Att se möjligheterna!

Att se möjligheterna.

Att leta efter öppningarna.

Att möjligheterna driver på så hårt att man vågar.

Väldigt många företagare har startat sitt företag utifrån att man sett möjligheterna.

Man har en anställning men ser att mer kan göras, eller man ser en liten nisch som inte tas om hand, eller man ser en förädling av produkten som man gärna vill förverkliga.

Det är faktiskt fler företag av de som startats de senaste åren som är möjlighetsdrivet, än nödvändighetsdrivet.

Att gå ifrån en anställning för att bli företagare är, förutom i storstadsområden, även vanligt i turism- och besöksnäringskommuner samt i glesbygdskommuner. Det visar en ny rapport om företagandet i Sverige. Rapporten, som företaget Kreicbergs utredning & opinion har gjort på uppdrag av SKL (Sveriges kommuner och landsting)  skiljer på det som kallas möjlighetsdrivet företagande respektive nödvändighetsdrivet företagande. Det förstnämnda innebär att invånare med anställning blir företagare, det senare att invånare utan anställning blir företagare.

"Det är viktigt med möjlighetsdrivet företagande eftersom forskningen visar att denna typ av företag är mer framgångsrika, har längre livslängd och skapar fler jobb. Rapporten visar var i landet det startas flest möjlighetsdrivna företag och vad det beror på", säger Gunilla Glasare, avdelningschef på SKL.

Resultat och slutsatser i rapporten som finns att ladda ned på SKL:s hemsida:

·         Hur många möjlighetsdrivna företag som startar i en kommun beror till stor del på hur det lokala näringslivet ser ut. I kommuner där det redan finns många företag är också nyföretagandet större. Det är då enklare att ta över ett företag och tröskeln för att starta ett företag är lägre om man känner någon som redan är företagare.

·         Mängden nyföretagande beror också på branschstrukturen i kommunen, det är exempelvis enklare att starta företag inom turismbranschen än inom tillverkningsindustrin.

·         Sett till kommuntyp är det vanligast att det startar nya möjlighetsdrivna företag i turism- och besöksnäringskommuner och i glesbygdskommuner. I den första kommuntypen ger inflödet av människor goda förutsättningar för att starta tjänsteföretag.  I den andra gruppen kan ett stort mått av mångsyssleri vara en viktig anledning till nyföretagandet.

·         Övertorneå och Danderyd har under den studerade perioden haft störst ökning av andel möjlighetsdrivet företagande - i genomsnitt 2,5 procent av de anställda blir företagare varje år.

·         I vissa kommuner har nyföretagandet ökat markant de senaste åren. I rapporten finns intervjuer med företrädare i sex så kallade ”förvandlingskommuner” om vad ökningen beror på. Bland annat berättar Sjöbo kommun om sin satsning på företagsrådgivning till invånarna.

Vad kan vi dra för slutsatser i Vimmerby kommun?

Tyvärr fanns ingen lista över alla Sveriges kommuner i rapporten, men det känns ändå som om nyföretagandet är gott i kommunen.

 Bland annat har ju besöksnäringen dragit till sig många entreprenörer och väldigt många har startat upp exempelvis boenden, men också annan service.

Vi har också gott om hantverkare i fåmansbolag, vi har gott om handel trots en del tomma lokaler (vi är ju berömda för våra många bilhandlare!) och gott om småindustri.

Jag tror också att det är ett av skälen till att Vimmerby kommun har relativt låga arbetslöshetssiffror. Ungdomsarbetslösheten (18-24 år) var i juni den tredje lägsta i länet på 4,5 % och arbetslösheten (16-64 år) ”öppet arbetslösa” redovisar Vimmerby 2,4 % mot  Kalmar län i sin helhet 3,2 %. Vi har därmed den näst lägsta arbetslösheten i länet. Mörbylånga har 2,2%. 

Vi är också klart under rikssnittet.

Vimmerby är efter denna mandatperiod väl rustat för att ta ge näringslivet de bästa av förutsättningar: olika typer av mark och företagslotsar på kommunen är ett par behov som åtgärdats.

Vi tillhör de 1,28% rikaste i världen...

Här kommer en text som har ambitionen att vara motvikt till alla de texter som beskriver hur eländigt det är i vårt land (och ibland i vår kommun):

Tidningen Connoisseurs ”Luxury Report” visar att ”medelsvensken fortfarande tillhör de 1,28 procent rikaste i världen”.

Tidningen, som distribueras till de i Sverige som har en årsinkomst över 1,2 miljoner kronor, skriver att deras mottagare tillhör de 0,03 procent i världen som ”är priviligierade”.

Kartläggningen har tidningen gjort tillsammans med reklambyrån McCann (en av världens största) för att kartlägga svenska miljonärers vanor jämfört med miljonärer i 18 andra länder.

Det är en intressant undersökning ur flera aspekter; inte bara det att Sverige får fler och fler miljonärer, att medelklassen blir rikare och rikare, att svensken har allt större sparkapital - utan också att medelklassen, d.v.s. den större andelen av befolkningen är bland de 1,28 procenten i världen som har det bäst!  (Och vi som inte tycker oss ha råd att ta emot flyktingar…)

Det är intressant att sätta dessa siffror i sammanhang med andra siffror (från Dagens Samhälle):

Låg eller ingen inflation, korta räntan (3 mån statsskuldsväxlar) 0,7%, långa räntan (statsobligationer 5 år) 1,1%, Stockholmsbörsen +19%, BNP +1,9%, Nystartade företag (april ) +2,5%, Arbetade timmar (förändring april) +2,4 %, invandringsnetto (förändring mars) +20%, födelsenetto(ackumulerat mars) +15%, arbetskraften (förändring april +1,1%, sysselsatta (förändring april) +1,2%, offentligt anställda +0,7 %, privat anställa +1,7%, arbetslöshet (15-74 år) 8,7%, Öppen arbetslöshet (16-64 år) 4,1 %, Ungdomsarbetslöshet (15-24 år) 27 %, jobbsökarindex (andelen lediga jobb per 100 arbetslösa) 16.

De siffror, som är jämförbara med Vimmerby kommuns egna, visar att Vimmerby kommun ligger ännu bättre till i förhållande till riket!  Lägre arbetslöshet, lägre ungdomsarbetslöshet exempelvis.

Antalet aktiebolag, enskilda firmor, handels- och kommanditbolag i Sverige har återhämtat sig efter finanskrisen. Detta har lett till en kraftig jobbtillväxt i hela landet . Antalet arbetade timmar växer stadigt och har gjort så sedan finanskrisen vände upp 2008-2009.

