Ny runda med budgeten inför 2015

Två frågor i Gullringen har varit föremål för Vimmerby Tidnings intresse i veckan; det gamla Gullringshuskontoret samt det särskilda boendet Ådala.

Nya äldreboendet på Cirkusplatsen kostar mer att hyra, både för kommunen och de boenden, än den 50 år gamla Eken. Det är förståeligt. Vi hoppas kunna driva boendet effektivare eftersom det är modernt, många lägenheter fördelade på flera små avdelningar, och därmed kan vi få samutnyttjande av personal.

Men vi har inte byggt med särskilt stort överskott av lägenheter. Cirka 10-15 lägenheter i överskott och vem vet hur behovet ser ut om ett år när inflyttning ska ske? 

Jag tror att vi på nytt får diskutera våra äldreboenden när vi väl flyttat in i det nya, och då göra en behovsprövning för åren framöver. I det sammanhanget kan i så fall Ådala omprövas då både Eken och Duvan ska få annan verksamhet. Men som sagt, det vet vi först när vi ser behovet efter inflyttningen på Cirkusplatsen. Under tiden gäller beslutet vi tagit att Eken, Duvan och Ådala  ska ersättas av Cirkusplatsen.

När det gäller Gullringshus kontor har kommunen anvisat åtminstone en spekulant till ägaren Gullringshus AB. Det blev dock ingen affär då verksamheten inte ansågs lämplig för fastigheten. Och fastighetsägaren, Gullringshus AB, som i sin tur ägs av Ansgarius-stiftelsen måste ju själv avgöra den saken. (Allt överskott i stiftelsen delas ut till välgörande ändamål.) Kommunen har fått det prospekt som tillverkats och sänder det till intresserade. Just nu ligger ett ute hos en ny spekulant.

Att detta, ovan beskrivet, ger anledning till ledarskribenten i Vimmerby Tidning Alf Wesik att uttrycka ”Fy er!” på ledarplats. Det har noterats av en och annan. Han bannar som om politikerna vore barn eller rent av hundvalpar, som just kissat på mattan. Hur förhåller man sig till sådana inlägg?

Det besvärliga läget inom socialens verksamhet kvarstår. Inte bara att den ”gamla” delen av socialen har ett svårbemästrat underskott i placeringar på hem och institutioner och ett växande försörjningsstöd, bland annat för ungdomar, så börjar nu också äldreomsorgen gå över budgetgränserna.

För 2014 kan vi inte göra annat än att hela tiden ha ett sparsamt fokus på all drift, men för 2015 är jag nära nog övertygad om att vi måste göra nya ramar. Kommunstyrelsen och dess presidie har haft flera möten med ekonomiavdelningen, ledningsgruppen har haft frågorna uppe och nu återstår en större samling i slutet av mars där vi får ta nya tag.

Alla nämnder kommer att få hjälpas åt och vi pratar rejäla belopp, kanske upp mot 25 Mnkr i nedbantning. I Förhållande till 750 Mnkr i skatteintäkter är det ju inte mer än drygt 3 % , i näringslivet är sådana besparingar årliga. Lyssnade på Linköpings kommuns kommunalråd Paul Lindwall i torsdags och trots ett stort överskott gör de ändå rutinmässigt besparingar på 2 % varje år i all verksamhet i kommunkoncernen.

Och räknar man anställda är det kanske 50 löner av 1.350 – men i en redan effektiviserad verksamhet är det ändå mycket svårt att skruva ytterligare. Vi måste helt enkelt pröva att välja bort och prioritera om. Det blir en svår utmaning för alla. Men kommunens pengar räcker inte till allt, och obekväma beslut måste därför tas.

Det är viktigt att förstå orsaken. Nedbantningen beror INTE på våra investeringar; äldreboende, industrimark och fiber (det sistnämnda har vi inte lagt mycket pengar på ännu.) som vi varit tvungna att göra. Visst har vi ökade ränteutgifter i vår driftbudget. Men man bör klara det med den omsättning kommunen har. Vi har ju inte byggt ettoperahus, mutan äldreboende, industrimark, landsbygdsfiber, etc.
Utan den minskade överskottet (trots allt 11 Mnkr överskott 2013) beror på två avdelningar inom Socialnämnden: Individ och familjeomsorgen samt äldreomsorgen, som kostar mer än beräknat.

Varför?

Fler behöver hjälp inom familjen; barn behöver en tryggare miljö än hemma och får tas till familjehem, kvinnor som utsätts för våld, eller både mor och barn som får tas till institutioner för vård. Kostnaderna är enorma. Från familjehemmens rimliga kostnader till institutionernas 2.000-4.000 kronor per dag. Vi vet inte från dag till annan vad som ska hända. Nästa vecka kan det vara två placeringar till, eller fem… Vi måste helt enkelt lösa knuten hur vi hjälper dessa människor på hemmaplan, hur vi själva inom förvaltningen, kan ta hand om de fall som inte är extrema. Vi behöver många kommunala familjehem och välutbildade medarbetare som kan arbeta med de behövande hemma i Vimmerby, istället för att de ska skickas iväg.

