Nu får Vimmerby beröm av Sverige!

Idag blir det långt och jag ska ta upp ett brev som jag fått som kommunstyrelsens ordförande från SKL:s VD, (Sveriges kommuner-och landsting) d.v.s. kommunens egen ”branschorganisation”.
Jag vill rekommendera dig att läsa hela bloggen. Det är nämligen mycket viktiga frågor för Vimmerbys framtida utveckling, om inte den allra viktigaste.

Brevet har rubriken: Sälj inte stadsnäten!

”Sverige har drygt 160 kommunala stadsnät  (av 290 kommuner) som har byggt egna fibernät. Flera företag uppvaktar nu kommuner runt om i landet med erbjudanden att ta över och utveckla de kommunala stadsnäten och även påskynda fiberutbyggnaden på landsbygden. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) anser dock att man noga bör pröva de skäl som finns att sälja ett stadsnät som idag är i kommunal ägo.

Kommunernas satsningar på fiberinfrastruktur innebär att de nu är ägare till drygt 30 procent av Sveriges fiberinfrastruktur och de står för en betydande del av landets nyinvesteringar i fiberinfrastruktur. Kommunerna äger den markförlagda fiberinfrastrukturen och kan erbjuda tjänsteleverantörer att på lika villkor hyra svartfiber. Tjänsteleverantörer skapar då sina egna tillämpningar, de konkurrerar fritt och marknadsför sina internet-, teve- och telefonitjänster till företag och enskilda hushåll. Stadsnäten har därigenom drivit på utvecklingen inom IT och telekom. Företag och kommuninvånare kan på så sätt ges tillgång till bredbandsnät med hög kapacitet och en mångfald av tjänster.”

Min kommentar: Inte ofta får man som politiker så snabb återkoppling på politiska beslut.

Men när det gäller vår stora fiberinvestering så är det på det sättet. Kommunerna byggde stadsnät långt före Vimmerby (tyvärr var vi sent ute i Vimmerby, vi borde byggt för flera år sedan och fått mer statsbidrag…) och idag är det många kommuner som väljer kommunalt ägda nät. Just för att ha makt över infrastrukturen och därigenom garantera konkurrensneutralitet och lägsta pris till våra invånare.

Vi moderater initierade frågan i Vimmerby och fick snabbt med oss (s), (kd) och (fp) för att skapa en majoritet. (c) gick med i fullmäktige men med många tveksamma ledamöter, där finns fortfarande tveksamheter till förmån för att låta marknaden (läs Telia/Skanova) bygga och äga. Centerns fullmäktigeordförande Ingela Nilsson Nachtweij skrev så sent som i onsdags i sin blogg: Även fiberutbyggnaden kan göras på ett mer kostnadseffektivt sätt om man gör en omvärldsanalys och studerar hur andra kommuner arbetar med fiberutbyggnad.  Är det en kärnverksamhet för en kommun att bygga fibernät i egen regi med en payofftid som innebär att projektet kommer att gå med plus år 2032? 

Svaret tycker då SKL och 160 kommuner som hittills gör det är: JA.

Centerns toppkandidat vill trots SKL:s och majoriteten av svenska kommuner, ändå låta Telia skapa monopol i Vimmerby kommun och där skiljer man ut sig från övriga partier. Centern sa visserligen ja i fullmäktige, men upprepningarna i bland annat Ingelas blogg visar på att man inte ville röstat ja till ett kommunalt landsbygds- och kommunfiber.
I sin blogg, rubricerad ”Den som är satt i skuld är inte fri” framgår det att Ingela också är kritisk till kommunens och bolagens skulder. Visserligen togs lånet till gymnasiet upp under centerns ledning förra mandatperioden (115 MSEK), men nu är man uppenbart splittrade. Centerns Kennet Karlssons i Vemabs styrelse säger klart ja till lån av 500 MSEK till kraftvärmeverk med flera satsningar, som man sedan ska taxeras ut över värme- och elkunderna. Likaså har centerpartisterna i Vimarhem sagt ja till Vimarhems ca 350 MSEK i lån. Det betyder att centern sagt ja till 850 MSEK i lån. Ingela finner själv att lånet till Seniorboendet kunde ha undvikits genom ett privat byggande. Vi vet att då hade bygget kanske påbörjats tidigast idag om det skulle upphandlats på Europanivå; en redan lång fördröjning hade blivit ännu längre. Hur hade det då gått med försäljningen och de nya jobben på Eken som nu timades så bra?
Det var man, återigen, ensamma om att tycka. Industrimarken ville man heller inte lånat till i den omfattning som skett. Förskolans lån sa man ja till på 32 Mnkr, ja då är centerns "ja till lån" uppe i över 1 miljard kronor. Så en kommun styrd av centerns toppkandidat hade ändå dragit på sig 1 miljard kronor i lån i kommunkoncernen, men då hade vi haft privatägt äldreboende och ingen industrimark alternativt mindre industrimark. Samt; Telias monopol på fiber och det är inte alls säkert att vi haft fibern på landsbygden då Telias krav har varit 200 hushåll i byalaget.
I ljuset av detta kan man se fullmäktigeordförandens upprepade kritiska hållning till våra lån som något, låt mig säga, osynkat med sina partikamrater. Man kan också undra varför lån som betalas av skattebetalare och lån som betalas av kommersiella användare inte skiljs åt i hennes beskrivning? Det är äldreboendet, förskolan och en del av industrimarken som faller över skattsedeln. Övrigt hamnar på andra räkningar alternativt betalas över tiden i form av avgifter från användare/köpare.
Nåväl, investeringarna är helt nödvändiga och gjorda i sista minuten. Vi hade bara tur med konjunkturen och ränteläget.

Jag fortsätter citera brevet från SKL:

”De kommunala fibernäten har bidragit till att Sverige i dag har världens bästa utbyggnad av 4G – det snabbaste mobila nätet som finns i dag. Bredbandspriserna i Sverige

är också internationellt sett mycket låga. Post- och Telestyrelsen har visat att i kommuner

där det finns öppna stadsnät och där tjänsteleverantörer tillåts tävla om slutkunderna

är priserna 20-30 procent lägre än när det inte finns öppna stadsnät.

Låga priser har varit en viktig drivkraft för enskilda hushåll att använda sig av de

fiberbaserade bredbandstjänsterna. Hälften av hushållen kan idag köpa supersnabbt

internet via fiber där man bland annat kan få film och tv via nätet. Utbyggnaden av de

kommunala stadsnäten är också en avgörande faktor till att allt fler kommuner och

landsting kan använda sig av distansundervisning, digital hemsjukvård och många nya

slag av e-tjänster. Tillgången till supersnabb fiber kommer att vara en avgörande

faktor för kommuner och landsting för en fortsatt utveckling av den svenska välfärdsmodellen.”