Byggboomen är påtaglig i hela landet. Det offentliga Sverige bygger också; skolor, sjukhus, förskolor. Projekt på över 200 miljarder planeras bara i nya sjukhus.

I Vimmerby har det senaste året en ny industri etablerats; ”byggplatsindustrin”.

De två byggena Seniorboendet och Kraftvärmeverket har toppat med cirka 300 byggjobbare samtidigt på plats. Det genererar mängder av jobb i den lokala underleverantörssektorn; elfirmor, VVS, golv, byggmaterial, etc. 

Jag träffade en större underleverantör förra veckan. Han sa:

”Vi växer så det knakar, har anställt flera nya medarbetare senaste halvåret. Till en del på grund av att Vimmerby är en stor byggarbetsplats nu med de offentliga satsningarna, men framförallt för att det går så bra för de lokala företagen nu. Jag tror att varenda ett funderar på eller har satt igång en expansion och utbyggnad.”

Erinrar mig mina egna företagskontakter det senaste året har majoriteten av dem handlat om expansion. Det pågår fortfarande planer på att bygga nytt, bygga ut och i något fall också etablera nytt.

Vimmerby har nu lägst arbetslöshet i länet efter residensstaden Kalmar och förortskommunen Mörbylånga. Vi ligger väl under länssnitt och snittet i riket.

Samtidigt växer vår besöksnäring och när också vår traditionella basindustri börjar växa så ökar skatteintäkterna och kommunens finanser blir bättre. Jag tror att 2014-2015 blir fina expansiva år i Vimmerby kommuns näringsliv som också kommer att återspegla sig i ökade kommunala skatteintäkter och lägre kostnader för försörjningsstöd. Då kommer det att kännas skönt att ha klarat av bygget på Senioren och Kraftvärmeverket.

Jag tycker det är viktigt att vi noterar allt det positiva i vårt samhälle; svenskens  ökade levnadsstandard, de allra flesta har fått det bättre, medelsvensson har en sparbuffert på banken, räntan är låg, vi bygger både i riket och lokalt, och vi klarar oss enormt bra gentemot övriga världen.

Vår välfärdssektor har aldrig tidigare fått så mycket pengar och resurser som nu.

Alliansen har i sanning varit ett ”välfärdsparti” som med kloka beslut drivit upp både solida offentliga finanser, ökade resurser till välfärden och ökade förutsättningar för företagande.

Även om vi ska se framåt, så kan ingen ta ifrån regeringen att den varit lyckosam när man ser välfärdssektorn sammantagen.

Lokalt känns det också som vi tagit många bra beslut innevarande mandatperiod,  men det är under nästa mandatperiod vi ska knyta ihop säcken och verkligen skörda av de investeringar vi satt  in; exempelvis nätfiber till landsbygd och stad och bättre lokalförutsättningar för barnomsorg, skola och äldreomsorg.

Man ska aldrig slå sig till ro, aldrig säga att vi inte ska öka tillväxt, bli duktigare och bättre på det vi gör. Men man måste, när man står på ett trappsteg mitt i trappan, stanna upp och konstatera att vi har det oförskämt bra i det här landet, vi har ambitionen att ta hand om varandra, att ingen ska falla igenom skyddsnätet och att vi lyckas i det vi gör.

Jag tycker därför att vi alla på nåt sätt har rätt att vara ganska nöjda med vårt land och vår kommun.

Men som Ingvar Kamprad lär ha sagt; låt oss fira framgången med en tyst minut och därefter ta ut nästa mål!

I samtal med Fredrik Reinfeldt

Statsminister Fredrik Reinfeldt besökte vimmerbyföretaget  Zobra  i måndags och oss moderater över en lunch. 

Det blev tillfälle till lite samtal mellan tuggorna och, med tanke på Zobra konstaterade vi att industrin och småföretagsentreprenörer är en viktig tillgång för landet.

Zobra har på knappt tio år växt enormt och i receptet i detta fall finns bland annat: tillgång till lokaler.

-          Det är viktigt att kommunen kan hjälpa till när företag startas upp. Bland annat med en smidig myndighetsutövning som statsministern också tycker påverkar näringslivsklimatet.  Det är oftast i samband med bygglov och andra lov som entreprenörens problem kommer. "Här kan kommunen vara delaktig på ett positivt sätt,"sa Fredrik Reinfeldt.

Och det är lite grand huvudet på spiken. När det gäller myndighetsutövningen har vi kommit en bra bit på väg nu i Vimmerby. Samgåendet med Hultsfred och en gemensam förvaltningschef skapar förutsättning för en sammanvägd och likartat hantering i de båda kommunerna. Men också att en ”hjälpande-hand-kultur” också skapas: vi ska inte glömma att förutsättningen för att alla vi offentligt anställda har jobb är just att privata näringslivet finns och drar in dem pengarna.

Jo, vi är en myndighet med krav på att regelverk följs.  Men vi är också en serviceorganisation. Vi finns till också för företag och entreprenörer och har möjlighet inom vår tjänsteutövning att lotsa dem rätt på ett positivt sätt.

Den andra delen Fredrik tog upp var tillgång till lokaler. I Zobras fall startade man upp i lokaler som tidigare tillhörde Gullringshus. Därefter köpte man Tallholmen, före detta Starfönster, före detta Skandinaviska Fönsterfabriken. En fantastiskt stor arbetsplats när jag var i tonåren; stod faktiskt där ett sommarlov och plockade av fönsterlister från en spårfräs och jag fick stapla dem snyggt på en pall.

Zobra förvärvade hela fastigheten och frågan är om inte det köpet möjliggjorde hela den fina expansionen som fortfarande pågår. Man fick utrymme att växa i, bara det brukar leda till viljan att ”fylla upp kostymen”…

Fredrik Reinfeldt imponerades av att man köpt ett företag i Norge, packat det på lastbilar och fraktat till Vimmerby. ”Undrar vad norrmännen tänkte”, mumlade han.

I och med detta drog vi ännu en slutsats: lokala entreprenörer, som finner en kommun att verka i, ser till att växa där. Precis som Zobra som funnit sina lokaler, hittat sin nisch, och gör expansionen där.

Ungefär som Åbro, som gjort och gör samma resa. Bestämde sig för att produktion och huvudkontor ska vara i Vimmerby och så blev det.

