Ljunghälls, motorn i kommunens industri

Ljunghälls i Södra Vi har kommit tillbaka starkt efter den allmänna krisen för bilindustrins underleverantörer kring 2008.

Man satsar i Tjeckien och man etablerar sig just nu i Kina, för att följa med sina kunder –  men man satsar också stort i Södra Vi!

-          - Vi har ambitionen att både öka lönsamheten och växa i Södra Vi, säger VD Hans Linnér i den fina tidningen företaget spred till hushållen i kommunen den gångna veckan.

Under denna, min första mandatperiod är några av de mest positiva möten och upplevelser jag haft just möten med Hans och hans medarbetare på Ljunghälls. Alltid glada och positiva, alltid konkreta och trots att de är satta att sköta ett stort företag, har de alltid en sund grundsyn om det omgivande samhället i botten. De förstår vikten av att positivt verka i sin omgivning, att odla bra relationer och att medverka till en positiv anda i kommunen. 

Lite pirr i magen har man haft för Ljunghälls stora satsning i Tjeckien – numera 340 anställda vid den fabriken – att det ska ha påverkat anläggningen i Södra Vi. Men som jag förstått så ökar fabriken i Tjeckien förutsättningarna för att fortsätta driva Södra Vi och att driva högkompetensproduktion här. I Tjeckien är produktionskostnaderna lägre och det ger möjlighet att bättre konkurrera. Det kommer hela företaget till del.

Under våren har jag vid flera tillfällen fått  information av Hans Linnér om Ljunghälls förestående investeringar och satsningar. Det är fantastiskt att se hur företaget navigerar på en stark konkurrensutsatt och global marknad och man blir stolt över att huvudkontoret och den stora produktionen är här i Södra Vi, i vår kommun.

Bara i Södra Vi har investeringarna legat runt 90 MSEK per år och 2014 väntas investeringar för 80 MSEK bli av i nya maskiner. Bredvid miljösatsningar på 15 MSEK.

Ägaren, riskkapitalbolaget Capman, har sedan 2003 investerat 750 MSEK i företaget, en hel del av dessa pengar i Södra Vi.

Om nu högkonjunkturen etableras över en längre tid är jag säker på att mer pengar kommer att investeras i Södra Vi för att säkra framtidens konkurrenskraft.

Nu försöker man rekrytera in ny kompetens, försöker locka ungdomarna att gå Teknik College på Vimmerby gymnasium och sedan komma in som viktiga medarbetare på Ljunghälls. Behoven är stora både på tjänstemannasidan och i produktionen.

Ljunghälls är det lok för industrin i Vimmerby-regionen som ALV är för besöksnäringen. Många jobb skapas i underleverantörsledet runt företaget. 

Går det bra för våra stora företag som Ljunghälls, Åbro, Arla, Skanska (Bo Klok) och Frödinge så går det bra för underleverantörerna.

Samma gäller givetvis våra övriga industrier; STG, MIR, RM-Snickerier, Zobra, VTAB, Polyform, Storebro, Svetsman, Q-Strip, Touch Coating, Prefab, Finnja, och alla sågverk och träförädlingsföretag i olika storlek i kommunen. (Har säkert missat någon i uppräkningen vilket ni får ursäkta.) 

Vi har ju en hel del tjänsteföretag också såsom Roxx-gruppen och VT som har många anställda. Till detta ska läggas hela handelssektorn och kommunen självt, inklusive sina bolag. 

Alla är viktiga för att vi ska kunna växa som kommun.

Vimmerby kommun har runt 2 000 registrerade bolag/enskilda firmor (en siffra jag sett någonstans men som jag inte är säker på är helt exakt) och det är naturligtvis en stor stomme att bygga på. Det känns som kommunen är lite av östra Sveriges Gnosjö.

Det är klart att företagsandan går att bygga starkare i högkonjunktur. Det är lättare då. De stora byggnationerna i kommunen har varit viktiga katalysatorer, som lett till en lägre arbetslöshet än omgivande kommuner och till och med riket. Åbro och Arlas stora byggen, Kraftvärmeverket och vård- och omsorgs byggnation, allt detta har skapat en större skattekraft. Jag tror att det betytt att Vimmerby gått tidighare in i högkonjunkturen, när nu den stora industrin behöver rekrytera så kan det leda till kompetensbrist. Vimmerbyföretagen och kommunen måste hjälpa varandra och jag ska ta ett initiativ till att skapa en gemensam rekryteringssida på nätet för Vimmerbyregionen. Samordningen där kan ha betydelse.