När det gäller äldreomsorgen blir fler gamla äldre, och behöver ännu mer omsorg. Här måste vi finna lösningar som kan hålla kostnaderna i schack. Vi ska börja med att jämföra oss med standardkostnaden för att se att vi inte gör fel på nåt sätt. Tjänstemännen har fått arbetsuppgifter inför marsmötet.

Jag är ganska säker på att vi måste göra omprioriteringar i verksamheten till 2015, för att balansera budgeten igen.

Det är valår så det kommer att bli svårt.

För egen del kommer jag inte att ta hänsyn till valet utan kommer att vara inriktad på att göra det som måste göras för att balansera vår drift till överskottsmålet 2 procent av skatteintäkten.

Det är det övergripande mest viktiga och det ansvaret måste vi våga ta som politiker.


Slutligen: Grattis till vår kommunchef Carolina som kom på 92:a plats bland Dagens Samhälles rankning av välfärdens mest 100 viktiga kvinnor! Bra där! Hon, liksom alla våra medarbetare, behöver uppskattning.  De gör ett hästjobb ute i verksamheterna som alla bör vara tacksamma för. För framtidens stora utmaning är att få medarbetare till offentliga välfärdsjobb.

Vinklas de lokala nyheterna?

Jag är känd för att vara frispråkig.
Därför ska jag försöka mig på en recension av tredje statsmakten, vilket jag borde kunna tillåtas eftersom tredje statsmakten så ofta recenserar den kommunala makten.

En journalists förhållningssätt till den nyhet hen ska publicera kallas "vinkling".
Man kan på olika sätt, beroende på hur man själv förhåller sig till storyn, vinkla den så den blir negativ eller positiv. Så sker dagligen i svenska medier.
Tro mig, jag har varit journalist i 15 år och publicist i nära 40 år. Jag har vinklat både negativt och positivt i min dag. Och fått kritik för det ena och det andra.

Det är intressant att analysera Vimmerby Tidnings vinklade toppnyhet i fredags.
Rubrik: Ungdomarna ratar Vimmerby.
Texten handlar om att under de senaste 15 åren har 809 ungdomar flyttat från Vimmerby.
Den negativt vinklade rubriksättningen är särskilt intressant ur den aspekten att lokala media inte får toppbetyg som positiva till näringslivet i näringslivsrankingen (Svensk Näringsliv), och man kan nu nästan lägga till att man är negativ till ungdomar överlag, oavsett om de flyttar, alternativt är kvar.

För hur ska man tolka rubriken? En ungdom som är kvar i Vimmerby kan tycka att "varför är jag kvar när alla mina kamrater ratar Vimmerby?"
Och en som flyttar kan tolka det som att; "vad menar redaktören, ska vi inte få flytta till högre utbildning...? Vimmerby har väl inget universitet."
.
Jag tror de flesta, som är vänligt inställda till sin hembygd, hade rubricerat artikeln:
"Många av Vimmerbys ungdomar flyttar till utbildning" och kanske inlett ingressen:
Många av Vimmerbys ungdomar är sugna på högre utbildning. Ivrigt påhejade av sina föräldrar. De senaste 15 åren har 809 "ungdomar" mellan 15 och 30 (!) år flyttat. Tyvärr har tidningen inga uppgifter om ungdomar (18-20 år) som flyttar direkt efter gymnasiet. En uppgift som dock kommunalrådet sett någonstans talar om att ungefär 60 % av ungdomarna flyttar och 40 % stannar i kommunen.
Statistiken visar att väldigt många ungdomar får sin fortsatta utbildning och sitt behov av arbete löst på hemorten. Vimmerby har en lägre arbetslöshet än riket och ligger, tillsammans med Kalmar och Oskarshamn, på lägre arbetslöshet än länssnittet.

Dessutom kunde tidningen lagt till, om man velat öka den positiva vinklingen till Vimmerbys fördel:
Vimmerby har minskat 600 personer de senaste 30 åren. Det är rekordlågt om man jämför med Hultsfred som gått från 17.000 invånare till 13.500 trots att man räknar in många invandrare och högskolestudenter idag. För att inte tala om grannkommunen Västervik som också minskat med fler invånare i numerära tal.
Att Vimmerby klarat sig så bra beror på att här finns gott om småföretag och relativt gott om ungdomsjobb i besöksnäringen. Det kan vara en förklaring till den relativt låga arbetslösheten bland ungdomar, ur ett länsperspektiv.

