Vi vill fortsätta förbättra maten!

Under denna mandatperioden har moderaterna i Vimmerby tagit bort det mesta av kylmaten och tillagningskök har byggts upp igen. Det har lett till att gamla och unga nu får mer av sin mat lagad på plats.
90 procent av det kött som lagas i köken i Vimmerby är från Sverige. I snitt i landet ligger det på 50 procent, så i Vimmerby är vi väldigt duktiga på att laga mat på svenska råvaror. Jag är glad över att vi lyckats göra detta på kort tid och inte behöva dra det i den långbänk som politiken i Vimmerby tidigare varit känd för.
Moderaterna vill fortsätta det handlingskraftiga arbete inom maten som vi tagit initiativ till:
Vi vill laga mer närproducerad mat genom att stycka upp upphandlingarna i mindre enheter.
Vi vill låta gamla som har mat genom hemtjänsten få bestämma sina portioner, stora eller små, d.v.s. bättre anpassade till hur mycket man vill äta.
Vi vill också att måltidsbiträden och kockar inom kommunens kök ska få mer fortbildning och inspiration.
Vi vill också att maten till gamla ska vara mer baserad å husmanskost och kända svenska rätter.

Insikter de senaste veckorna

Alliansen i kommunfullmäktige i Vimmerby består av 26 ledamöter från moderaterna, centerpartiet, kristdemokraterna och folkpartiet.
Utöver dessa finns ytterligare flera allianspolitiker som sitter i nämnder och styrelser.
För två veckor sedan bjöds samtliga in till en hearing i plenisalen rörande vår äldreomsorg.
Det kom åtta.
Den information vi åtta som var där fick av förvaltningschefen samt två verksamhetschefer var ytterst värdefull. Man hade förberett med illustrativa overheadbilder.

Bland annat fick jag klart för mig följande rörande hemtjänsten:
- Landsorten runt Vimmerby stad har inte alls samma problem med många ansikten hos brukarna, som man hör i stan. Tvärtom, där är kontinuiteten mycket bättre.
- Det är de stora arbetsplatsområdena i Vimmerby stad som är orsaken till bristen på kontinuitet (15-20 ansikten hos en brukare en vecka) - inte delade turer.
- Delade turer är till förfång för en del av medarbetarna; en del vill ha dem, andra inte. Men delade turer i sig påverkar inte att brukaren får många olika människor inom omsorgen i sitt hem.
- Tidigare fanns få arbetsplatsområden i Vimmerby. Nu har man gjort fem men problemet kvarstår ändå. Man planerar att göra ännu fler arbetsområden i Vimmerby stad för att kunna komma tillbaka till en rimlig kontinuitet hos brukarna.

Jag har sparat all information jag fick och ska försöka använda den i diskussionen kring hemtjänsten när vi ska behandla 2014-2015 års budget.
Hemtjänsten inom äldreomsorgen är en viktig kvalitetsfråga. Vi måste komma rätt där.

När t.f.  kostchef Mikael Palm arrangerade ett möte om kosten i plenisalen förra veckan, med bland annat en föreläsande chefredaktör och matexpert, kom det många medarbetare för att lyssna.
Jag var dock ensam politiker där. Tyvärr.
Återigen fick jag ta del av insikter som fick mig att omvärdera och nyvärdera frågor.
Det verkar vara en helt annan matservering i andra kommuners skolor än i Vimmerby...
Matsalarna verkar se helt annorlunda ut i andra kommuner än i vår...
Andra tycks ha hunnit så mycket längre...
Maten tycktes vara bättre lagad hos andra...
En kommun hade egen gris- och kogård där man slaktade allt kött själva till sina matsalar...
Hur skulle Vimmerby kunna sticka ut, frågade matexperten.
För mig är svaret givet: vi ska inte sticka ut på annat sätt än att skapa bra, gedigen och omtyckt mat till våra barn och våra gamla. Maten är ingen gimmick, ingen kampanj.
Maten är blodigt dagligt allvar och målet måste vara att alla vill äta den, hemma eller i våra matsalar.

Men är det på nåt område jag tycker vi tagit oss framåt senaste halvåret så är det inom kosten.
Konsulten Mikael Palm och Teknik & Servicenämnden har sakta men säkert arbetat sig igenom hela denna tjocka problematik, benat ut frågora och problemen, och är nu färdiga för att lägga förslag.
Jag fick ta del av dem när jag gästade Teknik & Servicenämndens sammanträde i veckan.
Vi ska se över och besluta runt en rad olika förslag: fler tillagningsskök ska komma igång, centralköket ska laga färre portioner, matsalarna ska se annorlunda ut, salladsborden bli mer omfattande, fler rätter att välja på, enkäter bland eleverna ska styra matsedeln, mer råvaror, mer närproducerat, etc...
Listan är lång och jag funderar: rekryteringen av en ordinarie kostchef inom kort måste bli ytterst noggrann. Här har vi verkligen inte råd att missa. Det är en så strategisk rekrytering att jag kommer att begära att den behandlas brett i kommunledningen.
Innan dess ska dock Mikael Palm lägga fast organisationen och den ska beslutas av kommunstyrelsen som från nyår får ansvaret inom samhällsbyggnad.