En annan betydelse har Högskolecentrums ansträngningar med att få ihop en högskoleregion med Västervik och Hultsfred och därefter få pilotpengar för lokala regionala högskolekurser av regeringen.

Jag hoppas att de ansträngningarna ska ge resultat, det kommer att bli betydelsefullt för rekrytering i det regionala näringslivet.

Sålunda; ser man sig omkring i näringslivet i Vimmerby kommun så är det bara positiva tongångar just nu, även om rekryteringen seglar upp som ett problem.

Angenämt problem dock, eller hur!

Önskar alla en fortsatt skön sommar!

Vi tillhör de 1,28% rikaste i världen...

Här kommer en text som har ambitionen att vara motvikt till alla de texter som beskriver hur eländigt det är i vårt land (och ibland i vår kommun):

Tidningen Connoisseurs ”Luxury Report” visar att ”medelsvensken fortfarande tillhör de 1,28 procent rikaste i världen”.

Tidningen, som distribueras till de i Sverige som har en årsinkomst över 1,2 miljoner kronor, skriver att deras mottagare tillhör de 0,03 procent i världen som ”är priviligierade”.

Kartläggningen har tidningen gjort tillsammans med reklambyrån McCann (en av världens största) för att kartlägga svenska miljonärers vanor jämfört med miljonärer i 18 andra länder.

Det är en intressant undersökning ur flera aspekter; inte bara det att Sverige får fler och fler miljonärer, att medelklassen blir rikare och rikare, att svensken har allt större sparkapital - utan också att medelklassen, d.v.s. den större andelen av befolkningen är bland de 1,28 procenten i världen som har det bäst!  (Och vi som inte tycker oss ha råd att ta emot flyktingar…)

Det är intressant att sätta dessa siffror i sammanhang med andra siffror (från Dagens Samhälle):

Låg eller ingen inflation, korta räntan (3 mån statsskuldsväxlar) 0,7%, långa räntan (statsobligationer 5 år) 1,1%, Stockholmsbörsen +19%, BNP +1,9%, Nystartade företag (april ) +2,5%, Arbetade timmar (förändring april) +2,4 %, invandringsnetto (förändring mars) +20%, födelsenetto(ackumulerat mars) +15%, arbetskraften (förändring april +1,1%, sysselsatta (förändring april) +1,2%, offentligt anställda +0,7 %, privat anställa +1,7%, arbetslöshet (15-74 år) 8,7%, Öppen arbetslöshet (16-64 år) 4,1 %, Ungdomsarbetslöshet (15-24 år) 27 %, jobbsökarindex (andelen lediga jobb per 100 arbetslösa) 16.

De siffror, som är jämförbara med Vimmerby kommuns egna, visar att Vimmerby kommun ligger ännu bättre till i förhållande till riket!  Lägre arbetslöshet, lägre ungdomsarbetslöshet exempelvis.

Antalet aktiebolag, enskilda firmor, handels- och kommanditbolag i Sverige har återhämtat sig efter finanskrisen. Detta har lett till en kraftig jobbtillväxt i hela landet . Antalet arbetade timmar växer stadigt och har gjort så sedan finanskrisen vände upp 2008-2009.

Byggboomen är påtaglig i hela landet. Det offentliga Sverige bygger också; skolor, sjukhus, förskolor. Projekt på över 200 miljarder planeras bara i nya sjukhus.

I Vimmerby har det senaste året en ny industri etablerats; ”byggplatsindustrin”.

De två byggena Seniorboendet och Kraftvärmeverket har toppat med cirka 300 byggjobbare samtidigt på plats. Det genererar mängder av jobb i den lokala underleverantörssektorn; elfirmor, VVS, golv, byggmaterial, etc. 