Eller som STG, RM-Snickerier, MIR, ROXX, AutoLack, Polyform med flera, och återigen flera. Det finns mängder av exempel på att där ägarna stannat, där lokaler funnits tillgängliga och där företagsklimatet är främjande, där sker företagsexpansion .

Det är viktigt att nu se kommunens köp av gamla Fanérfabriken i det ljuset: vi skapar genom förvärvet och därefter försäljningen möjlighet för ännu två kommunföretag att växa och expandera, plus att vi bäddar för en nyetablering av ett helt färskt företag.

Det betyder att vi kan få tre företag, varav två är hantverksmässiga träindustrier i området. Hälften av jobben är helt nya.

Trafiken har man oroat sig för. Men med trafikanvisning kan vi ta in större långtradare via Arlarondellen i industriområdet och därifrån nå Fanérfabriken.  Även Nilsbuss bussar åker den  vägen.

Vid kommande fullmäktige fattar vi besluten och jag har inte hört att något parti, mer än vänsterpartiet som avstod röstning i kommunstyrelsen, skulle vara emot affären.

För att affären helt ska bli som vi tänkt behöver vi ha lite tur med den kommande etableringen. 

Om alla pusselbitar faller rätt kommer det beskedet i augusti. Om inte, så har vi möjlighet att erbjuda annan verksamhet dessa lokaler.

Inkomsterna i Vimmerby ökar

I Kalmar län är Torsås, Mörbylånga och Borgholm bäst.

Det handlar om var de genomsnittliga inkomsterna ökar snabbast under perioden 2002-2012.

I de ovan uppräknade kommunerna rör det sig om 0,36-0,48 %.

I gruppen direkt under, 0,34-0,36% ligger Vimmerby, Oskarshamn och Mönsterås.

Därefter, på 0,31-0,33 ligger Västervik, Hultsfred, Högsby och Kalmar.

Och sämst ökning har Nybro och Emmaboda på 0,22-0,30 %.

Den som beskriver det här, för hela landet, heter Charlotta Mellander och är forskare på Handelshögskolan i Jönköping. 

Varför det är intressant?

Jo, hur snabbt inkomsterna ökar kan relateras till en rad socio-ekonomiska strukturer i kommunen.

Mellander beskriver hur det i absoluta termer skiljer 80 000 kronor per år i inkomstökning mellan den kommun som ökade mest i genomsnitt från den som ökade minst, åren 2002-2012. I procent ökade vissa kommuner mer än dubbelt så snabbt som andra.

 Det som har betydelse är företagens expansion och hur mycket de investerar i högkvalificerad arbetskraft.

- Det går inte att övervärdera företagets närvaro och inflytande i dessa kommuners ekonomiska utveckling, skriver Mellander.

Det är viktigt att Vimmerby kommun har attraktiva arbetsplatser, högkvalificerade jobb och en bra inkomstutveckling.

Med ett ökat inkomstunderlag ökar skatteunderlaget och det är pengar som kan investeras i välfärdens olika servicefunktioner.

Med ökande inkomster i en kommun ökar också möjligheter att driva runt service av olika slag: restauranger, affärer och kultur.

Allt detta bidrar till att göra kommunen attraktiv.

Resonemanget ger vid handen att företagen måste vara konkurrenskraftiga och ha bra marginaler för att kunna betala bra löner..

Om kommunen kan bädda för sina företag så bäddar företagen i andra änden för bra offentlig service och en attraktiv kommun.

Det är därför tillfredsställande att inkomsterna hänger med över tid i kommunens näringsliv.

Ska då företagen ha inflytande i en attraktiv kommun? 

Ja, det verkar vara själva förutsättningen för att kommunen som helhet ska må bra. Bristen på företagare i  politiken gör att kommunen måste lägga sig vinn om att upprätthålla en positiv dialog och ta företagens problem på allvar, givetvis inom det möjligas gräns.

Satsningar på hög kvalité i förskola och skola är lika viktig näringslivspolitik som tillgänglig industrimark. 

Utan samhällets omsorg om företagets anställda får företaget problem, givetvis. 

Samspelet har därför bara vinnare och det är lika viktigt att företagarna själva förstår det, som att kommunala tjänstemän förstår det.

I Vimmerby råder en positiv dialog idag och kontakterna utvecklas på alla plan.

Vi har ett gemensamt ansvar före företagens, och därmed kommunens, utveckling.

Fotnot:
För att kunna ha en ännu mer öppen dialog med kommuninvånarna har jag öppnat en facebook-grupp som heter "Dialog med kommunalrådet i Vimmerby". Det är en helt öppen grupp som alla är välkomna att vara med i. Här kan du få "frågor och svar som rör allt inom kommunen och kommunledningen". Sök gruppen på facebook och gå med, alla är välkomna!

Dialogen med näringslivet ska öka ännu mer

När Svenskt Näringsliv presenterade sin Näringslivsranking för Sveriges 290 kommuner i april så placerade sig Vimmerby på 179:e plats. Vi fick ett hack i den tidigare uppåtgående trenden. Skärskådar vi siffrorna i detalj så fanns det kriterier där vi var bättre än så. Exempelvis är vi på 59:e plats när det gäller ”företagande” och 91:a plats när det gäller ”marknadsförsörjning”.

Flera kriterier kan vi inte påverka annat än långsiktigt. Sämst är vi på ”Väg, tåg och flyg” och ”Tele och IT-nät” – det sistnämnda har vi tagit tag i, och fattat ett beslut att Vimmerby kommun ska fibreras åren framöver, med start redan i år.

Vad vi också kan se är att när handeln är de som dominerar svaren så faller Vimmerby, när industrin dominerar svaren så stiger Vimmerby i rankning.

Det är en signal att ta vara på givetvis.

Sommarens debatt handlade om ”Cluben”, Linda Carlssons och Hotell Ronjas/Mässhallarnas nattklubbsprojekt onsdag, fredag och lördag.

Polismyndigheten gick på den kommunala miljömyndighetens yttrande, som byggde på klagomål, och stängde uteserveringen kl 24.00 – inne fick man dock fortsätta till 02.30.

Detta har föranlett en del möten men också en del funderingar.

I näringslivsrankingen får ”Tjänstemännens attityder” 209:e plats och ”Tillämpning av lagar och regler”  177:e plats. I Sveriges Kommuners och Landstings undersökning, där endast de som varit i kontakt med kommunens tjänstemän svarat, kom Vimmerby på 14:e plats. Det tyder ändå på att väldigt många är nöjda.

