Vimarskolan har fått fiber

Arbetet går nu bättre och bättre på Vimmerbys skolor.
Vimarskolan fick kommunalt fiber alldeles nyligen och kör nu för fullt med en mycket högre kapacitet än tidigare.
Det betyder att lärare och elever nu har snabbare tillgång till den kunskap som finns på internet.
Kommunen är fast besluten att fortsätta utbyggnaden av det kommunala fibernätet för att vi vet att det i slutänden gynnar våra invånare allra mest.
De kommunala verksamheterna ansluts nu i hög fart. Det kommer att spara miljonbelopp för kommunens samlade hyreskostnad för fiber.

Skillnaden mellan öppet och slutet fibernät

Undvik långa avtal när du tecknar fiber!

Fiber är på gång i Vimmerby och ett hett diskussionsämne.

Det finns två slag av fibernät du kan välja på när du ansluter din villa; ett öppet eller slutet nät.

En villaägare har ett slutet nät om man ger en operatör rätt att installera fiber till villan och också en exklusiv nyttjanderätt till fibern under avtalstiden.

Detta brukar innebära långa avtalstider och operatören väljer vilka tjänster du ska köpa. Post och Telestyrelsen (PTS) rekommenderar att långa avtalstider bör undvikas.

Om du väljer en operatör med ett öppet nät, som Vimmerby kommuns nät,  finns det flera olika tjänsteleverantörer att välja mellan. De erbjuder internet, TV och telefoni var för sig, eller paketerat i paket. I dessa nät är konkurrensen hög och innebär låga attraktiva priser samt korta bindningstider.

Om du som villaägare ansluter dig till en nätägare som har ett öppet nät, kan villaägaren själv bestämma vilka tjänsteleverantörer som ska leverera tjänster till villan.

Vimmerby kommun har därför valt att erbjuda invånarna ett öppet nät. Det överensstämmer med den valfrihet som vi anser att våra medborgare ska ha när det gäller val av leverantörer för TV, internet och telefoni.

Därför ska du välja Vimmerby kommuns fibernät

Vimmerbys fibernät kommer att ge mellan 5-10 Mnkr i överskott efter 2030 och de pengarna kommer att kunna hålla ner avgiften för hushållen, och bidra till att fiberlägga minst 90 procent av kommunen, inte bara centralorten.
Över mellan 160 och 200 kommuner har nu egna fibernät. Vimmerbyborna bör ansluta sig till kommunens nät, det vinner de själva på över tiden.

När Telia säger att fiber på  landsbygden är statens och kommunernas problem, och att de själva ska ta Vimmerby centralort så innebär det i klartext att de vill att kommunen ska fiberlägga den del som aldrig blir lönsam och själva ta den del som snabbt ger stor vinst.

Det mår vara helt enligt Telias egna koncernmål, och helt acceptabelt i marknadsperspektivet.

Men som moderat kommunalråd och politisk ledare i Vimmerby kommun kan jag inte acceptera att skattebetalarna ska betala fiberläggning där det är olönsamt, men avstå där det är lönsamt. Det är inte god ekonomisk hushållning och det är inget kostnadseffektivt sätt att använda skattemedel på.

För mig som moderat är det oerhört viktigt att landsbygdens folk kan bo kvar och driva sin verksamhet där de bor. Det problemet överlåter Telia till stat och kommun. Man tar inget samhällsansvar. Ett företag med nära nog monopolistisk dominans måste ta samhällsansvar i en så viktig fråga som infrastruktur.

Vimmerby kommun har beslutat lösa det problemet genom att låta lönsamma Vimmerby centralort vara med och betala investeringen på landsbygden.

Ägare till flerfamiljshus som tecknat avtal med Telia har ofta fått avtalet gratis, gentemot att skriva långa kontrakt. Detta kommer hyresgästerna att få betala istället. Ingen tror väl annat än att Telia ska ha in sina pengar?  Tyvärr gäller det också kommunala Vimarhems fastigheter i centralorten som tecknat ett avtal på 12 år, innan det var beslutat att kommunen skulle bygga ett eget nät.

Men kommunen klarar sin investeringskalkyl om villaägare, bostadsrättsföreningar och företag/industrier ansluter sig till det kommunala nätet. Vi behöver 60 % anslutning.

