Vi tillhör de 1,28% rikaste i världen...

Här kommer en text som har ambitionen att vara motvikt till alla de texter som beskriver hur eländigt det är i vårt land (och ibland i vår kommun):

Tidningen Connoisseurs ”Luxury Report” visar att ”medelsvensken fortfarande tillhör de 1,28 procent rikaste i världen”.

Tidningen, som distribueras till de i Sverige som har en årsinkomst över 1,2 miljoner kronor, skriver att deras mottagare tillhör de 0,03 procent i världen som ”är priviligierade”.

Kartläggningen har tidningen gjort tillsammans med reklambyrån McCann (en av världens största) för att kartlägga svenska miljonärers vanor jämfört med miljonärer i 18 andra länder.

Det är en intressant undersökning ur flera aspekter; inte bara det att Sverige får fler och fler miljonärer, att medelklassen blir rikare och rikare, att svensken har allt större sparkapital - utan också att medelklassen, d.v.s. den större andelen av befolkningen är bland de 1,28 procenten i världen som har det bäst!  (Och vi som inte tycker oss ha råd att ta emot flyktingar…)

Det är intressant att sätta dessa siffror i sammanhang med andra siffror (från Dagens Samhälle):

Låg eller ingen inflation, korta räntan (3 mån statsskuldsväxlar) 0,7%, långa räntan (statsobligationer 5 år) 1,1%, Stockholmsbörsen +19%, BNP +1,9%, Nystartade företag (april ) +2,5%, Arbetade timmar (förändring april) +2,4 %, invandringsnetto (förändring mars) +20%, födelsenetto(ackumulerat mars) +15%, arbetskraften (förändring april +1,1%, sysselsatta (förändring april) +1,2%, offentligt anställda +0,7 %, privat anställa +1,7%, arbetslöshet (15-74 år) 8,7%, Öppen arbetslöshet (16-64 år) 4,1 %, Ungdomsarbetslöshet (15-24 år) 27 %, jobbsökarindex (andelen lediga jobb per 100 arbetslösa) 16.

De siffror, som är jämförbara med Vimmerby kommuns egna, visar att Vimmerby kommun ligger ännu bättre till i förhållande till riket!  Lägre arbetslöshet, lägre ungdomsarbetslöshet exempelvis.

Antalet aktiebolag, enskilda firmor, handels- och kommanditbolag i Sverige har återhämtat sig efter finanskrisen. Detta har lett till en kraftig jobbtillväxt i hela landet . Antalet arbetade timmar växer stadigt och har gjort så sedan finanskrisen vände upp 2008-2009.

Byggboomen är påtaglig i hela landet. Det offentliga Sverige bygger också; skolor, sjukhus, förskolor. Projekt på över 200 miljarder planeras bara i nya sjukhus.

I Vimmerby har det senaste året en ny industri etablerats; ”byggplatsindustrin”.

De två byggena Seniorboendet och Kraftvärmeverket har toppat med cirka 300 byggjobbare samtidigt på plats. Det genererar mängder av jobb i den lokala underleverantörssektorn; elfirmor, VVS, golv, byggmaterial, etc. 

Jag träffade en större underleverantör förra veckan. Han sa:

”Vi växer så det knakar, har anställt flera nya medarbetare senaste halvåret. Till en del på grund av att Vimmerby är en stor byggarbetsplats nu med de offentliga satsningarna, men framförallt för att det går så bra för de lokala företagen nu. Jag tror att varenda ett funderar på eller har satt igång en expansion och utbyggnad.”

Erinrar mig mina egna företagskontakter det senaste året har majoriteten av dem handlat om expansion. Det pågår fortfarande planer på att bygga nytt, bygga ut och i något fall också etablera nytt.

Vimmerby har nu lägst arbetslöshet i länet efter residensstaden Kalmar och förortskommunen Mörbylånga. Vi ligger väl under länssnitt och snittet i riket.

Samtidigt växer vår besöksnäring och när också vår traditionella basindustri börjar växa så ökar skatteintäkterna och kommunens finanser blir bättre. Jag tror att 2014-2015 blir fina expansiva år i Vimmerby kommuns näringsliv som också kommer att återspegla sig i ökade kommunala skatteintäkter och lägre kostnader för försörjningsstöd. Då kommer det att kännas skönt att ha klarat av bygget på Senioren och Kraftvärmeverket.