Jag träffade en större underleverantör förra veckan. Han sa:

”Vi växer så det knakar, har anställt flera nya medarbetare senaste halvåret. Till en del på grund av att Vimmerby är en stor byggarbetsplats nu med de offentliga satsningarna, men framförallt för att det går så bra för de lokala företagen nu. Jag tror att varenda ett funderar på eller har satt igång en expansion och utbyggnad.”

Erinrar mig mina egna företagskontakter det senaste året har majoriteten av dem handlat om expansion. Det pågår fortfarande planer på att bygga nytt, bygga ut och i något fall också etablera nytt.

Vimmerby har nu lägst arbetslöshet i länet efter residensstaden Kalmar och förortskommunen Mörbylånga. Vi ligger väl under länssnitt och snittet i riket.

Samtidigt växer vår besöksnäring och när också vår traditionella basindustri börjar växa så ökar skatteintäkterna och kommunens finanser blir bättre. Jag tror att 2014-2015 blir fina expansiva år i Vimmerby kommuns näringsliv som också kommer att återspegla sig i ökade kommunala skatteintäkter och lägre kostnader för försörjningsstöd. Då kommer det att kännas skönt att ha klarat av bygget på Senioren och Kraftvärmeverket.

Jag tycker det är viktigt att vi noterar allt det positiva i vårt samhälle; svenskens  ökade levnadsstandard, de allra flesta har fått det bättre, medelsvensson har en sparbuffert på banken, räntan är låg, vi bygger både i riket och lokalt, och vi klarar oss enormt bra gentemot övriga världen.

Vår välfärdssektor har aldrig tidigare fått så mycket pengar och resurser som nu.

Alliansen har i sanning varit ett ”välfärdsparti” som med kloka beslut drivit upp både solida offentliga finanser, ökade resurser till välfärden och ökade förutsättningar för företagande.

Även om vi ska se framåt, så kan ingen ta ifrån regeringen att den varit lyckosam när man ser välfärdssektorn sammantagen.

Lokalt känns det också som vi tagit många bra beslut innevarande mandatperiod,  men det är under nästa mandatperiod vi ska knyta ihop säcken och verkligen skörda av de investeringar vi satt  in; exempelvis nätfiber till landsbygd och stad och bättre lokalförutsättningar för barnomsorg, skola och äldreomsorg.

Man ska aldrig slå sig till ro, aldrig säga att vi inte ska öka tillväxt, bli duktigare och bättre på det vi gör. Men man måste, när man står på ett trappsteg mitt i trappan, stanna upp och konstatera att vi har det oförskämt bra i det här landet, vi har ambitionen att ta hand om varandra, att ingen ska falla igenom skyddsnätet och att vi lyckas i det vi gör.

Jag tycker därför att vi alla på nåt sätt har rätt att vara ganska nöjda med vårt land och vår kommun.

Men som Ingvar Kamprad lär ha sagt; låt oss fira framgången med en tyst minut och därefter ta ut nästa mål!

Skolan måste öppna för politiken och näringslivet

Gymnasieskolan i Vimmerby måste öppna upp för politiska samtal och samtal med näringslivets aktörer.
När jag gick i gymnasiet, i Hultsfred på den tiden, hade vi flera besök av politiker och den politiska diskussionen var omfattande.
Känslan var att också elevrådet valdes utifrån politiska premisser...
Det var i och för sig i början på 1970-talet och tiden var radikal på många sätt.
Men det skapade inretsse för politik och villkoren på arbetsmarknaden.
Argumenten hos eleverna fick nötas mot varandra och man vann insikt i hur politik kan styra både samhälle och näringsliv, beroende på den poltiska ambitionen.
Idag känns det som ett stort tomrum...
På samhällslektionerna förutsätter jag att det fortfarande finns någon form av information, men hur argumenten bryts och bemöts beror självfallet på den syn läraren själv har.
Det vi behöver är en debatt på skolan, inte bara torr information hämtad ur partiprogram.