Jag kan konstatera att Hultsfreds redaktion inte alls bevakar sin kommunledning, sina kommunpolitiker, sina kommunala tjänstemän på samma sätt som Vimmerby. Inte heller tidningens Västerviksredaktion.
Jag gillar, som gammal journalist, att man hårdbevakar en kommunal makt. Välkommen till Vimmerby stadshus så ofta ni vill, säger både medarbetare och politiker.
Även om nu inte grannkommunerna hårdbevakas, så kan man konstatera att lokalredaktionerna i Hultsfred-Västervik är mycket lokalpatriotisk.
Kanske bygger det på att man där slår vakt om sin hemkommun mer än tidningen gör i Vimmerby.
Missförstå mig inte, en kritisk bevakning ska vi ha men en negativ vinkling på i grunden postiva konstateranden är vi inte betjänta av.
Vimmerby kommun behöver nå ut med sin kommunikation. Det är bland annat därför jag är glad över att vi har en lokaltidning.
Att "rata Vimmerby" har ett helt annat innehåll än "flyttar till högskoleorter".

BUDGETEN NÄRMAR SIG.

Fullmäktige ska i november hantera verksamhetsbudgeten och investeringsbudgeten. Men redan nu kommer budgetfrågor upp, bland annat rörande skolans behov av extra pengar.

Så här skrev jag i en insändare i fredagens VT:
Socialdemokraternas budgetförslag för 2014-2015 innebär att Vimmerby kommun inte förmår amortera sina låneskulder i den takt som behövs, efter Alliansens satsningar på bland annat ny förskola och nytt äldreboende.
(S) försöker få kommuninvånarna att tro att om majoriteten inte satsar en miljon kronor extra till skolan (på en budget över 200 Mnkr) så sänker man sina ambitioner om en skola i topp.
Det är självfallet inte sant.
Vi har valt två markerade satsningar inom skola och omsorg.
1) Ett antal miljoner i reinvesteringar i Astrid Lindgrens skola, Vimarskolan och Idrottshallen i centralorten för att förbättra arbetsmiljö för medarbetare och elever.
Det behövs omfattande fastighetsinvesteringar och det vi påbörjat i år kommer att fortsätta kommande år inom skolfastigheterna.
2) Ansvarstagande för omsorgen om äldre och de svaga i samhället är så självklart för oss att vi valt att satsa 20 miljoner kronor i ökad budget för socialnämnden.
6-7 procent av landets BNP går till åtgärder kopplade till utanförskap, och majoriteten tar allvarligt på de ökade kostnader detta inneburit för kommunen.
Vi accepterar inte utanförskapet, vi vill verkställa åtgärder som tar fler in i arbetslinjen och färre i bidragsbehov.
Socialdemokraternas budgetförslag innebär en ökad ofinansierad post, och om man vill finansiera den är det enda möjliga att minska socialnämndens budget.
Den växlingen anser majoriteten inte vara rättvis mot de gamla och samhällets svaga.
Tvärtom är de akuta behoven inom socialtjänsten mer överhängande än en miljon extra till skolans område, särskilt med tanke på att gymnasiet vid kostnadsjämförelser ligger över kostnaderna i jämförbara kommuner. Satsningen på den nya gymnasiebyggnaden tar ekonomisk kraft.
Kommunstyrelsens alliansmajoritet anser det är viktigt att vi satsar, men vi måste också ta ansvar för våra amorteringar och till dessa måste det budgeteras.

Dax att besluta om budgetramen

På tisdag tar kommunstyrelsen i Vimmerby budgetramen för 2014-2015.

Det innebär att vi föreslår fullmäktige en tilldelning av pengar till våra verksamheter: Barn- och Utbildning får en ram, Kultur och Fritid en annan ram, Socialnämnden sin ram, Kommunstyrelsen sin ram och Miljö -och Byggnadsnämnden sin.
Fullmäktige tar sitt beslut den sista måndagen i juni, innan semesterperioden.
Hösten ägnar sedan nämnderna med sina förvaltningar till att prioritera sin veksamhet inom den ram man fått.
Man förelägger sedan fullmäktige sitt förslag, som fattar beslut.
Debatterna vi nu har att vänta i fullmäktige gäller alltså ramförslaget i juni och verksamhetsbudgeten i oktober-november.

Alliansen kommer att föreslå kommunstyrelsen en budget som ska innebära ett överrskott på 2 procent. Det är statens krav, ett balanskrav, på oss kommuner, vi ska ha ett överskott så vi kan visa att intäkterna finansiar vår drift.

