Pyser in lite luft i detta informationsvacum

Ibland tycker man sig märka ett informationsvacum bland invånarna.

Informationsvacum resulterar nästan alltid i rykten.

Dels på sociala medier, dels på stan.

Rykten kan bland annat handla om att vi betalar 35 kronor i sekunden i ränta, vilket är en överdrift med ungefär 34 kronor. Rykten kan också handla om att vi inte upphandlar som vi ska. Vilket vi gör, mig veterligen.

Ett effektivt sätt att motverka rykten är att öka på informationen. Både kommunchefen och jag har bloggar vi skriver varje vecka där vi försöker informera. Lägg därtill en hemsida som uppdateras ofta. Vi har också ett digitalt nyhetsbrev till det lokala näringslivet, vilket vi kanske ska ge ut lite oftare.

Kommunens räntor på  kom det att handla om förra söndagen. Jag ska komplettera lite. Enligt årsredovisningen 2012 ligger de långfristiga lånen på 699 Mnkr och de kortfristiga på 184,5. Mer lån togs upp 2013 och ytterligare lån – samt amorteringar – planeras ända till 2018 då vi ligger i slutspurten på fibersatsningen.

Vad har vi då för tillgångar som vi gemensamt äger?

Aktierna i Vimmerby Energi & Miljö, som ägs av kommunens moderbolag Vimmerby Kommuns Förvaltnings AB, är bokförda till 129,8 Mnkr.

Vad tror ni värdet kan vara på VEMAB, exklusive kraftvärmeverket? 2013 tror jag man redovisade en vinst på 11 Mnkr. Hela Vimmerby Energis elnät samt fjärrvärmenät tror jag skulle betinga ett avsevärt värde.

Nya Kraftvärmeverket kostar drygt 400 Mnkr och har ett bokfört försäljningsvärde på 216,6 Mnkr. Så småningom, i full drift och med den kundstock man har, kommer också den investeringen att ge en rejäl avkastning till kommunkoncernen. Bland annat ska 25 procent av Vimmerbys elbehov produceras där.

Vimarhems bostadsbestånd är intressant. Vi har inget marknadsvärde där, utan endast ett bokfört värde på 343,5 Mnkr (2012).

Frågan är då – vad bjuder marknaden för hela gamla Vimarhem, byggdes på 1950-talet.? Hela Norrgården, Sörgården och Bullerbyn (byggdes på 70-talet) plus en rad andra fastigheter? Jag tror vi har ett marknadsvärde överstigande det bokförda värdet.

Det är intressant att man på 1950-talet, när gamla Vimarhem, Stjärnhusen och Capella byggdes att man tyckte det var ett riktigt ”stolleprov”. Vem skulle ha råd att bo i dessa nya, dyra lägenheter? Och en del flyttade till och med därifrån och byggde på 1950-60-talet egna villor i kvarteret mellan Folkhögskolan och gamla Vimarhem och för all del också upp mot vattentornet. Hur kunde man ha råd att köpa en villa för 55.000-65.000 kronor?  Vanvettigt!

Samma på 1970-talet, vanvettigt att bygga Norrgården, Sörgården och Bullerbyn.

Idag är det villaägarnas stor sparkapital - och Vimarhems flerfamiljshus likaså.

I alla tider måste man investera, annars utvecklas inte samhället. Investeringsunderskottet i Vimmerby har tagits ifatt denna mandatperiod, Vimarhem har varit bra på att bygga flerfamiljshus kontinuerligt, och villatomter har funnits och bebyggts  –  däremot äldreboende, trygghetsboende, industrimark etc.  har legat efter. Det tar vi ifatt nu.

Kommunen har ett eget fastighetsbestånd, egen industrimark  och egen skogsmark  som har ett bokfört värde på 570 Mnkr.

Kommunens reningsverk är bara bokfört till 42 Mnkr men det vet vi kostar 300-400 Mnkr att ersöätta med ett nytt.

Den fiber som redan är dragen är värd 7,6 Mnkr, Här ska ytterligare investeras och enligt kalkylerna och prognoserna ska vi börja få avkastning  om 17-18 år. I marken ligger kanalisation för fiber värderad enligt nyanläggning till kanske 15-20 Mnkr.

Sammantaget har vi Vimmerbybor stora  tillgång ar som avkastar till oss. Bara bokförda värden är omkring 1,2  miljarder enligt 2012 års sammanställning (2013 inte klar ännu).

Vi diskuterar gärna lån och tillgångar i kommunen. Likt alla generationer förfasas vi när vi ska betala – 10-20 år senare säger vi, vilken tur att vi gjorde det, hur hade det sett ut annars?

En diskussion som jag tycker har högre prioritet är; vad har vi investerat i? Är det operahus, arenor, lyx och flärd? Eller nyttigheter som ingår i kommunens kärnleveranser?

Har vi lånat i tider med dyr ränta, byggt i högkonjunktur till dyra anbud? Nej, tvärtom.

Har vi lånat pengar till drift? Eller har vi en effektiv välbudgeterad drift som ger överskott till att amortera våra nödvändiga lån med? Nej, vi har denna mandatperiod skapat överskott med, inkl 2013, i runda slängar 90 Mnkr. Vi lånar inte till driften, vi lånar till kapitalinvestering i gymnasium, förskola, äldreboende, industrimark, fiber till landsbygden och tätorterna.

Jag hoppas att detta resonemang kan pysa in luft i det informationsvacum som kanske rått i denna fråga.

Frågor och svar i mataffären...

När jag går i mataffären och handlar förstår jag hur många frågor det finns i luften.

Frågor som ställs på arbetsplatsen, på sociala medier, vid kaffekopparna.
Och faktiskt, det är en av veckans höjdpunkter att sen fredagseftermiddag gå i mataffären: dels gillar jag att gå runt i en mataffär och fundera på olika inköp och dels träffar jag så mycket folk och får stämningsbilder direkt från verkligheten.

Här är lite frågor och svar på sånt som engagerar just nu.

Fråga: Fick inte Vimmerby löfte att få prisceremonin när ALMA-priset instiftades?

Svar: Nja, enligt min granne Bengt Johansson (förre kommunalrådet)  begärde Vimmerby att både få tillkännagivandet och prisceremonin när man diskuterade hur det hela skulle läggas upp. Då sa man från Kulturrådet i Stockholm att priset, det ville man gärna dela ut i Stockholm men själva tllkännagivandet kunde gott ske i Vimmerby. Nu står man inte för det längre men vi ska fortsätta protestera.

Fråga: Blir det byggt på Ceos och Krönsmon?

Svar: Ja, med tiden. Kommunen kan inte vara utan industrimark, lika lite som tomtmark. Vi bygger just nu upp en framförhållning för kanske 15-20 år både vad gäller företagstomter som villatomter. Östra Ceos börjar Holmströms Bil bygga på i vår och vi hoppas att det ska lösgöras fler avtal, eftersom vi för flera diskussioner nu. På Krönsmon likaså, skulle inte förvåna mig om vi har ett avtal om byggnation där med i vinter. Spännande att se vad det blir av Holmströms nuvarande lokaler. Ligger ju väldigt strategiskt vid Vimmerbyallén.

Fråga: Kommer turbulensen på IT-Sam att försena fiberbygget i Vimmerby?

Svar: Troligen inte, men det är pressat för IT-Sam just nu. ”Vimmerbyfibergruppen” på IT Sam består just nu bara av en administratör. Två projektledare ska in och intervjuerna har påbörjats. Det kan ta några månader innan de är tillsatta. Byalagen har man dock kontaktperson till i Anette Blomqvist på Itsam. Och Lillemor Axelsson svarar på fiberfrågor allmänt.  De byggnationer som pågår fortsätter som vanligt. Det är mest själva försäljningsarbetet som blir lidande när vi inte har projektledare på fältet igång.

Fråga: Kan kommunen göra något åt alla tomma affärslokaler i stan?

Svar: Nej, inte nu direkt. Men vi kan medverka om marknaden vill. Som läsaren kanske vet har jag en rad ”kafferep” på stadshuset sedan en tid tillbaka. Har bland annat träffat restaurangern och caféer och också handeln (runt 25 handlare kom!)  på kaffe med dopp i stadshusets cafeteria. Nu är det dags att möta fastighetsägarna och jag hoppas vi kan diskutera oss fram till några idéer och att jag får lyssna in hur de ser på saken. På Lilla Torg i Malmö har man klätt in tomma skyltfönster med större skyltar som visar varufyllda skyltfönster, så det inte ser tomt ut. Det är väl en idé för Vimmerby också i väntan på nya hyresgäster. Det vi jagar just nu, tillsammans med fastighetsägare och handeln,  är pengar till en verksamhetsledare för handeln.

Fråga: Vad är roligast i politiken?

Svar: Mest av allt stadsplanering. Därför är det extra kul nu när vi har en översiktsplan på gång. Den ska visa hur Vimmerby ska se ut om 20 år. För mig är det julafton när jag får vara med och påverka hur min hemstad ska formas, med bostäder, handel, cykelleder, parker. Hoppas att du också engagerar dig – du får många möjligheter att påverka när översiktsplanen (ÖP) ska ut på bred remiss i samhället.
Men det är också mycket tillfredsställande när allt arbete går i lås; äldreboendet på Circusplatsen, Lundens nya förskola, fiberutbyggnaden exempelvis.

Fråga: När får vi veta vilka politiker som står på valsedlarna?

Svar: Just nu pågår nomineringsprocesserna i partierna . Kommande helg ska mitt parti, moderaterna, rösta fram namnen på både landstingslistan och riksdagslistan. Först senare kommer kommunlistan. Moderaternas ska vara färdig för tryck i februari månad.
Vill du engagera dig? Jag tycker det är viktigt, oavsett vilket parti du väljer. Vi behöver dig i det politiska livet i Vimmerby och till vilket parti du än går är du välkommen att engagera dig för den samhällsutveckling du vill ha. Ä
r det inte ett underbart land? Där vi kan direkt påverka genom ett personligt engagemang. Både detta faktum, och att folk vill engagera sig, ska vi vara rädda om.

Ha en bra vecka!

 

Micaels kafferep fortsätter...

Handeln i Vimmerby fick pengar av Destinationsprojektet Vimmerby med Omnejd för att bland annat se till att hålla butikerna kvällsöppna på sommaren.