Jag tycker det är viktigt att vi noterar allt det positiva i vårt samhälle; svenskens  ökade levnadsstandard, de allra flesta har fått det bättre, medelsvensson har en sparbuffert på banken, räntan är låg, vi bygger både i riket och lokalt, och vi klarar oss enormt bra gentemot övriga världen.

Vår välfärdssektor har aldrig tidigare fått så mycket pengar och resurser som nu.

Alliansen har i sanning varit ett ”välfärdsparti” som med kloka beslut drivit upp både solida offentliga finanser, ökade resurser till välfärden och ökade förutsättningar för företagande.

Även om vi ska se framåt, så kan ingen ta ifrån regeringen att den varit lyckosam när man ser välfärdssektorn sammantagen.

Lokalt känns det också som vi tagit många bra beslut innevarande mandatperiod,  men det är under nästa mandatperiod vi ska knyta ihop säcken och verkligen skörda av de investeringar vi satt  in; exempelvis nätfiber till landsbygd och stad och bättre lokalförutsättningar för barnomsorg, skola och äldreomsorg.

Man ska aldrig slå sig till ro, aldrig säga att vi inte ska öka tillväxt, bli duktigare och bättre på det vi gör. Men man måste, när man står på ett trappsteg mitt i trappan, stanna upp och konstatera att vi har det oförskämt bra i det här landet, vi har ambitionen att ta hand om varandra, att ingen ska falla igenom skyddsnätet och att vi lyckas i det vi gör.

Jag tycker därför att vi alla på nåt sätt har rätt att vara ganska nöjda med vårt land och vår kommun.

Men som Ingvar Kamprad lär ha sagt; låt oss fira framgången med en tyst minut och därefter ta ut nästa mål!

Talet på Tuna Torg idag

Detta tal hölls på Tuna Torg idag då jag invigde det nya servicehuset.

"Tuna-bor!

Jag är glad att jag blivit inbjuden att få inviga denna fina Servicebyggnad, som enligt de kommunala handlingarna benämns ” servicebyggnad med latrintömningsbrunn, på fastigheten Knastorp 1:33, Tuna Vimmerby kommun”.

I och för sig ska vi inte överdriva en invigning, men själva servicehuset med sina toaletter är ingen liten skitsak.

Tvärtom, den är i hela sin gestalt en symbol för den sammanhållning ni har i Tuna-bygden och all den verksamhet ni byggt upp.

Tiderna förändras, så också en bygds befolkning. Gamla faller bort, andra flyttar ut, åter andra flyttar in. Inom företagsvärlden brukar man säga att ”vår kultur sitter i väggarna” och när det gäller Tuna-bygden kan man verkligen säga att den initiativkraft och rådighet som bygdens folk visar upp verkligen sitter djupt rotad i myllan här.

För det är ju så – inget gör sig självt.

Men i glesbygden, - för i vår kommun bor vi alla i glesbygd, - sker allt oftast så sakta att vi tycker att det inte händer något.

Det finns därför anledning att reflektera och se bakåt, för att registrera vad som gjorts. Att se bakåt är positivt – då kan man hämta den kraft som behövs för att se framåt!

Hur länge har ni haft en Älgpark som drar 25.000 turister?

Hur länge har ni haft en fin, välbyggd stugby med ökat antal bokningar?

Hur länge har ni haft en gång- och cykelväg genom hela samhället?

Hur länge har ni haft Tuna Torg och Servicebyggnaden?

Utöver detta: Turistlägenheter, Lövparken och Tuna Gård, Smalspåret, Honungscafé, Loppis i Falla och alla aktiviteter i hembygdsgården.

Det händer mycket! Det har gjorts mycket!

För mig är det inte frågan om att rädda landsbygden, nej det är mer frågan om att se vilka möjligheter landsbygden erbjuder, bland annat storstadens folk.

Idag är hela Vimmerby kommun en glesbygd. Stockholms stad växer med en busslast om dagen, Stockholms län med två busslaster människor. Varje dag. På ett år har två hela Vimmerby kommun flyttat till Stockholmsregionen.

