Nu får Vimmerby beröm av Sverige!

Idag blir det långt och jag ska ta upp ett brev som jag fått som kommunstyrelsens ordförande från SKL:s VD, (Sveriges kommuner-och landsting) d.v.s. kommunens egen ”branschorganisation”.
Jag vill rekommendera dig att läsa hela bloggen. Det är nämligen mycket viktiga frågor för Vimmerbys framtida utveckling, om inte den allra viktigaste.

Brevet har rubriken: Sälj inte stadsnäten!

”Sverige har drygt 160 kommunala stadsnät  (av 290 kommuner) som har byggt egna fibernät. Flera företag uppvaktar nu kommuner runt om i landet med erbjudanden att ta över och utveckla de kommunala stadsnäten och även påskynda fiberutbyggnaden på landsbygden. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) anser dock att man noga bör pröva de skäl som finns att sälja ett stadsnät som idag är i kommunal ägo.

Kommunernas satsningar på fiberinfrastruktur innebär att de nu är ägare till drygt 30 procent av Sveriges fiberinfrastruktur och de står för en betydande del av landets nyinvesteringar i fiberinfrastruktur. Kommunerna äger den markförlagda fiberinfrastrukturen och kan erbjuda tjänsteleverantörer att på lika villkor hyra svartfiber. Tjänsteleverantörer skapar då sina egna tillämpningar, de konkurrerar fritt och marknadsför sina internet-, teve- och telefonitjänster till företag och enskilda hushåll. Stadsnäten har därigenom drivit på utvecklingen inom IT och telekom. Företag och kommuninvånare kan på så sätt ges tillgång till bredbandsnät med hög kapacitet och en mångfald av tjänster.”

Min kommentar: Inte ofta får man som politiker så snabb återkoppling på politiska beslut.

Men när det gäller vår stora fiberinvestering så är det på det sättet. Kommunerna byggde stadsnät långt före Vimmerby (tyvärr var vi sent ute i Vimmerby, vi borde byggt för flera år sedan och fått mer statsbidrag…) och idag är det många kommuner som väljer kommunalt ägda nät. Just för att ha makt över infrastrukturen och därigenom garantera konkurrensneutralitet och lägsta pris till våra invånare.

Vi moderater initierade frågan i Vimmerby och fick snabbt med oss (s), (kd) och (fp) för att skapa en majoritet. (c) gick med i fullmäktige men med många tveksamma ledamöter, där finns fortfarande tveksamheter till förmån för att låta marknaden (läs Telia/Skanova) bygga och äga. Centerns fullmäktigeordförande Ingela Nilsson Nachtweij skrev så sent som i onsdags i sin blogg: Även fiberutbyggnaden kan göras på ett mer kostnadseffektivt sätt om man gör en omvärldsanalys och studerar hur andra kommuner arbetar med fiberutbyggnad.  Är det en kärnverksamhet för en kommun att bygga fibernät i egen regi med en payofftid som innebär att projektet kommer att gå med plus år 2032? 

Svaret tycker då SKL och 160 kommuner som hittills gör det är: JA.

