tjänstemän, och det blir ännu bättre.

I nionde ringen har vi media. Vår lokaltidning hamnar långt ned i näringslivsrankingen också. Ledaren är generellt klagande och negativt kommenterande tyvärr, och här kan man önska sig en mer analys och mindre populism. Redaktionen har en mer neutral och beskrivande hållning och gör sina självklara nedslag i problemområden. Det ska de också göra, även om rubriksättning ofta lämnar mycket att önska. Om mängden kritiskt granskande artiklar uppfylls, vilket är bra, tycker jag att det återstår ett antal positiva nedslag i verkligheten innan balansen är nådd. Hälsa gärna på våra företag och beskriv deras framgångar. Ett om dagen är ok. Media ligger långt efter vår näringslivschef när det gäller besök i näringslivet....

I tionde ringen, i mittpunkten på piltavlan, återfinns…  – vi själva!

Alla vi kommuninvånare, hur berättar vi våra historier? Berättar vi om våra fina butiker, berömmer vi våra expediter, varandra eller sitter vi och lyssnar/läser de ibland häpnadsväckande klagande inslagen på Facebook? Beskriver vi de många arbetsamma och positiva invånare från andra länder som kommit till oss, beskriver vi alla duktiga ungdomar, berättar vi solskenshistorierna…?

Om vi haft ett positivt möte med någon kommunal tjänsteman, berättar vi det då för andra? Eller berättar vi bara när vi möts av en dålig attityd? Vi måste bli bättre på att vara positiva, till oss själva och till vår omgivning. Vi kan skapa en Vimmerbyanda om vi vill. Det ena ger det andra. En bra positiv spiral sporrar alla att ständigt bli bättre.

PS. Låt mig starta en första positiv fundering; 

Vimmerby har just nu en arbetslöshet som ligger bland de tio lägsta i landet! Hur kommer det sig? Är det full fart, eller...? Går företagen bra, eller...? Här finns det mycket positivt att fundera omkring. Och sprida till andra. Gör det.

Därför är politiken enig om Näs

Vimmerby kommun har tappat från 16.000 invånare till 15.300 på ca 30 år.
Vår granne Hultsfreds kommun har tappat från ca 17.000 till 13.500 på samma tid. I Hultsfreds befolkningssiffror ligger också ca 1.000 flyktingar och ett par hundra högkolestudenter. Utan invandringen hade tappet varit avsevärt större.
Varför har Vimmerbys minskning varit mindre än sin grannkommun? Vi har ju haft samma industrikultur, likartad småföretagssamhet och geografiskt läge?
Svaret på den frågan är Vimmerbys anknytning till Astrid Lindgren.
Genom hennes namn har vi fått en besöksnäring som är den starkast växande branschen i kommunen. Den är ett stark jobbgenerator, framförallt för ungdomar och för medborgare som inte har en akademisk grund. Förstå mig rätt, det jag menar är att branschen har ingångsjobb som inte kräver någon specialutbildning utan bara en bra attityd och vilja att jobba. Just detta är bra för både utlandsfödda och ungdomar.

Besöksnäringens motor, Astrid Lindgrens Värld, har själva ett 50-tal året-runt-jobb och över 400 anställda sommartid. Räknar man årsarbeten skule ALV ha ca 150-200 årsarbeten. Resten av branschen står för resterande, och utan att ha räknat är mitt tips att den samlade besöksnäringen, den som har direkt utkomst, är Vimmerbys största privata arbetsplats idag.
Räknar man in indirekta effekter, så är "turistindustrin" avsevärt större; handeln, framförallt den som saluför lättrörliga konsumentvaror, bland annat livsmedel, har många jobb.
Allt på grund av Vimmerbys anknytning til Astrid Lindgren.

Som kommunstyrelsens heltidsanställde ordförande är jag sannolikt den kommuninvånare som har störst överblick över den breda samhälliga påverkan, och inflytande, som namnet Astrid Lindgren har. Jag tar del av rapporter, jag möter beslutsfattare, intresseorganisationer, andra politiker.
Det är få kommuner som förvaltat sina varumärken så bra som skett i Vimmerby. Sagobröderna ska vi tacka för deras entreprenöriella ådra; utan Rein, Tommy och Per hade vi knappast haft ALV i Vimmerby. Generationer kommer att tacka dem för deras gärning. Vi ska tacka förre kommunalrådet Bengt Johansson, hans kommunstyrelse, för hans/deras förutseende och utmärkta kontakter med Astrid Lindgren själv och för att han vågade driva beslut till gagn för ALV. Vi ska tacka Saltkråkan och ALV:s styrelse/ledning för deras enorma satsningar i vår kommun, och för att de vidmakthåller den höga kvalitén på allt de gör.

Det är min övertygelse att kommunen måste fortsätta stödja utvecklingen av besöksnäringen och den "turistindustri" som tar del av kronorna som hamnar här. Det skapar jobb och jobbtillväxt är det viktigaste för en kommun som inte bara vill överleva, utan också växa.
Av alla de hundratals miljoner som investeras, och alla de hundratals miljoner som läggs här av besökare, lägger Vimmerby kommun 3 miljoner kronor om året i driftstöd till Näs. Kommunen äger bolaget till 100 procent.
Astrids familj, Saltkråkan, lägger 1 miljon kronor årligen till Näs, ett bolag man inte äger, men stöder. Familjen Eriksson upplåter barndomshemmmet gratis till turisterna, visningen där ger direkta inkomster till det kommunala bolaget.
Kommunens insats till Näs är proportionellt liten i förhållande till andra insatser; en tom Karlbergsfastighet kostar 600.000 om året. Den tillkom för att VTab skulle kunna etablera sig i en ny lokal. Till den etableringskostnaden ska också läggas en halvtom VTT-lokal som kostar ca 1,5 Mnkr om året fram till år 2025, den ska också läggas till VTab-elableringen.
Politiken har satsat på låga vatten- och avloppstaxor för livsmedelsindustrin som kostar åtskilliga miljoner, vi subventionerar idag industrimark med åtskilliga tiotals miljoner. Ändå är allt detta bara en bråkdel av vad andra kommuner gör för att underlätta jobbskapande.

Kommunens satsning i turistnäringen är blygsam. Vi anser oss inte har råd med mer då vi börjar varje årsbudget med minus upp mot 10 Mnkr på grund av tidigare beslut.
När vi nu satsar på Trädgårdarna på Näs gör vi det för att öka besöksantalet och därmed stärka bolagets förmåga till intäkter och självfinansiering. Hur många år det tar vet vi inte, men bolaget har en prognos som sträcker sig ytterligare 3-4 år framåt.
Som kommunstyrelsens ordförande, och skattebetalare, är jag dock väldigt nöjd över hur styrelsen arbetat, hur ledning och medarbetare skött sina åtaganden och hur resultatet blivit. Jag är ännnu mer övertygad om att Astrid Lindgrens Näs kommer att nå en ännu större publik, bidra till en fortsatt jobbtillväxt i turistindustrin i Vimmerby kommun och att vår satsning där i ett historiskt perspektiv kommer att ses som blygsam.

Kommunen har en plånbok, den består av skatteinlomster, taxe- och avgiftsinkomster, statsbidrag samt bolagsvinster och utgör sammantaget omkring 1 miljard kronor. Vi är vana att granska mottagaren av varenda enskilda krona och i den granskningen är det full enighet kring att Näs ska ha 3 Mnkr i kommunal finansiering ur den gemensamma plånboken. Var pengarna kommer ifrån dit är i sammanhanget inte relevant. Det kan vara dina eller mina skattemedel, vinster eller taxor.
Att ifrågasätta Näs eller kommunala satsingar där får man gärna sakligt göra. Men för att skapa något måste det finnas en långsiktig trygghet för de som bygger och finansierar investeringen.
Just denna politiska enighet skapar trygghet för Näs, för Saltkråkan och för alla anställda i Vimmerbys turistindustri och därmed kan vi räkna med fortsatta satsningar i vår kommun.
Jobben kommer att växa till sig och därmed också skatteintäkerna.
För paradoxen i resonemanget är att Näs drar in pengar till kommunen i sin samexistens med andra i varumärket Astrid Lindgren.
Vi har förvaltat det politiska arvet efter Bengt Johanssons kommunstyrelse som lade den politiska grunden till jobbtillväxten i besöksnäringen. Det är bara att titta bakåt och reflektera.
Vi kommer att fortsätta förvalta och utveckla detta vidare. Det utveckling vi ser bakåt, ser nuvarande kommmunstyrelse också framåt.

Vi tillhör de 1,28% rikaste i världen...