Vi  har valt att satsa på ett kommunalt ägt nät av flera skäl:

1.      Demokratiska aspekter. Kommunens kalkyl bygger på en Robin Hood-modell där vi exempelvis  drar ekonomisk nytta av alla tomma rör Vimmerby Energi har i gatorna och de pengar man sparar på att slippa gräva, lägger vi på landsbygdens fiberdragning.

2.      Konkurrensneutralitet. Genom att kommunen äger fibern så garanteras konkurrensneutralitet. Telias fiber ägs av deras dotterbolag Skanova. De i sin tur använder Telia som kommunikationsoperatör. Endast de som gör avtal med Telia får rikta erbjudande till kunden. Det är lika stor valfrihet som att säga; välj vem ni vill bara ni väljer något av mina barn.

3.      Kostnadsaspekten för medborgarna. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, hävdar att kunder till kommunägda nät har 20-30 % lägre avgifter gentemot marknadsägda nät.

4.      Kommunens egen ekonomi. Vimmerby kommun sparar in över en miljon kronor årligen  i utgifter med eget nät. Över tid ökar den summan.

5.      Fiber en viktig infrastruktur. Telia kan säljas till vilken aktör som helst i Ryssland eller Kina. Vimmerby kommun har för avsikt att behålla sitt fiberägande, precis som el- och fjärrvärmenätet. Överskottet kommer kommuninvånarna till del.

6.      Enighet. Moderaterna och socialdemokraterna gjorde en överenskommelse om kommunalt fiber som sedan de mindre partierna i båda blocken anslutit sig till.

7.      Investeringen är redan igång. Redan idag har vi stamledning i Gullringen, Djursdala, Södra Vi, Pelarne, Storebro och Vimmerby. Vi är på gång i Rumskulla och ska snart ta oss till Frödinge och Tuna.

Nu får Vimmerby beröm av Sverige!

Idag blir det långt och jag ska ta upp ett brev som jag fått som kommunstyrelsens ordförande från SKL:s VD, (Sveriges kommuner-och landsting) d.v.s. kommunens egen ”branschorganisation”.
Jag vill rekommendera dig att läsa hela bloggen. Det är nämligen mycket viktiga frågor för Vimmerbys framtida utveckling, om inte den allra viktigaste.

Brevet har rubriken: Sälj inte stadsnäten!

”Sverige har drygt 160 kommunala stadsnät  (av 290 kommuner) som har byggt egna fibernät. Flera företag uppvaktar nu kommuner runt om i landet med erbjudanden att ta över och utveckla de kommunala stadsnäten och även påskynda fiberutbyggnaden på landsbygden. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) anser dock att man noga bör pröva de skäl som finns att sälja ett stadsnät som idag är i kommunal ägo.

Kommunernas satsningar på fiberinfrastruktur innebär att de nu är ägare till drygt 30 procent av Sveriges fiberinfrastruktur och de står för en betydande del av landets nyinvesteringar i fiberinfrastruktur. Kommunerna äger den markförlagda fiberinfrastrukturen och kan erbjuda tjänsteleverantörer att på lika villkor hyra svartfiber. Tjänsteleverantörer skapar då sina egna tillämpningar, de konkurrerar fritt och marknadsför sina internet-, teve- och telefonitjänster till företag och enskilda hushåll. Stadsnäten har därigenom drivit på utvecklingen inom IT och telekom. Företag och kommuninvånare kan på så sätt ges tillgång till bredbandsnät med hög kapacitet och en mångfald av tjänster.”

Min kommentar: Inte ofta får man som politiker så snabb återkoppling på politiska beslut.

Men när det gäller vår stora fiberinvestering så är det på det sättet. Kommunerna byggde stadsnät långt före Vimmerby (tyvärr var vi sent ute i Vimmerby, vi borde byggt för flera år sedan och fått mer statsbidrag…) och idag är det många kommuner som väljer kommunalt ägda nät. Just för att ha makt över infrastrukturen och därigenom garantera konkurrensneutralitet och lägsta pris till våra invånare.