I  somras prövade man för första gången, och enligt de besked kommunens näringslivskontor fått så var det lyckat. Flera handlare redovisade detta.

På tisdag kväll fortsätter jag ”Micaels kafferep” i stadshuset med att träffa just handlarna.
Jag tror det är ett femtontal som anmält sin närvaro till näringslivskontorets carina.osth@vimmerby.se och hon tar emot anmälningar även måndag om fler handlare vill delta.
Mitt kafferep är en två timmar lång dialog runt en kopp kaffe. Denna gång med handlarna  som en part och kommunala tjänstemän som en annan. Själv är jag lite av en moderator och lyssnar in diskussionen.

Först ut på ”Micaels kafferep” var för några veckor sedan stans krogar, restauranger och caféer. De flesta hade hörsamma inb judan och vi hade en meningsfull diskussion tillsammans med kommunala tjänstemän från byggnadskontoret, miljökontoret, alkoholhandläggningen och näringslivskontoret.

Det kändes mycket bra och diskussionen bidrog till ett närmande och en ökad förståelse för varandras verksamheter, tyckte Linda från Ronja och Annie från Brygghuset då vi samtalade vid cykelparkeringen strax efter mötet.
När vi nu träffar handlarna är det ännu fler på kafferepet. Från kommunen har jag bjudit in planarkitekten, stadsarkitekten (som inte kommer, är på semester tyvärr), miljö- och byggnadschefen, samhällsbyggnadschefen, trafikingenjören och även näringslivskontoret. Jag tror att alla de jag räknat upp kommer.
Handlarna ställer upp mangrant vilket visar vilket intresse det finns att arbeta tillsammans med kommunen för att få en fungerande handel i handelsstaden Vimmerby.
Jag är säker på att vi kan ta en rad frågor framåt vid mötet.

Planerade kafferep framöver är bland annat ett med lokala matproducenter och LRF, som Åke Hammarskiöld i Tuna ska hjälpa mig plocka fram en inbjudningslista till. Jag vill gärna lyssna in hur man tänker kring logistik och försäljning; kan kommunen bli en aktiv köpare av lokala produkter? Finns de volymerna?

Men först ska vi bjuda in fastighetsägare i centralorten. Med ledning av anteckningarna från kafferepet med handlarna, har vi en hel del frågor att ställa till fastighetsägarna och föra en dialog kring.
I Västervik sägs det att cityhandeln har samma problem som i Vimmerby, med en minskad mängd kunder. Däremot är fastighetsägarna i Västervik aktiva och det hjälper mycket.
Vi behöver få ett namn och ett ansikte på Vimmerbys olika fastighetsägare med butikslokaler för att därefter kunna kroka arm och arbeta tillsammans.
Fler kafferep i stadshusets cafeteria ska jag bjuda in till med tacksam hjälp av kommunens näringslivskontor.

Med olika former av arrangemang; morgonsoffan, företagarnas möten, besöksnäringens förening och kafferepen ska vi öka dialogen och engagera fler i vårt gemensamma arbete mot en allt attraktivare stad och kommun.
Till nytta för alla.

Kan Vimmerby på nytt bli regionalt nöjescentrum?

Utelivet i Vimmerby var på tapeten i somras.
Hotell Ronjas Clubben blev en succe' publikt. Stor debatt följde av att kommunens miljöförvaltning ville stänga uteserveringen klockan 24 på grund av klagomål på ljudnivån.
Vi kan lägga den debatten åt sidan då jag tror att dialogen är bättre idag och att man hittar samförstånd till nästa sommar.
Men debatten gav anledning till en annan tanke; fungerar utelivet i Vimmerby kommun?
Ungdomar klagar på att det inte finns någonstans att roa sig, och Linda Carlsson på Ronja sa att hon såg ett behov att fylla.
Idag, till skillnad från igår, tar heller inte ungdomarna initiativ till egna arrangemang på samma sätt som förr; jämför Club Focus i Vimmerby på 1960-talet, Musik och kulturforum på 70-talet och Rockparty i Hultsfred på 90-talet. Idag finns ingen sådad samlande förening.

Framtidskommissionen har sin sin skrift "500 texter om framtidens..." ett avsnitt om ungas röster. Här finns sådant som att gymnasiet ska innehålla praktik med sikte på jobb, bostäder för unga, säkra cykelbanor, solceller, komposter, fritt internet - och rikare nöjesliv, kulturliv, mysiga cafeer och mötesplatser.
Utelivet är viktigt för unga människor. Det innehåller deras mötesplatser.
Sälvklart måste marknaden klara just cafeer, restaurang och klubbar av olika slag. Problemet blir när småstaden inte orkar uppbringa ett tilräckligt stort underlag. Därför måste alla satsningar ta sikte på ett regionalt underlag. Som Metropol i Hultsfred och som jag också tror, Ronjas eventuella nya satsning.
Det handlar till väldigt stor del att få bra entreprenörer att satsa, och att vilja satsa. Här måste vi som kommun kunna fungera som en stödjande partner, inte bara som en bevakande eller tillståndsgivande partner.

En fundering som jag haft, sedan jag i somras såg Brolles show i folkparken i Valdemarsvik; kan man inte få fart på folkparkslivet i kommunen?
Var finns den Folkets Park eller den bygdegård som vill satsa på dansbana utomhus och inomhus, tombola och lottstånd, kaffe, mat och dryck och erbjuda en helkväll för flera generationer?
För så såg det ut i Valdermarsvik, både unga och medelålders var där och roade sig gemensamt.
En gedigen Folkets Park, varför inte i Vimmerby, skulle kunna passa väl in i vårt varumärke som en liten, vacker, gästvänlig och gemyntlig stad.
Gullringens GoIF håller liv i både Örsåsa och Nöjespumpen och det är lovvärt. De har sin publik och visar också att dansband fortfarande fungerar.
Kan fler satsa? Det ena utesluter inte det andra; Ronjas Clubben, Örsåsa, Pumpen, Folkets park, någon bygdegård som kan köra igång igen som förr, Stadshotellets Kruses Källare...
Finns det entreprenörer som på nytt kan forma Vimmerby till ett regionalt nöjescentrum, som det en gång var?
Ett är klart; på sommaren är vi så många människor här att underlag borde finnas de månaderna.

Vi är nöjda med det vi gjort, med långt ifrån färdiga...

I veckan har planberedningen haft sammanträde. Planberedningen består av miljö och byggnadsnämndens samt kommunstyrelsens presidium.
Vi hade besök av vår nya planarkitekt Regina Laine, som kommer från Västerviks kommun.
Hennes uppdrag från nu och fram till vårdagarna är att skapa en fördjupad översiktsplan, (FÖP) för Vimmerby centralort samt med tematiserade delar (uppdatering) av ÖP:n från 2007 som fokuserade på landsbygden.
Med den nya FÖP;en blir översiktsplanen nu komplett och aktuell.
Hon nämnde i sin föredragning att hon helst vill se 20 år framåt. Det är bra.
En ÖP ska egentligen göras varje mandatperiod men genom att blicka långt fram får man en systematik och ett antal vägledande målbilder som är till stor hjälp.
Man kan säga att vi ser 20-årsperspektivet lite suddigt och 4-årsperspektivet skarpt. Vår två-åriga investeringsbudget blir därmed superskarp.

För mig är ”Vackra Vimmerby kommun” en hjärtefråga. Vi måste i den nya ÖP:n få fram konkreta planer på hur vi ska kunna öka attraktionskraften både visuellt och funktionellt i vår kommun.

Vi moderater hade många "hjärtefrågor" när vi tillträdde kommunledningen och flertalet ordförandeposter i nämnder och styrelser1 januari 2011.

-          En driftekonomi som lämnar överskott till investeringar. 2011 och 2012 nådde vi de målen med råge.

-          Skolan, vi skulle ta krafttag för att åstadkomma bättre resultat och sikta på att vara den bästa i landet 2017. Eftersom skolresultaten presenteras med en viss eftersläpning kan man bara ha en känsla ännu och den är positiv. Mycket pekar mot att vi är på rätt väg.

-          Maten i omsorg och skola. Vi ville laga maten på plats och det beslutet är på väg att genomföras.

-          Nytt omsorgsboende. Det har just börjat byggas.

-          Öka kapaciteten inom förskolan med en ny större förskola så att barackerna kunde tas bort. Lundens förskola invigs nu i september.

-          Industri och handel hade ingen färdig mark att bygga på. Vi har inte bara ordnat detaljplanerna, vi har också färdigställt två nya industriområden.

-          Flera tomtområden att välja på; nya villaområden planläggs (visserligen är något överklagat) och det skapar förutsättningar för att unga familjer kan skaffa sig egen bostad. Här vill vi fortsätta och utöka det strandnära boendet. I Storebro, vid Gissen, är vi nära nu när är privat entreprenör vill iordningställa ett villaområde.

-          Vi behöver bättre kommunikationer. Rv 40 får både högre standard och bättre turtäthet vad avser KLT-bussar Västervik – Vimmerby - Hultsfred. Den arbetspendeln har slagit mycket väl ut.

-          En bättre robust Stångådalsbana. Här har vi drivit på arbetet och idag ligger förslag på upprustning framme. Personligen arbetar jag också för att någon annan än Veolia ska få entreprenaden när nya offerter utvärderas. Veolia har haft för många inställda tåg, bäst vore om SJ fick entreprenaden då vi då skulle få bättre samkörning med exempelvis tågen på stambanan.

-          Vimmerby kommer att få 1000 fler pensionärer 2030 än idag. Vi behöver ett Trygghetsboende. Där har vi drivit på hårt i frågan med hjälp av Kristdemokraterna och nu ser det ut som vi äntligen får en diskussion om vårt bostadsföretag Vimarhem ska bygga, eller vår fastighetsavdelning. Vimarhem har år efter år inte lyssnat på kraven från bland annat pensionärsföreningarna om Trygghetsboende, men nu trycker vi på, främst från (m) och (kd). Från moderat håll ser vi gärna också privata byggherrar i dessa diskussioner och där driver vi också på, just nu i samtal med lokala entreprenörer.

-          Moderaterna kommer att driva på viktiga reinvesteringar i ungas miljöer i Vimmerby; skola och idrottsanläggningar. Mer pengar måste in i reinvesteringar i Astrid Lindgrens skola och Vimarskolan, men också  i Idrottshallen i form av en utbyggnad.