Centerns toppkandidat vill trots SKL:s och majoriteten av svenska kommuner, ändå låta Telia skapa monopol i Vimmerby kommun och där skiljer man ut sig från övriga partier. Centern sa visserligen ja i fullmäktige, men upprepningarna i bland annat Ingelas blogg visar på att man inte ville röstat ja till ett kommunalt landsbygds- och kommunfiber.
I sin blogg, rubricerad ”Den som är satt i skuld är inte fri” framgår det att Ingela också är kritisk till kommunens och bolagens skulder. Visserligen togs lånet till gymnasiet upp under centerns ledning förra mandatperioden (115 MSEK), men nu är man uppenbart splittrade. Centerns Kennet Karlssons i Vemabs styrelse säger klart ja till lån av 500 MSEK till kraftvärmeverk med flera satsningar, som man sedan ska taxeras ut över värme- och elkunderna. Likaså har centerpartisterna i Vimarhem sagt ja till Vimarhems ca 350 MSEK i lån. Det betyder att centern sagt ja till 850 MSEK i lån. Ingela finner själv att lånet till Seniorboendet kunde ha undvikits genom ett privat byggande. Vi vet att då hade bygget kanske påbörjats tidigast idag om det skulle upphandlats på Europanivå; en redan lång fördröjning hade blivit ännu längre. Hur hade det då gått med försäljningen och de nya jobben på Eken som nu timades så bra?
Det var man, återigen, ensamma om att tycka. Industrimarken ville man heller inte lånat till i den omfattning som skett. Förskolans lån sa man ja till på 32 Mnkr, ja då är centerns "ja till lån" uppe i över 1 miljard kronor. Så en kommun styrd av centerns toppkandidat hade ändå dragit på sig 1 miljard kronor i lån i kommunkoncernen, men då hade vi haft privatägt äldreboende och ingen industrimark alternativt mindre industrimark. Samt; Telias monopol på fiber och det är inte alls säkert att vi haft fibern på landsbygden då Telias krav har varit 200 hushåll i byalaget.
I ljuset av detta kan man se fullmäktigeordförandens upprepade kritiska hållning till våra lån som något, låt mig säga, osynkat med sina partikamrater. Man kan också undra varför lån som betalas av skattebetalare och lån som betalas av kommersiella användare inte skiljs åt i hennes beskrivning? Det är äldreboendet, förskolan och en del av industrimarken som faller över skattsedeln. Övrigt hamnar på andra räkningar alternativt betalas över tiden i form av avgifter från användare/köpare.
Nåväl, investeringarna är helt nödvändiga och gjorda i sista minuten. Vi hade bara tur med konjunkturen och ränteläget.

Jag fortsätter citera brevet från SKL:

”De kommunala fibernäten har bidragit till att Sverige i dag har världens bästa utbyggnad av 4G – det snabbaste mobila nätet som finns i dag. Bredbandspriserna i Sverige

är också internationellt sett mycket låga. Post- och Telestyrelsen har visat att i kommuner

där det finns öppna stadsnät och där tjänsteleverantörer tillåts tävla om slutkunderna

är priserna 20-30 procent lägre än när det inte finns öppna stadsnät.

Låga priser har varit en viktig drivkraft för enskilda hushåll att använda sig av de

fiberbaserade bredbandstjänsterna. Hälften av hushållen kan idag köpa supersnabbt

internet via fiber där man bland annat kan få film och tv via nätet. Utbyggnaden av de

kommunala stadsnäten är också en avgörande faktor till att allt fler kommuner och

landsting kan använda sig av distansundervisning, digital hemsjukvård och många nya

slag av e-tjänster. Tillgången till supersnabb fiber kommer att vara en avgörande

faktor för kommuner och landsting för en fortsatt utveckling av den svenska välfärdsmodellen.”

Min kommentar: Just prisskillnaden är viktig. Och användningen av offentliga tjänster. När jag föredrog den här frågan i fullmäktige pekade jag just på det faktumet att invånarna kan räkna med lägre priser för sitt internet, och dessutom kunna ta del av vinstpengarna som kommer från ett kommunalt fiberbolag. Att användas för att bygga fiber ännu längre ut på landsbygden. 

Brevet fortsätter:

”I grunden handlar svartfiber om att erbjuda en infrastruktur som fungerar på liknande

sätt som gator och vägar. Det offentliga äger dem, privatpersoner och företag använder

dem. Med rådighet över den markförlagda fiberinfrastrukturen, d.v.s. att kommunen

enbart äger själva fibern samt det rör som fibern ligger i, den så kallade kanalisationen,

kan man långsiktigt säkra tillgången på fiber och på så sätt underlätta för

många aktörer att träda in på tjänstemarknaden. Att behålla makten över fibern, samt

det rör som fibern ligger i, är en därmed en strategisk fråga som ger stora fördelar för

kommunen.

Den helt dominerande kostnaden för att bygga ett svartfibernät är kostnaden för grävning.

Men eftersom svartfiber är föga utrymmeskrävande är samförläggning med

andra ledningar både möjlig och ger avsevärda vinster. Ett rör med elva centimeters

diameter rymmer upp till 4 000 fiber, vilket ger praktiskt taget obegränsad kapacitet.