Vi moderater initierade frågan i Vimmerby och fick snabbt med oss (s), (kd) och (fp) för att skapa en majoritet. (c) gick med i fullmäktige men med många tveksamma ledamöter, där finns fortfarande tveksamheter till förmån för att låta marknaden (läs Telia/Skanova) bygga och äga. Centerns fullmäktigeordförande Ingela Nilsson Nachtweij skrev så sent som i onsdags i sin blogg: Även fiberutbyggnaden kan göras på ett mer kostnadseffektivt sätt om man gör en omvärldsanalys och studerar hur andra kommuner arbetar med fiberutbyggnad.  Är det en kärnverksamhet för en kommun att bygga fibernät i egen regi med en payofftid som innebär att projektet kommer att gå med plus år 2032? 

Svaret tycker då SKL och 160 kommuner som hittills gör det är: JA.

Centerns toppkandidat vill trots SKL:s och majoriteten av svenska kommuner, ändå låta Telia skapa monopol i Vimmerby kommun och där skiljer man ut sig från övriga partier. Centern sa visserligen ja i fullmäktige, men upprepningarna i bland annat Ingelas blogg visar på att man inte ville röstat ja till ett kommunalt landsbygds- och kommunfiber.
I sin blogg, rubricerad ”Den som är satt i skuld är inte fri” framgår det att Ingela också är kritisk till kommunens och bolagens skulder. Visserligen togs lånet till gymnasiet upp under centerns ledning förra mandatperioden (115 MSEK), men nu är man uppenbart splittrade. Centerns Kennet Karlssons i Vemabs styrelse säger klart ja till lån av 500 MSEK till kraftvärmeverk med flera satsningar, som man sedan ska taxeras ut över värme- och elkunderna. Likaså har centerpartisterna i Vimarhem sagt ja till Vimarhems ca 350 MSEK i lån. Det betyder att centern sagt ja till 850 MSEK i lån. Ingela finner själv att lånet till Seniorboendet kunde ha undvikits genom ett privat byggande. Vi vet att då hade bygget kanske påbörjats tidigast idag om det skulle upphandlats på Europanivå; en redan lång fördröjning hade blivit ännu längre. Hur hade det då gått med försäljningen och de nya jobben på Eken som nu timades så bra?
Det var man, återigen, ensamma om att tycka. Industrimarken ville man heller inte lånat till i den omfattning som skett. Förskolans lån sa man ja till på 32 Mnkr, ja då är centerns "ja till lån" uppe i över 1 miljard kronor. Så en kommun styrd av centerns toppkandidat hade ändå dragit på sig 1 miljard kronor i lån i kommunkoncernen, men då hade vi haft privatägt äldreboende och ingen industrimark alternativt mindre industrimark. Samt; Telias monopol på fiber och det är inte alls säkert att vi haft fibern på landsbygden då Telias krav har varit 200 hushåll i byalaget.
I ljuset av detta kan man se fullmäktigeordförandens upprepade kritiska hållning till våra lån som något, låt mig säga, osynkat med sina partikamrater. Man kan också undra varför lån som betalas av skattebetalare och lån som betalas av kommersiella användare inte skiljs åt i hennes beskrivning? Det är äldreboendet, förskolan och en del av industrimarken som faller över skattsedeln. Övrigt hamnar på andra räkningar alternativt betalas över tiden i form av avgifter från användare/köpare.
Nåväl, investeringarna är helt nödvändiga och gjorda i sista minuten. Vi hade bara tur med konjunkturen och ränteläget.

Jag fortsätter citera brevet från SKL:

”De kommunala fibernäten har bidragit till att Sverige i dag har världens bästa utbyggnad av 4G – det snabbaste mobila nätet som finns i dag. Bredbandspriserna i Sverige

är också internationellt sett mycket låga. Post- och Telestyrelsen har visat att i kommuner

där det finns öppna stadsnät och där tjänsteleverantörer tillåts tävla om slutkunderna

är priserna 20-30 procent lägre än när det inte finns öppna stadsnät.

Låga priser har varit en viktig drivkraft för enskilda hushåll att använda sig av de

fiberbaserade bredbandstjänsterna. Hälften av hushållen kan idag köpa supersnabbt

internet via fiber där man bland annat kan få film och tv via nätet. Utbyggnaden av de

kommunala stadsnäten är också en avgörande faktor till att allt fler kommuner och

landsting kan använda sig av distansundervisning, digital hemsjukvård och många nya

slag av e-tjänster. Tillgången till supersnabb fiber kommer att vara en avgörande

faktor för kommuner och landsting för en fortsatt utveckling av den svenska välfärdsmodellen.”