Här kommer en text som har ambitionen att vara motvikt till alla de texter som beskriver hur eländigt det är i vårt land (och ibland i vår kommun):

Tidningen Connoisseurs ”Luxury Report” visar att ”medelsvensken fortfarande tillhör de 1,28 procent rikaste i världen”.

Tidningen, som distribueras till de i Sverige som har en årsinkomst över 1,2 miljoner kronor, skriver att deras mottagare tillhör de 0,03 procent i världen som ”är priviligierade”.

Kartläggningen har tidningen gjort tillsammans med reklambyrån McCann (en av världens största) för att kartlägga svenska miljonärers vanor jämfört med miljonärer i 18 andra länder.

Det är en intressant undersökning ur flera aspekter; inte bara det att Sverige får fler och fler miljonärer, att medelklassen blir rikare och rikare, att svensken har allt större sparkapital - utan också att medelklassen, d.v.s. den större andelen av befolkningen är bland de 1,28 procenten i världen som har det bäst!  (Och vi som inte tycker oss ha råd att ta emot flyktingar…)

Det är intressant att sätta dessa siffror i sammanhang med andra siffror (från Dagens Samhälle):

Låg eller ingen inflation, korta räntan (3 mån statsskuldsväxlar) 0,7%, långa räntan (statsobligationer 5 år) 1,1%, Stockholmsbörsen +19%, BNP +1,9%, Nystartade företag (april ) +2,5%, Arbetade timmar (förändring april) +2,4 %, invandringsnetto (förändring mars) +20%, födelsenetto(ackumulerat mars) +15%, arbetskraften (förändring april +1,1%, sysselsatta (förändring april) +1,2%, offentligt anställda +0,7 %, privat anställa +1,7%, arbetslöshet (15-74 år) 8,7%, Öppen arbetslöshet (16-64 år) 4,1 %, Ungdomsarbetslöshet (15-24 år) 27 %, jobbsökarindex (andelen lediga jobb per 100 arbetslösa) 16.

De siffror, som är jämförbara med Vimmerby kommuns egna, visar att Vimmerby kommun ligger ännu bättre till i förhållande till riket!  Lägre arbetslöshet, lägre ungdomsarbetslöshet exempelvis.

Antalet aktiebolag, enskilda firmor, handels- och kommanditbolag i Sverige har återhämtat sig efter finanskrisen. Detta har lett till en kraftig jobbtillväxt i hela landet . Antalet arbetade timmar växer stadigt och har gjort så sedan finanskrisen vände upp 2008-2009.

Byggboomen är påtaglig i hela landet. Det offentliga Sverige bygger också; skolor, sjukhus, förskolor. Projekt på över 200 miljarder planeras bara i nya sjukhus.

I Vimmerby har det senaste året en ny industri etablerats; ”byggplatsindustrin”.

De två byggena Seniorboendet och Kraftvärmeverket har toppat med cirka 300 byggjobbare samtidigt på plats. Det genererar mängder av jobb i den lokala underleverantörssektorn; elfirmor, VVS, golv, byggmaterial, etc. 

Jag träffade en större underleverantör förra veckan. Han sa:

”Vi växer så det knakar, har anställt flera nya medarbetare senaste halvåret. Till en del på grund av att Vimmerby är en stor byggarbetsplats nu med de offentliga satsningarna, men framförallt för att det går så bra för de lokala företagen nu. Jag tror att varenda ett funderar på eller har satt igång en expansion och utbyggnad.”

Erinrar mig mina egna företagskontakter det senaste året har majoriteten av dem handlat om expansion. Det pågår fortfarande planer på att bygga nytt, bygga ut och i något fall också etablera nytt.

Vimmerby har nu lägst arbetslöshet i länet efter residensstaden Kalmar och förortskommunen Mörbylånga. Vi ligger väl under länssnitt och snittet i riket.

Samtidigt växer vår besöksnäring och när också vår traditionella basindustri börjar växa så ökar skatteintäkterna och kommunens finanser blir bättre. Jag tror att 2014-2015 blir fina expansiva år i Vimmerby kommuns näringsliv som också kommer att återspegla sig i ökade kommunala skatteintäkter och lägre kostnader för försörjningsstöd. Då kommer det att kännas skönt att ha klarat av bygget på Senioren och Kraftvärmeverket.

Jag tycker det är viktigt att vi noterar allt det positiva i vårt samhälle; svenskens  ökade levnadsstandard, de allra flesta har fått det bättre, medelsvensson har en sparbuffert på banken, räntan är låg, vi bygger både i riket och lokalt, och vi klarar oss enormt bra gentemot övriga världen.

Vår välfärdssektor har aldrig tidigare fått så mycket pengar och resurser som nu.

Alliansen har i sanning varit ett ”välfärdsparti” som med kloka beslut drivit upp både solida offentliga finanser, ökade resurser till välfärden och ökade förutsättningar för företagande.

Även om vi ska se framåt, så kan ingen ta ifrån regeringen att den varit lyckosam när man ser välfärdssektorn sammantagen.

Lokalt känns det också som vi tagit många bra beslut innevarande mandatperiod,  men det är under nästa mandatperiod vi ska knyta ihop säcken och verkligen skörda av de investeringar vi satt  in; exempelvis nätfiber till landsbygd och stad och bättre lokalförutsättningar för barnomsorg, skola och äldreomsorg.

Man ska aldrig slå sig till ro, aldrig säga att vi inte ska öka tillväxt, bli duktigare och bättre på det vi gör. Men man måste, när man står på ett trappsteg mitt i trappan, stanna upp och konstatera att vi har det oförskämt bra i det här landet, vi har ambitionen att ta hand om varandra, att ingen ska falla igenom skyddsnätet och att vi lyckas i det vi gör.

Jag tycker därför att vi alla på nåt sätt har rätt att vara ganska nöjda med vårt land och vår kommun.

Men som Ingvar Kamprad lär ha sagt; låt oss fira framgången med en tyst minut och därefter ta ut nästa mål!

Nu ökar tempot i den lokala valrörelsen

Valrörerelsen är igång igen.
Efter EU-valet återstår analyser. Några är ganska enkla.
Sverigedemokraterna tillförs energi och väljare när vi andra inte vågar ta debatten om invandringen och de problem med integrationen som finns. Det kommer att bli ändring på detta från min sida i varje fall.
Feministiskt initiativ tror jag inte kommer att nå riksdagen. Miljöpartiets framgång är utan tvekan en signal om att klimat och djurskydd är viktiga frågor och jag tror det kommer att visa sig att man fick väldigt många förstagångsväljare.
Till riksdagsvalet kan det bli ett annat resultat, både socialdemokrater och moderater måste förändra sin strategi och nationellt mer lyfta de ideologiska frågorna.
Arbetslinjen eller bidragslinjen är viktig att hålla fast vid, ska vi skatta ut ungdomarna från ungdomsjobben, ska vi skatta bort våra stora industriers konkurrenskraft i nya miljöskatter, etc.?

Lokalt blir det mycket intressant. Dels handlar det om partiernas toppkandidater, vi vet att det alltid är mycket personval i kommunvalet, dels är det frågan om partiprogrammen; vad vill de lokala partierna i Vimmerby kommun de kommande fyra åren? Ska bli spännande att se Sverigedomkraternas valprogram för skolan, äldreomsorgen, infrastruktur och tillväxtfrågor till exempel.
Kommer SD att bli vågmästare? Vem från SD kommer att debattera?

Till semestern kommer det inte att hända så mycket tror jag, annat än att politikerna ger sig ut och knackar dörr, träffar folk och rör sig i samhället. Nyttigt för många tror jag. Debatterna kör igång i augusti och sedan blir det intensivt fram till valdagen. Men utan tvekan har valrörelsen startat, det såg vi i lördags på marknaden, många politiker var på plats från flera partier.

Närmast handlar det nu om att ytterligare strama åt och effektivisera 2015 års rambudget, det ska upp på kommunstyrelsen den 10 juni och därefter i fullmäktige.
Vi komemr också att ha en allmänpolitisk debatt i fullmäktige i juni, hoppas många passar på att komma då. Kan bli extra spännande eftersom det är valår.

En snabbsurf i äldreomsorgens värld

I dagens blogg ska jag surfa omkring lite i äldreomsorgens värld.

Det är ju högst aktuellt för oss i kommunen eftersom vårt nya äldreomsorgsboende ska vara inflyttningsklart i december..

I medierna är äldreomsorgsfrågorna ständigt aktuella och det är säkert mot bakgrund av att vår befolkning blir äldre och äldre, räknat från 65 års ålder och 30 år framåt så är äldrefrågorna relevanta och intressanta.

Ska det vara ett spa på äldreboendet?