Genom att i största möjliga utsträckning samförlägga fibernätet med bland annat

vatten- och avloppsledningar kan man både sänka kostnaderna och minimera störande

grävningsarbeten. Samordning av många olika ledningsägares intressen är en kvalificerad

och komplicerad uppgift för de flesta kommuner. Med ojämna mellanrum måste

alla ledningar underhållas, förnyas och ibland flyttas – det gäller både vatten- och avloppsledningar,

el- och teleledningar samt fjärrvärmeledningar. Genom att en kommun

äger fiberinfrastrukturen minskar behovet av grävning avsevärt.”

Min kommentar: Kunde inte sagt det bättre själv. Det är helt i linje med de argument vi moderater använde för att få med de andra partierna, och det gick ju också bra när kd, fp och socialdemokraterna snabbt anslöt och insåg betydelsen. Fiber är en klockren strategisk utvecklingsfråga och när nu beslutet skrivs in i de kommunala historieböckerna, så tror jag många kommer att tacka oss i framtiden för att vi inte släppte detta till marknaden. Vi kommer att vara lika tacksamma över ägandet av fibern som vi idag är över att vi äger Vimmerby Energi och dess nät. Och visst har vi grävt; vi har redan tom kanalisation för 15-20 MSEK i grävkostnad i kommunens (Vemabs) ägo.

SKL-brevet fortsätter:

”Hur klara bredbandsutbyggnaden på landsbygden? Regeringens mål är att 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sek år 2020. Det är en stor utmaning att klara utbyggnaden för de som bor i glesbygd. En snabb utbyggnad är viktig för kommuner och landsting för att bland annat fungera som stöd för sjukvård och äldreomsorg.

För att öka möjligheten att främst klara utbyggnaden av bredband på landsbygden har regeringen nyligen aviserat en förstärkning på 2,8 miljarder kronor i Landsbygds-programmet för bredbandsutbyggnad. Landsbygdsprogrammet finansieras både av EU-pengar och av svenska skattekronor. Pengarna fördelas mellan 2014 och 2020. De första 400 miljonerna skjuts till redan i år genom en satsning i vårbudgeten. Totalt satsas nu 3,25 miljarder kronor på bredband, jämfört med den förra programperioden då 1,6 miljarder satsades. Satsningen innebär att kommunerna får ökade möjligheter att finansiera fiberutbyggnaden på landsbygden med statliga medel.

För små kommuner kan det vara svårt att i egen regi ha den kompetens som krävs för att både utveckla det egna stadsnätet och avsätta resurser för en fiberutbyggnad på landsbygden. I de flesta fall kan det då vara bra att gå samman med andra kommuner och bilda en gemensam organisation, till exempel ett bredbandsbolag. Det finns flera bra exempel runt om i landet på hur man gör det. 

Min kommentar:  Se där! Här fick vi också beröm för att vi gått samman med fem kommuner i IT-Sam som byggt fiber i många år. Även här hade vi starkt motstånd från de centerpartister som ivrar för Telia/Skanova-lösning, men också här blev det till slut ett enigt fullmäktige som valde att gå med i IT-Sam. Det tror jag vi också kommer att vara tacksamma för i framtiden. KF-ordföranden oroar sig också över detta i sin blogg (det visar att man också egentligen ville säga nej till att gå med i kommunalförbundet) men blandar samman Vökby Bredband (en kommunikationsoperatör) med IT-sam (kommunens IT-förvaltning i form av kommunalförbund). De båda har inget med varandra att göra. IT-Sam äger inget i Vökby och Vökby äger inget i ITSam. Varför fullmäktiges ordförande vill att Vökby-problemen ska klistras på IT-Sam är svårt att förstå. Varken Åtvidabergs kommun eller Vimmerby kommun, de två största kommunerna, är med i Vökby.

Brevet från SKL fortsätter:

”Finns det risk för privat monopol om kommunen säljer? På kort sikt kan det förefalla lockande att sälja kommunens stadsnät – en försäljning medför ju ett tillskott i kommunens kassa. Dessutom innebär det ofta att köparen erbjuder sig att genomföra en snabbare utbyggnad av fiber på landsbygden, investeringar som annars skulle riskera att belasta den egna kommunens ekonomi.