Min kommentar: Just prisskillnaden är viktig. Och användningen av offentliga tjänster. När jag föredrog den här frågan i fullmäktige pekade jag just på det faktumet att invånarna kan räkna med lägre priser för sitt internet, och dessutom kunna ta del av vinstpengarna som kommer från ett kommunalt fiberbolag. Att användas för att bygga fiber ännu längre ut på landsbygden. 

Brevet fortsätter:

”I grunden handlar svartfiber om att erbjuda en infrastruktur som fungerar på liknande

sätt som gator och vägar. Det offentliga äger dem, privatpersoner och företag använder

dem. Med rådighet över den markförlagda fiberinfrastrukturen, d.v.s. att kommunen

enbart äger själva fibern samt det rör som fibern ligger i, den så kallade kanalisationen,

kan man långsiktigt säkra tillgången på fiber och på så sätt underlätta för

många aktörer att träda in på tjänstemarknaden. Att behålla makten över fibern, samt

det rör som fibern ligger i, är en därmed en strategisk fråga som ger stora fördelar för

kommunen.

Den helt dominerande kostnaden för att bygga ett svartfibernät är kostnaden för grävning.

Men eftersom svartfiber är föga utrymmeskrävande är samförläggning med

andra ledningar både möjlig och ger avsevärda vinster. Ett rör med elva centimeters

diameter rymmer upp till 4 000 fiber, vilket ger praktiskt taget obegränsad kapacitet.

Genom att i största möjliga utsträckning samförlägga fibernätet med bland annat

vatten- och avloppsledningar kan man både sänka kostnaderna och minimera störande

grävningsarbeten. Samordning av många olika ledningsägares intressen är en kvalificerad

och komplicerad uppgift för de flesta kommuner. Med ojämna mellanrum måste

alla ledningar underhållas, förnyas och ibland flyttas – det gäller både vatten- och avloppsledningar,

el- och teleledningar samt fjärrvärmeledningar. Genom att en kommun

äger fiberinfrastrukturen minskar behovet av grävning avsevärt.”

Min kommentar: Kunde inte sagt det bättre själv. Det är helt i linje med de argument vi moderater använde för att få med de andra partierna, och det gick ju också bra när kd, fp och socialdemokraterna snabbt anslöt och insåg betydelsen. Fiber är en klockren strategisk utvecklingsfråga och när nu beslutet skrivs in i de kommunala historieböckerna, så tror jag många kommer att tacka oss i framtiden för att vi inte släppte detta till marknaden. Vi kommer att vara lika tacksamma över ägandet av fibern som vi idag är över att vi äger Vimmerby Energi och dess nät. Och visst har vi grävt; vi har redan tom kanalisation för 15-20 MSEK i grävkostnad i kommunens (Vemabs) ägo.

SKL-brevet fortsätter:

”Hur klara bredbandsutbyggnaden på landsbygden? Regeringens mål är att 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sek år 2020. Det är en stor utmaning att klara utbyggnaden för de som bor i glesbygd. En snabb utbyggnad är viktig för kommuner och landsting för att bland annat fungera som stöd för sjukvård och äldreomsorg.

För att öka möjligheten att främst klara utbyggnaden av bredband på landsbygden har regeringen nyligen aviserat en förstärkning på 2,8 miljarder kronor i Landsbygds-programmet för bredbandsutbyggnad. Landsbygdsprogrammet finansieras både av EU-pengar och av svenska skattekronor. Pengarna fördelas mellan 2014 och 2020. De första 400 miljonerna skjuts till redan i år genom en satsning i vårbudgeten. Totalt satsas nu 3,25 miljarder kronor på bredband, jämfört med den förra programperioden då 1,6 miljarder satsades. Satsningen innebär att kommunerna får ökade möjligheter att finansiera fiberutbyggnaden på landsbygden med statliga medel.

För små kommuner kan det vara svårt att i egen regi ha den kompetens som krävs för att både utveckla det egna stadsnätet och avsätta resurser för en fiberutbyggnad på landsbygden. I de flesta fall kan det då vara bra att gå samman med andra kommuner och bilda en gemensam organisation, till exempel ett bredbandsbolag. Det finns flera bra exempel runt om i landet på hur man gör det. 