Vimmerby är inte ensam om att sakna ungdomar i politiken. Trots att mina egna ungdomar växt upp i en familj med en mycket politisk pch samhällsintresserad far (ja, mor med, dock inte med samma brinnande intresse...) så är deras basala kunskaper mycket små.
De har de kunskaper man fick på samhällslektionen, men inte den kunskapen man får när politiska argument bryts mot varandra. Insikterna.
Ett av barnen har dock något år efter gymnasietiden ökat sitt intresse, då med fokus på djurhållning och klimatfrågor. Som fått till följd en och annan uppfriskande debatt far-dotter inom hemmets väggar...
Och hennes kunskap på området har inspirerat mig, samtidigt som jag tror att hon grunnar på de argument jag lägger. (Nog är det väldigt inspirerande att diskutera med orädda ungdomar!)
Och det har givetvis också inneburit att jag lärt mig ett och annat ur hennes argumentation, börjat fundera på djurfrågor, hur vi påverkar vårt klimat på olika sätt, etc.
Åtminstone den sista frågan fanns inte med på agendan när jag gick i gymnasiet. Men definitivt nu, bland dagens unga och givetvis också bland oss äldre och jag tror i alla partier.
Hur skulle vi öka våra insikt utan diskussion och resonemang?

Eleven Daniel Nestor skrev för en tid sedan en insändare i Vimmerby Tidning där han efterlyste politiken i skolan. Jag undvek att svara honom med tanke på att skolan själva kanske skulle göra det. Det skedde inte.
Mitt svar är att det är svårt för politiker att besöka skolan om skolfolket inte själva vill ha besök.
Jag har under snart två år gjort verksamhetsbesök på kommunens arbetsplatser. Jag har nog samtalat med över 400 anställda.
Regeln är att veksamheterna ska bjuda in mig genom ett mail till Carina Östh på näringslivsenheten. Det finns ingen anledningför mig att komma oanmäld när man söker dialog. Jag vill helt enkelt lyssna för att lära, och har därför kallat besöken för "Lyssnarresan".
Endast två verksamheter inom skolan har bjudit in mig; särskolan och låg-mellanstadiet på Vimarskolan. Övriga har uteblivit och jag tolkar det som att man inte vill ha samtal med den högsta politiska ledningen i kommunen, trots Carinas påminnelser till verksamhetscheferna hur man ska gå tillväga för att få besök.
Så mitt svar till Daniel Nestor: Vänd dig till din rektor och till skolans verksamhetschefer och fråga dem varför de inte vill ha besök av den politiska ledningen.
Passa också på att fråga hur man från skolledningens sida vill öka kontakten med de politiska partierna och med näringslivet.

När det gäller näringslivets närvaro är det samma brist. Vi har fått teknikcollege och det är bra, men det är också allt. Praon är helt borta, skälet är sannolikt rädsla för arbetsmiljökrav och liknande.
Om nu praon inte ska återinföras är det ännu viktigare att näringslivet finns med i skolvärden, och att skolan ordnar närvaro i näringslivet.

Mitt förslag är att gymnasieskolan funderar över frågorna och ser över möjligheterna att öka kontakterna med både politiken och näringslivet.
Några förslag:
- Syokonsulent Laila Karlsson arrangerade på sin tid, genom Rotary, minimässa under en dag på gymnasiet dit företagen kom och berättade om sin verksamhet. Kontakter knöts. Bra initiativ,
- Kan eleverna få göra studiebesök vid företagen? Frågan diskuterades på senaste Industrirådet och företagen var positiva.
- Ordna regelbundna politiska debatter på gymnasiet. Varör bara inför valet? Arrangera dem regelbundet kring stora lokala frågor: fiberutbyggnad, budget, äldreomsorg, barnomsorg, ungdomsfrågor, landsbygdsfrågor, etc. Använd Tullportsteatern och två timmar av en dag då och då så kommer det politiska intresset, och intresset för samhällsfrågor, att öka.
- Plocka in partierna ett och ett på samhällslektionerna och låt dem frågas ut av ungdomarna. Låt alla partier delta. Avsluta sedan med en debatt mellan dem. Men gör det minst en gång per årskurs. Grunda innan med genomgång om hur staten, landsting och kommuner styrs politiskt.

Jag behöver väl inte närmare gå in på skälen till att skolan (ungdomarna)-politiken-näringslivet måste fördjupa diskussioner, resonemang och problemställningar med varandra?