Min kommentar: Just prisskillnaden är viktig. Och användningen av offentliga tjänster. När jag föredrog den här frågan i fullmäktige pekade jag just på det faktumet att invånarna kan räkna med lägre priser för sitt internet, och dessutom kunna ta del av vinstpengarna som kommer från ett kommunalt fiberbolag. Att användas för att bygga fiber ännu längre ut på landsbygden. 

Brevet fortsätter:

”I grunden handlar svartfiber om att erbjuda en infrastruktur som fungerar på liknande

sätt som gator och vägar. Det offentliga äger dem, privatpersoner och företag använder

dem. Med rådighet över den markförlagda fiberinfrastrukturen, d.v.s. att kommunen

enbart äger själva fibern samt det rör som fibern ligger i, den så kallade kanalisationen,

kan man långsiktigt säkra tillgången på fiber och på så sätt underlätta för

många aktörer att träda in på tjänstemarknaden. Att behålla makten över fibern, samt

det rör som fibern ligger i, är en därmed en strategisk fråga som ger stora fördelar för

kommunen.

Den helt dominerande kostnaden för att bygga ett svartfibernät är kostnaden för grävning.

Men eftersom svartfiber är föga utrymmeskrävande är samförläggning med

andra ledningar både möjlig och ger avsevärda vinster. Ett rör med elva centimeters

diameter rymmer upp till 4 000 fiber, vilket ger praktiskt taget obegränsad kapacitet.

Genom att i största möjliga utsträckning samförlägga fibernätet med bland annat

vatten- och avloppsledningar kan man både sänka kostnaderna och minimera störande

grävningsarbeten. Samordning av många olika ledningsägares intressen är en kvalificerad

och komplicerad uppgift för de flesta kommuner. Med ojämna mellanrum måste

alla ledningar underhållas, förnyas och ibland flyttas – det gäller både vatten- och avloppsledningar,

el- och teleledningar samt fjärrvärmeledningar. Genom att en kommun

äger fiberinfrastrukturen minskar behovet av grävning avsevärt.”

Min kommentar: Kunde inte sagt det bättre själv. Det är helt i linje med de argument vi moderater använde för att få med de andra partierna, och det gick ju också bra när kd, fp och socialdemokraterna snabbt anslöt och insåg betydelsen. Fiber är en klockren strategisk utvecklingsfråga och när nu beslutet skrivs in i de kommunala historieböckerna, så tror jag många kommer att tacka oss i framtiden för att vi inte släppte detta till marknaden. Vi kommer att vara lika tacksamma över ägandet av fibern som vi idag är över att vi äger Vimmerby Energi och dess nät. Och visst har vi grävt; vi har redan tom kanalisation för 15-20 MSEK i grävkostnad i kommunens (Vemabs) ägo.

SKL-brevet fortsätter:

”Hur klara bredbandsutbyggnaden på landsbygden? Regeringens mål är att 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sek år 2020. Det är en stor utmaning att klara utbyggnaden för de som bor i glesbygd. En snabb utbyggnad är viktig för kommuner och landsting för att bland annat fungera som stöd för sjukvård och äldreomsorg.

För att öka möjligheten att främst klara utbyggnaden av bredband på landsbygden har regeringen nyligen aviserat en förstärkning på 2,8 miljarder kronor i Landsbygds-programmet för bredbandsutbyggnad. Landsbygdsprogrammet finansieras både av EU-pengar och av svenska skattekronor. Pengarna fördelas mellan 2014 och 2020. De första 400 miljonerna skjuts till redan i år genom en satsning i vårbudgeten. Totalt satsas nu 3,25 miljarder kronor på bredband, jämfört med den förra programperioden då 1,6 miljarder satsades. Satsningen innebär att kommunerna får ökade möjligheter att finansiera fiberutbyggnaden på landsbygden med statliga medel.

För små kommuner kan det vara svårt att i egen regi ha den kompetens som krävs för att både utveckla det egna stadsnätet och avsätta resurser för en fiberutbyggnad på landsbygden. I de flesta fall kan det då vara bra att gå samman med andra kommuner och bilda en gemensam organisation, till exempel ett bredbandsbolag. Det finns flera bra exempel runt om i landet på hur man gör det. 

Min kommentar:  Se där! Här fick vi också beröm för att vi gått samman med fem kommuner i IT-Sam som byggt fiber i många år. Även här hade vi starkt motstånd från de centerpartister som ivrar för Telia/Skanova-lösning, men också här blev det till slut ett enigt fullmäktige som valde att gå med i IT-Sam. Det tror jag vi också kommer att vara tacksamma för i framtiden. KF-ordföranden oroar sig också över detta i sin blogg (det visar att man också egentligen ville säga nej till att gå med i kommunalförbundet) men blandar samman Vökby Bredband (en kommunikationsoperatör) med IT-sam (kommunens IT-förvaltning i form av kommunalförbund). De båda har inget med varandra att göra. IT-Sam äger inget i Vökby och Vökby äger inget i ITSam. Varför fullmäktiges ordförande vill att Vökby-problemen ska klistras på IT-Sam är svårt att förstå. Varken Åtvidabergs kommun eller Vimmerby kommun, de två största kommunerna, är med i Vökby.

Brevet från SKL fortsätter:

”Finns det risk för privat monopol om kommunen säljer? På kort sikt kan det förefalla lockande att sälja kommunens stadsnät – en försäljning medför ju ett tillskott i kommunens kassa. Dessutom innebär det ofta att köparen erbjuder sig att genomföra en snabbare utbyggnad av fiber på landsbygden, investeringar som annars skulle riskera att belasta den egna kommunens ekonomi.

Att ett privat företag äger fibernätet innebär att de kan få ett monopol/oligopol på de tjänster som nätet erbjuder, både för privatkunder, företag och för kommunens eget behov att IT-tjänster Det innebär en minskad konkurrens på tjänstenivån och det ger den privata nätägaren möjlighet att ta ut ett högre pris på sina IT-tjänster, för att på så sätt få bra avkastning på det kapital de initialt satsat.

De erfarenheter som finns idag visar att en försäljning av stadsnätet på lång sikt är en dålig affär för kommunen. Kommunen har, till skillnad från den privata aktören, ett bredare samhällsperspektiv och ett intresse av att stimulera konkurrens för att stödja ett levande näringsliv.