I enskilda fall kan ändå missnöje uppstå, självfallet, och företagaren var i detta fall mycket missnöjd med hur beslutet togs.

Allt går att göra bättre. Jag tror personligen att det främst är kommunikationen och kunskapsutbytet som måste förbättras mellan kommunen och företagarna.

Vår näringslivsenhet har under drygt två år byggt upp en verksamhet med företagsfrukost (ca 70 deltagare i snitt) , med näringslivsråd (handeln, småföretag) och industriråd (större företag). Vi för en bra dialog med företagen där.

I höst växlar man upp tempot med ytterligare arrangemang av typen ”Soffintervjuer”.

Själv kommer jag att ta initiativ till något jag vill kalla för ”Kafferep”.

Jag kommer att bjuda in hotell- restaurang- och nöjesbranschen i kommunen till ett fikamöte i stadshusets cafeteria för att diskutera just tillståndsgivning, regelverk och också förutsättningarna för branschen att verka i Vimmerby. Givetvis blir också myndighetsutövande tjänstemän med flera inbjudna.

Jag tror på dialog. Resonemang.

Jag tror att Vimmerbyborna vill ha, och behöver, ett visst uteliv och behövs det politiska beslut för det måste den debatten föras.

Genom dialogen kan förståelse och hänsyn tas till det mesta.

När det gäller handeln har vi nu en oroväckande utveckling. Det krävs många kreativa och idérika köpmän för att små handelsföretag ska ta fart och flera etableringar ska komma till stånd. Kommunen måste göra sitt för att underlätta etableringar och med den rörelse det nu är i handeln i kommunen har flera lokaler och flera tomter öppnat sig. Förutom två nybyggda etableringsområden.

Här krävs ett samarbete där kommunens tjänstemän starkt kan medverka på olika sätt, framförallt då Näringslivsenheten, men där också Vimmerbys totala attraktionskraft spelar in.

Vi har alla ett ansvar för utvecklingen av kommunen. Hur bidrar vi enskilt till upplevelsen av vår destination? Hur skapar vi attraktionskraft tillsammans?

Handeln tog ett bra och berömvärt initiativ denna sommar med kvällsöppet. Bra för både bofasta och turister. Höjd attraktionskraft, definitivt.

Jag hoppas att jag också kan bjuda in handeln till ett kafferep där vi kan fortsätta dialogen för en ännu bättre utveckling.

 

Framtidens möjligheter oändliga!

Jag ska ta tillfället i akt och resonera lite kring handeln i Vimmerby.
För inte så länge sedan hade Vimmerby Tidning en artikel med näringslivschef Patrik Kinnbom och mig där vi fick lägga våra synpunkter på volymhandeln i grannkommunen, dvs den stora handeln som byggs upp vid infarten till Västervik.
Reaktioner har varit många, de flesta tycker faktiskt att vi ska slå vakt om vår centrumhandel och att förekomsten av volymhandlen inte är så viktig.
Så här skriver en man som flyttat till Vimmerby för några år sedan:

"BEHÅLL handeln i staden annars gör ni samma misstag som många andra städer och tar död på stadskärnan. Det tjänar INTE Vimmerby på."

Frågan är givetvis om man tar död på handeln i stadskärnan om man utvecklar volymhandeln i utkanten av staden?
Ja, många har befarat att så sker, exemplöevis när Tornbyområdet i Linköping (hur stort som helst idag!) och A6-området i Jönköping.
Centrumhandeln har drabbats, men inte alls slagits ut. Istället har valmöjligheterna ökat, shoppingturismen har ökat.
Är det då Vimmerbys väg?

Jag ska drista mig till några förslag som jag tror har stor inverkan på om centrumhandeln ska växa och utvecklas:

1) Handlarna måste vara aktiva och se till helheten. Idag är aktivitetsledaren verksam på Vimmerby Tidning vilket i och för sig är bra; ömsesidighet och samarbete är fruktsamt. Men räcker det med hans arbete? Behövs det ytterligare resurser från handeln?
Jag hoppas att handlarna i kommunens Näringslivsråd, i Svensk Handel etc. tar i och ser till att få mycket energi som möjligt i sitt skrå.
Det är handlarna själva som kan avgöra om det blir framgång eller tillbakagång. Ser man Vimmerby centrum som ett handelsområde kan aktiviteterna vara lika kraftfulla som i ett köpcentrum vilket som helst.

2) Kommunen kan kratta managen, skapa en vackrare, mer inbjudande miljö, men vi kan inte tända marschallen, sopa rent utanför dörren och placera välkomnande grönska vid butiken.
Vi kan heller inte anställa kommunala tomtar som spelar musik på gator och torg vid julskyltningen, ordna så det snöar med snökanoner eller servera glögg och pepparkakor vid rykande grytor. Eller ska vi det? Hur ser man då på handlarnas energi om kommunen skulle stå för aktiviteterna...?
Stadsvandringen som Komedianterna gör sommartid får 100.000 kronor av kommunen. Vi gör det för att ge besökare kunskap om gamla Vimmerby. Ett sätt att "kratta manegen". Kan handlarna koppla sig till stadsvandringen...? Idéer...?

3) Det kommunen måste göra är att se till att det finns många soffor att sitta på, många papperskorgar att lägga skräp i, att gator och torg är städade, att se till att vi har handlarvänliga p-platser och p-platstider, blommor och blad på sommaren och gröna träd och lampor på vintern.
Förra året tändes inte adventsljusen på Rådhustorget. Handeln ville inte köpa marschaller till dem. Vi får se hur det blir denna december. 

4) Det kommunen kan göra är att stadsplanera så att centrumhandeln och volymhandeln flyter samman. Vimmerby stad har en unik möjlighet att få centrumhandeln att flyta ihop med ICA-området och Netto-området. det kan vi diskutera nu när Sobyllakiosken flyttar. Vi kan lägga om gatorna, skapa lediga tomter för etablering av både butiksytor och bostadsrätter (på andra våningen) om vi kan planera på ett bra sätt. Idéerna kan flöda, fönster för utveckling öppnar sig. Tänk er att Konsum vänder på sin entré (eller har två, en åt varje håll)  så den blir mot ICA-området. Rulltrappor upp över parkeringsgaragen in i butiken . En rondell mellan Sibylla och Konsum. Mitt emot Konsum på ledig gatu- och parkeringsmark bygga nytt handelshus med bostadsrätter på andra våningen. En idé som man säkert kan göra smakfullt. Inga beslut har tagits, bara idéer som kan diskuteras.