Också dom äldre påverkas av kostorganisationen. Det ser ut som vi kan köra igång matlagningen på Vidala igen bland annat.
Lyckas vi kommer mycket att bli bättre och det ser också ut att bli en marginell kostnadsökning, om ens någon. En osäker jämförelsekostnad är vad transporterna idag kostar.
Men kockarna och kockerskorna kommer tillbaka i verksamheten och det bådar gott!
Kostfrågan tar sig nu sakta fram för att hamna i kommunstyrelsen så småningom.

Jag tycker det är extremt roligt när bollar landar.
Många av de bollar vi slängde upp i luften 2011 och 2012 kommer nu ned en efter en.
Men det finns två bollar som fortsätter fladdra omkring där uppe:

En är skolan. Ett tapp i rankningen innebär att vägen är något längre till vår vision: en av Sveriges tio bästa skolkommuner 2017, och en av de 25 bästa 2014.
Jag känner mig ändå rätt trygg eftertsom jag vet att ordföranden och nämnden är så engagerad och att förvaltningschefen är så kvalificerad.
Jag tror de kommer att lyckas vända trenden, och mitt eget besök på mellanstadiet på Vimarskolan i veckan, där jag pratade om entreprenörsskap med en grupp lärare, var mycket givande.
Lärarna ska försöka göra verklighet av skolplanens "entreprenöriellt lärande" och det är mycket spännande. Jag kommer tillbaka till skolfrågorna i en kommande blogg.

Den andra bollen är knepigare. Den handlar om socialnämndens mycket stora underskott, delen som härrör från gamla socialnämnden. Det handlar om placeringar i institution och familjehem i första hand.
I lördagens Vimmerby Tidning sa ordförande Elisabeth Lago-Nilsson att hon trodde antalet placeringar var följden av indragning av förebyggande resurser till Bubblan och fältassistenterna.
Förmodligen har hon tagit del av den analys som så småningom kommer att redovisas bredare.

Ska man ha en verksamhet av typen Bubblan eller med fältassistenter så måste man kunna redovisa resultat. Det ska vara svart på vitt och det ska vara återkommande rapporter. Jag upplevde att det inte fanns sådana när vi behandlade innevarande budget.
Istället var det knappast någon som kunde vittna om Bubblans eventuella positiva effekt.
Det räcker inte med att säga "många familjer kommer dit". Vi vill veta hur många, hur många som blev hjälpta, hur många som inte behövde placeras, etc. Vi vill veta hur den kommunala sociala verksamheten lyckas. Inte lätt, men det går om man hittar systemet.
Det är samma sak på integrationsområdet, arbetet med våra invandrarfamiljer. Hur lyckas man, hur många kommer till studier, kommer till jobb, startar eget, flyttar? Enkäter? Görs det något?

Det är överlag få rapporter i verksamheterna, åtminstone sådana som följer begäran om anslag.
I budgetarbetet inför 2014-2015 så kommer kravet på detaljrika redovisningar med mätningar utifrån satta mål att öka. Analyserna måste baseras på något, nya pengar eller förändrade budgetförhållande måste grundas i något. Kostnadsjämförelser med andra i kommungruppen är självklart.
I den konkurrens som råder om pengarna måste politiken ha rejält på fötterna för att vara säker på att prioritera rätt.

Självklart kan alla se att om man kan bedriva förebyggande insatser hemma hos familjerna, eller rådgivning hos fältassistenter eller en familjeenhet, så kan den finansieras om man slipper placera. Placeringarna i familjehem och på instiututioner är extremt dyra. Man får mer för pengarna med insatser på hemmaplan.
Om socialnämnden anser det är receptet hoppas jag man anger det, samt budgetmedel, verksamhetsmål, hur den ska se ut, uppföljning, etc.
Ett tvång är målsättning och mätbarhet.
Jag hoppas också att, när man ska redovisa sin analys i kommunstyrelsen, man jämfört med andra kommuner.
Rimligtvis finns det en fem-i-topp-lista bland landets 290 kommuner, kanske till och med i  kommungruppen med likartade förutsättningar, där man har de vinnande recepten, de vinnande verksamheterna som både bär sig ekonomiskt och ger bäst humaneffekt.
Det är inte nödvändigt att Vimmerby kommun uppfinner allt från början.