Att ett privat företag äger fibernätet innebär att de kan få ett monopol/oligopol på de tjänster som nätet erbjuder, både för privatkunder, företag och för kommunens eget behov att IT-tjänster Det innebär en minskad konkurrens på tjänstenivån och det ger den privata nätägaren möjlighet att ta ut ett högre pris på sina IT-tjänster, för att på så sätt få bra avkastning på det kapital de initialt satsat.

De erfarenheter som finns idag visar att en försäljning av stadsnätet på lång sikt är en dålig affär för kommunen. Kommunen har, till skillnad från den privata aktören, ett bredare samhällsperspektiv och ett intresse av att stimulera konkurrens för att stödja ett levande näringsliv.

Med ett kommunalt svartfibernät kan kommunen bättre garantera att alla kan få till-gång till olika typer av IT- tjänster. Det innebär att såväl kommuninnevånare som företag och fastighetsägare kan få många fler tjänsteleverantörer att välja mellan. Ett öppet svartfibernät där olika leverantörer kan hyra egen fiber sänker kostnaderna för såväl kommunens egna behov som företag och privatpersoner. Eftersom tillgången på supersnabbt bredband till lågt pris är en viktig faktor när företag väjer lokaliseringsort blir ett väl utvecklat stadsnät ett strategiskt instrument för att främja kommunens attraktivitet och näringslivets utveckling.

Sammanfattningsvis kommer fiberinfrastrukturen att ha stor betydelse för marknaden för tele- och datakommunikation i hela landet och därmed för IT-utvecklingen och samhällsutvecklingen många år framöver. Det är därför oklokt för en kommun att avhända sig kontrollen över såväl utbyggnaden av fiberinfrastrukturen som möjligheten att säkerställa att den tillhandhålls på öppna och konkurrensneutrala villkor.”

Min kommentar: Vad ska man säga? Bara att jag är väldigt glad för att det beslut vi drev och tog för något drygt år sedan nu är i verkställighet och att vår kommunorganisation med stark överblick och stora insikter,  uppenbarligen tycker vi i Vimmerby gjort rätt och vill rekommendera andra kommuner att göra detsamma.

Eftersom centerns toppkandidat vill driva frågan som en valfråga, och ihärdigt pumpar på med retoriska frågor, så lär det bli så: för eller emot kommunalt ägt fiber. 

Ska man klara den diskussionen måste man läsa på rejält och kanske inte bara ställa frågor rakt ut i rymden, utan också själv söka svaret på dem.
Till sist: Vimmerby kommun söker nu medlemskap i Svenska Stadsnätsföreningen. Det innebär att vi knyter ännu större kompetens till vår fiberutbyggnad.

Pyser in lite luft i detta informationsvacum

Ibland tycker man sig märka ett informationsvacum bland invånarna.

Informationsvacum resulterar nästan alltid i rykten.

Dels på sociala medier, dels på stan.

Rykten kan bland annat handla om att vi betalar 35 kronor i sekunden i ränta, vilket är en överdrift med ungefär 34 kronor. Rykten kan också handla om att vi inte upphandlar som vi ska. Vilket vi gör, mig veterligen.

Ett effektivt sätt att motverka rykten är att öka på informationen. Både kommunchefen och jag har bloggar vi skriver varje vecka där vi försöker informera. Lägg därtill en hemsida som uppdateras ofta. Vi har också ett digitalt nyhetsbrev till det lokala näringslivet, vilket vi kanske ska ge ut lite oftare.

Kommunens räntor på  kom det att handla om förra söndagen. Jag ska komplettera lite. Enligt årsredovisningen 2012 ligger de långfristiga lånen på 699 Mnkr och de kortfristiga på 184,5. Mer lån togs upp 2013 och ytterligare lån – samt amorteringar – planeras ända till 2018 då vi ligger i slutspurten på fibersatsningen.

Vad har vi då för tillgångar som vi gemensamt äger?

Aktierna i Vimmerby Energi & Miljö, som ägs av kommunens moderbolag Vimmerby Kommuns Förvaltnings AB, är bokförda till 129,8 Mnkr.

Vad tror ni värdet kan vara på VEMAB, exklusive kraftvärmeverket? 2013 tror jag man redovisade en vinst på 11 Mnkr. Hela Vimmerby Energis elnät samt fjärrvärmenät tror jag skulle betinga ett avsevärt värde.