När företaget Kavat Vård nyligen öppnade ett boende med spa-profil fylldes platserna snabbt. Aktiviteter som bubbelbad, massage och skönhetsvård får de äldre att må bra, konstaterar verksamhetschefen Anne Lundmark. "Blodtrycket sjunker och att koppla av i vatten gör att man blir väldigt lugn", säger hon till Svenskt Näringslivs nyhetsbrev.

I Vimmerby blir det en solstrand med ljus, ljud och sand. Med all säkerhet blir det också möjlighet till bad. Om det blir bubbler i vet jag faktiskt inte…

Minns ni TV-programmet "Sveriges Bästa Äldreomsorg" som gick i höstas i två delar. Två ”experter” reste runt bland äldreomsorgens boenden och lärde ut sina idéer kring hur äldreomsorg får häögsta betyg av brukarna.

Anna Hellgren är projektledare för nya SVT-satsningen "Sveriges bästa äldreboende" intervjuades i tidningen Veteranen. Anna svarade:
- Vi hoppas att det här ska leda till debatt om äldreomsorgen i Sverige. Vilket värde tillmäter vi de äldre, vem ska jobba inom äldreomsorgen framöver, vilka resurser är vi beredda att satsa? Nu i vår serie om Smedsbergets äldreboende försöker våra experter på olika sätt få personalen att lyfta kvaliteten. Vi har under lång tid byggt upp ett förtroende som gjort att vi har kunnat filma de boende och personalen under ett halvårs tid.

TV-serien slog igenom med buller och bong och det var nog fullsatt i TV-sofforna av människor inom omsorgen som tittade.

Men när socialstyrelsen gör mätningar så vinner man på andra kriterier än det TV-serien visade. Kungälvs kommun vann en mätning:

– Vi har ökat antalet träffpunkter så att de finns på alla våra äldreboenden, säger Gun-Marie Daun (KD), ordförande i sociala utskottet på Kungälvs hemsida. Träffpunkt är en organiserad verksamhet som numera finns på alla äldreboenden i Kungälvs kommun. En aktiveringspedagog leder arbetet. Det pågår verksamheter hela dagen.

– På förmiddagen kan det vara att läsa tidningen tillsammans eller att en trubadur sjunger, säger Agneta Gustafson, kultur- och fritidsansvarig inom äldreomsorgen. På eftermiddagen kan det vara en målarcirkel eller högläsning. Agneta öppnar även för frivilliga som vill bidra med någon aktivitet eller inslag, vad som helst. Det är bara att höra av sig till Agneta och anmäla sig, skriver man vidare på hemsidan och förklarar förstaplatsen:

– En av förklaringarna till vår topplacering är att vi var med i ett arbete inom Göteborgsregionen kallat ”blommande ålderdom” som gav en stark drivkraft och ett nytt tänk, säger Agneta. Hemtjänsten deltog också och att arbetet blev så framgångsrikt beror på att personalen tagit till sig detta och är delaktig.

Personalen har tagit till sig metoden att se till det lilla. Socialdepartementet har tittat på antalet aktiviteter, personal och genomför brukarenkäter.

– Vi har tagit till oss allt vi kan. Med hjälp av statliga medel har vi efter GR-arbetet tagit in personal som utvecklat vårt arbete. Kultur, konst, musik och litteratur, det handlar om att odla vars och ens intresse. Och vi har också fått hjälp av bibliotek och kulturskolan. Vi vill också passa på och tacka all personal som gör ett fantastiskt arbete, säger Agneta och Gun-Marie (KD).

Fackföreningen Vision har också hävdar att chefsutveckling är mycket viktigt. I Vimmerby kommun har kommunchefen haft fokus på just ledarutveckling.

Visions förbundsordförande Annika Strandhäll säger på nätet:

- Chefer inom äldreomsorgen har flest direkt underställda, över en fjärdedel har mer än 44 direkt underställda. Mer än varannan chef inom äldreomsorgen anser att de har för många direkt underställda medarbetare, motsvarande siffra bland de tekniska cheferna är var sjätte. Om inte cheferna har tid att leda, hur ska vi då kunna skapa världens bästa äldreomsorg?

- Den intensiva debatten om vinster i välfärden blir alltmer polariserad och riskerar att skjuta bredvid målet. Det allra viktigaste, kunskap, kvalitet och personal glöms bort när frågan blir ett slagträ för olika politiska ståndpunkter. Därför presenterar Vision, Lärarförbundet och Vårdförbundet fyra åtgärdspunkter för ökad kvalitet i välfärden, sa Annika Strandhäll i SVD Opinion

Vimmerby kommuns kostnader för äldreomsorgen ökar. Dels beroende på att vi snart får ett nytt äldreboende som kostar mer än det gamla, dels för att antalet äldre ökar samt att landstinget lägger över allt mer av sin vårdapparat på hemsjukvården.

Hur rustar vi oss för detta, samtidigt som kvalitén ska bli bättre, brukarna allt nöjdare och kommunens pengar ska räcka till allt mer?

Det, kära läsare, blir det kommande mandatperiodens stora fråga att hitta lösningar på.

Talet på Tuna Torg idag

Detta tal hölls på Tuna Torg idag då jag invigde det nya servicehuset.

"Tuna-bor!

Jag är glad att jag blivit inbjuden att få inviga denna fina Servicebyggnad, som enligt de kommunala handlingarna benämns ” servicebyggnad med latrintömningsbrunn, på fastigheten Knastorp 1:33, Tuna Vimmerby kommun”.

I och för sig ska vi inte överdriva en invigning, men själva servicehuset med sina toaletter är ingen liten skitsak.

Tvärtom, den är i hela sin gestalt en symbol för den sammanhållning ni har i Tuna-bygden och all den verksamhet ni byggt upp.

Tiderna förändras, så också en bygds befolkning. Gamla faller bort, andra flyttar ut, åter andra flyttar in. Inom företagsvärlden brukar man säga att ”vår kultur sitter i väggarna” och när det gäller Tuna-bygden kan man verkligen säga att den initiativkraft och rådighet som bygdens folk visar upp verkligen sitter djupt rotad i myllan här.

För det är ju så – inget gör sig självt.

Men i glesbygden, - för i vår kommun bor vi alla i glesbygd, - sker allt oftast så sakta att vi tycker att det inte händer något.

Det finns därför anledning att reflektera och se bakåt, för att registrera vad som gjorts. Att se bakåt är positivt – då kan man hämta den kraft som behövs för att se framåt!

Hur länge har ni haft en Älgpark som drar 25.000 turister?

Hur länge har ni haft en fin, välbyggd stugby med ökat antal bokningar?

Hur länge har ni haft en gång- och cykelväg genom hela samhället?

Hur länge har ni haft Tuna Torg och Servicebyggnaden?

Utöver detta: Turistlägenheter, Lövparken och Tuna Gård, Smalspåret, Honungscafé, Loppis i Falla och alla aktiviteter i hembygdsgården.

Det händer mycket! Det har gjorts mycket!

För mig är det inte frågan om att rädda landsbygden, nej det är mer frågan om att se vilka möjligheter landsbygden erbjuder, bland annat storstadens folk.

Idag är hela Vimmerby kommun en glesbygd. Stockholms stad växer med en busslast om dagen, Stockholms län med två busslaster människor. Varje dag. På ett år har två hela Vimmerby kommun flyttat till Stockholmsregionen.

Av bland annat den anledningen har regeringen beslutat om en höjning av kostnadsutjämningssystemet. Som i allt annat får vi inte tillräckligt, men det blir några miljoner mer för att exempelvis kunna hålla samma klass på barnomsorg och skola som övriga landet.

Men i stort, ja då får kommunen klara sig genom kreativitet och idogt arbete.

Precis så är det för våra kransorter också. Vi ska inte tala om ”Rädda landsbygden” och bli ett offer. Istället ska vi fokusera på våra möjligheter, hitta de idéer som bär och som tillsammans med andra idéer kan vända trenden.

I Vimmerby kommun har vi Astrid Lindgrens Värld som en stor motor och vi har möjlighet att göra hela kommunen, och hela regionen, till, en ”Astrid Lindgrens Värld”. Det finns stora möjligheter att människor vill besöka en sådan region, och också att bosätta sig där.

Människor kommer allt längre ifrån den genuina. När jag arrangerade kräftfisken för mina kunder för många år sedan var det hälften som aldrig sett en levande kräfta. När blir det exotiskt att klappa kor, grisar och får? Kan vi ta betalt för att man ska få lägga sig i gräset på en blomsteräng och äta en närproducerad picknickkorg?

När blir en bonde ett studieobjekt? Jag menar, i Italien får vi betala hos alla vi besöker på en mat- och vinresa; producenterna av osten, köttet, olivoljan, vinet.

När börjar vi forma besöksprodukter som vi har i vardagen och kan ta betalt för?