5) Hur kan volymhandeln knyta sig till centrumhandeln? Jo, vi kan fortsätta bygga volymhandeln bort mot Västra Tullen. Granngårdens nya ägare kan utveckla fler handelshus, plåtladans ägare har ju köpt för att bygga handelshus, mellan Bilteknik och Tullen-fastigheten finns plats och hur kan Tullens fastighet göras om för en ökad volymhandel? Hur länge håller gamla Shell-macken och fastigheten gamla Gulf-macken...? Med handelshus på dessa platser knyts volymhandeln ihop med centrumhandeln. Om Vimmerby kan utvecklas på det sättet så tror jag vi kan fortsätta vara en mycket attraktiv handelsstad.
Men det krävs initiativ, och en marknad som vill satsa.
Från kommunens sida kan vi bidra med planarbete; från årsskiftet blir det fokus på en ny Översiktsplan för Vimmerby stad och då hoppas jag på full fart i dessa diskussioner.

6) Hur knyter vi samman centrum och Astrid Lindgrens Värld? Man märker en ökad irritation i ALV över att centrum stänger samtidigt som parken. Om ALV förverkligar alla sina planer med kanske en miljon besö-kare som resultat; vad hindrar dem då från att bygga eget köptcentrum...?
Vad skulle hindra dem från att bygga fram butiker i sitt eget område. Man har hur mycket mark som helst.
Det är viktigt ur handelns och hela kommunens perspektiv att förbindelsen mellan Astrid Lindgrens Världs boende och park till centrum hålls öppen och är lätt att använda. Men precis som med allt annat; vad lockar turisten att gå upp till Vimmerby centrums stängda butiker? Kommunalt anställda trubadurer...?
Nej, handeln måste ta sig en funderare om hur man kan bidra positivt till våra turisters upplevelse och försöka ha öppet då Astrid Lindgrens Värld har stängt.
Med gemensamma kreativa krafter hittar man säkert en lösning.

7) Lösningen är att Vimmerby kan hitta sitt eget koncept, sina egna butiker, på marknadens egna villkor så de överlever. Vi har en fördel som andra inte har; vi har Astrid Lindgrens hela dragningskraft och den flyttar inte till Kina. Den är och förblir här.
Och även om varumärket är omgärdat med begränsningar, så har vi ännu inte nått en procent av den potential som vi i framtiden kan utveckla runt besökaren som vill uppleva Astrid Lindgrens hembygd och sagovärld.
Nu har Tillväxtverket gett oss 10 Mnkr under tre år, under samma tid ska kommunen lägga 5 Mnkr på turistens upplevelse och nu har Regionförbundets arbetsutskott också föreslagit att man ska lägga 5 Mnkr under tre år. Näringslivet är inbjudet att lägga lika mycket.
OM man tar vara på den här möjligheten; i besöksnäringen, i handeln, i kulturen etc, så kommer turistkronorna att komma alla kommuninvånarna till del också långt in i framtiden.
Kan man vara annat än positiv med sådana möjligheter?!

Fotnot: Du läser väl kommunchefen Carolina Leijonrams blogg också. Just i fredags skrev hon mycket intressant om entreprenörsskap och ledarskap.

Nu: Depåstopp och konsolidering

Vad händer dig när du presterat under stress, press och under tidsnöd en längre tid?
Blir du sjuk? Förkyld...?
Ofta kommer sådant ifatt när man känner att man är i mål och kan börja pusta ut.
Ungefär känns det så i kommunen nu.
Vi har nått ett etappmål och det finns ett stort behov av att pusta ut, varva ned.
Kalla det gärna: kommunal konsolidering.

I januari 2011 påbörjade vi i Vimmerby kommun en förändringsresa som är ständigt pågående, ständigt närvarande men som har ett antal depåstop.
Vi öppnade upp mandatperioden med en hearing kallat "Greppet"; En rad olika förändringar skulle till; , vi skulle vända upp ekonomin från minus till plus, vi skulle förändra vår investeringsbudget så att den innehöll enbart investeringar och inte drift, vi skulle se över och ompröva ledande befattningshavare, projekt och verksamheter, vi skulle tillsätta en konsultutredning om ekonomi och styrmodeller, vi skulle mäta av och jämföra oss med andra kommuner med samma struktur, vi skulle aktivera oss mer i regionala sammanhang, vi skulle kunna mer, ha större insikt i nämndernas ekonomiska förutsättningar, etc.
Inte minst var Vimmerby kommun dåligt positionerad i olika rankinglistor; näringsliv, skola, äldreomsorg. Antingen var vi för dyra, hade för låg kvalité eller så saknade vi förtroende hos de vi var satta att tjäna.

Jobb, jobb, jobb - ut på förändringsresan igen med nya tag!
Själv åkte jag ut på Lyssnarresor till näringslivet och kommunens företagare. Det blev en hektisk tid, mycket negativ kritik mot kommunens både politiska och tjänstemannamässiga hantering, och samtalen blev många.
Inne i huset var frustrationen stor.
Var fanns drivet?

Därefter ett nytt depåstopp.
Depåstoppet innehöll diskussion kring en organisationsutredning UNIK Resurs genomfört och som innehöll kritik mot den politiska kulturen/strukturen som rått sedan flera år, mot tjänstemännens inställning och bitvis bristande kompetens, kritik mot invanda och ineffektiva ledningsstrukturer, och förslag på omedelbara förändringar.
De togs av fullmäktige.
Alla gasade upp och...

Ut på banan igen och nya varv i förändringsarbetet!
Chefer slutade, konsulter kom in, nämnder organiserades om, medarbetare fick andra huvudmän, tjänster försvann, nya medarbetare behövdes eftersom det var nya frågor kommunen behövde ha kompetens i, etc.
Transparensen skulle ökas, medborgarnas inflytande likaså, dialogen skulle förbättras vilket för egen del innebar denna blogg, brevlådan visslaren (whistle blower) och Lyssnarresa ut bland kommunens medarbetare.
För kommunadministrationen innebar det ny informationsavdelning och snart en ombyggd entré med ett större kund- och gästfokus.
Och så ska vi inte glömma en ny hemsida, som snart kommer att bli ännu bättre.