Men det innebär att åren 2014-2015 inte får bli alltför tuffa. Vi behöver fortsatt låg ränta, vi måste minska arbetslösheten och vi får inte förlora mer skattekraft, d.v.s. invånare.
Den största utmaningen finner vi i våra två största verksamheter och därmed budgetar; de minskande gymnasiekullarna och de ökande kostnaderna för placeringar.
Den ena frågan är demografiskt knuten; kan unga familjer inte finna bostäder och villatomter, kan de inte finna jobb till båda, ja då flyttar man till jobben.
Det blir färre barn som föds här, som leder till färre gymnasieelever som antalet inflyttade inte kan kompensera. Möjligtvis kan ett attraktivt gymnasium, med attraktiva program, kompensera en del.

 

Den andra frågan är ett mått på hur vårt samhälle mår just nu; arbetslösheten vars stora ursprung återfinns i förskjutningen av var arbetet utförs, d.v.s. i länder där lönerna är lägre växer jobben medan höglöneländer tappar jobb samtidigt som man ställer om till en annan typ av "produktion".
Detta drabbar ungdomar, både de med kvalificerad utbildning och de som inte har någon utbildning alls. De rena, enklare  industrijobben försvinner och kvar  blir de mer kvalificerade jobben i en allt mer robotiserad industri. Ska vi få nya jobb till en ny generation måste vi också göda idéarbetet i samhället.
Tjänstesamhället växer och den politiska utmaningen ligger i att bädda för innovation och nytt jobbskapande. Innovationskraften kommer att vara central i ungdomsgenerationen.

Tittar man på vår kommun så tycker jag att vi har en viss motståndskraft mot urbaniseringen; besöksnäringen är knuten till Astrid Lindgren och Vimmerby. Där växer jobben till och kommun, län, region och stat borde se, att där den typen av jobb växer borde också akademin och spesutbildning växa.

Ett annat exempel på motståndskraft är kommunens rika flora av småföretag. Vi har mängders mängder av fåmansbolag och mindre företag i kommunen, somliga av dem inom hantverksyrken som gynnats av både Rot-avdrag och den byggexplosion som startats nu i Vimmerby kommun.

En tredje motståndskraft är Vimmerby-andan. Den kan tyckas som en floskel men faktum är att fler och fler uttrycker sig nöjda över att kommun-företag-organisationer alt oftare krokar arm och gör gemensam sak.

Jag ska uppehålla mig vid "byggexplosionen".

Industrimark för 60 mnkr, omsorgsboende för 150 mnkr, förskola för 32 mnkr, kraftvärmeverk för 400 mnkr, bryggeriutbyggnad 200 mnkr, Arla bygger ut 200 mnkr, ny Emil-miljö i ALV 100 mnkr, investering på Ceos 8 mnkr, etc. Lägg därtill ytterligare ett antal privata investingar och kommunala undehållsinvesteringar  i gator, rondeller och fastigheter.
Även om många av dessa jobb handlas upp av stora byggkoncerner med tillresta byggjobbare, så ger de jobb åt undleverantörer med säte i Vimmerby och angränsande kommuner.

Byggkranar är alltid ett hälsotecken på en bygd.

Men det fordrar att vi har koll på investeringsnivån och varje år framöver avsätter vinstmedel till amortering.
När man nu betraktar vår budget kommer man att finna att 70-80% av budgeten är skola och social omsorg. Det finns inte mycket över till annat.
Där ligger vrt fokus kommande budgetperiod.

Nordisk barnkulturfestival med mera

När nu den Nordiska Barnkulturfestivalen kom till Vimmerby så kändes det som den mest natrurliga sak i världen.
Jamen...alldeles självklart ska just Vimmerby ha en Barnkulturfestival!
På initativ från Odense i Danmark finns det nu en Nordisk Barnkulturfestival i arrangemang av de tre attraktionerna, Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby, Kamomilla stad i Kristiansand och HC Andersen-paraden i Odense.
I fredags träffade jag politiker från Kristiansand och Odense och skrev ett letter om intent; vi ska försöka permanenta samarbetet mellan oss tre städer, våra kulturpolitiker och kommunledningar.
Jag ska lyfta frågan redan i morgon i kommunstyrelsens presidie.

Det är viktigt att vi får arrangemang i Vimmerby som betyder något nationellt och ännu viktigare att de får betydelse utifrån ett nordiskt perspektiv. Detta kan vi få med hjälp av Astrid Lindgrens Världs samarbete med de andra nordiska attraktionerna.
En fråga ställer sig naturligtvis; vi får arrangemanget i Vimmerby var tredje år. Vad ska vi göra de andra två åren? Jag tycker vi kan undersöka om vi inte också kan ha en svensk barnkulturfestival?

Lyssnarresan gick i veckan till de två bostäderna för ensamkommande flyktingbarn. Denna gång mer för min egen skull, jag ville "läsa på" lite om villkoren för verksamheten, om hur pedagogiken fungerar, hur livet och acklamatiseringen fungerar för ungdomarna.
Det gav intryck av att vara en mycket stabil, harmonisk och resultatorienterad verksamhet där stödet till ungdomarnas väg in i vuxenlivet, in i det svenska samhället, var väl utvecklat.