Det är detta jag menar med att vi inte ska rädda landsbygden, vi ska vända på det och ta fram landsbygdens möjligheter.

Ja, det är möjligheterna vi ska leta efter, inte problemen. För hittar vi möjligheterna så för de oftast automatiskt med sig lösningarna på problemen.

Tuna-bygden är ett fokusområde i Destinationsprojektet och har därför tillförts medel till olika satsningar. Det är kommunens sätt att se det starka engagemang som finns här, det är vårt sätt att försöka hjälpa till och bidra.

Ni i Tuna-bygden sticker ut idag, ni har gått före i mycket, ni har krokat arm och lagt ned åtskilliga timmar på att kunna skapa ett besöksmål.

Ingvar Kamprad sa när ett varuhus slått försäljningsrekord: ta nu en tyst minut och njut, därefter fortsätt göra det ännu bättre.

Så var nöjda med det ni gjort men var inte nöjda i den mån ni tycker allt är färdigt! Fortsätt bygga på attraktionskraften, fortsätt leta efter möjligheter att utveckla ytterligare.

Och ta väl hand om era idésprutor i bygden. Alla såg Torne träsk som ett enda stort istäcke, men Yngve Bergkvist såg isen som ett byggnadsmaterial till sitt hotell.

Vem hade lagt ett stort köpcentrum i Ullared idag? Nån idéspruta typ Göran Karlsson (GeKå) började och ser ni sådana, ge dem allt stöd och uppmuntran ni kan! De är guld värda för en bygd.

Ja, denna servicebyggnad är verkligen en symbol för något större; bygdens starka kraft, starka energi och sammanhållning.

Vi kan ärligt säga att vi tror på Tuna och på kraften här.

Vi är snart på väg med nästa stora investering i den här bygden, och det är fiber för digital kommunikation. Det skapar möjligheter att se på TV, ringa och kommunicera via dator friktionsfritt och massivt.

Somliga av er kommer kanske bara att märka det via en HDTV, somliga via en mycket bra telefonledning – men era företagare kommer att se en väsentlig skillnad när exempelvis broschyrer och filmer ska skickas världen runt med bilder och filmer från både stugby, älgpark och Tuna Torg med denna exemplariska servicebyggnad.

Hur jag än filosoferar kommer jag tydligen tillbaka till servicebyggnaden och dess toaletter.

Ni ser, det är ingen liten skitsak...

Jag vill med detta önska servicebyggnaden lycka till, önska er alla i bygden framgång i era förehavande och därmed förklara denna Servicebyggnad för invigd."

Det krävs två för att dansa

Jag kan irriteras över att valrörelsen tidvis visar tecken på att vara fullständigt bredvid sanningen. 

Det finns åtskilliga fakta att ta del av. Opartisk fakta. Inte fakta framtagen av partiorganisationer.

Som exempel följande:

Den lilla klick dollarmiljarder som Sverige har, 19 stycken, har fyrfaldigats de senaste tio åren. Alla har ett arv i botten på sin förmögenhet. Skillnaden mellan dessa dollarmiljardärer och de med sämst inkomst/förmögenhet i Sverige har ökat. Det är sant. Den ökningen började 1980. Inte 2006. I och med att trenden vände 1980 så började Sverige så sakteliga närma sig övriga Europa. En sanning är också att utvecklingen i det avseendet har stannat av de allra senaste åren.

·         Flera rapporter, bland annat presenterade i senaste numret av tidskriften Forskning och Framsteg, ”styrker bilden av att Sverige nu är ett land där några har blivit riktigt rika, de flesta fått det rejält mycket bättre, och där många står kvar och stampar på samma fläck.”

·         Andelen av svenska medborgare som lever i reell fattigdom har från 2004 gått ned från 3 % till 1,3 % 2012. Alliansregeringen har halverat det talet. 11% av Europas invånare anser själva att de är fattiga, 3% av Sveriges invånare anser sig själva att de är fattiga. Endast knappt hälften av dem är det.

·         SCB:s senaste rapport om ”inkomstskillnader bland barnfamiljer” visar att andelen barn i familjer med låg inkomststandard har minskat från 20 % i slutet av 1990 till 10 % nu, samtidigt som andelen barn i barnfamiljer med hög inkomststandard har ökat dramatiskt, från 10% till 40 %. Fler har fått det bättre.

Det är naturligtvis intressant att studera fakta när man ska formulera politik.

                                                                *   *   *

Ett faktum som är intressant är följande:

-          En ensamstående pensionär i Vimmerby bor kvar i sin 50-talsvilla. Hon har full omsorg, men hemtjänsten klipper inte gräs. Hon anlitar en servicetjänst på privata marknaden för totalt 16.000 om året till snöskottning, gräsklippning och trädgårdsarbete. Hon får RUT-avdrag med 8.000 kronor. Resterande slår hon ut på sin boendekostnad, alltså cirka 1.300 i månaden. Hon bor redan för 3.000 i månaden i sin villa räknat driftkostnader, eftersom villan är färdigamorterad. Med hjälp av RUT-avdraget  bor hon kvar till en kostnad av 4.300 kronor i månaden med full service, både ute och inne. Det är upp till halva kostnaden mot en lägenhet  i stan och då kan hon bo kvar i sin invanda miljö.  Detta RUT-avdrag, som är själva förutsättningen för henne att bo kvar i huset vill de rödgröna ta bort. Man tror att en enstaka kommunal fixartjänst ska ordna behovet, att ingen sedan ska jobba svart och att kvinnan ändå ska kunna bo kvar.

-          RUT-avdraget är den enskilt viktigaste reformen i modern tid för gruppen behövande pensionärer i villa. Som insatt i de kommunala kostnaderna ser jag hur stor nytta RUT-avdrag gör som komplement till hemtjänsten. Enbart detta faktum bör göra att denna stora pensionärsgrupp funderar ett varv till innan man tar sin valsedel i september.
                                                                        *   *   *

Jag tillhör dem som tycker att mer borde gjorts på arbetsmarknaden. Alliansregeringen måste en kommande mandatperiod ha ännu mer fokus på att förbättra delar på arbetsmarknaden som exempelvis mäts i det internationella ”företagsklimatet”.

Idag är Sverige på 14:e plats av 189 länder som mäts. Rapporten om företagsklimatet innehåller fortsatt kritik mot att Sverige inte lyckats fullt ut förändra regelverket för arbetsmarknad, utbildning, skatter, planer- och byggregler. Vi får också kritik för en stelbent arbetsmarknad, för att vi inte gör fler reformer när det gäller ungdomsarbetslöshet. Det förvärras av turordningsregler, uppsägningstider, visstidskontrakt etc. 82 länder har mer flexibla turordningsregler än Sverige. Bostadsbristen i storstäderna har vi inte kommit tillrätta med.

Arbetet är på väg och åtskilliga reformer för att underlätta anställningar har skett under åtta år. Den kommande mandatperioden måste arbetet fortsätta med större fokus på att riva barriärer för inträde på arbetsmarknaden för ungdomar och invandrare.

Om vi får en rödgrön regeringen riskerar det som gjorts att raseras, nya rödgröna idéer riskerar att föra oss allt längre ned i den globala statistiken avseende företagsklimatet. Arbetslösheten kommer att gömmas i bidragsfinansierade ”hitte-på-jobb” och en återgång till tiden före 2006 inleds.

                                                              *   *   *

Vimmerbys klättring i företagsrankingen är bra, men vi är definitivt inte nöjda. Flera omständigheter kan vi alls inte påverka och därför finns ett maxtak vi kan nå. Förstaplatsen kommer sannolikt alltid att vara vikt åt förortskommuner typ Solna.

Men analysen vi gör på kommunen handlar mer om hur arbetet med vår inställning till näringslivet fortgår. Vi måste bli bättre på ”kund-relationen”. Vi lyckas ju så väl i undersökningar där kunden är våra medborgare. Varför har vi en annan syn när kunden är en företagare? Jag brukar ge svaret att det krävs två för att dansa, att företagaren borde göra 2 års praktik i en kommunal myndighet och att tjänstemannen borde göra lika lång praktik jämte småföretagaren. Det skulle leda till en topplacering i företagsranking.

För att vara tydligt, det handlar om människor. Det finns rent odrägliga företagare, precis som lärare, läkare, svetsare, journalister och inspektörer. Det finns också helt socialt fantastiska företagare, precis som lärare, läkare, svetsare, journalister och inspektörer.

Frågan är hur respektive behandlas? Om den första gruppen möter en person ur den andra gruppen tror jag inte några regelverk i världen hjälper; företagaren med dåligt socialt omdöme och beteende kommer att uppleva ett sämre bemötande. Samma gäller omvänt. Därför handlar det också om träning i socialt beteende, i att vidmakthålla en bra, trevlig attityd. Företagare som förklarar krig mot myndighetspersoner, och myndighetspersoner som förklarar krig mot företagare, kommer alltid att ge varandra uselt betyg.