Min kommentar:  Se där! Här fick vi också beröm för att vi gått samman med fem kommuner i IT-Sam som byggt fiber i många år. Även här hade vi starkt motstånd från de centerpartister som ivrar för Telia/Skanova-lösning, men också här blev det till slut ett enigt fullmäktige som valde att gå med i IT-Sam. Det tror jag vi också kommer att vara tacksamma för i framtiden. KF-ordföranden oroar sig också över detta i sin blogg (det visar att man också egentligen ville säga nej till att gå med i kommunalförbundet) men blandar samman Vökby Bredband (en kommunikationsoperatör) med IT-sam (kommunens IT-förvaltning i form av kommunalförbund). De båda har inget med varandra att göra. IT-Sam äger inget i Vökby och Vökby äger inget i ITSam. Varför fullmäktiges ordförande vill att Vökby-problemen ska klistras på IT-Sam är svårt att förstå. Varken Åtvidabergs kommun eller Vimmerby kommun, de två största kommunerna, är med i Vökby.

Brevet från SKL fortsätter:

”Finns det risk för privat monopol om kommunen säljer? På kort sikt kan det förefalla lockande att sälja kommunens stadsnät – en försäljning medför ju ett tillskott i kommunens kassa. Dessutom innebär det ofta att köparen erbjuder sig att genomföra en snabbare utbyggnad av fiber på landsbygden, investeringar som annars skulle riskera att belasta den egna kommunens ekonomi.

Att ett privat företag äger fibernätet innebär att de kan få ett monopol/oligopol på de tjänster som nätet erbjuder, både för privatkunder, företag och för kommunens eget behov att IT-tjänster Det innebär en minskad konkurrens på tjänstenivån och det ger den privata nätägaren möjlighet att ta ut ett högre pris på sina IT-tjänster, för att på så sätt få bra avkastning på det kapital de initialt satsat.

De erfarenheter som finns idag visar att en försäljning av stadsnätet på lång sikt är en dålig affär för kommunen. Kommunen har, till skillnad från den privata aktören, ett bredare samhällsperspektiv och ett intresse av att stimulera konkurrens för att stödja ett levande näringsliv.

Med ett kommunalt svartfibernät kan kommunen bättre garantera att alla kan få till-gång till olika typer av IT- tjänster. Det innebär att såväl kommuninnevånare som företag och fastighetsägare kan få många fler tjänsteleverantörer att välja mellan. Ett öppet svartfibernät där olika leverantörer kan hyra egen fiber sänker kostnaderna för såväl kommunens egna behov som företag och privatpersoner. Eftersom tillgången på supersnabbt bredband till lågt pris är en viktig faktor när företag väjer lokaliseringsort blir ett väl utvecklat stadsnät ett strategiskt instrument för att främja kommunens attraktivitet och näringslivets utveckling.

Sammanfattningsvis kommer fiberinfrastrukturen att ha stor betydelse för marknaden för tele- och datakommunikation i hela landet och därmed för IT-utvecklingen och samhällsutvecklingen många år framöver. Det är därför oklokt för en kommun att avhända sig kontrollen över såväl utbyggnaden av fiberinfrastrukturen som möjligheten att säkerställa att den tillhandhålls på öppna och konkurrensneutrala villkor.”

Min kommentar: Vad ska man säga? Bara att jag är väldigt glad för att det beslut vi drev och tog för något drygt år sedan nu är i verkställighet och att vår kommunorganisation med stark överblick och stora insikter,  uppenbarligen tycker vi i Vimmerby gjort rätt och vill rekommendera andra kommuner att göra detsamma.

Eftersom centerns toppkandidat vill driva frågan som en valfråga, och ihärdigt pumpar på med retoriska frågor, så lär det bli så: för eller emot kommunalt ägt fiber. 

Ska man klara den diskussionen måste man läsa på rejält och kanske inte bara ställa frågor rakt ut i rymden, utan också själv söka svaret på dem.
Till sist: Vimmerby kommun söker nu medlemskap i Svenska Stadsnätsföreningen. Det innebär att vi knyter ännu större kompetens till vår fiberutbyggnad.