Med ett kommunalt svartfibernät kan kommunen bättre garantera att alla kan få till-gång till olika typer av IT- tjänster. Det innebär att såväl kommuninnevånare som företag och fastighetsägare kan få många fler tjänsteleverantörer att välja mellan. Ett öppet svartfibernät där olika leverantörer kan hyra egen fiber sänker kostnaderna för såväl kommunens egna behov som företag och privatpersoner. Eftersom tillgången på supersnabbt bredband till lågt pris är en viktig faktor när företag väjer lokaliseringsort blir ett väl utvecklat stadsnät ett strategiskt instrument för att främja kommunens attraktivitet och näringslivets utveckling.

Sammanfattningsvis kommer fiberinfrastrukturen att ha stor betydelse för marknaden för tele- och datakommunikation i hela landet och därmed för IT-utvecklingen och samhällsutvecklingen många år framöver. Det är därför oklokt för en kommun att avhända sig kontrollen över såväl utbyggnaden av fiberinfrastrukturen som möjligheten att säkerställa att den tillhandhålls på öppna och konkurrensneutrala villkor.”

Min kommentar: Vad ska man säga? Bara att jag är väldigt glad för att det beslut vi drev och tog för något drygt år sedan nu är i verkställighet och att vår kommunorganisation med stark överblick och stora insikter,  uppenbarligen tycker vi i Vimmerby gjort rätt och vill rekommendera andra kommuner att göra detsamma.

Eftersom centerns toppkandidat vill driva frågan som en valfråga, och ihärdigt pumpar på med retoriska frågor, så lär det bli så: för eller emot kommunalt ägt fiber. 

Ska man klara den diskussionen måste man läsa på rejält och kanske inte bara ställa frågor rakt ut i rymden, utan också själv söka svaret på dem.
Till sist: Vimmerby kommun söker nu medlemskap i Svenska Stadsnätsföreningen. Det innebär att vi knyter ännu större kompetens till vår fiberutbyggnad.

...på skärmen ser jag min kropp genomlysas

Jag är helt sängliggande.

Har legat så sedan den komplicerade njurstensoperationen för en vecka sedan.
Nej, jag fick inte vara kvar på sjukhuset utan åkte hem direkt.
Rakt över min säng hemma i Vimmerby är en scanner fäst i taket. Bredvid sitter en bildskärm och jag har en bildskärm på väggen också.

Det plingar till:

-          God morgon Micael, hur känns det idag?

Jag tittar på skärmen. Det är kirurgen som opererade mig, hon är mer än lovligt pigg tycker jag…

-          Jo tack, känner lite smärta när jag rör mig…

Hon hummar och säger rappt:

-          Ligg still en stund ska jag scanna av dig.

Scannern i taket surrar till och på skärmen ser jag min kropp genomlysas. Förstoring efter förstoring klickar hon fram innan hon kommer till den opererade njuren. Jo, där ser också jag den nya urinledaren i nanomaterial.  Fin, liknar en åder. Puls och blodtryck tas, hjärta, lungor, ådror scannas av samtidigt. Värden kommer upp på skärmen i snabb följd, alla med två decimaler, jag hinner knappt läsa dem. Har blivit så skumögd...

-          Det ser bra ut så här långt, jag tar med mig filmen för närmare granskning. Är det något du önskar?

-          Nej, inte annat än att jag vill vara på benen, svarade jag lite tjurigt.

-          Det är du i övermorgon, gaska upp dig nu, vila läker som du vet.

Nej, jag är inte sjuk. För närvarande i alla fall. Ovan beskrivna skulle kunna vara ett digitalt läkarbesök år 2034, kanske tidigare ändå. Vid den tiden bedrivs den allra mesta sjukvården i hemmet, och sjukhusen används endast för operationer. Även det mesta av intensivvården som bedrevs på sjukhus 2014 bedrivs i hemmet.

För kommunens hemsjukvård är det revolutionerande. Mängder av timmar på ensliga vägar i landsbygden har sparats in och distriktssköterskorna sitter vid sina datorer och scannar sina patienter, en del bara för blodtrycket, andra för vård efter operation.

Låt oss gå tio år tillbaka i tiden, året är 2004. Vi bläddrar i den populärvetenskapliga tidskriften Forskning & Framsteg och hittar följande artikel om framtidens sjukvård. Man skriver att så här kommer det att se ut om tio år, d.v.s. 2014:

”Enligt en färsk utredning från Landstingsförbundet och Kommunförbundet, Utvecklingen i svensk hälso- och sjukvård - en redovisning av hur sjukvården använder sina resurser, har Sverige den äldsta befolkningen i EU. Drygt 5 procent av invånarna är över 80 år. De flesta andra EU-länderna ligger på 3-4 procent. Samtidigt pekar befolkningsutvecklingen de närmaste tio åren på att antalet människor som är 85 år och äldre blir fler. Det innebär ett större tryck på vården. Och naturligtvis ökade kostnader. I dag går närmare 70 procent av kostnaderna i vården till personer över 65 år.

Ökningen av antalet äldre, tillsammans med personalbrist och galopperande kostnader, gör att många sneglar på möjligheten att förlägga vården till hemmen.

-  Andelen vård och omsorg i hemmen ökar. Med allt fler pensionärer, rekryteringsproblem inom vården och högre förväntad medellivslängd kommer tekniska stöd att behövas alltmer, säger Anita Kemlén vid Carelink, en medlemsorganisation för landsting, regioner, kommuner och privata vårdföretag.

Anita Kemlén har god överblick över behovet av vård och omsorg i Sverige, och hon pekar ut flera olika trender som talar för mer vård i hemmen och i vår närmiljö.

- Vi har som individer generellt sett bättre kunskaper om olika sjukdomar, vilket ökar valmöjligheterna för vård. Numera finns också ett bättre teknikstöd för att underlätta vård utanför institutionerna. Människor väljer allt oftare att vårdas och behandlas i hemmet om det går. Det blir också vanligare att man vill vara i den trygga hemmamiljön när livets slut närmar sig, säger hon.

Denna utveckling bygger inte i så stor utsträckning på ny teknik. Det gör däremot många av förhoppningarna kring framtidens hemsjukvård. Det handlar bland annat om system för att mäta, registrera och övervaka, exempelvis sensorer som kontrollerar olika hälsotillstånd och kroppsliga funktioner. I en del försök överförs dessa uppgifter till sjukhus och specialister via tele- och datorkommunikation.  (Källa: Forskning & Framsteg 5/2004)”

Man kan givetvis undra varför det inte gått fortare inom hemsjukvården, eftersom man redan 2004 hade teknikstöd.

Sannolikt är det den svaga länken ”bredband” som är orsaken till att utvecklingen stannat upp. Hur skulle man kunna ordna en digital hemsjukvård enbart mobilt? När nu fiber byggs i hela landet kommer min lilla framtidsnovell inledningsvis inte vara så utopisk.