De seriösa, socialt starka företagare jag möter i Vimmerby kommun är mycket nöjda med den attitydförändring som skett i stadshuset och som resulterat i tillgänglighet och effektivitet. Frågar jag myndighetsutövarna så känner de ett stort serviceansvar gentemot dessa företagare.

Det krävs två för att dansa.

Nu får Vimmerby beröm av Sverige!

Idag blir det långt och jag ska ta upp ett brev som jag fått som kommunstyrelsens ordförande från SKL:s VD, (Sveriges kommuner-och landsting) d.v.s. kommunens egen ”branschorganisation”.
Jag vill rekommendera dig att läsa hela bloggen. Det är nämligen mycket viktiga frågor för Vimmerbys framtida utveckling, om inte den allra viktigaste.

Brevet har rubriken: Sälj inte stadsnäten!

”Sverige har drygt 160 kommunala stadsnät  (av 290 kommuner) som har byggt egna fibernät. Flera företag uppvaktar nu kommuner runt om i landet med erbjudanden att ta över och utveckla de kommunala stadsnäten och även påskynda fiberutbyggnaden på landsbygden. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) anser dock att man noga bör pröva de skäl som finns att sälja ett stadsnät som idag är i kommunal ägo.

Kommunernas satsningar på fiberinfrastruktur innebär att de nu är ägare till drygt 30 procent av Sveriges fiberinfrastruktur och de står för en betydande del av landets nyinvesteringar i fiberinfrastruktur. Kommunerna äger den markförlagda fiberinfrastrukturen och kan erbjuda tjänsteleverantörer att på lika villkor hyra svartfiber. Tjänsteleverantörer skapar då sina egna tillämpningar, de konkurrerar fritt och marknadsför sina internet-, teve- och telefonitjänster till företag och enskilda hushåll. Stadsnäten har därigenom drivit på utvecklingen inom IT och telekom. Företag och kommuninvånare kan på så sätt ges tillgång till bredbandsnät med hög kapacitet och en mångfald av tjänster.”

Min kommentar: Inte ofta får man som politiker så snabb återkoppling på politiska beslut.

Men när det gäller vår stora fiberinvestering så är det på det sättet. Kommunerna byggde stadsnät långt före Vimmerby (tyvärr var vi sent ute i Vimmerby, vi borde byggt för flera år sedan och fått mer statsbidrag…) och idag är det många kommuner som väljer kommunalt ägda nät. Just för att ha makt över infrastrukturen och därigenom garantera konkurrensneutralitet och lägsta pris till våra invånare.

Vi moderater initierade frågan i Vimmerby och fick snabbt med oss (s), (kd) och (fp) för att skapa en majoritet. (c) gick med i fullmäktige men med många tveksamma ledamöter, där finns fortfarande tveksamheter till förmån för att låta marknaden (läs Telia/Skanova) bygga och äga. Centerns fullmäktigeordförande Ingela Nilsson Nachtweij skrev så sent som i onsdags i sin blogg: Även fiberutbyggnaden kan göras på ett mer kostnadseffektivt sätt om man gör en omvärldsanalys och studerar hur andra kommuner arbetar med fiberutbyggnad.  Är det en kärnverksamhet för en kommun att bygga fibernät i egen regi med en payofftid som innebär att projektet kommer att gå med plus år 2032? 

Svaret tycker då SKL och 160 kommuner som hittills gör det är: JA.

Centerns toppkandidat vill trots SKL:s och majoriteten av svenska kommuner, ändå låta Telia skapa monopol i Vimmerby kommun och där skiljer man ut sig från övriga partier. Centern sa visserligen ja i fullmäktige, men upprepningarna i bland annat Ingelas blogg visar på att man inte ville röstat ja till ett kommunalt landsbygds- och kommunfiber.
I sin blogg, rubricerad ”Den som är satt i skuld är inte fri” framgår det att Ingela också är kritisk till kommunens och bolagens skulder. Visserligen togs lånet till gymnasiet upp under centerns ledning förra mandatperioden (115 MSEK), men nu är man uppenbart splittrade. Centerns Kennet Karlssons i Vemabs styrelse säger klart ja till lån av 500 MSEK till kraftvärmeverk med flera satsningar, som man sedan ska taxeras ut över värme- och elkunderna. Likaså har centerpartisterna i Vimarhem sagt ja till Vimarhems ca 350 MSEK i lån. Det betyder att centern sagt ja till 850 MSEK i lån. Ingela finner själv att lånet till Seniorboendet kunde ha undvikits genom ett privat byggande. Vi vet att då hade bygget kanske påbörjats tidigast idag om det skulle upphandlats på Europanivå; en redan lång fördröjning hade blivit ännu längre. Hur hade det då gått med försäljningen och de nya jobben på Eken som nu timades så bra?
Det var man, återigen, ensamma om att tycka. Industrimarken ville man heller inte lånat till i den omfattning som skett. Förskolans lån sa man ja till på 32 Mnkr, ja då är centerns "ja till lån" uppe i över 1 miljard kronor. Så en kommun styrd av centerns toppkandidat hade ändå dragit på sig 1 miljard kronor i lån i kommunkoncernen, men då hade vi haft privatägt äldreboende och ingen industrimark alternativt mindre industrimark. Samt; Telias monopol på fiber och det är inte alls säkert att vi haft fibern på landsbygden då Telias krav har varit 200 hushåll i byalaget.
I ljuset av detta kan man se fullmäktigeordförandens upprepade kritiska hållning till våra lån som något, låt mig säga, osynkat med sina partikamrater. Man kan också undra varför lån som betalas av skattebetalare och lån som betalas av kommersiella användare inte skiljs åt i hennes beskrivning? Det är äldreboendet, förskolan och en del av industrimarken som faller över skattsedeln. Övrigt hamnar på andra räkningar alternativt betalas över tiden i form av avgifter från användare/köpare.
Nåväl, investeringarna är helt nödvändiga och gjorda i sista minuten. Vi hade bara tur med konjunkturen och ränteläget.

Jag fortsätter citera brevet från SKL:

”De kommunala fibernäten har bidragit till att Sverige i dag har världens bästa utbyggnad av 4G – det snabbaste mobila nätet som finns i dag. Bredbandspriserna i Sverige

är också internationellt sett mycket låga. Post- och Telestyrelsen har visat att i kommuner

där det finns öppna stadsnät och där tjänsteleverantörer tillåts tävla om slutkunderna

är priserna 20-30 procent lägre än när det inte finns öppna stadsnät.

Låga priser har varit en viktig drivkraft för enskilda hushåll att använda sig av de

fiberbaserade bredbandstjänsterna. Hälften av hushållen kan idag köpa supersnabbt

internet via fiber där man bland annat kan få film och tv via nätet. Utbyggnaden av de

kommunala stadsnäten är också en avgörande faktor till att allt fler kommuner och

landsting kan använda sig av distansundervisning, digital hemsjukvård och många nya

slag av e-tjänster. Tillgången till supersnabb fiber kommer att vara en avgörande

faktor för kommuner och landsting för en fortsatt utveckling av den svenska välfärdsmodellen.”

Min kommentar: Just prisskillnaden är viktig. Och användningen av offentliga tjänster. När jag föredrog den här frågan i fullmäktige pekade jag just på det faktumet att invånarna kan räkna med lägre priser för sitt internet, och dessutom kunna ta del av vinstpengarna som kommer från ett kommunalt fiberbolag. Att användas för att bygga fiber ännu längre ut på landsbygden. 

Brevet fortsätter:

”I grunden handlar svartfiber om att erbjuda en infrastruktur som fungerar på liknande

sätt som gator och vägar. Det offentliga äger dem, privatpersoner och företag använder

dem. Med rådighet över den markförlagda fiberinfrastrukturen, d.v.s. att kommunen

enbart äger själva fibern samt det rör som fibern ligger i, den så kallade kanalisationen,

kan man långsiktigt säkra tillgången på fiber och på så sätt underlätta för

många aktörer att träda in på tjänstemarknaden. Att behålla makten över fibern, samt

det rör som fibern ligger i, är en därmed en strategisk fråga som ger stora fördelar för

kommunen.

Den helt dominerande kostnaden för att bygga ett svartfibernät är kostnaden för grävning.

Men eftersom svartfiber är föga utrymmeskrävande är samförläggning med

andra ledningar både möjlig och ger avsevärda vinster. Ett rör med elva centimeters

diameter rymmer upp till 4 000 fiber, vilket ger praktiskt taget obegränsad kapacitet.