-           Landsbygdspolitiken; moderaterna har varit hårt drivande i fiberfrågan med ett starkt kommunalt ansvar för investeringen, som öppnar upp för att hushållen konkurrensneutralt ska kunna välja innehållsleverantör. Vi fick med oss flera andra partier i fiberfrågan (precis som i matfrågan inom omsorgen och skolan) och idag är fiberinvesteringen igång. Det möjliggör fortsatt verksamheten på landsbygden, både för företag, lantbruksföretag och permanent- och/eller fritidsbosatta.  Just fiberfrågan avgjordes till visst del av inträde i kommunalförbundet IT-Sam och också i det fallet drev vi fram det beslutsunderlag som fullmäktige behövde.
 

Arbetet med att utveckla och modernisera Vimmerby kommun sker inte bara genom politiska initiativ, utan också från ledningsgruppen med kommunchefen i spetsen. Här har man målmedvetet och energiskt arbetat fram mot delmål efter delmål, och idag har samarbeten verkställts och förvaltningar effektiviserats så att vi är färre kommunanställda idag än 2010 som in facto gör mer. Effektiviseringsarbetet fortgår, inte minst på IT-sidan. Vi stödjer också till fullo ledningsgruppens satsning på välutbildade chefer och på att skapa en attraktiv arbetsplats.
Också omorganisationer har lett till större möjligheter att bli effektivare då ”gata” har lagts på Vimmerby Gatuproduktion AB och ”park” på Kultur- och Fritid som möjliggör närmare samarbete med föreningslivet.

Vi är nöjda, men långt ifrån färdiga. Vi moderater vill åstadkomma än fler förbättringar.
Vi är nöjda med vad vi åstadkommit i Alliansen hittills och personligen ser jag att målen vi moderater, som största parti i Alliansen, lagt för mandatperioden håller på att nås ett efter ett.
Jag ser också att de frågor våra vänner kristdemokrater, folkpartister och centerpartister drivit tillfört mycket och också skapat ett antal bra kompromisser. Jag kan för stunden inte minnas någon större fråga där vi inte slutligen kunnat enas.

Ett stort arbete görs i Socialnämnden, som under perioden fått ansvar för både äldreomsorg och individ- och familjeomsorg. Det är vår i särklass störta verksamhet nu, och också den verksamhet som haft det jobbigast budgetmässigt. Det försöker vi rätta till från och med kommande budgetperiod samtidigt som vi sättger in förebyggande åtgärder för att nå bättre resultat till mindre kostnader.
Men vi är inte färdiga! Vi brottas fortfarande med en stor ungdomsarbetslöshet, med stora sociala kostnader, med utflyttning och därmed minskat skatteunderlag, med en tjänstesektor som behölver bli större och inte minst, med problem i vårt reningsverk som sysselsätter stora resurser just nu.
Jag tror väldigt mycket på den nya Arbetsmarknadsenheten, där en ny samordnare ska börja arbeta nu. Jag återkommer till detta längre fram, men jag känner stor tillit till att den får en stark påverkan på vår framgång.
Jag kommer också att återkomma när det gäller arbetena vid Reningsverket under hösten.

 

Byggjobben många i Vimmerby

Det är mycket på spåret i Vimmerby kommun nu!

Kommunens största bygge genom tiderna, nya Kraftvärmeverket på Tallholmen för kanske 400 Mnkr, är på gång och en uppgift säger att det som mest kommer att vara 160 personer som en och samma dag jobbar på bygget. Enormt!

Nu är inte alla från kommunen ;-)…men många är det. Det är väl kännt att byggnation drar igång en kedja av jobb, väldigt många på orten där bygget genomförs. Hantverkare och små entreprenörer inom sektorn kommer att ha fullt upp 18 månader framåt.

Ett annat bygge som hjälper till är ännu ett kommunalt bygge, äldreboendet i kv Senioren. Som mest kommer det att sysselsätta, sägs det, 70 personer en och samma dag.

En annan typ av bygge än kraftvärmeverket och här behövs det ju också möbler, gardiner och en hel del bohag så det bygget bidrar säkert också till handeln.
Byggena tillsammans med markberedning på industriområden har lett till många arbetstimmar inom entreprenadsektorn.
Hur ser det ut framåt?

Ja, får jag gissa tror jag Astrid Lindgrens Värld ligger lågt kommande vinter. Jag har i varje fall inte hört något om en förestående nybyggnation 2014. Styrelsen lär vara upptagen med att hitta en ny VD efter Mikael Ahlerup som ska på nya uppdrag. Och man har ju också genomfört tre stora byggnationer för totalt nära 200 Mnkr i kommunen. Det är en fantastisk vitamininjektion med privata medel i vår kommun.

Vimarhem vet vi planerar en byggnation i kv Pistolsmeden, som nu är stoppad i avvaktan på politiska beslut om trygghetsboende. Men nån form av bygge kommer också där.
Vi vet också att Vimarhem behöver ersätta gruppboendet på Näs på sikt. Den frågan ska behandlas kommande kommunstyrelse och sannolikt uppdrag kommunstyrelsen till Vimarhem att uppföra ett nytt gruppboende som ska ersätta Näs.

Näs bygger också Astrid Lindgrens Trädgårdar, där 10 Mnkr kommer att investeras i en första etapp. Det är ett bygge jag tror blir uppmärksammat nationellt.

En rad privata aktörer, företag,  har kontaktat mig under sommaren med friska planer. Jag tror att vintern och våren kommer att innehålla åtminstone beslut om nya privata byggnationer.
En som redan är igång är Magnus Frodig som dels byggt sin dröm, ett museum/ en utställning om världens motorcrosscyklar och dess förare. Kommer att bli ett intressant nytt besöksmål i kommunen.
Magnus bolag köpte också Odal-ladan där en nybyggnation och ännu en satsning ska ske.
Vimmerby IF ska få en byggnad vid Ceosvallens Arena och där kommer också en rondell att byggas med början i mars 2014.

Destinationspengarna kommer också att innebära att privata investeringar görs inom besöksnäringen.
En del projekt är under diskussion både på Krönsmons och Östra Ceos industriområde.
Fiberutbyggnaden åren framöver kommer att skapa en del jobb, framförallt grävjobb.
Vi vet ju också att det går bra för vår livsmedelsindustri nu; Åbro, Arla, frödinge och Håkans Glada Utegrisar.
Men även Ljunghälls går bra, liksom STC. Inga direkta orosmoment har dykt upp i kommunens småföretagarflora.

Jag har ens känsla av att vi passerat bottenläget och är på väg upp. Jag hoppas i så fall att det ska innebära att vi kan klara vår ekonomi med överskott, så vi snabbt kan amortera de lån vi nu drar på oss i de nödvändiga byggen som pågår

Också en "Dr. Phil" ingår i det förebyggande arbetet

Jag har träffat Vimmerby kommuns Dr. Phil.

Han sitter på stadshusets socialkontor och har ansvar för familjerätten.
Jag har varit på ny Lyssnarresa och nu krävs en förklaring förstår jag.
Som ni alla vet som läser denna blogg har Vimmerby kommun skenande sociala kostnader. Ca 12 Mnkr i underskott mot budget prognostiseras  för helåret 2013 för placeringar bland annat. ”Placeringar” sker i regel på tre sätt; i kommunalt anslutna familjehem, genom familjehemsföretag eller direkt på institutioner. Kostnaderna stiger i motsvarande grad, från 440 kronor per dag (13.200 per barn per månad)  i kommunens familjehem till kanske 3000-5.000 per dag ( 90.000-150.000/månad) på institution.
Var kommer familjerätten in då?  Jo, väldigt, väldigt tidigt. Och i detta tidiga skede kan man göra skillnad, både vad avser den rent humana hjälpen till den krassa ekonomin.

När två människor i relation, som sambo eller gifta, och med gemensamma barn får problem kan man vända sig till socialkontoret i kommunen. Där kommer man i kontakt med Familjerätten som inleder ”samarbetssamtal”. Det är helt frivilligt men det finns vinster för paret att hämta om man deltar. Det är ingen terapeutisk rådgivning, ingen psykologi i egentlig mening utan kommunens enda motiv är att se till att barnet/barnen juridiskt och humant skyddas i en trasslig parrelation, som är på väg att brytas upp.

Men det är klart, det går inte bara att förmedla de krassa familjerättsliga faktum som finns rörande ekonomi, vårdnadsfrågor, barnens livslånga rättighet till båda sina föräldrar etc, utan att komma in på relationsfrågan.
Det är två handläggare som deltar, varje samtal kan ta 1,5 timm och antalet samtal kan ske fem-tio gånger med samma familj innan allt lagts på plats. Ibland blir skilsmässan av, ibland inte.
Kopplingen till kommunens ekonomi då? I Vimmerby kommun görs 2-3 samarbetssamtal i veckan. Det håller ned antalet vårdnadsutredningar och på så sätt minskar arbetsbördan. Den stora vinsten ligger givetvis på det mänskliga planet, men det är människor problem i allmänhet som driver kommunens sociala kostnader.
Familjerätten med samarbetssamtalen och familjehemsutredningar samt rekryteringar,  är en del  i det förebyggande arbete som socialnämnden nu satsar på.
Familjerätten är så mycket mer;  många juridiska hanteringar, adoptionsfrågor, faderskapsutredningar etc. Men jag tyckte att samarbetssamtalen var värt att fokusera på.  Ett strålande exempel på det offentligas insatser  ”i det tysta”, allt i mening att hjälpa medborgarna komma framåt.

Ja, Lyssnarresan gick denna gång till ett samtalsbord med socionomer och socialpedagoger  inom familjearbetet. Här ingår också att utreda familjer som kan vara lämpliga familjehem för placeringar inom kommunen. Vi har 22 sådana familjer i Vimmerby idag plus två jourfamiljer som behövs vid akuta ärenden.  Självklart kan inte alla placeras i familjehem, eller i konsultledda företagsorganiserade behandlingsfamiljer, utan flera måste placeras på institution av sjukdomsskäl.