Nya Kraftvärmeverket kostar drygt 400 Mnkr och har ett bokfört försäljningsvärde på 216,6 Mnkr. Så småningom, i full drift och med den kundstock man har, kommer också den investeringen att ge en rejäl avkastning till kommunkoncernen. Bland annat ska 25 procent av Vimmerbys elbehov produceras där.

Vimarhems bostadsbestånd är intressant. Vi har inget marknadsvärde där, utan endast ett bokfört värde på 343,5 Mnkr (2012).

Frågan är då – vad bjuder marknaden för hela gamla Vimarhem, byggdes på 1950-talet.? Hela Norrgården, Sörgården och Bullerbyn (byggdes på 70-talet) plus en rad andra fastigheter? Jag tror vi har ett marknadsvärde överstigande det bokförda värdet.

Det är intressant att man på 1950-talet, när gamla Vimarhem, Stjärnhusen och Capella byggdes att man tyckte det var ett riktigt ”stolleprov”. Vem skulle ha råd att bo i dessa nya, dyra lägenheter? Och en del flyttade till och med därifrån och byggde på 1950-60-talet egna villor i kvarteret mellan Folkhögskolan och gamla Vimarhem och för all del också upp mot vattentornet. Hur kunde man ha råd att köpa en villa för 55.000-65.000 kronor?  Vanvettigt!

Samma på 1970-talet, vanvettigt att bygga Norrgården, Sörgården och Bullerbyn.

Idag är det villaägarnas stor sparkapital - och Vimarhems flerfamiljshus likaså.

I alla tider måste man investera, annars utvecklas inte samhället. Investeringsunderskottet i Vimmerby har tagits ifatt denna mandatperiod, Vimarhem har varit bra på att bygga flerfamiljshus kontinuerligt, och villatomter har funnits och bebyggts  –  däremot äldreboende, trygghetsboende, industrimark etc.  har legat efter. Det tar vi ifatt nu.

Kommunen har ett eget fastighetsbestånd, egen industrimark  och egen skogsmark  som har ett bokfört värde på 570 Mnkr.

Kommunens reningsverk är bara bokfört till 42 Mnkr men det vet vi kostar 300-400 Mnkr att ersöätta med ett nytt.

Den fiber som redan är dragen är värd 7,6 Mnkr, Här ska ytterligare investeras och enligt kalkylerna och prognoserna ska vi börja få avkastning  om 17-18 år. I marken ligger kanalisation för fiber värderad enligt nyanläggning till kanske 15-20 Mnkr.

Sammantaget har vi Vimmerbybor stora  tillgång ar som avkastar till oss. Bara bokförda värden är omkring 1,2  miljarder enligt 2012 års sammanställning (2013 inte klar ännu).

Vi diskuterar gärna lån och tillgångar i kommunen. Likt alla generationer förfasas vi när vi ska betala – 10-20 år senare säger vi, vilken tur att vi gjorde det, hur hade det sett ut annars?

En diskussion som jag tycker har högre prioritet är; vad har vi investerat i? Är det operahus, arenor, lyx och flärd? Eller nyttigheter som ingår i kommunens kärnleveranser?

Har vi lånat i tider med dyr ränta, byggt i högkonjunktur till dyra anbud? Nej, tvärtom.

Har vi lånat pengar till drift? Eller har vi en effektiv välbudgeterad drift som ger överskott till att amortera våra nödvändiga lån med? Nej, vi har denna mandatperiod skapat överskott med, inkl 2013, i runda slängar 90 Mnkr. Vi lånar inte till driften, vi lånar till kapitalinvestering i gymnasium, förskola, äldreboende, industrimark, fiber till landsbygden och tätorterna.

Jag hoppas att detta resonemang kan pysa in luft i det informationsvacum som kanske rått i denna fråga.