Annars bestod veckan av möten med grannarna till Circusplatsen och vi hade ett bra resonemang.
Jag var också i tisdags kväll och mötte Lockneviborna i ett möte i Bygdegården. Stort engagermang i bygden för många frågor, det tycker jag är bra.
Samråd med Hultsfred har det också varit rörande vår gemensamma miljö- och byggnadsförvaltning. Vi har ju också fullmäktigebeslut, genom avtalet vi antagit,  på att vi ska ha en gemensam nämnd och de diskussionerna väntar nu också.

...och så har vi budgeten för 2014-2015. Det blir en tuff historia men det är viktigt att vi har den i balans. Annars kommer det inte att fungera. Det arbetet väntar kommande vecka.

Inför budgetarbetet...

Just nu arbetar tjänstemännen fram budgetunderlaget för 2014-2015.

Politikerna ska få en lista på alla krav och önskningar som framställts hitills och när väl Allians och opposition samlat sig, kommer det säkert mer till den listan.

Jag kan meddela att den redan överskrider gränsen för tillgängliga medel.
Så det blir det som politiken är till för; att prioritera.
Eftersom vi har 2-årsbudget och vårt nya Resursfördelningssystem tar undan ca 60 procent av budgeten finns det inte så mycket mer att bråka om.
Vi har visserligen ökat med 11 personer i fjol som ger oss ca 450.000 kronor ytterligare i skatteintäkter och 2014 får vi också ta del av mer pengar i det kommunala utjämningssystsmet. (Vimmerby kommer att få en bit över 10 Mnkr mer än tidigare ur det systemet. )
Men det är ändå pengar som inte räcker så långt.

Vad är era heliga kor? Vad kan ni ge oss för förhandsbesked redan nu? Vad vill ni prioritera?

Kommunchefens frågor riktades till kommunstyrelsens ledamöter förra mötet och svaren var nog inte glasklara. En omgörning av kostsystemet lyckades Alliansen få fram, oppostionen pratade friskvård till kommunanställda.

Mina personliga synpunkter, som jag har en känsla av att Alliansen stöder, är:

-          Vi ska räkna bort 2 %, dvs ca 15 Mnkr, som vi måste ha i överskott enligt statens balanskrav, per år i budgetperioden.

-          Vi ska räkna bort ytterligare 1,5 %, eller 10 Mnkr, per år i budgetperioden, som vi behöver som en pott ifall att vi samtidigt får både fler barn i barnomsorg och skola samt äldre inom omsorgen. För om alla grupper ökar i antal (vilket sannolikt också ger befolkningsökning) då måste Resursfördelningssystemet tillföras mer pengar.

-         Vi måste fortsätta effektivisera verksamheterna, framförallt administrativt. För detta behöver vi a) samverka med andra och b) en rejäl fiberutbyggnad som möjliggör ökad implementering av IT som stöd.

-          VI behöver öka vår satsning inom infrastruktur och landsbygds-  och stadsplanering, vilket börjar med att vi gör en ny Översiktsplan (klar i december) för Vimmerby centralort samt implementerar de lokala utvecklingsplaner som nu tas fram genom Vuxenskolans/Astrid Lindgrens Leaders försorg.

-          Besöksnäringen måste få tillgång till en förbättrad infrastruktur  både inom kommunen som i regionen (järnvägar och riksvägar).

-          Efter några år av intensiva investeringar med lånade pengar, måste vi fokusera på överskott i driften som oavkortat ska gå till amorteringar. "Budgetlojaliteten" måste vara stark i verksamheterna så att överskott verkligen presteras. Konsolidering blir viktigt kommande år.

-          Vi måste, samtidigt med effektiviseringarna, utveckla hela vår organisation så Vimmerby kommer betraktas som en mycket bra och attraktiv arbetsgivare, en bra och attraktiv näringslivskommun och en bra och attraktiv kommun att leva i. Då krävs att idéarbetet hålls högt, att ledningsgrupp tar kollektivt ansvar för hela kommunen och att politiken är tydlig och håller fast i sina planer och målsättningar.

Jag känner mig mycket trygg i det arbetet idag. Kommunchefen och hennes ledningsgrupp tar tydliga steg framåt och vi märker en bra stringens, ett bra fokus under ett fortsatt gott humör och driv. Mycket bra.

I politiken har Alliansen ett bra samarbete känns det som och oppositionen har mycket god information och kan utveckla sin egen politik.