Genom att i största möjliga utsträckning samförlägga fibernätet med bland annat

vatten- och avloppsledningar kan man både sänka kostnaderna och minimera störande

grävningsarbeten. Samordning av många olika ledningsägares intressen är en kvalificerad

och komplicerad uppgift för de flesta kommuner. Med ojämna mellanrum måste

alla ledningar underhållas, förnyas och ibland flyttas – det gäller både vatten- och avloppsledningar,

el- och teleledningar samt fjärrvärmeledningar. Genom att en kommun

äger fiberinfrastrukturen minskar behovet av grävning avsevärt.”

Min kommentar: Kunde inte sagt det bättre själv. Det är helt i linje med de argument vi moderater använde för att få med de andra partierna, och det gick ju också bra när kd, fp och socialdemokraterna snabbt anslöt och insåg betydelsen. Fiber är en klockren strategisk utvecklingsfråga och när nu beslutet skrivs in i de kommunala historieböckerna, så tror jag många kommer att tacka oss i framtiden för att vi inte släppte detta till marknaden. Vi kommer att vara lika tacksamma över ägandet av fibern som vi idag är över att vi äger Vimmerby Energi och dess nät. Och visst har vi grävt; vi har redan tom kanalisation för 15-20 MSEK i grävkostnad i kommunens (Vemabs) ägo.

SKL-brevet fortsätter:

”Hur klara bredbandsutbyggnaden på landsbygden? Regeringens mål är att 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sek år 2020. Det är en stor utmaning att klara utbyggnaden för de som bor i glesbygd. En snabb utbyggnad är viktig för kommuner och landsting för att bland annat fungera som stöd för sjukvård och äldreomsorg.

För att öka möjligheten att främst klara utbyggnaden av bredband på landsbygden har regeringen nyligen aviserat en förstärkning på 2,8 miljarder kronor i Landsbygds-programmet för bredbandsutbyggnad. Landsbygdsprogrammet finansieras både av EU-pengar och av svenska skattekronor. Pengarna fördelas mellan 2014 och 2020. De första 400 miljonerna skjuts till redan i år genom en satsning i vårbudgeten. Totalt satsas nu 3,25 miljarder kronor på bredband, jämfört med den förra programperioden då 1,6 miljarder satsades. Satsningen innebär att kommunerna får ökade möjligheter att finansiera fiberutbyggnaden på landsbygden med statliga medel.

För små kommuner kan det vara svårt att i egen regi ha den kompetens som krävs för att både utveckla det egna stadsnätet och avsätta resurser för en fiberutbyggnad på landsbygden. I de flesta fall kan det då vara bra att gå samman med andra kommuner och bilda en gemensam organisation, till exempel ett bredbandsbolag. Det finns flera bra exempel runt om i landet på hur man gör det. 

Min kommentar:  Se där! Här fick vi också beröm för att vi gått samman med fem kommuner i IT-Sam som byggt fiber i många år. Även här hade vi starkt motstånd från de centerpartister som ivrar för Telia/Skanova-lösning, men också här blev det till slut ett enigt fullmäktige som valde att gå med i IT-Sam. Det tror jag vi också kommer att vara tacksamma för i framtiden. KF-ordföranden oroar sig också över detta i sin blogg (det visar att man också egentligen ville säga nej till att gå med i kommunalförbundet) men blandar samman Vökby Bredband (en kommunikationsoperatör) med IT-sam (kommunens IT-förvaltning i form av kommunalförbund). De båda har inget med varandra att göra. IT-Sam äger inget i Vökby och Vökby äger inget i ITSam. Varför fullmäktiges ordförande vill att Vökby-problemen ska klistras på IT-Sam är svårt att förstå. Varken Åtvidabergs kommun eller Vimmerby kommun, de två största kommunerna, är med i Vökby.

Brevet från SKL fortsätter:

”Finns det risk för privat monopol om kommunen säljer? På kort sikt kan det förefalla lockande att sälja kommunens stadsnät – en försäljning medför ju ett tillskott i kommunens kassa. Dessutom innebär det ofta att köparen erbjuder sig att genomföra en snabbare utbyggnad av fiber på landsbygden, investeringar som annars skulle riskera att belasta den egna kommunens ekonomi.

Att ett privat företag äger fibernätet innebär att de kan få ett monopol/oligopol på de tjänster som nätet erbjuder, både för privatkunder, företag och för kommunens eget behov att IT-tjänster Det innebär en minskad konkurrens på tjänstenivån och det ger den privata nätägaren möjlighet att ta ut ett högre pris på sina IT-tjänster, för att på så sätt få bra avkastning på det kapital de initialt satsat.

De erfarenheter som finns idag visar att en försäljning av stadsnätet på lång sikt är en dålig affär för kommunen. Kommunen har, till skillnad från den privata aktören, ett bredare samhällsperspektiv och ett intresse av att stimulera konkurrens för att stödja ett levande näringsliv.

Med ett kommunalt svartfibernät kan kommunen bättre garantera att alla kan få till-gång till olika typer av IT- tjänster. Det innebär att såväl kommuninnevånare som företag och fastighetsägare kan få många fler tjänsteleverantörer att välja mellan. Ett öppet svartfibernät där olika leverantörer kan hyra egen fiber sänker kostnaderna för såväl kommunens egna behov som företag och privatpersoner. Eftersom tillgången på supersnabbt bredband till lågt pris är en viktig faktor när företag väjer lokaliseringsort blir ett väl utvecklat stadsnät ett strategiskt instrument för att främja kommunens attraktivitet och näringslivets utveckling.

Sammanfattningsvis kommer fiberinfrastrukturen att ha stor betydelse för marknaden för tele- och datakommunikation i hela landet och därmed för IT-utvecklingen och samhällsutvecklingen många år framöver. Det är därför oklokt för en kommun att avhända sig kontrollen över såväl utbyggnaden av fiberinfrastrukturen som möjligheten att säkerställa att den tillhandhålls på öppna och konkurrensneutrala villkor.”

Min kommentar: Vad ska man säga? Bara att jag är väldigt glad för att det beslut vi drev och tog för något drygt år sedan nu är i verkställighet och att vår kommunorganisation med stark överblick och stora insikter,  uppenbarligen tycker vi i Vimmerby gjort rätt och vill rekommendera andra kommuner att göra detsamma.

Eftersom centerns toppkandidat vill driva frågan som en valfråga, och ihärdigt pumpar på med retoriska frågor, så lär det bli så: för eller emot kommunalt ägt fiber. 

Ska man klara den diskussionen måste man läsa på rejält och kanske inte bara ställa frågor rakt ut i rymden, utan också själv söka svaret på dem.
Till sist: Vimmerby kommun söker nu medlemskap i Svenska Stadsnätsföreningen. Det innebär att vi knyter ännu större kompetens till vår fiberutbyggnad.

Så hindras tillväxten i Vimmerby

Stadsplanering och byggnation har alltid intresserat mig. Från det första torpet jag köpte som renoveringsobjekt, till den första ”villan” att renovera, vidare till byggnation av Björkbacken  i Vimmerby till att nu som kommunalråd få arbeta med bred stadsplanering.

En av uppsidorna med det jobb jag har är faktiskt stadsplaneringen, där man kan lägga synpunkter, ställa frågor och komma med idéer till våra duktiga arkitekter.

Du har faktiskt som medborgare själv stora möjligheter till att lägga idéer och synpunkter. När nya Översiktsplanen (ÖP) ställs ut får du väldigt gärna komma med dina idéer. Håll utkik på vår hemsida.

Men det finns, som med allt, en stor baksida. Och det är regelverket.

Arkitekten Jens Söderlind skrev en intressant artikel på DN Debatt förra söndagen (20/4) om inrättande av fristäder där man kunde få pröva nya regler. 

Intressant i och för sig, men det som fångade mig var hans sammanställning över hur regelverket utgör stora hinder i dagens samhälle. 

(Se hela hans artikel; http://www.dn.se/debatt/inratta-fristader-dar-byggen-kan-provas-utan-stela-regler/)

Exempel 1:

Om du i en trång stad ska bygga en lägenhet i vindsvåningen måste du bygga en hiss. Varför kan man fråga. Jo, för att om en framtida hyresgäst skulle bli rörelsehindrad måste kommunen enligt bostadsanpassningslagen betala för att bygga hissen. Resultatet blir att vinden inte inreds. Vimmerby kommun lade drygt 2 miljoner kronor i bostadsanpassningar förra året. Här ett exempel på att bostaden inte blir byggd för att kostnaden för en eventuell framtida anpassning inte kan tas. Frågan, och dilemmat, är vad man ska ändra på? Ska den boende tvingas flytta för att hen blir funktionshindrad? Ska fastighetsägaren kunna neka funktionshindrade hyresgäster? Ska hyresgästen själv få ta kostnaden och att vi alla tecknar en försäkring som täcker bostadsanpassningskostnader? Ska lagen ändras? Helt klart är: lagens tolkning gör att lägenheten inte blir bygd.