Den stora frågan är inte om det finns pengar, för det finns pengar. Mycket pengar. Cirka 740 Mnkr i skatteintäkt plus en mängd taxor och avgifter.
Den stora frågan är istället hur man bäst använder dem och får störst effekt av dem.
Varje kommunal verksamhet måste kunna visa den effekten om verksamheten ska få fortsatt anslag i sin budget.
Jag hoppas att socialnämnden i sin analys kan komma fram till hur pengarna man får i sin budget gör bäst nytta. Och att man kan visa det i uppföljningar.

Nu: Depåstopp och konsolidering

Vad händer dig när du presterat under stress, press och under tidsnöd en längre tid?
Blir du sjuk? Förkyld...?
Ofta kommer sådant ifatt när man känner att man är i mål och kan börja pusta ut.
Ungefär känns det så i kommunen nu.
Vi har nått ett etappmål och det finns ett stort behov av att pusta ut, varva ned.
Kalla det gärna: kommunal konsolidering.

I januari 2011 påbörjade vi i Vimmerby kommun en förändringsresa som är ständigt pågående, ständigt närvarande men som har ett antal depåstop.
Vi öppnade upp mandatperioden med en hearing kallat "Greppet"; En rad olika förändringar skulle till; , vi skulle vända upp ekonomin från minus till plus, vi skulle förändra vår investeringsbudget så att den innehöll enbart investeringar och inte drift, vi skulle se över och ompröva ledande befattningshavare, projekt och verksamheter, vi skulle tillsätta en konsultutredning om ekonomi och styrmodeller, vi skulle mäta av och jämföra oss med andra kommuner med samma struktur, vi skulle aktivera oss mer i regionala sammanhang, vi skulle kunna mer, ha större insikt i nämndernas ekonomiska förutsättningar, etc.
Inte minst var Vimmerby kommun dåligt positionerad i olika rankinglistor; näringsliv, skola, äldreomsorg. Antingen var vi för dyra, hade för låg kvalité eller så saknade vi förtroende hos de vi var satta att tjäna.

Jobb, jobb, jobb - ut på förändringsresan igen med nya tag!
Själv åkte jag ut på Lyssnarresor till näringslivet och kommunens företagare. Det blev en hektisk tid, mycket negativ kritik mot kommunens både politiska och tjänstemannamässiga hantering, och samtalen blev många.
Inne i huset var frustrationen stor.
Var fanns drivet?

Därefter ett nytt depåstopp.
Depåstoppet innehöll diskussion kring en organisationsutredning UNIK Resurs genomfört och som innehöll kritik mot den politiska kulturen/strukturen som rått sedan flera år, mot tjänstemännens inställning och bitvis bristande kompetens, kritik mot invanda och ineffektiva ledningsstrukturer, och förslag på omedelbara förändringar.
De togs av fullmäktige.
Alla gasade upp och...

Ut på banan igen och nya varv i förändringsarbetet!
Chefer slutade, konsulter kom in, nämnder organiserades om, medarbetare fick andra huvudmän, tjänster försvann, nya medarbetare behövdes eftersom det var nya frågor kommunen behövde ha kompetens i, etc.
Transparensen skulle ökas, medborgarnas inflytande likaså, dialogen skulle förbättras vilket för egen del innebar denna blogg, brevlådan visslaren (whistle blower) och Lyssnarresa ut bland kommunens medarbetare.
För kommunadministrationen innebar det ny informationsavdelning och snart en ombyggd entré med ett större kund- och gästfokus.
Och så ska vi inte glömma en ny hemsida, som snart kommer att bli ännu bättre.

Nu depåstopp igen. Precis nu.
För nu är alla pusselbitar vad avser nya medarbetare på plats och senast vid årsskiftet har också alla påbörjat sin anställning i kommunen.
Vad innebär då detta depåstopp?
Jo, konsulterna ska fasas ut, politikernas långsiktiga visionsdokument ska beslutas, ett nytt ekonomiskt styrsystem ska implementeras, resursehovsfördelning istället för anslagsfinansiering, tydliga spelregler mellan tjänstemän och politiker, identifiering av frågor i den ljusa samarbetszonen där vi är överens om hur vi ska fungera, teamwork, brett inflytande, gemensamma mål, regelmässiga avstämningar, återkopplingar och respekt för budget och resurser.

Konsolidering! Ett bra namn på det depåstopp vi är i nu fram till en bit in på nya året.
Vi måste stanna upp, fasa ut och fasa in, ge organisationen tid att sätta sig.
Konsolidering är en lugnare period.
Då finns inga krav på tillväxt. Eller riktigare; kraven på ordning och reda och stabilitet är viktigare än tillväxt.