Jag tror att Vimmerbys fibersatsning kommer att vara avgörande för att Vimmerby kommun ska ta klivet in i ”Informationssamhället 3.0”, och kunna klara mycket av sin hemsjukvård också på landsbygden i framtiden. Jag är mycket glad över det tydliga stöd (m), (s), (kd) och (fp) gav investeringen så vi kunde göra en rivstart, inte minst för landsbygdens skull.

På tal om framtiden. Hinner ni så titta på Vinnovas (Sveriges Innovationsmyndighet) lilla framtidsfilm (bara ca 5 min lång) som visserligen är ett år gammal men som ändå är rykande aktuell.

Den tar upp fyra viktiga strategiska områden i framtiden:

1.       Hållbara, attraktiva städer.  (För Vimmerbys del är arbetet påbörjat med nytt kraftvärmeverk, Vackra Vimmerby, med mera))

2.       Framtidens hälsa o sjukvård. (Med fiber skapas möjligheter inom hemsjukvården.)

3.       Kontinuerlig produktutveckling i näringslivet.

4.       Informationssamhället 3.0. (Också här ska Vimmerby ligga långt framme.)

Varsågod, här är länken till Vinnovas lilla framtidsfilm: http://www.youtube.com/watch?v=qZVd9OXm4cs

Med dessa små framtidsfunderingar får jag önska alla ett fortsatt Gott Nytt År och en trevlig Trettondag Jul!

Framtidstrender som redan är här...?

Jag minns de sista 20 åren på förre decenniet relativt väl. Särskilt 1990-talet.

Det talades om den digitala revolutionen.

Den skulle i framtiden innebära att vissa arbetsplatser (som sådana) skulle utrotas och ersättas av ambulerande människor som skulle jobba precis var som helst.

Hur skulle det gå till, undrade man. Men jag lugnade mig samtidigt; den framtiden skulle inte jag få uppleva, den var för långt fram.

Allt fler tecken tyder på att vi är mitt inne i den framtiden. Framtiden hinner knappt uttalas förrän den är.

I veckan lyssnade jag på Microsofts Sverige-VD Per Adolfsson som under en timme pratade om ”Trender”. Och påstod att dessa trender för många människor inte var framtidsscenarion, utan verklighet.

1.       Mobilitet: Vi vill jobba oavsett tid och plats.

2.       Effektivisering: Färre förväntas göra mer.

3.       Växlingen: Gränsen mellan jobb och fritid suddas ut.

4.       Skiftet: Det stora generationsskiftet på arbetsmarknaden.

5.       Konsumentifiering: Det ska fungera, oavsett pryl.

6.       Integritet: När allt finns på nätet ökar kraven.

7.       Säkerhet: En hygienfaktor.

Adolfsson resonerade kring några trender: Tesen ”arbete är inte längre en plats man går till, utan något du gör” är relevant för vissa, men fortfarande inte för buss- och taxichaufförer, hantverkare och ett antal andra yrken.

 Men det har börjat bli relevant i yrken som hemtjänsten (mycket service kan ges via internet), sjukvården (uppkopplad läkare direkt i hemmet) till exempel och då kan man ju fråga sig om hemtjänstens jobb är hemma hos brukaren och läkarens jobb är på sjukhuset, eller om de kan vara i princip var som helst…? Arbetsplatsen är där du juist befinner dig och utför arbetet...

Svaret är ja, men det gäller givetvis inte hela yrkesutövningen. Ännu.

För Vimmerby kommuns del är e-samhället en lika stor möjlighet till effektivisering, kvalitetsökning, och kostnadsminskning som hos näringslivet. Vi får tusentals frågor som kan besvaras via internet, mängder av samtal och dialog hålls idag som kan hållas via webb-tv, rådgivning kan ges via chatter och det medför naturligtvis att vi också har många anställda som inte behöver kontor.

Per Adolssons Microsoft har just fokuserat på detta i sin egen värld. De har minskat kontorsytorna väsentligt, och istället skapat olika gemensamma arbetsplatser i form av olika rumsteman. Pengarna de sparat har använts till ny design, vilorum och annat.

Han gjorde därefter en hel del reklam för Windows 8 som ger stora möjligheter, det medges, och man funderar på om Microsoft fortfarande styr världens digitala utveckling, trots konkurrenter som Google. De nya operativsystemen lyfter nivån betydligt.

Vimmerby kommuns IT-förvaltnings ( ITSam AB) vd Alberto Necovski sa när jag frågade honom, att han tror ITSam-kommunerna har de nya surf-datorhybriderna redan inom ett år.

I så fall ökas möjligheterna betydligt, att just jobba utan ett fysiskt kontor.

Per Alfredsson beskrev det nya arbetslivet som Micropsoft ser det:
-          Vi ökar möjligheten att få ett fungerande livspussel , vi får lägre kostnader, vi minskar behovet av arbetsresor och ökar effektiviteten och produktiviteten…
Microsoft styr världen, tänker jag. Men hur ska man få alla som jag att åter lära upp sig…och som han hörde min tanke, tillade han:
-          En ny generation arbetstagare är på väg in att jobba tillsammans en ny generations arbetsgivare, båda är uppvuxna med en digital teknik och de kan inget annat, vet inte hur de fungerat förut och allt är naturligt för dom.
-          De kommer inte för sent till hämtning till förskolan för att de fastnat i en bilkö i Stockholm, utan de jobbar på vägen dit och kan åka en timme innan för det krävs så mycket tid för att transportera sig 10 kilometer i den nya storstaden…
Just nu.

Vad är utmaningarna för de som arbetar i framtidens Vimmerby kommun. (För all del, redan nu faktiskt…)

-          Nya krav på ledarskap, det gamla ledarskapet fungerar inte längre. Nu krävs återkommande samtal, utvecklingsplaner, uppföljning, återkoppling, kompetenslyft och ännu mer ständigt lärande.
-          Förståelse för att utnyttja tekniken. Om du kan 30 procent  av din digitala utrustning idag bör du kunna 90.-100 procent i framtiden. Teknikintresse måste födas tidigt.
-          Vara medveten om att det är tre parametrar som är viktiga: Människan, Tekniken och Platserna. Platserna du jobbar från kan som sagt vara var som helst.

Min reflektion är att jag hört allt förut, och allt jag hört har blivit sant.

Jag hörde om det fantastiska Apple 1985, som hade en dator där journalisten kunde sätta tidningssidor direkt.

Jag hörde om telefoner som kunde förflyttas, 20 kg tunga visserligen, men man kunde ringa från skogen med ett 010-nummer.