En unik investeringsbudget i Vimmerby kommun

Investeringsbudgeten 2014-2015 med plan för 2016, som Alliansen i kommunstyrelsen nu föreslår kommunfullmäktige, är i relation till tidigare år mycket stor.
För att inte säga helt unik.
Gymnasieinvesteringen låg på 110 Mnkr, nu några år senare lägger vi ytterligare mer än 25 Mnkr på skollokaler. Det är framförallt grundskolorna som nu får en upprustning.
Det som vi också tycker hör till skolan, idrotten, får också en hel del pengar.
När det gäller Idrottshallen har vi redan påbörjat utbyggnaden, den ska slutföras under perioden.
Friidrottsanläggningen i Södra Vi har väntat många år, nu är det dags för den.
Ishallen har ett snöskadat tak. Det är så illa att man fått leda bort vatten från det läckande taket för att det inte ska droppa ned och förstöra isen. Under 2014 ska kommunen och VH titta över skadorna och försöka prioritera vad som kan göras i hallen. 6 Mnkr avsätts sedan 2015 till de viktigaste åtgärderna.
VIF-fotbollen fick konstgräset under förra perioden. Byggnaden skulle byggas i år men har blivit försenad. Det jag hörde var att ritningen visade en byggnad, inklusive allt, på 15 Mnkr…!
I så fall är det anmärkningsvärt och då förstår jag förseningen. I kommunens budget finns 8,5 Mnkr till byggnaden. Jag hoppas att den nu kan byggas under vintern och vara klar till säsongen inom den ramen.

Stora, tunga investeringsposter vi redan beslutat om är exempelvis Omsorgsboendet i kv Senioren. De 154 Mnkr som är avsatt är den största enskilda investeringen i Vimmerby kommuns historia, om vi räknar bort Kraftvärmeverket, en kommersiell satsning.

Industriområdena och fibersatsningen är också två stora satsningar som redan är beslutade.
Övriga stora satsningar är Asfaltering för 15 Mnkr i kommunen, ny förskola i norrskenet (den bygger Vimarhem i Norrskenet). Exploatering av nya bostadsområdet Ulriksdal tillförs 9 Mnkr till de sedan tidigare beslutade 7 Mnk.
Det betyder att Ulriksdal kommer att bli nästa stora bostadsområde i cengtralorten och sträcka sig utmed Ulriksdalsvägen en bra bit. Avloppsfrågan ska utredas och på sikt innebär det att också Ryttarföreningens anläggning måste flyttas. Men det kan ta några år ännu.
Innan Ulriksdal ska bostäder öster Folkets Park byggas, och vi hoppas också komma igång på ett område öster Lundgatan, även om vi kanske får flytta det norrut en bit på grund av fornminnen  i området.

Precis som vi planerat för nästa generation industrimark  (Öster Nosshult vid Västerviksvägen) som kommer om kanske 20-25 år, så vill vi också se hur nästa stora bostadsområde ska se ut.

Sannolikt blir det Nossenområdet där nya ritningar föreslagits. Relativt omfattande avloppsdragningar måste till och kanske man då också ska ta med möjlighet att bygga om sommarstugorna vid Hökhult till villor med kommunalt avlopp?
Ett område som också kan komma när ifråga är väster Borstingen, på kommunens mark mot stan. Området är väldigt högt beläget men det kan ändå bli sjönära och attraktivt.
En del gatubyggen blir det också. Närmast är det frågan om ”fotbollsrondellen” vid industriområdet, korsningen Falkängsgatan - Ringleden vid Fagerströms.
Vi har också några åtaganden; förorenade massor från VTAB-grävningen ligger på Krönsmon med bland annat skrot i. Dessa måste bort och 6 Mnkr har budgeterats. Också rensningsgrävningen vid två gamla sågverk på Trekanten måste göras. Inget stort arbete men det ska ändå saneras.

Sammantaget är det mycket pengar som investeras. Åren efter perioden2014-2015-2016  är mycket tunna, för att inte säga helt utan investeringar (undantaget det som är kvar av fibersatsningen).

Vi är medvetna om att vi nu tar i ordentligt, och har verkligen vägt alla investeringar för och emot.