Men här är nyckeln till en billigare och i många fall bättre placering. När familjehemmet utretts och godkänts så får man en placering och en ersättning. Ersättningen är dock inte avgörande, utan det är den humana insats man gör för en annan människa som är behållningen. Och relationen blir oftast mycket stark och livslång.
Vimmerby kommun behöver fler familjehem. Det hjälper oss till en både bättre och billigare placering, vi får mer för de kommunala pengarna och personligen tror jag, med all respekt för institutionerna, att en familjehemsplacering är bättre också för den placerade om familjehemmet har rätt förutsättningar.
Nu satsar socialnämnden på förebyggande över hela linjen och familjeteamet ska  både få mer utbildning och bli fler. 
Det kommer ändå att ta tid innan vi får ned kostnaderna.

Backar man tillbaka och finner grunderna så handlar det om jobb. När människor blir arbetslösa tappar man fotfästet. Problem uppstår, kanske droger, som tas in i relationen. Den skakar, det blir sjukskrivningar och så småningom totalt utanförskap. Under hela förloppet far barnen illa. Till slut brister allt och det värsta händer; familjen splittras i alla sina delar.

Jag tror så här:

1.       Vi måste ha en bra kommunal jobbpolitik, dock med fortsatt hushållning med skattemedel. Det ska inte vara frågan om skattesubventioner till enskilda företag, utan mer kratta manegen, ordna förutsättningar, ha bra attityder och hjälpa till.

2.       Vi måste ha en stark arbetsförmedling. Den måste ha hjälp av kommunala resurser och därför skapar vi Arbetsmarknadsenheten, dit Arbetsförmedlingen måste kanalisera sina stödpengar.

3.       Vi måste ha en bra och tidig social stödfunktion, fånga upp familjerna tidigt, hålla vacklande familjer under armarna så de kan resa sig och hitta en modell att klara sig genom krisen. Här planeras nu också Familjecentralen i samarbete med landstinget som jag tror mycket på.

4.       Vi måste politiskt förstå vad som är en kommuns arbetsuppgift; det är att vara kommun.  Det betyder att omsorg om gamla och barn och skola kommer i första hand. Det är också näringslivspolitik att ha en bra äldreomsorg, skola och barnomsorg.

5.       Vi måste hjälpas åt och hejja på de som vill göra något, och bortse från att i allt se vår egen personliga vinst, utan ta ansvar för varandra. En av världens största kapitalister, Warren Buffet, har sagt något som jag lagt på minnet; vi en(1) procent av befolkningen som lyckats skaffa oss ett stort överflöd har ett stort ansvar gentemot de 99 andra procenten.

6.       För mig som moderat är ett sammanhållet samhälle det viktigaste. Då måste vi hjälpas åt.

7.       Det innebär att det sociala arbetet måste fungera så effektivt det bara går och också ha budgetmedel till sin verksamhet.

Fler måste dela på våra åtaganden

Flyktingmottagandet diskuteras nu i alla svenska kommuner. De stora flyktingströmmarna undan kriget från framförallt Syrien ska ut i de svenska kommunerna.

2012 tog Tyskland emot flest flyktingar i EU, Frankrike näst mest och Sverige med sina drygt 40.000 mottagna var på tredje plats. Länder typ Österrike och Italien var uppe i cirka 15.000 mottagna.
Om man däremot räknar antalet flyktingar per miljoner  invånare är den svenska nivån 2012 uppe i 4.500 flyktingar. Inom EU är det i en klass för sig.
Närmast kommer Österrike och Belgien med 2.000 flyktingar per en miljon invånare.
Om Sverige tog emot 4.500 flyktingar per en miljon invånare 2012 nådde EU:s folkrikaste land, Tyskland,  upp i cirka 800 flyktingar.  Det är denna skevhet den svenska regeringen måste ta itu med. Likväl som solidariteten måste finnas mellan svenska kommuner, måste den också finnas inom EU.
När antalet asylsökande till Sverige beräknas stiga från 43.000 år 2012 till 54.000 år 2013 (2005 var det 17.530) så är det viktigt att fördela insatserna över hela EU.
När nu kraven reses för att kommunerna ska öka sitt mottagande måste statens ekonomiska ansvar utvidgas.

 I den region Vimmerby är belägen i är arbetslösheten stor, antalet lediga lägenheter få och mottagandet sedan länge redan uppe i nivå. Det blir svårt för kommunen att emot fler.

Statliga verk är först ut att säga nej till ökad service till flyktingar och invandrare. Genom att lägga ned Servicekontoret (Skatteverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten) i i Vimmerby kommun  skickar man en stark signal om att man inte är beredd att hjälpa flyktingarna med den nära service de behöver.
När kommunstyrelsen på tisdag behandlar Länsstyrelsens förfrågan om ett ökat flyktingmottagande ligger detta i vågskålen. Vi har ett välskött, värdigt mottagande idag. En utökning skulle äventyra det vi idag uppnått, även om jag har en stor förståelse för flyktingars situation.
Vimmerby kommun har över tiden varit en kommun som  tagit ansvar i det avseende. Nu är det dags att andra kommuner och andra länder också tar sitt ansvar för människor på flykt och i nöd.

Anders Borg och Peter Norman på Finansdepartementet har nu presenterat vårproppen. För kommunerna generellt finns inget att hämta i detta läge; regioner får ett lågkonjunkturstöd (bland annat Kalmar län) men för alla oss glesbygdskommuner är det bästa att r ett förbättrat utjämningssystem träder  i kraft den 1 januari 2014. Det innebär ca 12-14 miljoner förstärkning av vår kommunala budget och det är mycket tacksamt.

Det är framförallt den breda osäkerheten ute i Europa som får konjunkturen att bara sakta ta sig uppåt. Oro i Italien, reformarbete i Spanien, problemen i Grekland och nu Cypern som söker om bankstöd. Jag kan bara konstatera att Anders Borgs strategi under flera år, med stark återhållsamhet och satsning på jobbskatteavdrag för ökad köpkraft hos låg- och medelinkomsttagare varit helt rätt strategi.





Överst t v: Förändring 2006-2012 Sverige tillhör de fem EU-länder med lägstökning av arbetslösheten. I Tyskland har lönerna hållits tillbaka (vilket är ett svårt recept i Sverige) och i österrike har man ett väl utbyggt lärlingssystem.

Överst t.h. Sverige har den fjärde bästa procentuella förändringen av antalet sysselsatta.
Nederst t v. Bara Österrike har färre långtidsarbetslösa än Sverige i procent av arbetskraften.
Nederst t.h. Sverige leder Arbetskraftsdeltagandet i procent av befolkningen i hela EU.
(Källa: Regeringskansliet)

Hur ser egentligen Sveriges ekonomi ut?

Statistiken åren 2007-2012 visar att Sverige har högst BNP-tillväxt i EU, reallöneökningarna ligger i topp. Utfallet i det finansiella sparandet är bäst i Sverige och den offentliga bruttoskulden i procent av BP är lägst i Sverige. Allt i jämförelse med EU i övrigt.

(Källa: Regeringskansliet)

 

Detta är fakta och det är vad Alliansregeringen åstadkommit under två mandatperioder i Sverige.

Det är viktigt att den positionen nu värnas när vi kommer in i lågkonjunkturens andra halva och är på väg ur. Satsningarna måste ske för jobben, ungdomsarbetslösheten måste fortsätta bekämpas liksom utanförskapet.

I Vimmerby skapar vi nu en Arbetsmarknadsenhet som vi sätter stort hopp till och som vi politiskt kommer att engagera oss i.

Även om arbetsmarknad i första hand är statens ansvar måste vi på kommunal nivå samverka och ta initiativ eftersom vi håller i det yttersta skyddsnätet.

I Vårpropositionen skjuter regeringen nu till extra pengar till yrkesvux, till praktikplatser, till utbildning inom arbetsmarknadspolitiken och till riktade högskoleprogram. Det handlar om nästan 2 miljarder till över 12.000 platser per år.

Stat, region och kommun måste samverka om vi ska nå framgång.

 

 

 

Positiv företagsvecka i Vimmerby kommun

Var på VimmerbyGalan i veckan.

Över 200 personer, alla glada, pigga och förväntansfulla.
Företagarna med Markus Alsér, Pea Thorstensson och Ulf Berg i spetsen hade gjort ett grundligt jobb så alla stortrivdes.
För några år sedan stod vi här på scenen och sa att alla i Vimmerby måste kroka arm. Nu verkar det som vi gör det.
Grattis till alla pristagare också:
Göran Svensson på Södra Vi Svets som knep titeln Årets företagare och Mikael Ahlerup på ALV som blev årets Vimmerbybo. Gunnarsson & Adolfsén på Sevede Rör blev årets nyföretagare och Kennet Simonsson på ICA förbutiken blev årets butiksanställd. Med fanns också unge energiska Kim Wickström som blev Årets Butik. Bowlaren Jesper Svensson gav galan stjärnstatus som årets idrottsprofil och UF-företaget Kroken belönades också.

På fredagen var jag med på Destinationsgruppens möte. Dennis Bederof från Tillväxtverket, Helena Nilsson från Regionförbundet – och så vår egen kärntrupp med Joakim Carlqvist från Statt, Annie Hermansson från Åbro samt Patrik Kinnbom, Carina Öst och och Patrik Engqvist från näringslivsenheten samt Kjellåke Hansson från Näs och Mikael Ahlerup från Astrid Lindgrens Värld.

Här har man bokstavligen krokat arm. Positivt, öppet, konkret med tonvikt på verkstad gick man igenom ansökningarna, som är så många att man tvingats stoppa upp i vår och får återkomma i höst på en ny ansökningsomgång.

Mycket är på gång i Vimmerby nu!

Jag ser det hela tiden utifrån min position; stora företag som Åbro och ALV pratas det om, men jag ser också mängder av små entreprenörer och företagare som bygger till, bygger om, bygger nytt och funderar i nya banor på nya verksamheter.

Tillväxtverkets, regionförbundets och kommunens pengar är katalysatorer för näringslivets egna satsningar som kommer att bli långt större.

Det är mycket inspirerande att se alla satsningar som ska göras.

Känner att vinden vänt i företagsvärlden och jag tror vi får se en minskad arbetslöshet i höst.

Att jag sedan mötte ett par från Ydrefors när jag var i affären och handlade, och de sa att de just flyttat till Vimmerby gjorde ju fredagskvällen än mer behaglig!

Jo... jag räknar invånare i det här jobbet. Även om det varit roligare om det varit från en större stad långt bort...

 

Framtidens möjligheter oändliga!