Exempel 2:

En frånskild man hyr ut ett rum i villan till studenter, detta för att själv kunna ha råd att bo kvar. Om han ska skatta för de belopp som överstiger fribeloppen för andrahandsuthyrning tvingas han höja hyran så att studenterna inte hade råd att bo där. Han begår därför hellre skattebrott.

Frågan är: hur lägger vi upp ett skattesystem som skapar fler boendemöjligheter för unga och samtidigt skapar större möjligheter för ensamförsörjare att bo kvar i sina hus?

Exempel 3:

Vi bygger en etta med wc/bad och hall. När den unga studenten flyttar in där så får hen ha skrivbordet i badrummet. Badrummet har nämligen byggts efter byggreglerna som säger att det ska vara så stort för att man ska kunna använda rullstol där inne. Därför har själva rummet blivit mindre, hen får där inte plats med skrivbordet. Hen hade hellre velat ha mindre badrum och plats för skrivbordet i rummet.

Fråga: Ett funktionshinder ska inte vara ett hinder för att bo i en vanlig lägenhet. Men frågan är om en människa utan funktionshinder ska hindras ta en lägenhet? Hur långt är samhället beredd att gå i anpassning? Varför bara anpassa boenden? Vi kan väl i så fall anpassa också omsorgen till varje specifik individ; vill du laga mat hemma får du det, men vill du ha en egen kock får du också det, eller du kanske vill ha en kock som kan laga vegetariskt? Hur långt är vi beredda att finansiera över skatten? För mig syns det som om politiken lämnar dessa svårlösta frågor utan diskussion, ändå har de så stor påverkan på kommunens budget.

Exempel 4:

Vimmerby kommun har mängder av sjöar. Strandrätten ska fungera så att man ska skydda stränderna. Vid dessa sjöar vågar jag påstå att någonstans mellan 50 och 95 procent av stränderna inte alls är tillgängliga. Det går inte att ta sig ned till strandkanten på grund av vegetationen.

Säg att vi vill bygga där. Varför inte? Det går ju ändå inte att ta sig ned till stranden, eller vill man att vi ska röja alla stränder fria från vegetation?

Låt säga att vi vill bygga villor på 10 procent av sjöns strand. Eftersom det är naturmark kan vem som helst överklaga. Det sker och bygget stoppas. Överklagandet tar flera år, möjligheten att bygga är nästan obefintlig. Istället växer buskaget sig tätare vid stranden. Till ingen nytta alls.

Fråga: Hur länge ska sådana bestämmelser få hindra människors möjligheter att sätta bo där de vill? Hur länge ska glesbygdskommunernas främsta inflyttningsargument – ett boende naturskönt vid vatten – stoppas? Möjligheten att bygga strandnära en extremt viktigt, inte bara i norrland utan på hela den svenska landsbygden.

Strandskyddslagen måste göras om, det måste lagliga möjligheter att bygga riktigt strandnära.

Politiken måste sätta sig in i tjänstemännens och lagskrivarnas förslag och inte köpa allt rakt av. Här har SKL en stor uppgift att argumentera fram lagförändringar som gör att glesbygdskommuner kan utnyttja sina främsta fördelar; naturskönt boende.

I samtal med Fredrik Reinfeldt

Statsminister Fredrik Reinfeldt besökte vimmerbyföretaget  Zobra  i måndags och oss moderater över en lunch. 

Det blev tillfälle till lite samtal mellan tuggorna och, med tanke på Zobra konstaterade vi att industrin och småföretagsentreprenörer är en viktig tillgång för landet.

Zobra har på knappt tio år växt enormt och i receptet i detta fall finns bland annat: tillgång till lokaler.

-          Det är viktigt att kommunen kan hjälpa till när företag startas upp. Bland annat med en smidig myndighetsutövning som statsministern också tycker påverkar näringslivsklimatet.  Det är oftast i samband med bygglov och andra lov som entreprenörens problem kommer. "Här kan kommunen vara delaktig på ett positivt sätt,"sa Fredrik Reinfeldt.

Och det är lite grand huvudet på spiken. När det gäller myndighetsutövningen har vi kommit en bra bit på väg nu i Vimmerby. Samgåendet med Hultsfred och en gemensam förvaltningschef skapar förutsättning för en sammanvägd och likartat hantering i de båda kommunerna. Men också att en ”hjälpande-hand-kultur” också skapas: vi ska inte glömma att förutsättningen för att alla vi offentligt anställda har jobb är just att privata näringslivet finns och drar in dem pengarna.

Jo, vi är en myndighet med krav på att regelverk följs.  Men vi är också en serviceorganisation. Vi finns till också för företag och entreprenörer och har möjlighet inom vår tjänsteutövning att lotsa dem rätt på ett positivt sätt.

Den andra delen Fredrik tog upp var tillgång till lokaler. I Zobras fall startade man upp i lokaler som tidigare tillhörde Gullringshus. Därefter köpte man Tallholmen, före detta Starfönster, före detta Skandinaviska Fönsterfabriken. En fantastiskt stor arbetsplats när jag var i tonåren; stod faktiskt där ett sommarlov och plockade av fönsterlister från en spårfräs och jag fick stapla dem snyggt på en pall.

Zobra förvärvade hela fastigheten och frågan är om inte det köpet möjliggjorde hela den fina expansionen som fortfarande pågår. Man fick utrymme att växa i, bara det brukar leda till viljan att ”fylla upp kostymen”…

Fredrik Reinfeldt imponerades av att man köpt ett företag i Norge, packat det på lastbilar och fraktat till Vimmerby. ”Undrar vad norrmännen tänkte”, mumlade han.

I och med detta drog vi ännu en slutsats: lokala entreprenörer, som finner en kommun att verka i, ser till att växa där. Precis som Zobra som funnit sina lokaler, hittat sin nisch, och gör expansionen där.

Ungefär som Åbro, som gjort och gör samma resa. Bestämde sig för att produktion och huvudkontor ska vara i Vimmerby och så blev det.

Eller som STG, RM-Snickerier, MIR, ROXX, AutoLack, Polyform med flera, och återigen flera. Det finns mängder av exempel på att där ägarna stannat, där lokaler funnits tillgängliga och där företagsklimatet är främjande, där sker företagsexpansion .

Det är viktigt att nu se kommunens köp av gamla Fanérfabriken i det ljuset: vi skapar genom förvärvet och därefter försäljningen möjlighet för ännu två kommunföretag att växa och expandera, plus att vi bäddar för en nyetablering av ett helt färskt företag.

Det betyder att vi kan få tre företag, varav två är hantverksmässiga träindustrier i området. Hälften av jobben är helt nya.

Trafiken har man oroat sig för. Men med trafikanvisning kan vi ta in större långtradare via Arlarondellen i industriområdet och därifrån nå Fanérfabriken.  Även Nilsbuss bussar åker den  vägen.

Vid kommande fullmäktige fattar vi besluten och jag har inte hört att något parti, mer än vänsterpartiet som avstod röstning i kommunstyrelsen, skulle vara emot affären.

För att affären helt ska bli som vi tänkt behöver vi ha lite tur med den kommande etableringen. 

Om alla pusselbitar faller rätt kommer det beskedet i augusti. Om inte, så har vi möjlighet att erbjuda annan verksamhet dessa lokaler.

Mer pengar till skolan i Vimmerby av regeringen!