Vi bygger ingen opera, ingen teaterhall och ingen konsertarena. Det vi investerar i är skollokaler, boenden för äldre,  gruppboende för behövande, lagar gator och vägar och försöker hålla våra idrottsanläggningar i trim.
Vimmerby har varit underinvesterat under flera år (jmf bara Ekens omsorgsboende) , mycket underhåll har satts på undantag och fastighetskontoret håller nu på att ta fram relevanta underhållsplaner för alla våra fastigheter, nya som gamla.
Jag medger att det är mycket pengar i vår investeringsbudget. För att vi ska klara det krävs en mycket återhållsam driftbudget. Vi har satt en budget för 2014-2015 som egentligen är underfinansierad med 9 Mnkr (vi fick ytterligare en miljon i underfinansiering då ett tvärpolitiskt fullmäktige gav skolan en extra miljon i tilläggsanslag innan budgeten ens kommit i verkan…).
Om konjunkturen blir som vi tror kommer arbetslösheten att sjunka och bidra positivt till både skattenetto och minskade sociala utgifter. Om utflyttningen blir mindre, eller stillas helt, om socialen klarar sina åtaganden, skolan kan justera inom sin verksamhet - då klarar vi det hela.
Fortsättningsvis 2016-2017-2018-2019 kommer det att krävas budgetöverskott på 40 Mnkr årligen, d.v.s. runt 5 % av de samlade skatteintäkterna.
Till dess måste socialen ha hittat sin kostym och skolan, bland annat gymnasiet och förskolan, kommit ned ifrån sina kostnader som idag ligger 120-130 %  gentemot  jämförbara kommuner. (Grundskolan ligger på strecket.)
Skolan måste klara av att omfördela inom budget. Omsorgen har i flera år kämpat med sin hemtjänst, som idag är nere i paritet med jämförelsetalen. I Socialen har man nu en mycket hög medvetandegrad som möjliggör en helt annan effektivitet.

Investeringsbudgeten visar att Alliansen tror på Vimmerby, att vi vill utveckla kommunen, satsa på både centralorten och landsbygden, se till att våra huvudsakliga uppgifter omsorg och skola, får bättre förutsättningar lokalmässigt.
Den mest framtidsinriktade investeringen tror vi är (fortfarande Kraftvärmeverket oräknat som gör Vimmerby fossilbränslefritt) fibersatsningen på tätorter och framförallt på landsbygd. Den gör vi tillsammans med alla som bor på landsbygden och i tätorterna, de skistnämnda är med och lägger pengar i sina anslutningsavgifter medan landsbygdens folk gör dagsverken på sina fiberdragningar.
Jag är säker på att just den investeringen kommer att ha särsklt stor betydelse på kommunens attraktionskraft i framtiden.

Investeringar på skola+idrott i Vimmerby!

Alliansmajoriteten i Vimmerby kommun har nu tagit sin investeringsbudget för 2014-2016  i Kommunstyrelsen och igår morse (onsdag)  hölls presskonferens.

Kommunfullmäktige kommer att få debattera och besluta planen vid sitt sammanträde i november.

SKOLAN:

Skolfastigheterna i Vimmerby, Vimarskolan, A-L Skolan och gymnasiet  rustas upp för 25,7 Mnkr.

IDROTTEN

Friidrottsanläggningen byggs om i Södra Vi för 5 Mnkr, ishallen rustas för 6 Mnkr och idrottshallen får totalt 5 Mnkr – tillsammans med de 8 Mnkr som Ceosvallens byggnad ska kosta läggs 24 Mnkr på idrotten inom några år.

BOSTADSOMRÅDEN

På Bostadssidan är det Ulriksdal som gäller efter öster om Folkets park och området vid Lundgatan. På Ulriksdal läggs ytterligare 9 Mnkr till budgeten för fortsatt exploatering. Ulriksdal kommer att utgöra ett betydande bostadsområde i Vimmerby i framtiden.

PÅGÅENDE INVESTERINGAR

Sedan tidigare budgetbeslut fortsätter de större investeringarna; nya äldreboendet, nya industriområden,  och fibersatsningen in i perioden. Det ser vi idag i den stora byggaktivitet som råder i kommunen.

MILJÖ

Centerpartiet lade också ett förslag om elproducerande solpaneler på kommunens fastigheter som också blev Alliansens förslag på budgetsammanträdet. 3 Mnkr läggs i budgeten på detta över perioden.

GATOR

Asfalteringsprogrammet fortsätter men här minskas pengarna per år och slås ut på flera år istället. Även mindre satsningar på parker, Vackra Vimmerby, parksoffor, hundlatrriner, papperskorgar och griseknoer istället för betongsuggor ska ske.

Vimmerby ska bli vackrare, mindre skräpigt, fler soffor för gamla på promenad att vila på.

Jag får återkomma om fler detaljer på söndag.