Men alla har vi ett gemensamt problem: rekryteringen av nya politiker går trögt, politiska ungdomsförbund existerar inte i kommunen och förnyelsen blir därmed ett ansvar för politiker allt högre upp i åldrarna.
Visserligen är vi allt piggare och vi klarar allt mer högt upp i åren. Men det är blandningen vi behöver; unga och gamla, män och kvinnor men också fler invandrare och själv kan jag tycka, också fler företagare i politiken.

Revisions- och Demokratiberedningen funderar nu på att minska antalet ledamöter i fullmäktige från 49 till 41. Kanske man också funderar på antalet ledamöter i nämnderna.

Jag tror att det är tvunget att en minskning sker, samtidigt med att partierna försöker kompensera av saknaden av ungdomsförbund/unga politiker med att lyssna extra noga på de ungdomsröster som hörs.

Jag hoppas att skolan kan öppna upp för politiken mer, och inte ha en alltför restriktiv hållning. Hur många politiker besöker lektionerna i samhällskunskap, hur många politiker syns i skolans värld, hur många debatter hålls?

Över hela landet tror jag att politikens ökade närvaro i skolmiljön på gymnasiet skulle innebära fler yngre människor i politiken.

 

Fortsatta studiebesök hos socialen

"Stunden här kan vara den viktigaste i livet."

Så säger en av två arbetsterapeuter och vägledningscoacher som finns på Social Rehab i Vimmerby kommun.

Som ni förstått fortsätter min Lyssnarresa i den sociala omsorgsvärlden i  kommunen och det är otroligt spännande varje gång. Det finmaskiga skyddsnät som blivit en del av den svenska modellen finns verkligen och det består inte enbart av ekonomiska bidrag, utan också av väldigt mycket självförtroendeträning, social träning och uppmuntran.
Social Rehab och Bryggan 2 fick besök av mig redan förra veckan men jag har inte hunnit summera förrän nu.

Hit kommer människor, från unga till övre medelåldern, män som kvinnor, som har försörjningsstöd, är utförsäkrade eller aldrig varit i A-kassa eller i jobb.
De är helt enkelt tvingade att gå hit eftersom de enbart lever på försörjningsstöd och behöver hjälp för att ta sig vidare.
Det är ungdomar och invandrare som ännu inte varit ute på den svenska arbetsmarknaden, och det kan vara människor som varit länge i sjukskrivning.
Lokalerna ligger i Focushuset och är mycket ändamålsenliga.  Här finns det rum för samtal, för umgänge och för att utföra det intresse man har; till hjälp finns dator, symaskiner och också viss möjlighet till snickeri.

Man väljer utifrån i vilken form man är i, och vilket intresse man har.
Hit får man komma i 7-8 veckor, inte mer. Under den tiden har man haft många vägledningssamtal och syftet är helt enkelt att få ut brukaren på arbetsmarknaden, med eller utan bidrag.
Några kan vara långt ifrån arbetsmarknaden, andra nära. De som är långt ifrån kan ha blivit apatiska, vänt på dygnet och ligger hemma i sängen halva dagen utan att ta sig vidare.  Då får de  räkna med att bli hämtade av kommunens medarbetare.
Andra kan ha nått längre på trappstegen och då kan Bryggan 2 hjälpa till att ordna praktikplats.
Det är hela tiden individuell vägledning och målet för alla inblandade är att personen ska nå arbetsmarknaden; som praktikant, som lönebidragsanställd, eller som anställd fullt betald av arbetsgivaren.

Vissa når aldrig arbetsmarknaden. Eller står långt ifrån den. Invandrarkvinnorna till exempel. Ofta får de komma  efter att mannen passerat. För många är Social Rehab guld värd och många som varit där vill gärna fortsätta hålla kontakten. Men de har väldigt svårt på arbetsmarknanden.
Ett spännande besök hos tre mycket entusiastiska och kunniga medarbetare, som lärde mig mycket om sin verksamhet. Nästa gång ska jag försöka stanna längre än 1,5 timme för jag tvingades gå när vi började prata om ”socialt företagande”. Här såg entreprenören i mig en fantastisk utmaning att ta sig an, men i min roll idag är det omöjligt.  
Men utmaningen kommer inte att försvinna. Snarare växer behovet.
”Socialt företagande” ger en hel del tillbaka till många: företagaren får jobba med en stor utmaning, att driva och sälja produkterna, medarbetaren som har sitt försörjningsstöd som lön, får testa på ett riktigt jobb och lära sig en yrkesroll, och kommunen får en perfekt sluss till meningsfull sysselsättning


START FÖR BUDGETARBETET

I veckan fick kommunstyrelsen planeringsförutsättningarna för budgeten 2014-2016. Nu startar budgetarbetet med en rejäl hemläxa på drygt 100 sidor, ”Greppet 2.0”.
Den minnesgode minns 2011 då vi genomförde en ”hearing” i plenisalen med förvaltningscheferna för att få grepp och insikt om ekonomin.
Nu har den nya ledningsgruppen tagit initiativet och taktpinnen och redan gjort Greppet 2.0, d.v.s.  samlat all info som vi behöver inför fortsättningen.
Mycket bra och jag blev väldigt glad över att se hur man nu tar initiativet i processen.
För det är tjänstemännen som ska göra det. Vi politiker ska stå för visioner, strategiska och mätbara mål som ska leda till prioriteringar.
Verksta´n fixar tjänstemännen och det känns mycket bra att man är på banan med ett så bra material.
Jag kommer tillbaka till Greppet 2.0 under våren, och också berätta om det löpande budgetarbetet.