/Bloggen denna söndag blir en information från Utbildningsdepartementet om Regeringens skolsatsningar i vårbudgeten. det innebär mer skolpengar till bland andra Vimmerby kommun. Jag har gjort några smärre redaktionella ändringar./

I den ekonomiska vårpropositionen aviseras ett flertal satsningar som syftar till mer kunskap i skolan.
Flera av de förslag som aviseras innebär betydande resurser till landets kommuner, t.ex. Lågstadielyftet för mindre klasser i lågstadiet och fler matematiklektioner i högstadiet.
Det handlar både om ökningar av det generella statsbidraget till kommunerna och om riktade statsbidrag som kommunerna kommer att få ansöka om hos Skolverket.
De exakta detaljerna för hur medlen för respektive satsning bör fördelas är ännu inte klart och fördelningen kommer dessutom att utgå ifrån då aktuell statistik, t.ex. uppdaterad befolkningsstatistik.
Tabellen nedan ger ändå en bild av i vilken storleksordning satsningarna landar för respektive kommun. De siffror som anges är alltså inte de faktiska belopp som kommer att utbetalas, utan det rör sig om preliminära och ungefärliga siffror.
Preliminära och ungefärliga belopp
 (miljoner kronor)                              
                                 2015                Permanent effekt (2019-)
Borgholm               ca 3                   ca 4-5
Emmaboda             ca 2,5                ca 4
Hultsfred                ca 3,5                ca 5-6
Högsby                  ca 2                   ca 2,5
Kalmar                  ca 17-20           ca 25-30
Mönsterås            ca 4                     ca 5-6
Mörbylånga         ca 4-5                  ca 6-7
Nybro                   ca 5-6                ca 9-11
Oskarshamn         ca 7-8                ca 11-13
Torsås                   ca 2                   ca 3,5
Vimmerby             ca 4-5                 ca 7-8
Västervik             ca 9-11                ca 16-19

Det som anges är totalt för skolväsendet i kommunen, dvs. för både kommunala och fristående skolor. fristående grund- eller gymnasieskola finns dock inte här i Vimmerby kommun. Dock har vi två fristående förskolor, i Linnea och Kyrkans förskola.
En utgångspunkt är att de kommunala huvudmännen ska fördela medel till fristående skolor efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelningen till sina egna skolor.
I beräkningarna ovan ingår:
• Förskolepaket: statsbidrag för mer personal
• Lågstadielyft för förskoleklassen och åk 1–3
• Obligatorisk läxhjälp i åk 4–9
• Förstärkt frivillig sommarskola, åk 6–9, och obligatorisk sommarskola
• Utökad undervisningstid i matematik i åk 7–9
• Utökad undervisningstid i svenska för nyanlända elever
• Statsbidrag för att förbättra studieresultaten i svenska för elever i åk 1–9 med liknande behov som nyanlända elever
• Krav på kartläggning av nyanlända elevers kunskaper m.m.
• Tioårig grundskola och skolstart vid sex års ålder inklusive förlängd skolplikt efter åk 9
• Fortbildningssatsningen Läslyftet
• Betyg från åk 4

Staten bidrar också till löneökningar för lärare genom karriärvägsreformen, enligt vad som beräknades i budgetpropositionen för 2014. De preliminära bidragsramar som Skolverket har angett för 2015/16 är följande för respektive kommun (endast de kommunala skolorna).
Preliminära bidragsramar för karriärtjänster 2015/16
                     Antal förstelärare                         Kronor
Borgholm      10                                               850 000
Emmaboda    11                                              935 000
Hultsfred       17                                            1 445 000
Högsby          7                                                595 000
Kalmar         64                                            5 440 000
Mönsterås     17                                           1 445 000
Mörbylånga   16                                           1 360 000
Nybro           26                                           2 210 000
Oskarshamn  42                                           3 570 000
Torsås           13                                          1 105 000
Vimmerby      24                                          2 040 000
Västervik       50                                          4 250 000

För högre utbildning presenterar regeringen i den ekonomiska vårpropositionen sin avsikt att successivt utöka antalet platser inom förskollärar- och lärarutbildningarna samt inom barnmorskeutbildningen och specialistsjuksköterskeutbildningen.
För Linnéuniversitetet avser regeringen att i budgetpropositionen för 2015 beräkna att medel tillförs 2018 som det året motsvarar 430 utbildningsplatser. Utöver det planeras för en särskild tidsbegränsad fortbildningsinsats för förskollärare i nuvarande förskoleklass.

* * *

Passar på att gratulera alla elever, lärare, skolledare, förvaltningsmedarbetare, förvaltningschef Birgitha Sahlin,  skolpolitiker och nämndens ordförande Magnus Gustafsson till den fina framgången för grundskolan vi kunde läsa om i veckan. Värre lyft har sällan skådats av skolresultatet i Vimmerby kommun!  Bra gjort! Nu gäller det att hålla i förbättringsarbetet och fortsätta den målstyrda resa ni påbörjat med er vision. Vi stödjer er gärna hela vägen!

* * *
Andra att gratulera är alla vinnare på Vimmerbygalan; Årets Vimmerbybo diakopnen Britt Andersson, Svenska kyrkan,  årets företagare Morgan Frejd, Prefab och Årets nyföretagare Klara Kågefors på Fiore. Bland alla andra värdiga pristagare!

Nu ska Lisa få träffa Fredrik!

En intensiv vecka. På flera plan.
Den rundades av med moderaternas stora Sverigemöte fredag-lördag  i Göteborg med 2.801 moderater från hela landet närvarande, tillsammans med statsministern och övriga m-ministrar i två dagar.
Jag hade äran att delta som föreläsare i två seminarier: dels om vi som sitter i den kommunala makten levererar det vi lovat, dels om hur man arbetar i en personvalskampanj. 
Jag är stolt över att jag blev landets procentuellt mest kryssade moderat 2010. Jag fick 51 procent av de moderata rösterna, och drygt 10 procent av det totala röstetalet. Det hade räckt för en riksdagsplats då gränsen är 5 procent...
Men det är i Vimmerby jag lever och verkar och det är kommunens utveckling jag vill lägga all min tid på.

Osökt kommer man in på rekrytering av nya politiker. Vi moderater har lyckats ganska väl med många nya på listan, bland annat 19-åriga Lisa Blom.  Har sett att också socialdemokraterna har en hel del nya, bland annat Daniel Nestor, 18-åring från Vimmerby. Båda Lisa och Daniel är aktiva i elevrådet på gymnasieskolan och det är riktigt kul att de valt engagera sig också politiskt!
Vimmerby behöver återväxt i de politiska leden. Jag hoppas att vi politiler tar väl hand om våra nya så de känner sig välkomna. Tids nog kommer de att utsättas för än det ena, än det andra.
För egen del kommer jag att försöka coacha Lisa som står högt upp på vår lista, på sjätte plats närmare bestämt. När väljarna sagt sitt och vi förhoppningsvis fått ett utökat antal mandat i fullmäktige så ska platser i nämnder och styrelser fördelas, och jag hoppas då att både Lisa och de många nya vi har vill ta plats och utöka sitt engagemang tidsmässigt.
Att ha återväxt i politiken är viktigt. Unga människor lockar fler unga att engagera sig. I skolvalet gör främlingsfientliga krafter ofta bra val, och det tror jag beror på att de inte bemöts "på golvet" i skolan, av eleverna själva. Det är viktigt att bemöta bland andra SD i skolan. Det är viktigt att partiernas unga skaffar insikt och läser på för att kunna avslöja mytbildningarna kring invandringen till exempel, något som SD ofta rider på.

Lisa och Daniel kan göra gemensam sak i sådana frågor på gymnasieskolan. 

På ett Valkonvent är det mängder av seminarier, där vi politiker lär av andra. Det är viktigt. 
Hjulet ska inte uppfinnas två gånger. Åtskilliga gånger har jag predikat att innan vi ringer konsulter, innan vi skapar nya utredningar: ring till en annan av de 289 kommunerna och fråga om de inte redan har lösningen på problemet.
Sannolikheten är väldigt stor att andra kommuner har samma problem som vi och också prövat olika lösningar.
Inom näringslivet är det så att man gör allt för att inte dela med sig av sina färdigheter, de kan hamna hos konkurrenter. Man gör tvärtom så att man spanar på konkurrenterna för att få kunskap om deras konkurrensmedel.
Men i kommunerna har vi inte den situationen och vi ska, och måste,  lära av varandra.
Både kommunchefen och jag är med i olika nätverk, och de politiska partierna har sina nätverk, så det borde finnas bra förutsättningar för att snabbt hitta lösningar på de problem vi har.

Nåväl, det blev mycket politik i dagens blogg.
Helgen stora möte var starten på årets valrörelse för mig. Nu ska vi grunna ut de stora lokala framtidsfrågorna för Vimmerby kommun.
Den 26 april har  i moderater i kommunen en heldag där vi ska snickra ihop vårt program.
Ett vet jag. Vi ska inte lova något vi inte kan hålla.
Det kan bli svårt... så det gäller att skilja på på å ena sidan ett konkret vallöfte, å andra sidan en vision  för framtiden.
I slutet av månaden får ni veta hur vi ser på de kommande fyra åren.
Ska bara slutligen tillägga: den 14 april blir det ytterligare pepping av en grupp speciellt inbjudna moderater från norra länet.  Då kommer partiledaren och Statsministern Fredrik Reinfeldt till Vimmerby för studiebesök och samtal. Han vill speciellt träffa våra nya medlemmar.
Han är varmt välkommen på sitt första officiella besök i Astrid Lindgrens Vimmerby.
Och givetvis ska han då få träffa Lisa Blom, framtidens politiker. 
Jag tror att det kommer att uppskattas från båda håll.