Av bland annat den anledningen har regeringen beslutat om en höjning av kostnadsutjämningssystemet. Som i allt annat får vi inte tillräckligt, men det blir några miljoner mer för att exempelvis kunna hålla samma klass på barnomsorg och skola som övriga landet.

Men i stort, ja då får kommunen klara sig genom kreativitet och idogt arbete.

Precis så är det för våra kransorter också. Vi ska inte tala om ”Rädda landsbygden” och bli ett offer. Istället ska vi fokusera på våra möjligheter, hitta de idéer som bär och som tillsammans med andra idéer kan vända trenden.

I Vimmerby kommun har vi Astrid Lindgrens Värld som en stor motor och vi har möjlighet att göra hela kommunen, och hela regionen, till, en ”Astrid Lindgrens Värld”. Det finns stora möjligheter att människor vill besöka en sådan region, och också att bosätta sig där.

Människor kommer allt längre ifrån den genuina. När jag arrangerade kräftfisken för mina kunder för många år sedan var det hälften som aldrig sett en levande kräfta. När blir det exotiskt att klappa kor, grisar och får? Kan vi ta betalt för att man ska få lägga sig i gräset på en blomsteräng och äta en närproducerad picknickkorg?

När blir en bonde ett studieobjekt? Jag menar, i Italien får vi betala hos alla vi besöker på en mat- och vinresa; producenterna av osten, köttet, olivoljan, vinet.

När börjar vi forma besöksprodukter som vi har i vardagen och kan ta betalt för?

Det är detta jag menar med att vi inte ska rädda landsbygden, vi ska vända på det och ta fram landsbygdens möjligheter.

Ja, det är möjligheterna vi ska leta efter, inte problemen. För hittar vi möjligheterna så för de oftast automatiskt med sig lösningarna på problemen.

Tuna-bygden är ett fokusområde i Destinationsprojektet och har därför tillförts medel till olika satsningar. Det är kommunens sätt att se det starka engagemang som finns här, det är vårt sätt att försöka hjälpa till och bidra.

Ni i Tuna-bygden sticker ut idag, ni har gått före i mycket, ni har krokat arm och lagt ned åtskilliga timmar på att kunna skapa ett besöksmål.

Ingvar Kamprad sa när ett varuhus slått försäljningsrekord: ta nu en tyst minut och njut, därefter fortsätt göra det ännu bättre.

Så var nöjda med det ni gjort men var inte nöjda i den mån ni tycker allt är färdigt! Fortsätt bygga på attraktionskraften, fortsätt leta efter möjligheter att utveckla ytterligare.

Och ta väl hand om era idésprutor i bygden. Alla såg Torne träsk som ett enda stort istäcke, men Yngve Bergkvist såg isen som ett byggnadsmaterial till sitt hotell.

Vem hade lagt ett stort köpcentrum i Ullared idag? Nån idéspruta typ Göran Karlsson (GeKå) började och ser ni sådana, ge dem allt stöd och uppmuntran ni kan! De är guld värda för en bygd.

Ja, denna servicebyggnad är verkligen en symbol för något större; bygdens starka kraft, starka energi och sammanhållning.

Vi kan ärligt säga att vi tror på Tuna och på kraften här.

Vi är snart på väg med nästa stora investering i den här bygden, och det är fiber för digital kommunikation. Det skapar möjligheter att se på TV, ringa och kommunicera via dator friktionsfritt och massivt.

Somliga av er kommer kanske bara att märka det via en HDTV, somliga via en mycket bra telefonledning – men era företagare kommer att se en väsentlig skillnad när exempelvis broschyrer och filmer ska skickas världen runt med bilder och filmer från både stugby, älgpark och Tuna Torg med denna exemplariska servicebyggnad.

Hur jag än filosoferar kommer jag tydligen tillbaka till servicebyggnaden och dess toaletter.

Ni ser, det är ingen liten skitsak...

Jag vill med detta önska servicebyggnaden lycka till, önska er alla i bygden framgång i era förehavande och därmed förklara denna Servicebyggnad för invigd."