Nu depåstopp igen. Precis nu.
För nu är alla pusselbitar vad avser nya medarbetare på plats och senast vid årsskiftet har också alla påbörjat sin anställning i kommunen.
Vad innebär då detta depåstopp?
Jo, konsulterna ska fasas ut, politikernas långsiktiga visionsdokument ska beslutas, ett nytt ekonomiskt styrsystem ska implementeras, resursehovsfördelning istället för anslagsfinansiering, tydliga spelregler mellan tjänstemän och politiker, identifiering av frågor i den ljusa samarbetszonen där vi är överens om hur vi ska fungera, teamwork, brett inflytande, gemensamma mål, regelmässiga avstämningar, återkopplingar och respekt för budget och resurser.

Konsolidering! Ett bra namn på det depåstopp vi är i nu fram till en bit in på nya året.
Vi måste stanna upp, fasa ut och fasa in, ge organisationen tid att sätta sig.
Konsolidering är en lugnare period.
Då finns inga krav på tillväxt. Eller riktigare; kraven på ordning och reda och stabilitet är viktigare än tillväxt.

Vad händer i nästa fas av förändringsresan, för det är väl ständiga förbättringar vi arbetar med?
Jo, nu ska politiken lämna läsglasögonen och skaffa sig en kikare.
Man ska försöka spana in i framtiden och lägga mål för vad Vimmerby ska utvecklas till.
Det är svårt, för vi känner att vi ligger efter.
Bland annat med Översiktsplanen som ska uppdateras vart fjärde år men som i kommunen legat still sedan 2007. Nästa år ska det arbetet påbörjas igen.

Men några saker kan jag personligen se  (nu när organisationen konsoliderar sig) som arbetsuppgifter resten av mandatperioden, till nästa depåstopp:

1) Vi kan se att våra nya bostadsområden kommer innanför den nya yttre ringled som kommer att gå från Krönsmon till Hörestahult. Det innebär förslag på bland annat nya bostadsområden.

2) Vi kan se att efter Krönsmon kommer ett nytt industriområde på andra sidan Hörestult, där den nya ringleden har en ände.

3) Vi kan se att vi måste öka takten i arbetet att ge minst 90 procent av kommuninvånarna tillgång till fiber, bredbandsuppkoppling. För oss är det den viktigaste landsbygdsfrågan.

4) Vi kan se att vi måste planera noggrant om inom kost och äldreomsorg för att möta det ökade antalet äldre, både vad avser boende för funktionshindrade äldre som boende för friska äldre.

5) Vi kan se att vi måste skapa en bra uppväxt för våra barn, så att de har det i minnet när de som välutbildade och nyblivna småbarnsföräldrar funderar på att flytta hem igen. "Tillbaka hem till Vimmerby" (se fotnot) måste bli ett alternativ för våra utflyttade ungdomar och då måste vi ha en hög kvalité i barnomsorg och skola, likväl som i kultur- och fritidsaktiviteter. Här finns mycket inom begreppet "attraktionskraft" som också landar i en vacker och ren miljö, trygghet på gator, tolerans.

6) Vi måste skapa förutsättningar för nya politiker. Det behövs en kraftig föryngring och kompetenshöjning, och inse att ideellt arbete har en gräns; människor ska inte förlora i levnadsstandard för att de väljer att bli kommunpolitiker. Det måste bli attraktivt att delta och tjäna samhället.

7) Vi måste skapa valmöjligheter, inte bara för invånarna utan också för de kommunalt anställda. Konkurrens driver saker framåt.

Fotnot: "Tillbaka hem till Vimmerby" är ett begrepp, ett mål som jag vill lansera och skapa diskussion kring framöver.
Om målet är att få våra unga att flytta hem måste vi prestera en bra uppväxt, så att de vill att deras egna barn också ska växa upp här. Vi har väldigt mycket som talar för oss. Ett idéarbete på tvären i hela kommunen kan bli starten. Jag återkommer med ett initiativ.

Positiv medicin mot november-depp...

Jag har svårt att se någon nytta med november...
Vilken bedrövlig månad!
Regn, rusk, kylig blåst, dimma, fukt och växter som tappar livet...
Det bästa med november är att vintern närmar sig, med klar himmel, torr kyla och soliga dagar på isen! Ja det är skillnad det!
Mötet i fiskeklubben förra helgen gav datum på vinterns pimpeltävlingar och nu får man, åtminstone i tanken, tänka sig härliga dagar på pimpelisarna!
Känner mig genast lite bättre, lite mer positiv!

För att bättra på den positiva energin ska jag försöka samla ihop allt som just nu är väldigt bra i Vimmerby kommun.
Vi bygger!
Vi bygger en ny efterlängtad förskola i korsningen Bysjövägen-Lundgatan.
Åbro bygger ut sitt fina bryggeri för  miljontals kronor. Och samtidigt läggs det fjärrvärme upp till nya industriområdet Krönsmon, där tomter redan är sålda och där det kommer att byggas redan om ett år.
På Östra Ceos ska en ny fastighet börja byggas redan i april, då vi lovat ha klar tomten, och det är privata krafter som kommer att starta upp.
Vi planerar att bygga ett omsorgsboende på Circusplatsen med start i vår och det kommer sannolikt också att dra med sig en delvis ombyggnad av Lundgatan, för att mata in trafik till omsorgsboendet.
På tal om Lundgatan; Folkets Parkrondellen kommer denna månad att få lampor. Rondellen är långt ifrån klar, det ska bli mer i den.
Arla bygger till för 200 miljoner kronor. Ett ytterligare indunstningsskepp, ett tredje, som möjliggör för Arla att köratindunstningen 24 timmar om dygnet.

Finns det något som skapar en sådan framtidstro i en kommun som nybyggnationer? Knappast. Och räknar man samman allt som planeras de kommande åren så hamnar vi på investeringsnivåer mellan 1,0 och 1,5 miljarder kronor.
Störst är Vimmerby Energi och Miljös nya stora kraftvärmeverk på Tallholmen. Det kommer att hamna runt 350 miljoner kronor i investeringsvolym och man kör igång så fort alla tillstånd är givna.
En annan stor byggherre i kommunen är Astrid Lindgrens Värld. Den nya Emilmiljön börjar ta form (gå gärna förbi och titta) och den planeras stanna på 100 miljoner kronor.
Samtidigt planerar ALV för nya, framtida satsningar som är mångdubbelt större.
Det kanske inte är så dumt att stanna upp någon minut och fundera på vad Vimmerby hade varit utan Astrid Lindgrens Värld? Med den konkurrens som råder om jobben har arvet efter Astrid Lindgren fått en ökad betydelse för kommunens utveckling.

