Ny politisk ledning i Vimmerby kommun

Tillbaka på jobbet och på tisdag första sammanträdet med kommunstyrelsen efter sommaruppehållet.

I veckan som gick stod det klart att Tomas Peterson (M) tar över efter mig som kommunstyrelsens ordförande.

Jag stöder det valet. Tomas har en gedigen erfarenhet och har den personlighet som nu behövs i ledningen åren framöver. Tomas är pragmatisk, analytisk och lyssnande.

Han väcker inte alla idéer, han driver kanske inte utvecklingsfrågor så hårt och energiskt som jag är van att göra; men Vimmerby kommun behöver nu en ledning som kan hålla ihop en koalition, som kan följa en budget och som kan fokusera på förvaltning snarare än expansiv utveckling. Där passar Tomas personlighet utmärkt!

När jag tillträdde 2011 var kommunen eftersatt på många områden. Vi var tvingade att ta ifatt en hel del investeringar, att få en del av ledarskapet utbytt, att slimma och träna organisationen, att jämföra våra kostnader, att it-modernisera den kommunala organisationen – i princip allt orsakade konflikter med en gammal centerstyrd ledning. De fyra första åren blev därför onormalt tunga och konfliktfyllda.

Då var kommunchefen Carolina Lejonram nytillsatt. Hon fick också, precis som jag, riva gammal kultur för att kunna bygga en ny.

När Tomas Peterson och Helen Nilsson (S) nu sätter sig tillsammans har vi några prioriterade områden kvar; socialens kostnader måste ned ytterligare, skolans kostnader måste ned -  båda verksamheterna måste matcha kostnadsjämförelser med andra kommuner. Dessutom måste de se till att socialdemokraternas och moderaternas tunga vallöfte till kommunens äldre om ett utbyggt Granen måste bli verklighet. En flyttkedja från 50-60-talshus till Trygghetsboende skulle lätta på bostadstrycket i Vimmerby stad.

Till att hantera allt detta tror jag Tomas, Helen och Carolina är en alldeles utmärkt kommunledning. De kommer ha hjälp av varandra och dessutom hjälp av starka samverkanskrafter i nämndernas ledningar, förvaltningschefer och ordföringar.

Förutsättningen för att lyckas med den budget och den budgetplan som ska gälla åren 2016, 2017, 2018 är att s-m-majoriteten vidmakthåller sitt samarbete. Det är en effektiv majoritet som kommunen behöver. Det handlar om att man vågar lita på sina problemlösningar. Och genomföra dem.

Mediadiskussionen runt valet av Tomas kommer säkert att pågå en tid. Han missade, tillsammans med Centerstig (c) och Henriksson (s) att återrapportera ett beslut till KS. För detta nekades han ansvarsfrihet. Oavsett hur stor man tycker frågan är, så tar både politiker, företagsledare, lärare och läkare dagligen felbeslut. Knappast någonstans blir de för den skull bannlysta från yrket för livet. De som skriker högst är som vanligt de som tycker de själva är helt felfria. Tomas egenskaper, i det läge kommunen är nu, anser jag kommunledningen behöver.

På Vimmerbybloggen tycker Jakob Karlsson att socialdemokraterna missat årets chans att få ordförandeposten. Jag tycker precis tvärtom; man har fått en stor chans att hitta en majoritet också 2018, och då ha mer kraft och erfarenhet att kunna förhandla om ordförandeposten med eventuell samarbetspartner. Moderaternas erfarenhet är idag djupare, men 2018 är (s) ifatt. Det hedrar socialdemokraterna att man sätter kommunen före sig själva; en fungerande majoritet är viktigare åren framöver än enskilda poster. Man har också visat att man kan lita på att man står för resultatet i en förhandling med ett annat parti. Förtroende politiker emellan väger också.

Vimmerby Tidnings Alf Wesik beskriver en drömsituation från sent 70-tal. Inge Salmeus var stadsdirektör (kommunchef) och Bengt Johansson var kommunalråd. Då var det som bäst, beskriver Wesik. Själv var jag journalist då, Wesik hade väl knappast börjat som helgmedarbetare vid den tidpunkten. Jag bevakade kommunen varje dag och är väl den som bäst kan jämföra förhållandena då och nu. Och jag kan garantera Wesik att ett 40-tal års utveckling gör skillnad. Varje tid har sina problem och lösningar – att göra en jämförelse över 40 år och tro att det är en personfråga säger en hel del om nivån i analysen.

Kommuninvånare som vill bli politiker är ingen stor grupp. Kommunfullmäktige kommuner under mandatperiodens första nio månader att ha tappat 19 av 49 ledamöter. Den som ska bli politiker får räkna med stupstock på nätet och i tidningen, krav att lönen ska sänkas, arbetstiden höjas, felfrihet i alla beslut och att inte varken sticka ut och vara öppen eller vara sluten och tystlåten.