Jag hörde om små handdatorer på 90-talet som kunde ladda upp ritningar och visa på en skärm i en telefon. Ja just det, man kunde ringa med den också.

Listan kan göras lång…

Jag har som sagt hört ”trender om framtiden” förr, och alla gånger har det förverkligats.

Därför är det ingen tvekan för mig, utan att fortsätta mitt ständiga lärande och adoptera tekniken och försöka leva i den tid jag lever i.

PS: Ni noterade säkert att det inte blev en blogg i söndags.

Jo, jag hade semester i Turkiet.
Ja, jag åt så jag blev trött.
Ja, jag sov i solstolen vid poolkanten.
Ja, jag behövde det.
Nej, jag hade ingen bra uppkoppling på nätet eller telefonen.
Och skönt var det...

 

 

 

Fiberutbyggnaden i Vimmerby kommun

Fiberutbyggnaden i Vimmerby kommun blir en av alla de viktiga frågor vi ska behandla i investeringsbudgeten i vår för 2014-2015.
Kommunfullmäktige tog vid sitt bredbandsbeslut att VEMAB ska äga den fiber som ska ägas offentligt och att IT-Sam är vår "förvaltning" när det gäller att arbeta fram underlag, bidrag, kalkyler etc åt VEMAB och kommunen.
Kommunfullmäktige beslöt också att sträckan Kinda-Vimmerby ska bli komplett (Horn-Vimmerby) av det skälet att kommunen kan göra effektivare investeringar och få billigare drift i sina egna nät. Den investeringen sker redan i år och den hanteras av ITSam.
Inträdet i ITSam fordrar att vi i kommunorganisationen kan arbeta mot servern i Kisa snabbt och utan  störningar.

Torsdag-fredag har jag varit på strategimöte i ITSam-direktionen, där jag nu är vice ordförande, och fick en bra genomgång av vad som är på gång.
Så prio ett, det s.k. kommunegoistiska beslutet i KF', är alltså fibern Kinda-Vimmerby. Vi får då också med oss samhällena Gullringen, Södra Vi och sannolikt också Djursdala och ett större område kring infarten till Vimmerby på väg upp mot stadshuset.

 Nästa satsning blir sannolikt ledningen från Ydre kommun, via Svinhult. Den fibern kräver bifall av alla ITSam-kommuner om vi ska få några miljoner av MSB-myndigheten (Risk och sårbarhet) som delfinansiering. De vill ha en server i Vimmerby som  backup till servern i Kisa. Sex kommuners IT-verksamhet ligger trots allt på dessa servrar.
Kommer de pengarna så blir givetvis en sådan dragning prioriterad i mina ögon. Den ledningen drar då också med sig byalag utmed vägen in mot Vimmerby, typ Rumskulla, Pelarne, Djurstorp etc.
Är man sedan i Pelarnetrakten så finns förslag att ansluta Storebro skogsvägen så att säga, och komma ut vid Tobo, istället för att dra fibern utmed riksvägen. och det ligger mycket klokt  i det förslaget.

Det vi också pratat om är att vi måste blanda ny ledningsdragning med att blåsa fiber i redan lagda rör, som ger ett större ekonomiskt överskott vid anslutning. Det innebär en del områden också i tätorterna.

Närmast nu inväntar politiken Vemabs/ITSams förslag till handlingsplan som ska läggas fram i mars. Den planen ska sedan beredas av den politiska IT-beredningen i kommunen innan kommunstyrelsen fattar sina beslut om prioritering.
Vi måste ta vara på den kraft som nu finns i byalagen som är långt framme, där görs och har gjorts ett stort arbete.

Personligen tror jag att fibern blir allt viktigare också i centralorten, även om områden med radiolänk är viktigast att täcka först.
Jag tror att vi behöver tre budgeperioder, 2014-2015, 2016-2017 och 2018-2019  innan vi har fått 90 procent täckning av fiber och höghastighetsprocessorer i kommunen.
Gissar att detta är minst 30 mnkr plus de ca 20 mnkr som redan finns investerade hos VEMAB. Gör vi investeringen klokt ska vi på sikt få tillbaka pengarna via VEMAB, men det kommer att ta ett antal år.

Det Strategimöte vi  hade,  i IT-Samdirektionen klargjorde mycket av IT-Sams roll i kommunernas IT-arbete. Tjänstemän deltog också och gav mycket bra information.
Jag är idag glad över att Vimmerby tog beslut om anslutning till IT-Sam; vi skulle aldrig klarat den här nivån med egen IT-avd. Möjligvis daglig drift, men inte verksamhetsutvecklingen.

Nu är nytt ärendehanteringssystem på gång som kommer att spara arbetstid, nytt program som kan skapa kurvor och diagram över effektiviteten i kommunens produkter (barnomsorg, skola, äldreomsorg), porogram för den sociala verksamheten såsom schemaläggning, rapportsystem etc.
För egen del letar jag kundnytta: vi ska i framtiden på vår dator kunna se om mamma Rosa fått sin promenad av hemtjänsten, hur barnet lyckas i skolan, hur all offentlig sevice fungerar.
Som anhörig ska du via personliga koder kunna läsa dig till arbetet med både dina barn och dina gamla föräldrar.
Veckans IT-Sammöte väckte stort hopp om att IT-Sam ska kunna lotsa Vimmerby kommun till en modern IT-kommun.

Nu: Depåstopp och konsolidering

Vad händer dig när du presterat under stress, press och under tidsnöd en längre tid?
Blir du sjuk? Förkyld...?
Ofta kommer sådant ifatt när man känner att man är i mål och kan börja pusta ut.
Ungefär känns det så i kommunen nu.
Vi har nått ett etappmål och det finns ett stort behov av att pusta ut, varva ned.
Kalla det gärna: kommunal konsolidering.

I januari 2011 påbörjade vi i Vimmerby kommun en förändringsresa som är ständigt pågående, ständigt närvarande men som har ett antal depåstop.
Vi öppnade upp mandatperioden med en hearing kallat "Greppet"; En rad olika förändringar skulle till; , vi skulle vända upp ekonomin från minus till plus, vi skulle förändra vår investeringsbudget så att den innehöll enbart investeringar och inte drift, vi skulle se över och ompröva ledande befattningshavare, projekt och verksamheter, vi skulle tillsätta en konsultutredning om ekonomi och styrmodeller, vi skulle mäta av och jämföra oss med andra kommuner med samma struktur, vi skulle aktivera oss mer i regionala sammanhang, vi skulle kunna mer, ha större insikt i nämndernas ekonomiska förutsättningar, etc.
Inte minst var Vimmerby kommun dåligt positionerad i olika rankinglistor; näringsliv, skola, äldreomsorg. Antingen var vi för dyra, hade för låg kvalité eller så saknade vi förtroende hos de vi var satta att tjäna.