Jag ska ta tillfället i akt och resonera lite kring handeln i Vimmerby.
För inte så länge sedan hade Vimmerby Tidning en artikel med näringslivschef Patrik Kinnbom och mig där vi fick lägga våra synpunkter på volymhandeln i grannkommunen, dvs den stora handeln som byggs upp vid infarten till Västervik.
Reaktioner har varit många, de flesta tycker faktiskt att vi ska slå vakt om vår centrumhandel och att förekomsten av volymhandlen inte är så viktig.
Så här skriver en man som flyttat till Vimmerby för några år sedan:

"BEHÅLL handeln i staden annars gör ni samma misstag som många andra städer och tar död på stadskärnan. Det tjänar INTE Vimmerby på."

Frågan är givetvis om man tar död på handeln i stadskärnan om man utvecklar volymhandeln i utkanten av staden?
Ja, många har befarat att så sker, exemplöevis när Tornbyområdet i Linköping (hur stort som helst idag!) och A6-området i Jönköping.
Centrumhandeln har drabbats, men inte alls slagits ut. Istället har valmöjligheterna ökat, shoppingturismen har ökat.
Är det då Vimmerbys väg?

Jag ska drista mig till några förslag som jag tror har stor inverkan på om centrumhandeln ska växa och utvecklas:

1) Handlarna måste vara aktiva och se till helheten. Idag är aktivitetsledaren verksam på Vimmerby Tidning vilket i och för sig är bra; ömsesidighet och samarbete är fruktsamt. Men räcker det med hans arbete? Behövs det ytterligare resurser från handeln?
Jag hoppas att handlarna i kommunens Näringslivsråd, i Svensk Handel etc. tar i och ser till att få mycket energi som möjligt i sitt skrå.
Det är handlarna själva som kan avgöra om det blir framgång eller tillbakagång. Ser man Vimmerby centrum som ett handelsområde kan aktiviteterna vara lika kraftfulla som i ett köpcentrum vilket som helst.

2) Kommunen kan kratta managen, skapa en vackrare, mer inbjudande miljö, men vi kan inte tända marschallen, sopa rent utanför dörren och placera välkomnande grönska vid butiken.
Vi kan heller inte anställa kommunala tomtar som spelar musik på gator och torg vid julskyltningen, ordna så det snöar med snökanoner eller servera glögg och pepparkakor vid rykande grytor. Eller ska vi det? Hur ser man då på handlarnas energi om kommunen skulle stå för aktiviteterna...?
Stadsvandringen som Komedianterna gör sommartid får 100.000 kronor av kommunen. Vi gör det för att ge besökare kunskap om gamla Vimmerby. Ett sätt att "kratta manegen". Kan handlarna koppla sig till stadsvandringen...? Idéer...?

3) Det kommunen måste göra är att se till att det finns många soffor att sitta på, många papperskorgar att lägga skräp i, att gator och torg är städade, att se till att vi har handlarvänliga p-platser och p-platstider, blommor och blad på sommaren och gröna träd och lampor på vintern.
Förra året tändes inte adventsljusen på Rådhustorget. Handeln ville inte köpa marschaller till dem. Vi får se hur det blir denna december. 

4) Det kommunen kan göra är att stadsplanera så att centrumhandeln och volymhandeln flyter samman. Vimmerby stad har en unik möjlighet att få centrumhandeln att flyta ihop med ICA-området och Netto-området. det kan vi diskutera nu när Sobyllakiosken flyttar. Vi kan lägga om gatorna, skapa lediga tomter för etablering av både butiksytor och bostadsrätter (på andra våningen) om vi kan planera på ett bra sätt. Idéerna kan flöda, fönster för utveckling öppnar sig. Tänk er att Konsum vänder på sin entré (eller har två, en åt varje håll)  så den blir mot ICA-området. Rulltrappor upp över parkeringsgaragen in i butiken . En rondell mellan Sibylla och Konsum. Mitt emot Konsum på ledig gatu- och parkeringsmark bygga nytt handelshus med bostadsrätter på andra våningen. En idé som man säkert kan göra smakfullt. Inga beslut har tagits, bara idéer som kan diskuteras.

5) Hur kan volymhandeln knyta sig till centrumhandeln? Jo, vi kan fortsätta bygga volymhandeln bort mot Västra Tullen. Granngårdens nya ägare kan utveckla fler handelshus, plåtladans ägare har ju köpt för att bygga handelshus, mellan Bilteknik och Tullen-fastigheten finns plats och hur kan Tullens fastighet göras om för en ökad volymhandel? Hur länge håller gamla Shell-macken och fastigheten gamla Gulf-macken...? Med handelshus på dessa platser knyts volymhandeln ihop med centrumhandeln. Om Vimmerby kan utvecklas på det sättet så tror jag vi kan fortsätta vara en mycket attraktiv handelsstad.
Men det krävs initiativ, och en marknad som vill satsa.
Från kommunens sida kan vi bidra med planarbete; från årsskiftet blir det fokus på en ny Översiktsplan för Vimmerby stad och då hoppas jag på full fart i dessa diskussioner.

6) Hur knyter vi samman centrum och Astrid Lindgrens Värld? Man märker en ökad irritation i ALV över att centrum stänger samtidigt som parken. Om ALV förverkligar alla sina planer med kanske en miljon besö-kare som resultat; vad hindrar dem då från att bygga eget köptcentrum...?
Vad skulle hindra dem från att bygga fram butiker i sitt eget område. Man har hur mycket mark som helst.
Det är viktigt ur handelns och hela kommunens perspektiv att förbindelsen mellan Astrid Lindgrens Världs boende och park till centrum hålls öppen och är lätt att använda. Men precis som med allt annat; vad lockar turisten att gå upp till Vimmerby centrums stängda butiker? Kommunalt anställda trubadurer...?
Nej, handeln måste ta sig en funderare om hur man kan bidra positivt till våra turisters upplevelse och försöka ha öppet då Astrid Lindgrens Värld har stängt.
Med gemensamma kreativa krafter hittar man säkert en lösning.

7) Lösningen är att Vimmerby kan hitta sitt eget koncept, sina egna butiker, på marknadens egna villkor så de överlever. Vi har en fördel som andra inte har; vi har Astrid Lindgrens hela dragningskraft och den flyttar inte till Kina. Den är och förblir här.
Och även om varumärket är omgärdat med begränsningar, så har vi ännu inte nått en procent av den potential som vi i framtiden kan utveckla runt besökaren som vill uppleva Astrid Lindgrens hembygd och sagovärld.
Nu har Tillväxtverket gett oss 10 Mnkr under tre år, under samma tid ska kommunen lägga 5 Mnkr på turistens upplevelse och nu har Regionförbundets arbetsutskott också föreslagit att man ska lägga 5 Mnkr under tre år. Näringslivet är inbjudet att lägga lika mycket.
OM man tar vara på den här möjligheten; i besöksnäringen, i handeln, i kulturen etc, så kommer turistkronorna att komma alla kommuninvånarna till del också långt in i framtiden.
Kan man vara annat än positiv med sådana möjligheter?!

Fotnot: Du läser väl kommunchefen Carolina Leijonrams blogg också. Just i fredags skrev hon mycket intressant om entreprenörsskap och ledarskap.

Insikter de senaste veckorna

Alliansen i kommunfullmäktige i Vimmerby består av 26 ledamöter från moderaterna, centerpartiet, kristdemokraterna och folkpartiet.
Utöver dessa finns ytterligare flera allianspolitiker som sitter i nämnder och styrelser.
För två veckor sedan bjöds samtliga in till en hearing i plenisalen rörande vår äldreomsorg.
Det kom åtta.
Den information vi åtta som var där fick av förvaltningschefen samt två verksamhetschefer var ytterst värdefull. Man hade förberett med illustrativa overheadbilder.

Bland annat fick jag klart för mig följande rörande hemtjänsten:
- Landsorten runt Vimmerby stad har inte alls samma problem med många ansikten hos brukarna, som man hör i stan. Tvärtom, där är kontinuiteten mycket bättre.
- Det är de stora arbetsplatsområdena i Vimmerby stad som är orsaken till bristen på kontinuitet (15-20 ansikten hos en brukare en vecka) - inte delade turer.
- Delade turer är till förfång för en del av medarbetarna; en del vill ha dem, andra inte. Men delade turer i sig påverkar inte att brukaren får många olika människor inom omsorgen i sitt hem.
- Tidigare fanns få arbetsplatsområden i Vimmerby. Nu har man gjort fem men problemet kvarstår ändå. Man planerar att göra ännu fler arbetsområden i Vimmerby stad för att kunna komma tillbaka till en rimlig kontinuitet hos brukarna.

Jag har sparat all information jag fick och ska försöka använda den i diskussionen kring hemtjänsten när vi ska behandla 2014-2015 års budget.
Hemtjänsten inom äldreomsorgen är en viktig kvalitetsfråga. Vi måste komma rätt där.

När t.f.  kostchef Mikael Palm arrangerade ett möte om kosten i plenisalen förra veckan, med bland annat en föreläsande chefredaktör och matexpert, kom det många medarbetare för att lyssna.
Jag var dock ensam politiker där. Tyvärr.
Återigen fick jag ta del av insikter som fick mig att omvärdera och nyvärdera frågor.
Det verkar vara en helt annan matservering i andra kommuners skolor än i Vimmerby...
Matsalarna verkar se helt annorlunda ut i andra kommuner än i vår...
Andra tycks ha hunnit så mycket längre...
Maten tycktes vara bättre lagad hos andra...
En kommun hade egen gris- och kogård där man slaktade allt kött själva till sina matsalar...
Hur skulle Vimmerby kunna sticka ut, frågade matexperten.
För mig är svaret givet: vi ska inte sticka ut på annat sätt än att skapa bra, gedigen och omtyckt mat till våra barn och våra gamla. Maten är ingen gimmick, ingen kampanj.
Maten är blodigt dagligt allvar och målet måste vara att alla vill äta den, hemma eller i våra matsalar.