Insikter de senaste veckorna

Alliansen i kommunfullmäktige i Vimmerby består av 26 ledamöter från moderaterna, centerpartiet, kristdemokraterna och folkpartiet.
Utöver dessa finns ytterligare flera allianspolitiker som sitter i nämnder och styrelser.
För två veckor sedan bjöds samtliga in till en hearing i plenisalen rörande vår äldreomsorg.
Det kom åtta.
Den information vi åtta som var där fick av förvaltningschefen samt två verksamhetschefer var ytterst värdefull. Man hade förberett med illustrativa overheadbilder.

Bland annat fick jag klart för mig följande rörande hemtjänsten:
- Landsorten runt Vimmerby stad har inte alls samma problem med många ansikten hos brukarna, som man hör i stan. Tvärtom, där är kontinuiteten mycket bättre.
- Det är de stora arbetsplatsområdena i Vimmerby stad som är orsaken till bristen på kontinuitet (15-20 ansikten hos en brukare en vecka) - inte delade turer.
- Delade turer är till förfång för en del av medarbetarna; en del vill ha dem, andra inte. Men delade turer i sig påverkar inte att brukaren får många olika människor inom omsorgen i sitt hem.
- Tidigare fanns få arbetsplatsområden i Vimmerby. Nu har man gjort fem men problemet kvarstår ändå. Man planerar att göra ännu fler arbetsområden i Vimmerby stad för att kunna komma tillbaka till en rimlig kontinuitet hos brukarna.

Jag har sparat all information jag fick och ska försöka använda den i diskussionen kring hemtjänsten när vi ska behandla 2014-2015 års budget.
Hemtjänsten inom äldreomsorgen är en viktig kvalitetsfråga. Vi måste komma rätt där.

När t.f.  kostchef Mikael Palm arrangerade ett möte om kosten i plenisalen förra veckan, med bland annat en föreläsande chefredaktör och matexpert, kom det många medarbetare för att lyssna.
Jag var dock ensam politiker där. Tyvärr.
Återigen fick jag ta del av insikter som fick mig att omvärdera och nyvärdera frågor.
Det verkar vara en helt annan matservering i andra kommuners skolor än i Vimmerby...
Matsalarna verkar se helt annorlunda ut i andra kommuner än i vår...
Andra tycks ha hunnit så mycket längre...
Maten tycktes vara bättre lagad hos andra...
En kommun hade egen gris- och kogård där man slaktade allt kött själva till sina matsalar...
Hur skulle Vimmerby kunna sticka ut, frågade matexperten.
För mig är svaret givet: vi ska inte sticka ut på annat sätt än att skapa bra, gedigen och omtyckt mat till våra barn och våra gamla. Maten är ingen gimmick, ingen kampanj.
Maten är blodigt dagligt allvar och målet måste vara att alla vill äta den, hemma eller i våra matsalar.

Men är det på nåt område jag tycker vi tagit oss framåt senaste halvåret så är det inom kosten.
Konsulten Mikael Palm och Teknik & Servicenämnden har sakta men säkert arbetat sig igenom hela denna tjocka problematik, benat ut frågora och problemen, och är nu färdiga för att lägga förslag.
Jag fick ta del av dem när jag gästade Teknik & Servicenämndens sammanträde i veckan.
Vi ska se över och besluta runt en rad olika förslag: fler tillagningsskök ska komma igång, centralköket ska laga färre portioner, matsalarna ska se annorlunda ut, salladsborden bli mer omfattande, fler rätter att välja på, enkäter bland eleverna ska styra matsedeln, mer råvaror, mer närproducerat, etc...
Listan är lång och jag funderar: rekryteringen av en ordinarie kostchef inom kort måste bli ytterst noggrann. Här har vi verkligen inte råd att missa. Det är en så strategisk rekrytering att jag kommer att begära att den behandlas brett i kommunledningen.
Innan dess ska dock Mikael Palm lägga fast organisationen och den ska beslutas av kommunstyrelsen som från nyår får ansvaret inom samhällsbyggnad.