Jobb, jobb, jobb - ut på förändringsresan igen med nya tag!
Själv åkte jag ut på Lyssnarresor till näringslivet och kommunens företagare. Det blev en hektisk tid, mycket negativ kritik mot kommunens både politiska och tjänstemannamässiga hantering, och samtalen blev många.
Inne i huset var frustrationen stor.
Var fanns drivet?

Därefter ett nytt depåstopp.
Depåstoppet innehöll diskussion kring en organisationsutredning UNIK Resurs genomfört och som innehöll kritik mot den politiska kulturen/strukturen som rått sedan flera år, mot tjänstemännens inställning och bitvis bristande kompetens, kritik mot invanda och ineffektiva ledningsstrukturer, och förslag på omedelbara förändringar.
De togs av fullmäktige.
Alla gasade upp och...

Ut på banan igen och nya varv i förändringsarbetet!
Chefer slutade, konsulter kom in, nämnder organiserades om, medarbetare fick andra huvudmän, tjänster försvann, nya medarbetare behövdes eftersom det var nya frågor kommunen behövde ha kompetens i, etc.
Transparensen skulle ökas, medborgarnas inflytande likaså, dialogen skulle förbättras vilket för egen del innebar denna blogg, brevlådan visslaren (whistle blower) och Lyssnarresa ut bland kommunens medarbetare.
För kommunadministrationen innebar det ny informationsavdelning och snart en ombyggd entré med ett större kund- och gästfokus.
Och så ska vi inte glömma en ny hemsida, som snart kommer att bli ännu bättre.

Nu depåstopp igen. Precis nu.
För nu är alla pusselbitar vad avser nya medarbetare på plats och senast vid årsskiftet har också alla påbörjat sin anställning i kommunen.
Vad innebär då detta depåstopp?
Jo, konsulterna ska fasas ut, politikernas långsiktiga visionsdokument ska beslutas, ett nytt ekonomiskt styrsystem ska implementeras, resursehovsfördelning istället för anslagsfinansiering, tydliga spelregler mellan tjänstemän och politiker, identifiering av frågor i den ljusa samarbetszonen där vi är överens om hur vi ska fungera, teamwork, brett inflytande, gemensamma mål, regelmässiga avstämningar, återkopplingar och respekt för budget och resurser.

Konsolidering! Ett bra namn på det depåstopp vi är i nu fram till en bit in på nya året.
Vi måste stanna upp, fasa ut och fasa in, ge organisationen tid att sätta sig.
Konsolidering är en lugnare period.
Då finns inga krav på tillväxt. Eller riktigare; kraven på ordning och reda och stabilitet är viktigare än tillväxt.

Vad händer i nästa fas av förändringsresan, för det är väl ständiga förbättringar vi arbetar med?
Jo, nu ska politiken lämna läsglasögonen och skaffa sig en kikare.
Man ska försöka spana in i framtiden och lägga mål för vad Vimmerby ska utvecklas till.
Det är svårt, för vi känner att vi ligger efter.
Bland annat med Översiktsplanen som ska uppdateras vart fjärde år men som i kommunen legat still sedan 2007. Nästa år ska det arbetet påbörjas igen.

Men några saker kan jag personligen se  (nu när organisationen konsoliderar sig) som arbetsuppgifter resten av mandatperioden, till nästa depåstopp:

1) Vi kan se att våra nya bostadsområden kommer innanför den nya yttre ringled som kommer att gå från Krönsmon till Hörestahult. Det innebär förslag på bland annat nya bostadsområden.

2) Vi kan se att efter Krönsmon kommer ett nytt industriområde på andra sidan Hörestult, där den nya ringleden har en ände.

3) Vi kan se att vi måste öka takten i arbetet att ge minst 90 procent av kommuninvånarna tillgång till fiber, bredbandsuppkoppling. För oss är det den viktigaste landsbygdsfrågan.

4) Vi kan se att vi måste planera noggrant om inom kost och äldreomsorg för att möta det ökade antalet äldre, både vad avser boende för funktionshindrade äldre som boende för friska äldre.

5) Vi kan se att vi måste skapa en bra uppväxt för våra barn, så att de har det i minnet när de som välutbildade och nyblivna småbarnsföräldrar funderar på att flytta hem igen. "Tillbaka hem till Vimmerby" (se fotnot) måste bli ett alternativ för våra utflyttade ungdomar och då måste vi ha en hög kvalité i barnomsorg och skola, likväl som i kultur- och fritidsaktiviteter. Här finns mycket inom begreppet "attraktionskraft" som också landar i en vacker och ren miljö, trygghet på gator, tolerans.

6) Vi måste skapa förutsättningar för nya politiker. Det behövs en kraftig föryngring och kompetenshöjning, och inse att ideellt arbete har en gräns; människor ska inte förlora i levnadsstandard för att de väljer att bli kommunpolitiker. Det måste bli attraktivt att delta och tjäna samhället.

7) Vi måste skapa valmöjligheter, inte bara för invånarna utan också för de kommunalt anställda. Konkurrens driver saker framåt.

Fotnot: "Tillbaka hem till Vimmerby" är ett begrepp, ett mål som jag vill lansera och skapa diskussion kring framöver.
Om målet är att få våra unga att flytta hem måste vi prestera en bra uppväxt, så att de vill att deras egna barn också ska växa upp här. Vi har väldigt mycket som talar för oss. Ett idéarbete på tvären i hela kommunen kan bli starten. Jag återkommer med ett initiativ.

Framtiden för Vimmerby är samarbeten

"Men jag är övertygad om att det inte dröjer länge förrän räddningstjänsterna blir föremål för diskussioner om kommunala förbund".
Så skriver VT:s ledare (Alf Wesik) i fredagens tidning.
Det är ungefär som jag skulle skriva:
"Jag ger mig tusan på att det blir en melodifestival i vår."
Det är inte svårt att spå om att nåt ska ske, när arbetet för att det ska ske har satts igång sedan år tillbaka...
Redan innan förra valet, alltså 2010, fördes diskussioner mellan Högsby, Oskarshamn, Västervik, Hultsfred och Vimmerby om gemensam räddningstjänst i form av kommunalförbund. Detta beskrevs också i Vimmerby Tidning och diskussionerna som följt har också beskrivits i VT.
Inget nytt alltså.

Men jag ska ändå ta ansats i VT:s ledare, där kommunalförbund beskrivs som något dåligt, "inte bra för grundtryggheten". "jätteorganisationer otroligt långt borta", "byråkratiska förbättringar" och en "samhällssoppa som klumpar sig". "Knappast tryggt för gamla Agda i Knäckebröhult" summerar ledaren.