Men är det på nåt område jag tycker vi tagit oss framåt senaste halvåret så är det inom kosten.
Konsulten Mikael Palm och Teknik & Servicenämnden har sakta men säkert arbetat sig igenom hela denna tjocka problematik, benat ut frågora och problemen, och är nu färdiga för att lägga förslag.
Jag fick ta del av dem när jag gästade Teknik & Servicenämndens sammanträde i veckan.
Vi ska se över och besluta runt en rad olika förslag: fler tillagningsskök ska komma igång, centralköket ska laga färre portioner, matsalarna ska se annorlunda ut, salladsborden bli mer omfattande, fler rätter att välja på, enkäter bland eleverna ska styra matsedeln, mer råvaror, mer närproducerat, etc...
Listan är lång och jag funderar: rekryteringen av en ordinarie kostchef inom kort måste bli ytterst noggrann. Här har vi verkligen inte råd att missa. Det är en så strategisk rekrytering att jag kommer att begära att den behandlas brett i kommunledningen.
Innan dess ska dock Mikael Palm lägga fast organisationen och den ska beslutas av kommunstyrelsen som från nyår får ansvaret inom samhällsbyggnad.

Också dom äldre påverkas av kostorganisationen. Det ser ut som vi kan köra igång matlagningen på Vidala igen bland annat.
Lyckas vi kommer mycket att bli bättre och det ser också ut att bli en marginell kostnadsökning, om ens någon. En osäker jämförelsekostnad är vad transporterna idag kostar.
Men kockarna och kockerskorna kommer tillbaka i verksamheten och det bådar gott!
Kostfrågan tar sig nu sakta fram för att hamna i kommunstyrelsen så småningom.

Jag tycker det är extremt roligt när bollar landar.
Många av de bollar vi slängde upp i luften 2011 och 2012 kommer nu ned en efter en.
Men det finns två bollar som fortsätter fladdra omkring där uppe:

En är skolan. Ett tapp i rankningen innebär att vägen är något längre till vår vision: en av Sveriges tio bästa skolkommuner 2017, och en av de 25 bästa 2014.
Jag känner mig ändå rätt trygg eftertsom jag vet att ordföranden och nämnden är så engagerad och att förvaltningschefen är så kvalificerad.
Jag tror de kommer att lyckas vända trenden, och mitt eget besök på mellanstadiet på Vimarskolan i veckan, där jag pratade om entreprenörsskap med en grupp lärare, var mycket givande.
Lärarna ska försöka göra verklighet av skolplanens "entreprenöriellt lärande" och det är mycket spännande. Jag kommer tillbaka till skolfrågorna i en kommande blogg.

Den andra bollen är knepigare. Den handlar om socialnämndens mycket stora underskott, delen som härrör från gamla socialnämnden. Det handlar om placeringar i institution och familjehem i första hand.
I lördagens Vimmerby Tidning sa ordförande Elisabeth Lago-Nilsson att hon trodde antalet placeringar var följden av indragning av förebyggande resurser till Bubblan och fältassistenterna.
Förmodligen har hon tagit del av den analys som så småningom kommer att redovisas bredare.

Ska man ha en verksamhet av typen Bubblan eller med fältassistenter så måste man kunna redovisa resultat. Det ska vara svart på vitt och det ska vara återkommande rapporter. Jag upplevde att det inte fanns sådana när vi behandlade innevarande budget.
Istället var det knappast någon som kunde vittna om Bubblans eventuella positiva effekt.
Det räcker inte med att säga "många familjer kommer dit". Vi vill veta hur många, hur många som blev hjälpta, hur många som inte behövde placeras, etc. Vi vill veta hur den kommunala sociala verksamheten lyckas. Inte lätt, men det går om man hittar systemet.
Det är samma sak på integrationsområdet, arbetet med våra invandrarfamiljer. Hur lyckas man, hur många kommer till studier, kommer till jobb, startar eget, flyttar? Enkäter? Görs det något?

Det är överlag få rapporter i verksamheterna, åtminstone sådana som följer begäran om anslag.
I budgetarbetet inför 2014-2015 så kommer kravet på detaljrika redovisningar med mätningar utifrån satta mål att öka. Analyserna måste baseras på något, nya pengar eller förändrade budgetförhållande måste grundas i något. Kostnadsjämförelser med andra i kommungruppen är självklart.
I den konkurrens som råder om pengarna måste politiken ha rejält på fötterna för att vara säker på att prioritera rätt.

Självklart kan alla se att om man kan bedriva förebyggande insatser hemma hos familjerna, eller rådgivning hos fältassistenter eller en familjeenhet, så kan den finansieras om man slipper placera. Placeringarna i familjehem och på instiututioner är extremt dyra. Man får mer för pengarna med insatser på hemmaplan.
Om socialnämnden anser det är receptet hoppas jag man anger det, samt budgetmedel, verksamhetsmål, hur den ska se ut, uppföljning, etc.
Ett tvång är målsättning och mätbarhet.
Jag hoppas också att, när man ska redovisa sin analys i kommunstyrelsen, man jämfört med andra kommuner.
Rimligtvis finns det en fem-i-topp-lista bland landets 290 kommuner, kanske till och med i  kommungruppen med likartade förutsättningar, där man har de vinnande recepten, de vinnande verksamheterna som både bär sig ekonomiskt och ger bäst humaneffekt.
Det är inte nödvändigt att Vimmerby kommun uppfinner allt från början.

Den stora frågan är inte om det finns pengar, för det finns pengar. Mycket pengar. Cirka 740 Mnkr i skatteintäkt plus en mängd taxor och avgifter.
Den stora frågan är istället hur man bäst använder dem och får störst effekt av dem.
Varje kommunal verksamhet måste kunna visa den effekten om verksamheten ska få fortsatt anslag i sin budget.
Jag hoppas att socialnämnden i sin analys kan komma fram till hur pengarna man får i sin budget gör bäst nytta. Och att man kan visa det i uppföljningar.

Nu: Depåstopp och konsolidering

Vad händer dig när du presterat under stress, press och under tidsnöd en längre tid?
Blir du sjuk? Förkyld...?
Ofta kommer sådant ifatt när man känner att man är i mål och kan börja pusta ut.
Ungefär känns det så i kommunen nu.
Vi har nått ett etappmål och det finns ett stort behov av att pusta ut, varva ned.
Kalla det gärna: kommunal konsolidering.

I januari 2011 påbörjade vi i Vimmerby kommun en förändringsresa som är ständigt pågående, ständigt närvarande men som har ett antal depåstop.
Vi öppnade upp mandatperioden med en hearing kallat "Greppet"; En rad olika förändringar skulle till; , vi skulle vända upp ekonomin från minus till plus, vi skulle förändra vår investeringsbudget så att den innehöll enbart investeringar och inte drift, vi skulle se över och ompröva ledande befattningshavare, projekt och verksamheter, vi skulle tillsätta en konsultutredning om ekonomi och styrmodeller, vi skulle mäta av och jämföra oss med andra kommuner med samma struktur, vi skulle aktivera oss mer i regionala sammanhang, vi skulle kunna mer, ha större insikt i nämndernas ekonomiska förutsättningar, etc.
Inte minst var Vimmerby kommun dåligt positionerad i olika rankinglistor; näringsliv, skola, äldreomsorg. Antingen var vi för dyra, hade för låg kvalité eller så saknade vi förtroende hos de vi var satta att tjäna.

Jobb, jobb, jobb - ut på förändringsresan igen med nya tag!
Själv åkte jag ut på Lyssnarresor till näringslivet och kommunens företagare. Det blev en hektisk tid, mycket negativ kritik mot kommunens både politiska och tjänstemannamässiga hantering, och samtalen blev många.
Inne i huset var frustrationen stor.
Var fanns drivet?

Därefter ett nytt depåstopp.
Depåstoppet innehöll diskussion kring en organisationsutredning UNIK Resurs genomfört och som innehöll kritik mot den politiska kulturen/strukturen som rått sedan flera år, mot tjänstemännens inställning och bitvis bristande kompetens, kritik mot invanda och ineffektiva ledningsstrukturer, och förslag på omedelbara förändringar.
De togs av fullmäktige.
Alla gasade upp och...

Ut på banan igen och nya varv i förändringsarbetet!
Chefer slutade, konsulter kom in, nämnder organiserades om, medarbetare fick andra huvudmän, tjänster försvann, nya medarbetare behövdes eftersom det var nya frågor kommunen behövde ha kompetens i, etc.
Transparensen skulle ökas, medborgarnas inflytande likaså, dialogen skulle förbättras vilket för egen del innebar denna blogg, brevlådan visslaren (whistle blower) och Lyssnarresa ut bland kommunens medarbetare.
För kommunadministrationen innebar det ny informationsavdelning och snart en ombyggd entré med ett större kund- och gästfokus.
Och så ska vi inte glömma en ny hemsida, som snart kommer att bli ännu bättre.

Nu depåstopp igen. Precis nu.
För nu är alla pusselbitar vad avser nya medarbetare på plats och senast vid årsskiftet har också alla påbörjat sin anställning i kommunen.
Vad innebär då detta depåstopp?
Jo, konsulterna ska fasas ut, politikernas långsiktiga visionsdokument ska beslutas, ett nytt ekonomiskt styrsystem ska implementeras, resursehovsfördelning istället för anslagsfinansiering, tydliga spelregler mellan tjänstemän och politiker, identifiering av frågor i den ljusa samarbetszonen där vi är överens om hur vi ska fungera, teamwork, brett inflytande, gemensamma mål, regelmässiga avstämningar, återkopplingar och respekt för budget och resurser.

Konsolidering! Ett bra namn på det depåstopp vi är i nu fram till en bit in på nya året.
Vi måste stanna upp, fasa ut och fasa in, ge organisationen tid att sätta sig.
Konsolidering är en lugnare period.
Då finns inga krav på tillväxt. Eller riktigare; kraven på ordning och reda och stabilitet är viktigare än tillväxt.

Vad händer i nästa fas av förändringsresan, för det är väl ständiga förbättringar vi arbetar med?
Jo, nu ska politiken lämna läsglasögonen och skaffa sig en kikare.
Man ska försöka spana in i framtiden och lägga mål för vad Vimmerby ska utvecklas till.
Det är svårt, för vi känner att vi ligger efter.
Bland annat med Översiktsplanen som ska uppdateras vart fjärde år men som i kommunen legat still sedan 2007. Nästa år ska det arbetet påbörjas igen.

Men några saker kan jag personligen se  (nu när organisationen konsoliderar sig) som arbetsuppgifter resten av mandatperioden, till nästa depåstopp:

1) Vi kan se att våra nya bostadsområden kommer innanför den nya yttre ringled som kommer att gå från Krönsmon till Hörestahult. Det innebär förslag på bland annat nya bostadsområden.