Vad händer i nästa fas av förändringsresan, för det är väl ständiga förbättringar vi arbetar med?
Jo, nu ska politiken lämna läsglasögonen och skaffa sig en kikare.
Man ska försöka spana in i framtiden och lägga mål för vad Vimmerby ska utvecklas till.
Det är svårt, för vi känner att vi ligger efter.
Bland annat med Översiktsplanen som ska uppdateras vart fjärde år men som i kommunen legat still sedan 2007. Nästa år ska det arbetet påbörjas igen.

Men några saker kan jag personligen se  (nu när organisationen konsoliderar sig) som arbetsuppgifter resten av mandatperioden, till nästa depåstopp:

1) Vi kan se att våra nya bostadsområden kommer innanför den nya yttre ringled som kommer att gå från Krönsmon till Hörestahult. Det innebär förslag på bland annat nya bostadsområden.

2) Vi kan se att efter Krönsmon kommer ett nytt industriområde på andra sidan Hörestult, där den nya ringleden har en ände.

3) Vi kan se att vi måste öka takten i arbetet att ge minst 90 procent av kommuninvånarna tillgång till fiber, bredbandsuppkoppling. För oss är det den viktigaste landsbygdsfrågan.

4) Vi kan se att vi måste planera noggrant om inom kost och äldreomsorg för att möta det ökade antalet äldre, både vad avser boende för funktionshindrade äldre som boende för friska äldre.

5) Vi kan se att vi måste skapa en bra uppväxt för våra barn, så att de har det i minnet när de som välutbildade och nyblivna småbarnsföräldrar funderar på att flytta hem igen. "Tillbaka hem till Vimmerby" (se fotnot) måste bli ett alternativ för våra utflyttade ungdomar och då måste vi ha en hög kvalité i barnomsorg och skola, likväl som i kultur- och fritidsaktiviteter. Här finns mycket inom begreppet "attraktionskraft" som också landar i en vacker och ren miljö, trygghet på gator, tolerans.

6) Vi måste skapa förutsättningar för nya politiker. Det behövs en kraftig föryngring och kompetenshöjning, och inse att ideellt arbete har en gräns; människor ska inte förlora i levnadsstandard för att de väljer att bli kommunpolitiker. Det måste bli attraktivt att delta och tjäna samhället.

7) Vi måste skapa valmöjligheter, inte bara för invånarna utan också för de kommunalt anställda. Konkurrens driver saker framåt.

Fotnot: "Tillbaka hem till Vimmerby" är ett begrepp, ett mål som jag vill lansera och skapa diskussion kring framöver.
Om målet är att få våra unga att flytta hem måste vi prestera en bra uppväxt, så att de vill att deras egna barn också ska växa upp här. Vi har väldigt mycket som talar för oss. Ett idéarbete på tvären i hela kommunen kan bli starten. Jag återkommer med ett initiativ.

Ingen ska gå hungrig från skolmaten

Idag onsdag har Vimmerby Tidning en artikel som beskriver att eleverna vid Vimmerbys skolor inte får äta hur mycket de vill av skolmaten.
Man beskriver att det råder restriktioner om hur stora portionerna får vara.
Det kan säkert lätt uppfattas så av föräldrarna, när man beskriver hur portioner räknas ut.
Men restriktioner är fel - det finns däremot rekommendationer.
Jag tog kontakt med Teknik- och Service förvaltningschef Torbjörn Johansson och Kostchef Mikael Sandberg nu på morgonen och de beskrev att allt är gjort på Livsmedelsverkets rekommendationer för skolmat.
Jag studerade dessa i morse. Du kan själv läsa dem på denna länk, klicka här.
Här står det bland annat hur stora portionerna ska vara. Och de är upplagda för elevernas eget välbefinnande.
För övrigt är det så att eleverna själva poritonerar sin mat, om jag är rätt underrättad.
Frågan är då; hur extrema portioner kan någon ta. Kan någon ta 30 köttbullar på en tallrik och inget annat?
Mikael Sandberg savarade ja på den frågan, men det är ju självklart inte meningen. men buffé fungerar så; en del tar mycket, andra mindre.
Och den möjligheten finns också för eleverna, man tar själv från en buffeservering.
Att maten tar slut kan givetvis hända när man är i inkörningsprocessen. Men i det fall tidningen beskrev, att köttbullarna var slut, så fanns det ju köttfärslimpa att tillgå.
För mig finns några viktiga kriterier; maten ska vara näringsriktig, vallagad och smaklig och räcka så gästen blir mätt.
Vad jag förstår är det ambitionen hos både köket och kostchefen.
Den nya kylmaten har fått beröm av eleverna, maten är godare tycker många och det är viktigt.
Ingen ska gå ifrån lunchrasten hungrig. Då är det något som är fel i systemet.
Samtidigt är det ju någon som satt rekommendationerna, och dessa följer de svenska skolköken.