Jag tror mycket av okunnigheten om just samarbete i Kommunalförbund bottnar i Vimmerbys historiska oförmåga att samarbeta med andra. Åtminstone har detta varit utifrånperspektivet. Man hör det när man pratar med andra politiker runt Vimmerby. Infrastrukturkansliet för Stångådalsbanan har varit undantaget, och vi ser vad det samarbetet har inneburit. Vi har lyft upp banans behov på agendan.
"Själv är bäste dräng" och "...det här klarar vi själva" har varit förhärskande genom åren, trots att samhället i övrigt har gått mot ökat samarbete.
Att lokaltidningens ledare håller den fanan högt bidrar givetvis inte till samarbete - samtidigt förstår ju alla att tidningen skulle vara den förste att klaga om kommunen saknade pengar till nån service, nån satsning, nån investering.
Dagens politiska ledning i Vimmerby söker samarbete med andra för att kunna klara service och grundtrygghet. Därmed inte sagt att det samarbetet ska sträcka sig till Skåne och Malmö (Sydsvensk region säger vi samfällt nej till), utan utövas i huvudsak i en geografiskt begränsad region eftersom inte mer behövs just nu.
Hultsfreds samarbete med Högsby kring gata/park resulterade i en kommunal besparing på 4-6 Mnkr första året. Och ingen klagade varken på snöröjning eller gräsklippning. "Agda" kände sig definitivt inte otrygg. Tvärtom. Nu såg hon att två kommuners sammanslagna resurser skapade en ökad trygghet.

Grannkommunerna Ydre och Kinda samt deras grannar Åtvidaberg, Ödeshög och Boxholm gick för ett antal år sedan samman i ett kommunalförbund om en gemensam IT-förvaltning. Det har inneburit att dessa, jämfört med Vimmerby, små kommuner har avsevärt bättre bredbandsförbindelse och fiberutbyggnad än Vimmerby.
Medan "Agda" i Vimmerby får ta bussen in till stan för att göra ett bankärende så kan hennes syster i de fem IT-Sam kommunerna sitta hemma med bra uppkoppling.
Otryggt? Vem är det egentligen som är otrygg...?
Kommunalförbundet står under kommunallagen, precis som Barn- och Utbildningsnämnden, Socialnämnden, Kultur och Fritidsnämnden med flera nämnder. De fungerar på precis samma sätt. Men IT är så komplext, gäller alla människor och galloperar i utveckling, att här finns fördelar med att dela investeringar och kompetens med andra.
Därav ett förbund mellan kommuner.

Om vi tar IT-Sam, som är det kommunalförbund Vimmerby är med i, så kan jag bidra med följande:
År 2009 hade kommunerna inga accesspunkter för trådlös kommunikation. Tillsammans byggde man upp 373 stycken de kommande två åren.
Fram till Vimmerbys inträde hade 415 landsbygdshushåll anslutits till fibernät i kommunerna.
Hitills under 2012 har IT-Sams servicedesk hanterat 14.724 ärende och VT:s ledare beskriver att man vill ha IT-teknikern så nära att man kan skrika "Jonas, kom!" när nåt är fel.
Gissar att den gode tidningsägaren Bengt Ingmarsson då får anställa minst tio "Jonas" om man ska klara allt som kan uppstå kring IT. (Har VT verkligen ingen extern systemtekniker, nån extern nätverkstekniker - klarar man allt själva så tycker jag man ska vara rädd om "Jonas".)

IT-Sam klarar sitt själva, just för att vi gått samman om att anställa kompetenser.
Fick alla felanmälningar, 14.724, som ringde in från kommunerna hjälp?
Resultat: 41% fick hjälp inom en timme, 55% fick hjälp samma dag, 71 % inom tre dagar och inom en vecka var 79 % av felen hjälpta.
De här siffrorna är inte IT-Sam nöjda med. Det måste bli mycket bättre. Men när kundstocken utökades med 30 %, då Vimmerby anslöt sig, uppstår inköringsproblem.
Innan Vimmerbys inträde hade man 70% av ärendena lösta inom 1 (en) dag.
Vimmerby, vars datapark är eftersatt och vars tekniska miljö inte harmonierar med IT-Sams, har tagit en hel del resurser. Därav också som sagt inkörningsproblem.
2013 räknar med med att Vimmerby ska vara en integrerad och harmoniserad del av IT-Sam.
Jag tror att då kommer vi att få se en rejäl utväxling av samarbetet!

Får jag avslutningsvis beskriva nyttigheterna med kommunalförbundet, i detta fall IT-Sam, ur ett kundperspektiv:
Information: webb-sidor, e-tjänster och intranät har förbättrats och kommer att förbättras.
Personal: Nytt administrativt system ska förenkla och göra administrationen kring personal effektivare.
Barn- och Utbildning: Moderaterna i Vimmerby vill ge elever en egen dator, s.k. 1-1-dator. I övriga IT-Samkommuner finns det från högstadiet, i Vimmerby från gymnasiet. Genom IT-Sam så kommer skolan åt en helt annan mängd programnvaror till delade kostnader. Den virtuella skolan kan bli verklighet, vi får möjlighet att konkurrera på lika villkor med andra skolkommuner.
Kommunsekreterare: Ett nytt informations- och ärendehanteringssystem ska dra ned kostnaderna. Bland annat läsplattor till politikerna. Stora belopp i papper och porto sparas.
Socialen, individ och familjeomsorgen: Nytt verksamhetssystem som kommer att effektivsera och spara kostnader. IT-Sam är en unik kompetens här som kommer att hjälpa oss mycket.
Inköp: Genom att gemensamt handla upp  kopiatorer, scannrar och annan hårdvara så sparar medlemskommunerna stora belopp.
Elevhälsa: Genom IT-Sam har skolsköterskor i kommunerna pratat sig samman och beställt ett verksamhetssystem gemensamt för samtliga, sparar tid och ökar kvalitén.
Allmänt nätverkande: På alla nivåer kan kommunens medarbetare prata sig samman med andra, genom IT-Sams initiativ på det tekniska området. Det utvecvklar och driver alla framåt.

Framtidsfrågorna ligger på ökad effektivisering i det digitala samhället för att öka tryggheten för Agda i Knäckebrohult. IT-Sam är det digitala hjärtat för medlemnskommunerna och är samhället i övrigt digitalt kan inte Vimmebry kommun agera somvi vore ett eget ö-rike, skiljt från övriga.
Genom IT-Sam får förvaltningarna fokus på effektivseringar genom ITinvesteringar.
Ta bara Trygghetslarmet. Jag satte på min 93-åriga mors trygghetslarm i går lördag, bara för att se om det fungerade. Och det gjorde det. En dam i Skellefteå frågade i högtalaren: "Hur är det, Rosa?". Nu var det ju bara jag, men jag blev glad över att det fungerade.