2) Vi kan se att efter Krönsmon kommer ett nytt industriområde på andra sidan Hörestult, där den nya ringleden har en ände.

3) Vi kan se att vi måste öka takten i arbetet att ge minst 90 procent av kommuninvånarna tillgång till fiber, bredbandsuppkoppling. För oss är det den viktigaste landsbygdsfrågan.

4) Vi kan se att vi måste planera noggrant om inom kost och äldreomsorg för att möta det ökade antalet äldre, både vad avser boende för funktionshindrade äldre som boende för friska äldre.

5) Vi kan se att vi måste skapa en bra uppväxt för våra barn, så att de har det i minnet när de som välutbildade och nyblivna småbarnsföräldrar funderar på att flytta hem igen. "Tillbaka hem till Vimmerby" (se fotnot) måste bli ett alternativ för våra utflyttade ungdomar och då måste vi ha en hög kvalité i barnomsorg och skola, likväl som i kultur- och fritidsaktiviteter. Här finns mycket inom begreppet "attraktionskraft" som också landar i en vacker och ren miljö, trygghet på gator, tolerans.

6) Vi måste skapa förutsättningar för nya politiker. Det behövs en kraftig föryngring och kompetenshöjning, och inse att ideellt arbete har en gräns; människor ska inte förlora i levnadsstandard för att de väljer att bli kommunpolitiker. Det måste bli attraktivt att delta och tjäna samhället.

7) Vi måste skapa valmöjligheter, inte bara för invånarna utan också för de kommunalt anställda. Konkurrens driver saker framåt.

Fotnot: "Tillbaka hem till Vimmerby" är ett begrepp, ett mål som jag vill lansera och skapa diskussion kring framöver.
Om målet är att få våra unga att flytta hem måste vi prestera en bra uppväxt, så att de vill att deras egna barn också ska växa upp här. Vi har väldigt mycket som talar för oss. Ett idéarbete på tvären i hela kommunen kan bli starten. Jag återkommer med ett initiativ.

Positiv medicin mot november-depp...

Jag har svårt att se någon nytta med november...
Vilken bedrövlig månad!
Regn, rusk, kylig blåst, dimma, fukt och växter som tappar livet...
Det bästa med november är att vintern närmar sig, med klar himmel, torr kyla och soliga dagar på isen! Ja det är skillnad det!
Mötet i fiskeklubben förra helgen gav datum på vinterns pimpeltävlingar och nu får man, åtminstone i tanken, tänka sig härliga dagar på pimpelisarna!
Känner mig genast lite bättre, lite mer positiv!

För att bättra på den positiva energin ska jag försöka samla ihop allt som just nu är väldigt bra i Vimmerby kommun.
Vi bygger!
Vi bygger en ny efterlängtad förskola i korsningen Bysjövägen-Lundgatan.
Åbro bygger ut sitt fina bryggeri för  miljontals kronor. Och samtidigt läggs det fjärrvärme upp till nya industriområdet Krönsmon, där tomter redan är sålda och där det kommer att byggas redan om ett år.
På Östra Ceos ska en ny fastighet börja byggas redan i april, då vi lovat ha klar tomten, och det är privata krafter som kommer att starta upp.
Vi planerar att bygga ett omsorgsboende på Circusplatsen med start i vår och det kommer sannolikt också att dra med sig en delvis ombyggnad av Lundgatan, för att mata in trafik till omsorgsboendet.
På tal om Lundgatan; Folkets Parkrondellen kommer denna månad att få lampor. Rondellen är långt ifrån klar, det ska bli mer i den.
Arla bygger till för 200 miljoner kronor. Ett ytterligare indunstningsskepp, ett tredje, som möjliggör för Arla att köratindunstningen 24 timmar om dygnet.

Finns det något som skapar en sådan framtidstro i en kommun som nybyggnationer? Knappast. Och räknar man samman allt som planeras de kommande åren så hamnar vi på investeringsnivåer mellan 1,0 och 1,5 miljarder kronor.
Störst är Vimmerby Energi och Miljös nya stora kraftvärmeverk på Tallholmen. Det kommer att hamna runt 350 miljoner kronor i investeringsvolym och man kör igång så fort alla tillstånd är givna.
En annan stor byggherre i kommunen är Astrid Lindgrens Värld. Den nya Emilmiljön börjar ta form (gå gärna förbi och titta) och den planeras stanna på 100 miljoner kronor.
Samtidigt planerar ALV för nya, framtida satsningar som är mångdubbelt större.
Det kanske inte är så dumt att stanna upp någon minut och fundera på vad Vimmerby hade varit utan Astrid Lindgrens Värld? Med den konkurrens som råder om jobben har arvet efter Astrid Lindgren fått en ökad betydelse för kommunens utveckling.

Vad kommer sedan? Vimarhem, vårt välskötta bostadsbolag, planerar nya byggnationer och min förhoppning är att man ska satsa på boende för seniorer, s.k trygghetsboende. Risken för framtida vakanser är minimal.
Nya bostadsområden planeras för att unga familjer ska kunna förverkliga sin villadröm.
Ny strandskyddsplan har tagits för att visa var vi tycker att framtida strandnära boenden kan ske. Det lär finnas 350 sjöar och gölar i kommunen så plats vid vattnet borde kunna ordnas...
Vi vet också att privata entreprenörer och byggherrar gjort förvärv som kommer att inebära fler byggnationer i näringslivet.

Sammantaget snurrar hjulen i Vimmerby nu. Arbetslösheten är under både rikssnitt och länssnitt men ändå för hög.Kommunstyrelsen vill därför se en ny, aktiv arbetmarknadsenhet efter årsskiftet som tar bredare grepp. Arbetslöshet och utanförskap ska bekämpas, vi måste hitta framgångsrika vägar för detta.

Vid november månads fullmäktige behandlas Alliansens vision "Världens Bästa Vimmerby 2022".
Den är kortfattad och övergripande.
Den ska förnyas vartannat år med nya visioner och idéer.
Viktigast är att den fungerar som styrmedel för nämnderna. Med hjälp av dessa övergripande mål kan de sätta egna mål i verksamheten. Det är ju i nämnderna jobbet görs.
Visionen är också grunden till vår budget 2014-2015. Arbetet påbörjas i januari.
Jag är säker på att många kommer att säga att mycket fattas. Och det gör det säkert. Det har varit svårt att greppa allt. Men förhoppningsvis är Visionen ett levande styrdokument som hela tiiden ska bli bättre.

Ett annat fokus som nu måste till är på kommunens Översiktsplan (ÖP). I den brandkårsutryckning vi fick göra i kommunledningen 2011 och 2012, för att få ordning på ekonomi och organisation, har den kommit att prioriteras ned.
Vuxenskolans projektledare Ingrid Blank har gjort ett stort jobb med lokala utvecklingsmöten i de mindre tätorterna. Nu måste vi samla in allt.
Miljö och Byggnämnden äskar nu pengar till att anställa en ny arkitekt, som på två års sikt ska skolas in och efterträda nuvarande stadsarkitekten, som närmar sig pension.
Vi tycker att arbetet med en ny övergripande ÖP är ett bra sätt att lära känna kommunen och skolas in i stadsarkitektrollen. Kanske omfattande också Hultsfreds kommun?
Kommunstyrelsen kommer att behandla frågan i slutet av november.
Ett ÖP-arbete är en spännande process där i princip alla som bor i kommunen ska ha möjlighet att säga sitt och påverka. ÖP-processen är verkligen ett bra exempel på demokratisk förankring.
Förhoppningsvis ska detta arbete komma igång under första halvåret 2013.

Om omorganisation och hemtjänst...

Jag tror det var förre kommunstyrelseledamoten Jan Henriksson (s) som någon gång 2009 sa att det fanns 200 för många anställda i Vimmerby kommun. Han sa det i en tidningsintervju om jag minns rätt.
Kanske Jan menade att det var så mycket pengar som kommunen behövde återställas med? Jag minns inte riktigt.
För en "återställare" behövde Vimmerby kommun 2011, med flera år av minusresultat i sin drift.
Vimmerby kommun har nu 200 färre anställda (okt 2012) . Flera av dem som lämnat är lärare och de är inte kvar på grund av att elevantalet minskat under flera år.
Flera av dem är inom omsorgen och de är inte kvar på grund av att det blivit timanställningar istället, och det i sin tur beror på att man fått s.k. "delade turer" som jag ska försöka resonera omkring avslutningsvis i denna blogg.

Men rationaliseringar har också skett, och kommer att fortsätta ske. Men vi ska komma ihåg att 200 tjänster inte är detsamma som 200 heltider, de allra flesta är deltider. Antalet heltider är endast 23.
Det är självklart så att kommunen inte ska ha fler medarbetare än den behöver. Vi måste vara lika effektiva som den privata marknaden.
Och det gäller också kommunens ledningsstruktur och de personer som besätter den.
Om vi bortser från de konsulter som vi tagit in på grund av vakanser som uppstått för att ingen sökt jobbet, och enbart koncentrerar oss på de konsulter vi har inne för att brygga över tiden från en chef till en annan, så kommer det att ge utfall först om något eller några år.
Så förhåller det sig när man organiserar om. Det är dubbelt kostnad ett tag, därefter kostnadseffektivare eller mer kvalitativ drift.

Byter man ut en chef mot en annan så får man inte sätta den första chefen på bar backe. Man måste ta ansvar och det sker efter en facklig förhandling. Utfallet av den förhandlingen i offentlig sektor kan vara allt från 12 månadslöner till 48 månadslöner.
Arbetsdomstolen har visserligen aldrig utdömt mer än 36 arbetsbefriade månadslöner men giovetvis kan vilket krav som helst ställas.
Hur jobbet utförts har i praktiken ingen betydelse när man diskuterar "fallskärm". Varken i privat näringsliv eller offentlig sektor. Trygghetssystemen ska fungera och de fungerar i Sverige via förhandling mellan parterna.
Om vi accepterar detta får vi också acceptera att vi får dubbla löner under en övergångsstid. Ingen tror väl att man skiftar poster i en organisation som fungerar?
Jag citerar Ingvar Kamprad som sa i sitt sommarpratprogram 20 juni 2009 (lyssna på SR, P1, podradion) att "Ingen tror väl att IKEA beställer möbler som det är fel på"?
Så är det, alla försöker göra sitt bästa. Ingen gör fel medvetet.
Men han sa också "Alla på IKEA vill bli bättre i morgon än idag, det är själva drivkraften och jag skulle bli förvånad om inte ledningen i IKEA hela tiden ville bli bättre".