Vad kommer sedan? Vimarhem, vårt välskötta bostadsbolag, planerar nya byggnationer och min förhoppning är att man ska satsa på boende för seniorer, s.k trygghetsboende. Risken för framtida vakanser är minimal.
Nya bostadsområden planeras för att unga familjer ska kunna förverkliga sin villadröm.
Ny strandskyddsplan har tagits för att visa var vi tycker att framtida strandnära boenden kan ske. Det lär finnas 350 sjöar och gölar i kommunen så plats vid vattnet borde kunna ordnas...
Vi vet också att privata entreprenörer och byggherrar gjort förvärv som kommer att inebära fler byggnationer i näringslivet.

Sammantaget snurrar hjulen i Vimmerby nu. Arbetslösheten är under både rikssnitt och länssnitt men ändå för hög.Kommunstyrelsen vill därför se en ny, aktiv arbetmarknadsenhet efter årsskiftet som tar bredare grepp. Arbetslöshet och utanförskap ska bekämpas, vi måste hitta framgångsrika vägar för detta.

Vid november månads fullmäktige behandlas Alliansens vision "Världens Bästa Vimmerby 2022".
Den är kortfattad och övergripande.
Den ska förnyas vartannat år med nya visioner och idéer.
Viktigast är att den fungerar som styrmedel för nämnderna. Med hjälp av dessa övergripande mål kan de sätta egna mål i verksamheten. Det är ju i nämnderna jobbet görs.
Visionen är också grunden till vår budget 2014-2015. Arbetet påbörjas i januari.
Jag är säker på att många kommer att säga att mycket fattas. Och det gör det säkert. Det har varit svårt att greppa allt. Men förhoppningsvis är Visionen ett levande styrdokument som hela tiiden ska bli bättre.

Ett annat fokus som nu måste till är på kommunens Översiktsplan (ÖP). I den brandkårsutryckning vi fick göra i kommunledningen 2011 och 2012, för att få ordning på ekonomi och organisation, har den kommit att prioriteras ned.
Vuxenskolans projektledare Ingrid Blank har gjort ett stort jobb med lokala utvecklingsmöten i de mindre tätorterna. Nu måste vi samla in allt.
Miljö och Byggnämnden äskar nu pengar till att anställa en ny arkitekt, som på två års sikt ska skolas in och efterträda nuvarande stadsarkitekten, som närmar sig pension.
Vi tycker att arbetet med en ny övergripande ÖP är ett bra sätt att lära känna kommunen och skolas in i stadsarkitektrollen. Kanske omfattande också Hultsfreds kommun?
Kommunstyrelsen kommer att behandla frågan i slutet av november.
Ett ÖP-arbete är en spännande process där i princip alla som bor i kommunen ska ha möjlighet att säga sitt och påverka. ÖP-processen är verkligen ett bra exempel på demokratisk förankring.
Förhoppningsvis ska detta arbete komma igång under första halvåret 2013.

En händelserik vecka...

Senaste siffrorna på arbetslösheten i länet visar att Vimmerby ligger lägre än flera av våra grannkommuner. Självklart har vi nytta av alla sommarjobb så i höst kan det se helt annorlunda ut.

Men känslan av att det går bra för vårt lokala näringsliv bröts nu något i förra veckan med beskedet från Storebro.

Jag ser i media att gamle ägaren Roy Ivarsson tror att det kommer att lösa sig och det gör jag också. Storebro, tillsammans med Ryds, är de verksamheter i koncernen som jag tror har bäst förutsättningar att hitta en ny ägare, även om nu just intressenter från Finland inte vill titta på Storebrofabriken.

Var i våras ute på företagsbesök i Storebro och träffade då platschefen Johan Olefors. Visst fanns det problem och marknaden påverkade Storebro negativt - men i grunden gör man bra produkter, bland annat volymbåtar, och och en egen bra nisch som kan utvecklas.

I bland går det bättre att utveckla ett sådant företag i mindre sammanhang än i en stor koncern.

Utan att ha på fötter, utan bara lutar mig mot en känsla, så tror jag att Storebro går in i en ny ägarkonstellation. Hur många av jobben som kan räddas är svårt att säga men fortsätter man med samma produktion, kommer säkert alla jobben att behövas. Företag som närmar sig konkurs brukar redan ha bantat ned sig innan konkursen inträffar.

Sommartorget har hamnat i heltluften igen, tyvärr får jag säga.

Men om vi boser från avtalsbråket med fiskhandlaren så fungerar sommartorget, dvs den nedre halvan, mycket bra.

Folk rör sig i centrum kvällstid och det är just liv och rörelse vi vill åstadkomma. Till nytta för alla som vill ha ett levande torg kvällstid.

Jag är glad över att Vimmerbyborna och turisterna tar sig tid att umgås kvällstid. Restaurangen på torget har etablerat sig bra och hela nedre delen kom snabbt in i önskad funktion.

Om vi ska få fart  på handestorget, den övre halvan, återstår att se. Genom bodarna och handelsstånden har vi fått en enhetlig och fungerande design.

Nu ska de bara fyllas med handelsmän och det kan ta sin tid. Bodarna kan användas till allt från loppis, lotteriförsäljning och hantverk till grönsaker, frukt och matförsäljning.

Dock som bekant, inte till restaurangverksamhet.

Jag tror att handelstorget kan få draghjälp att utvecklas om affärerna i centrum börjar ha öppet kvällstid under sommaren.

Då dras det kunder till torget och då kan det locka fler att öppna upp för kommers på handelstorget.

För att hyra plats på torget kan man vända sig till gatukontoret på kommunen.

Varför ser då sommartorget ut som det gör i år? Skissen på Sommartorget togs fram av miljö- och byggnadskontoret och politikerna i kommunstyrelsen var eniga.

Moderaterna ville ha en foodcourt men förslaget fick inte majoritet. Dagens sommartorg blev kompromissen som alla anslöt sig till, också vi moderater.

Och jag tycker det blev bra. Det är också flexibelt. Kan inte bodarna hyras ut så kan vi sätta dit fler marknadsstånd istället, om efterfrågan skulle visa sig vara på sådana.

Bodarna ger också en bra möjlighet till salutorg året om; de är gediget byggda och kan fungera även under hösten och till exempelvis julmarknad. Men de måste givetvis marknadsföras.

Jag tycker Bakfickans uteservering fick en bra anslutning till deras veranda. Möjligen har vi kanske en lekplats för mycket, och det kan vi fundera på till nästa sommar.