För mig står IT-Sam för trygghet. Jag känner mig mer trygg inför den digitala framtiden nu, än tidigare. Jag är väldigt glad över att vi i Vimmerby anslutit oss och på allvar nu öppnar upp för samarbeten mellan våra nära grannar. Här har vi ju faktiskt chansen att skapa en egen region, med Vimmerby i centrum. Inte alltid så rund, men ändock med samarbeten nära.
Det kommer fortfarande att vara saker som inte fungerar. precis som den i sak enkla kundvagnen på ICA, som trots att den ska ta en femma ändå inte tar emot en femma...
"Lagen om alltings jävlighet" kommer alltid att existera, precis som "shit happens...".
Är vi fortfarande prestigelösa, beredda att ändra, beredda att putsa och finjustera - ja, då har vi en ljus framtid i samarbetskommunen Vimmerby!

Fiberutbyggnaden viktig i Vimmerby

Hej igen!

Tillbaka till kommunalrådsbloggen efter fyra veckor obruten semester. Det ni!

Hade en så skön semester att jag glömde koden till stadshuset första arbetsdagen och fick ringa in för att de skulle komma och öppna åt mig... :-)

Bloggandet har fått vila, till viss del ofrivilligt.

Dels har jag ebarmligt dålig uppkoppling vid sommarstugan; så här dåligt var det inte förra året men i år har det ibland varit omöjligt att ens få tillgång till nät. Och 4G lyser med sin frånvaro...

Dels har jag haft problem att hitta min blogg sedan Blogger gjort om designen.

Men nu är jag igång igen och återkommer varje söndag.

Nu ska det handla om IT-infrastruktrplanen. Vi hade vårt första möte i fredags och nytt möte kommande fredag.

Här följer ett inlägg (i sin helhet, VT hade redigerat det som fanns där) som jag publicerade i Vimmerby Tidning i veckan:

När jag tillträdde ordförandeposten i kommunstyrelsen i Vimmerby i januari 2011 fanns det ingen bredbandsdiskussion i kommunen.

Regionförbundet och kommunen ansåg, liksom uppenbarligen företagen, att ADSL var tillräckligt bra.

På våren uppvaktades kommunstyrelsens presidie av Telia (Skanova), som ansåg att fiber inte var lösningen utan trådlös 4G-teknik, d.v.s. en mottagare med adapter på varje röd stuga.

När jag sedan väckte bredbandsfrågan i en artikel i Vimmerby Tidning, bredbandsbehovet var ett av motiven för att gå in i erfarenhetstunga ITSAM, kom svaret att  Vimmerbys 20-miljonerssatsning på ADSL skulle räcka.

Nu säger man att det marknadsägda stomnät som finns kommer att räcka. Jag tvivlar starkt på det.

Jag har som tidigare VD i kommunikationsbranschen burit med mig bredbandsfrågor sedan början av 1990-talet. Jag har sett hur behovet hela tiden ökat, och hur vi i IT-tunga Roxx-gruppen fick arbeta för att få nödvändiga investeringar i bredband. Allt för att klara den dagliga verksamheten med tunga filer via nätet. Utvecklingen har hela tiden överträffat alla våra prognoser och gissningar. Det vi trodde var ”max” är idag inte ens golvet på skalan…

På Vimmerby kommun var världen annorlunda; här fanns inte insikten, varken hos politiker eller tjänstemän.

Jag skrev förra sommaren att jag satt vid mitt sommarställe i Solnebo och hade svårigheter att läsa mail. Denna sommar har jag inte ens lyckats koppla upp mig…

Medborgarna i kommunen kan vara säkra på att bredbandsfrågan är högprioriterad för moderaterna.

Kommunstyrelsen har utsett en arbetsgrupp där jag är ordförande. Arbetsgruppen ska arbeta fram det slutliga förslaget till kommunalt IT-infrastrukturprogram.

I praktiken finns programmet redan framme och det vi ska hantera är snarare tidsplaner, turordningar, finansiering etc.

Jag har kallat till första mötet och jag har förhoppningar om att kommunfullmäktige kan anta programmet i september.

Det finns givetvis skilda åsikter om hur vi ska gå tillväga. Man kan konstatera att Kalmar län inte fått del av statens pengar i samma utsträckning som Östergötland.

När vi nu är aktiva i Vimmerby, genom ITSAM, vill man att vi ska vänta in varandra i länet och gå samlat.

PTS, Post och Telestyrelsen, som administrerar bidragen, har nu ändrat strategi och vill jämnare fördela pengarna. Oavsett vilket; nya statliga pengar behövs om Vimmerby ska komma ifatt.

Jag anser att fiberutbyggnaden i högsta grad är en demokratisk fråga.

Känner vi ”marknaden” rätt vill marknaden ha lönsamma områden/linjer där många hushåll finns samlade. I Linköping finns exempel på att man nekat engagemang för byar med upp till 500 hushåll. Stämmer det är det inta många samhällen i Vimmerby kommun som kvalificerar sig.

Då kan det bli så galet att marknaden tar godbitarna, de hushållstäta näten, och kommunen får landsbygden, de hushållsglesa näten.

Det är en fördelning jag motsätter mig.

Jag låter gärna marknaden komma in men vill man inte ansluta de hushållsglesa näten på landsbygden, så måste kommunen äga några hushållstäta nät för att skapa överskott i investeringen.

Kommunen bör äga nät rika på hushåll, för att subventionera nät fattiga på hushåll (landsbygden).

Eller med andra ord: nät i centralorten finansierar nät på landsbygden.

Därför är det för mig inte självklart att ”marknaden” ska ta all nätutbyggnad i kommunen eftersom jag tror att landsbygdens folk då blir utan fiber.

Man hänvisas till 4G, vilket ändå kan bli fallet för de som bor riktigt ensamt.

När vi kommer till prioriteringar anser jag att vi ska titta från fall till fall. Mönsterås kommun äger hela sitt nät, andra kommuner har sina nät i sina elbolag. Vimmerby Energi & Miljö har många meter tomrör nedgrävt; ska vi skänka bort dessa till ”marknaden”?

Vimmerby kommun måste se affärsmässigt, men också demokratiskt, på fiberutbyggnaden och jag hoppas att den politiska diskussionen nu ska leda till att vi kommer igång och konsekvent kan budgetera enligt en handlingsplan.

Jag är glad att insikten om fiberutbyggnaden nu nått brett i det politiska leden, och är hoppfull inför fortsättningen.