Också dom äldre påverkas av kostorganisationen. Det ser ut som vi kan köra igång matlagningen på Vidala igen bland annat.
Lyckas vi kommer mycket att bli bättre och det ser också ut att bli en marginell kostnadsökning, om ens någon. En osäker jämförelsekostnad är vad transporterna idag kostar.
Men kockarna och kockerskorna kommer tillbaka i verksamheten och det bådar gott!
Kostfrågan tar sig nu sakta fram för att hamna i kommunstyrelsen så småningom.

Jag tycker det är extremt roligt när bollar landar.
Många av de bollar vi slängde upp i luften 2011 och 2012 kommer nu ned en efter en.
Men det finns två bollar som fortsätter fladdra omkring där uppe:

En är skolan. Ett tapp i rankningen innebär att vägen är något längre till vår vision: en av Sveriges tio bästa skolkommuner 2017, och en av de 25 bästa 2014.
Jag känner mig ändå rätt trygg eftertsom jag vet att ordföranden och nämnden är så engagerad och att förvaltningschefen är så kvalificerad.
Jag tror de kommer att lyckas vända trenden, och mitt eget besök på mellanstadiet på Vimarskolan i veckan, där jag pratade om entreprenörsskap med en grupp lärare, var mycket givande.
Lärarna ska försöka göra verklighet av skolplanens "entreprenöriellt lärande" och det är mycket spännande. Jag kommer tillbaka till skolfrågorna i en kommande blogg.

Den andra bollen är knepigare. Den handlar om socialnämndens mycket stora underskott, delen som härrör från gamla socialnämnden. Det handlar om placeringar i institution och familjehem i första hand.
I lördagens Vimmerby Tidning sa ordförande Elisabeth Lago-Nilsson att hon trodde antalet placeringar var följden av indragning av förebyggande resurser till Bubblan och fältassistenterna.
Förmodligen har hon tagit del av den analys som så småningom kommer att redovisas bredare.

Ska man ha en verksamhet av typen Bubblan eller med fältassistenter så måste man kunna redovisa resultat. Det ska vara svart på vitt och det ska vara återkommande rapporter. Jag upplevde att det inte fanns sådana när vi behandlade innevarande budget.
Istället var det knappast någon som kunde vittna om Bubblans eventuella positiva effekt.
Det räcker inte med att säga "många familjer kommer dit". Vi vill veta hur många, hur många som blev hjälpta, hur många som inte behövde placeras, etc. Vi vill veta hur den kommunala sociala verksamheten lyckas. Inte lätt, men det går om man hittar systemet.
Det är samma sak på integrationsområdet, arbetet med våra invandrarfamiljer. Hur lyckas man, hur många kommer till studier, kommer till jobb, startar eget, flyttar? Enkäter? Görs det något?

Det är överlag få rapporter i verksamheterna, åtminstone sådana som följer begäran om anslag.
I budgetarbetet inför 2014-2015 så kommer kravet på detaljrika redovisningar med mätningar utifrån satta mål att öka. Analyserna måste baseras på något, nya pengar eller förändrade budgetförhållande måste grundas i något. Kostnadsjämförelser med andra i kommungruppen är självklart.
I den konkurrens som råder om pengarna måste politiken ha rejält på fötterna för att vara säker på att prioritera rätt.

Självklart kan alla se att om man kan bedriva förebyggande insatser hemma hos familjerna, eller rådgivning hos fältassistenter eller en familjeenhet, så kan den finansieras om man slipper placera. Placeringarna i familjehem och på instiututioner är extremt dyra. Man får mer för pengarna med insatser på hemmaplan.
Om socialnämnden anser det är receptet hoppas jag man anger det, samt budgetmedel, verksamhetsmål, hur den ska se ut, uppföljning, etc.
Ett tvång är målsättning och mätbarhet.
Jag hoppas också att, när man ska redovisa sin analys i kommunstyrelsen, man jämfört med andra kommuner.
Rimligtvis finns det en fem-i-topp-lista bland landets 290 kommuner, kanske till och med i  kommungruppen med likartade förutsättningar, där man har de vinnande recepten, de vinnande verksamheterna som både bär sig ekonomiskt och ger bäst humaneffekt.
Det är inte nödvändigt att Vimmerby kommun uppfinner allt från början.

Den stora frågan är inte om det finns pengar, för det finns pengar. Mycket pengar. Cirka 740 Mnkr i skatteintäkt plus en mängd taxor och avgifter.
Den stora frågan är istället hur man bäst använder dem och får störst effekt av dem.
Varje kommunal verksamhet måste kunna visa den effekten om verksamheten ska få fortsatt anslag i sin budget.
Jag hoppas att socialnämnden i sin analys kan komma fram till hur pengarna man får i sin budget gör bäst nytta. Och att man kan visa det i uppföljningar.