När kommunchefen tillsammans med kommunstyrelsen upptäcket att kommunens ledningsorganisation inte fungerar så att det kan bli bättre i morgon än idag så vidtar vi åtgärder. Allt i syfte att bli bättre.
Vimmerby går in i 2013 med många nya ledare, utvalda enligt konstens regler, lönesatta med bakomliggande jämförelser med andra kommuner och i relation till sitt uppdrag, och alla med en stark vilja att göra bättre i morgon än idag - då ser jag framtiden an med tillförsikt.
Vi kommer att kunna erbjuda lika mycket, eller mer, till lägre kostnader genom att agera smartare och bättre.
Jag vet att jag sticker ut hakan nu men trodde jag inte på detta skulle jag inte sitta där jag sitter.
Kommunchefen har gjort ett gott rekryteringsjobb och den nya ledningsgruppen med alla sina chefer åtnjuter stort förtroende. men så är det också med tilliten: brister den så blir det omöjligt att jobba tillsammans.
Det tror jag alla som är chefer och ledare är väl införstådda med.
Mitt budskap är att vi är på rätt väg, men har mycket arbete kvar att göra. Och eftersom jag vet att vi har goda förutsättningar i kommunen nu, tror jag vi kommer att stå pall för morgondagens utmaningar och till och med växa med våra uppgifter!

Ett av jobben för politikerna är  nu att studera verksamheten inom äldreomsorgen.
Peter Fjällgård, arbetsplatsombud i kommunal, skrev i fredags en insändare i Vimmerby Tidning där han tog upp propblemen med LOV, Lagen om valfrihet, som införts i hemtjänstens städfunktion. (Brukaren kan välja utförare, kommunen eller pivat.)
Även om jag inte delar Peters uppfattning om LOV, så delar jag hans syn på problematiken. "Delade turer" är inte bra för brukaren, dvs den som tar emot hemtjänsten.
Peter sa det också vid ett möte på Kröbngården kommunal arrengerade tidigare i år, ungefär "LOVen har tagit bort kittet i hemtjänstpersonalens heltid" och han har rätt där. Så har skett.
Och det har lett till att brukaren idag får väldigt många olika hemtjänstmedarbetare i sitt hem.
Jag tror att detta är kärnan i det personal och många brukare får höra: Det har blivit sämre.
Jag tror inte brukaren eller medarbetarna tycker att jobbet görs sämre, men det upplevs stressigt, ryckigt, för lite tid för omsorg och brukaren upplever att det bara är nytt folk som man hela tiden får informera och förklara sig för.

Jag vill ändå inte dra samma slutsats som Peter, att LOV är fel.
I grunden är LOV till för just brukaren, för att denne inte ska vara beroende av en enda utförare (kommunen) utan kan välja annan (privata). det måste anses som en bra rättighet, en bra ambition.
Felet som jag tror begicks var kanske att man startade för försiktigt, lade bara ut städning på LOV (samtidigt med tvätt på Samhall). Det spräckte schemat.
Bättre hade kanske varit att lägga ut hela hemtjänsten på LOV, att vi fick privata företagare som kunde skapa ALL hemtjänst brukaren behövde. Precis som kommunen.
Frågan är om man kan klara en så omfattande LOV i en kommun, utan att den privata sektorn finns eller ens står i startgroparna? Moment 22; vad ska komma först? Behovet eller tjänsten?

Moderaternas förslag om mikroföretag i första hand i de mindre tätorterna tar upp den delen och då skulle brukaren kunna välja mellan två "heltidsutförare"; kommunen eller det privata företaget. Vi tror att det finns förutsättningar för fåmansföretag här.
För det är helt klart så att 10-15 olika ansikten hemma hos brukaren i hemtjänsten inte är vad varken politiker, brukare eller personal vill.
Alliansen avser diskutera bland annat detta vid ett särskilt möte i november, där vi ska sätta fokus på äldreomsorgens struktur under ledning av socialnämndens ordförande Elisabeth Lago-Nilsson.
Jag hoppas att det mötet ska leda fram till både nöjdare brukare och nöjdare medarbetare.
Det finns anledning att återkomma när Alliansen presenterar sin Vision för de kommande tio åren.

Äldreboenden blir diskussionsfråga framöver

För att kunna ha stark motståndskraft att möta tider av vikande inkomster eller ökade utgifter måste man agera medan man har möjlighet.
Vi ser länder i sydeuropa som trots att de har agerat, ändå kommit så sent att deras återhämtning kanske tar tio år.
Vimmerby kommun har 2011 och , om prognosen håller, också 2012 ett överskott. Det är gott i sig.
Men det viktigaste är att vi "konkurrensutsatt" oss själva med andra jämförbara kommuner.
Man pratar om kostnadsjämförelser och kvalitetsjämförelser och man avser då jämförelser med kommuner med ungefär lika stor folkmängd och ungefär samma förutsättningar.
Det finns en databas för sådant, den heter www.kolada.se. Där kan du själv se hur kommunen klarar sig i jämförelsetalen.

I kommunchef Carolina Leijonrams första blogg, 2010, inledde hon så här inför det kommande budgetarbetet för 2011:
"När det gäller kommunens driftskostnader så har vi idag ett stort problem. Vimmerby kommun gör årligen av med cirka 40 miljoner mer är "snittkommunen" i landet. Våra kärnverksamheter gör ett underskott på cirka 20 miljoner i jämförelse mot budget och har gjort så i flera år. Kort kan man säga att alla nämnder/förvaltningar måste ner i kostnadsnivå. Under tidig höst fick varje nämnd/förvaltning veta inom vilken ekonomisk ram respektive verksamhet ska rymmas inom år 2011."

Vi har en samsyn om problematiken och vi har fortfarande en bit kvar på den resan.
Nya socialnämnden har en del bekymmer, och omorganisationen av Teknik o Servicenämnden skapar också kostnader. Men vi är onekligen på rätt väg.
Under den tidigare ettårsbudgeten och under den liggande tvåårsbudgeten har vi tagit ansats i jämförelsetalen, och frågat oss; om vi nu är ungefär som andra, vad finns det då för skäl till att detta kostar mer och detta kostar mindre hos oss?
För både politiker och tjänstemän är jämförelsetalen viktiga och i Vimmerby kommun mäter vi kontinuerligt vår verksamhet och våra kostnader för den, mot andra.
Vi bör klara det andra klarar och är det så att vi inte vet, ja då kan vi enkelt fråga och studera hur framgångarna nåtts.

Om vi hela tiden har fokus på just jämförelsetalen är jag inte riktigt så bekymrad som man kanske ska vara för de ökande kostnaderna för vård- och omsorgsboende som närmar sig.
Brukarna får räkna med högre hyra. Den kommer sannolikt att uppgå till mer än vad taket för det kommunala bostadstillägget är (kanske vi blir hjälpta av en höjning från staten) men kommunen kommer inte att kunna ta hyrteskostnaden som överstiger maxtaket.
Det kommer alltså att bli en högre hyra och jämfört med Eken blir den väsentligt högre.

Trösten är givetvis att det kommer att bli en högre standard, både på de enskilda lägenheterna och på lokalerna i övrigt. Det är en speciell känsla att flytta in i ett nytt hus och jag tror det kommer att lyfta hela omsorgen att äntligen få lokaler och lägenheter som är ändamålsenliga och helt uppdaterade.
Men redan när vi antar anbuden måste vi driftkostnadsberäkna, inte bara byggnaden, utan hela omsorgsverksamheten i fastigheten. Sannolikheten är stor att det blir en prefabricerad byggnad efter kommunstyrelsens beslut i tisdags, och då har vi i varje fall handlat upp marknadens  mest kostnadseffektiva byggsätt.
Därtill ska vi lägga driftkostnaderna.
Om byggnationen startar i början på 2013 så kommer den samtidigt som vi ska starta upp budgetberedningen 2014-2015 och den kommer säkert att bidra till en ökning av budgeten för socialnämnden.

Framtidsscenariot är ännu fler äldre, ännu mer behov av äldreboende. Både i form av trygghetsboende och vård- och omsorgsboende.
Som jag ser det måste Vimarhem vara med i de här diskussionerna. Det kanske är så att det är Trygghetsboende som ska byggas så långt vi kan se i framtiden. Det i sin tur frigör vanliga lägenheter och villor till yngre människor.
Vi måste i Visionsarbetet som nu kommer upp för olika beslut, försöka se in i 2020-talet och planera för var vi vill ha kommande boenden.
Och jag ser inte att endast kommunen ska delta i detta. Den privata marknaden måste också se behovet och möjlighet att få hyresfastigheter utan vakanser. För vi blir bara äldre och äldre.
Jag tror det är många fastighetsbolag som skulle se det som strategiskt viktigt att också ha Trygghetsboenden och andra "samhällsfastigheter" i sitt bestånd.

Var kommer framtidens omsorgsboende att finnas? Kommer det att finnas något kvar i de mindre tätorterna eller är alla byggda i centralorten Vimmerby?
Blir det omsorgsboende i de mindre tätorterna tror jag det blir i form av ombyggda och renoverade befintliga fastigheter. Det är inte realistiskt att tro att varken privat entreprenörer eller Vimarhem bygger nytt från grunden på de mindre tätorterna.
Krafter är verksamma i Gullringen för att bygga om Gullringshus kontor. Och den typen av ombyggnad tror jag är möjlig, och kan vara kostnadseffektiv, om man kan finna en efterfrågan
Vimmerby har ett stort antal tomter som skulle lämpa sig för trygghetsboende. Vitsippans gamla förskola har en stor tomt, Karlbergstomten, tomten  där Deloitte o Tusch är idag, vad händer med landstingets tomma lokaler på "sjukhusområdet", vad säger de intressenter som vill bygga bostadsrätter centralt, kan de fastigheterna bli trygghetsboende?
Allt detta är frågor som vi ska diskutera politiskt framöver.
När vi nu kommit ifatt med industriområden, när vi nu prickat in ett antal nya villaområden, så måste vi också skaffa oss framförhållning i äldreboendefrågan.