Vi ska också utvärdera hur trafikgenomsläppet förbi stadshotellet fungerade dagtid. Kanske det måste upp fler hinder, för att få ned trafiken till krypfart. Eftersom det är gångfartsområde så innebär det att trafiken ska ha just "gångfart", dvs samma fart som en gående har.

Det vi nu ska försöka ta tag i är uthyrningen av bodarna och den här veckan ska vi diskutera hur vi kan få fart på uthyrningen så också handelstorget blir välfrekventerat.

Positiva siffror just nu

Just nu, och jag vill understryka att det är just nu...pekar siffrorna åt rätt håll för Vimmerby kommun!
Nej vi ska inte slå oss för bröstet, men vi ska heller inte gömma undan framgångar med motivet "det kan bli värre, bäst vi avvaktar..." för då lär vi inte få glädjas åt någonting....
Låt oss därför glädjas de gånger vi har nåt att glädjas över.
Det vi tycker är mest roligt nu är att Vimmerby, som en av tre kommuner i länet (också Mörbylånga och Kalmar), ökade sin befolkning första kvartalet 2012!
Två (2) fler blev vi och även om det är bara några få så är det ändå långt kvar till den kommun som minskade mest, Västervik,hundra personer.
Överallt minskas befolknkingen i glesbygd och vi måste anstänga oss ännu mer än vi gör för att vända trenden. Det flyuttar fortfarande in färre än som flyttar ut men denna gång blev vi räddae av födelseöverskottet. Vi har många unga mammor och pappor just nu!
När hade vi ett sådant födelseöverskott senast?

Andra siffror som går åt rätt håll för just vår kommun  är arbetslösheten. Den minskar nu och kanske det beror på att vi har så många sommarjoibb i kommunen.
Ungdomsarbetslösheten (18-24 år) fortsätter öka i länet och är nu uppe i 5,2 %, ungefärligt med riket i övrigt. Då har jag räknat bort ungdomar placerade i program med aktivitetsstöd (14,1%) .
Vimmerby har lägre ungdomsarbetslöshet just nu än länet med 3,3 %, säkert helt tack vare alla sommarjobb som har börjat tillsättas. Vi har också lägre än riksgenomsnittet.
Men just nu under sommaren får åtskilliga ungdomar prova på att jobba i det stora utbud av sommarjobb som vi trots allt har.

Några andra positiva nyheter just nu:
- Ljunghälls investerar i ny maskin för 25 Mnkr.
- Åbro nyinvesterar i en större tillbyggnad och cidern exponeras nu framgångsrikt för exportmarknadsen.
- V-Tab har installerat sin nya stora press som gav anledning till tillbyggnaden. Nu börjar man marschen mot 500 Mnkr i omsättning!
- Arbetet på Krönsmon och Östra Ceos tar uppehåll över sommaren till förmån för turisttrtafik och Bullerby Cup bland annat. Men därefter ska det gå som på räls; det blir åtskillig trarfik mellan Östra Ceos och Krönsmon. Det blir två nya fina industriområden som Vimmerbyh kan expandera med.

Företagsbesök och företagsstöd

Du kan få ett eget ritat kök, skräddarsytt och i princip vilket material du vill - tillverkat i Vimmerby!
Inte många vet att Vimmerby InteriörAB med VD Kenneth Karlsson i spetsen tillverkar just detta.
I veckan besökte jag Vimmerby Interiör AB för några timmar och pratade med bland andra ägarna.
Gamla vimmerbybor minns säker IMA .
Jag också faktiskt, även om jag var liten då.  Första gången jag fick höra namnet IMA (installationsmaterial) var när jag som liten grabb frågade grannpojken i Stjärnhusen var hans pappa jobbade eftersom han hade en sådan fil gul bil, en Taunus... och han svarade då IMA. Det var slutet på 1950-talet.
Efter IMA hände det rätt mycket i fastigheten men i modern tid har Totebo Industrier ägt och drivit bolaget och det var från Totebo och dess driftige VD Ulf Åberg som Kenneth Karlsson och hans kompanjoner förvärvade aktierna för kanske snart 20 år sedan.
På den resan är man nu och här tillverkar man, förutom specialdesignade köksinredningar, hotellinredningar, skolinredningar och en hel massa andra inredningar, också belagda skivmaterial som underleverantör.
Ett 20-tal medarbetare finns i verksamheten. Ett spännande företag med en 5000 kvm stor fabrik ganska centralt i Vimmerby.

En ständig fråga jag får när jag är ute på företagsbesök är hur kommunen kan gynna den lokala industrin och de lokala företagen.
Mitt svar är allt som oftast; vi kan kratta manegen, försöka sänka trösklar, underlätta etableringar och expansioner, ge råd om oliak former av stöd - allt inom lagens råmärken och den myndighetsutövning vi är satta att hantera, och så konkurrensneutralt det bara går.
När det gäller upphandlingar måste vi hantera dessa inom LOU (Lagen om offentlig upphandling) och det tvingar kommunen att upphandla enligt uppsatta kreterier och där kan ett lokalt företag sällan gynnas. Man får konkurrera med alla andra.
Men en sak kan vi göra: vi kan uppmana/be/önska hos de som får totalentreprenad på våra byggen till exempel, att skicka ut offertförfrågan också till våra lokala företag. Och det ska jag ta med mig in i förvaltningsorganisationen.
Det är en sak att man inte alltid vinner upphandlingar, det är en annan sak att få förfrågan. Den uppmaningen tycker jag vi kan rikta till de som vinner totalentreprenader.

Det vi från kommunen gör beträffande stöd är att subventionera industrimarksproduktion, men det sker kontrollerat, riktas till alla och görs för att underlätta nybyggnation och investeringar som senare ska ge tillväxt och nya jobb.
Detta är tillåtet om marken kan köpas av alla till det subventionerade priset. Så kommer att ske både på Krönsmon och östra Ceos. Marken kostar betydligt mer per kvadratmeter att färdigställa än priset vi får ut.
Vi ska också sprida alla möjligheter till offentliga pengar som finns: Vimmerby är stödområde B och det innebär att staten/EU tillskjuter medel till expansion i området.
Förutom detta finns det en rad andra stöd att söka, öppet för alla som kan kvalificera sig enligt kreterierna. Mer om detta kan du få veta av vår näringslivsenhet; carina.östh@vimmerby.se och patrik.kinnbom@vimmerby.se
Tveka inte att fråga vad just du och ditt företag kan komma i fråga för.