Jag tycker man som invånare ska skicka en tacksamhetens tanke till de som vill ställa upp i politiken; man gör ju det i föreningslivet och i andra organisationer. Det innebär att man ska iaktta en återhållsam hållning, inte döma, inte skrika på gatan eller i butiken, inte skriva lögner och rykten – däremot gärna ringa eller skriva och fråga så är jag säker på att man får sina undringar besvarade.

Politiker gillar frågor som är ärliga och uppriktiga.

De tycker om engagemang.

Då ökar också deras eget.

Förtal i insändare ger hårt politiskt klimat

En betraktelse som blir ett svar på två extremt kränkande insändare i påsken.

Marie Sellin, folkpartiet liberalerna, påstår i insändare 2 april  i VT att jag ”vänt en ung vänsterpartist fredsmäklande åsikt till att utmåla honom som en hatisk människa.”

Det är en mycket allvarlig anklagelse. Det är också förtal enligt Yttrandefrihetslagen, Alla som läst min blogg vet att det inte är sant. Det jag gjort var att påpeka att vänsterns teori om ”strukturell rasism” inte delas av mig, eftersom den gör alla människor till rasister, i princip utan urskiljning.

Inte någonstans har jag målat ut någon som ”en hatisk människa”. Inte ens målat ut just honom som kommunist, utan konstaterat att kommunister i allmänhet har den uppfattningen. Läs gärna bloggen igen, den finns i arkivet till höger.

Eftersom jag vet att Vimmerby Tidning inte tar in min ståndpunkt/svar på Sellins insändare inom rimlig tid, väljer jag att publicera min åsikt här på min blogg. 

Vimmerby Tidning har gjort ett stort publicistiskt avsteg genom att inte redigera Sellins insändare och tagit bort de personliga utfallen. 

Jag vet därför att jag kan vänta mig värre saker, samtalsklimatet,  Vimmerby Tidnings ledare, insändarskribenter och skribenter på facebook har gjort Vimmerby mycket hårt. 

Vi kommer att få extremt svårt att hitta politiker framöver. Jag hoppas att många debattörer då tar sitt ansvar.

Betr. den fokusering på min länk på hemsidan som gjorts, beskrivs det i en annorlunda vinkel av journalisten Jakob Karlsson , www.vimmerby.blogg.se

Jag vill först djupt beklaga det politikerförakt Marie Sellin driver på, Att påstå saker om andra kollegor som inte är sanna är rent förtal, likt det jag ingressvis citerade. Här är fler av hennes påståenden, inte något är sant:

”Att Glennfalks behov att få ut en bra pension för tryggad ålderdom är anledningen till nuvarande läge”.

”Han behöver denna bekväma och höga kommunala pension om tre år!”

”Tycker ni moderata väljare att hans feta pension är viktigare än kommunens framtid?”

Ovan är skrivet av en folkpartistisk politiker verksam i fullmäktige. Pensionen hon pratar om är 11.000 kr/månad i tre år, ska kvittas mot alla andra inkomster som överstiger 90.000 kronor årligen. Allt över minskar kommunens utbetalning. 

Marie Sellin tror uppenbarligen att jag medvetet satt i system att nå ”nuvarande läge” och det för att få en högre pension….

Bevara Vimmerbyborna för den typen av politiker och argument. Den sociala situationen, demografin, skolstrukturen – inget av detta påverkar vår ekonomi, utan det är min pension som gör det, säger Sellin.

Att Johan Rosén och Börje Fors, både folkpartister och som jag känner som rejäla, kan godta att deras partivän uttrycker sig på detta sätt är för mig en gåta. Särskilt Börje som känner mig väl efter fyra års sammarbete.

Sellin fortsätter:

”Något kan de göra efter revisorernas förslag till avslag på ansvarsfrihet för 2014 som sannolikt kommer i april”. 

Sannolikheten är inte en promille, eftersom vi inte brutit mot kommunallagen i något avseende.

Men Sellins påstående blir snart en prata bland folk med hjälp av Vimmerby Tidning, det ansvaret måste hon ta och också stå för när det blir dags.

Folkpartiet har lämnat politisk samverkan med c, v och kd. Jag tror att man behövt den för åtminstone ha någon att prata med runt kommunekonomiska problem.

Att Sellin tycker "kommunalrådets bristande kunskaper i ekonomi går inte längre att missa" är intressant, och jag tackar högre makter för att jag i så fall lyckas bygga ett antal företag, och fortfarande bygger utan den kunskapen.

Jag ser fram emot att Sellin visar sina, helst innan hon bedömmer andras.

Förtal, som hon visar prov på i sin insändare, är inte Vimmerby betjänt av. Tvärtom, det svärtar ned oss alla politiker och invånare här.

Tilliten i kommunen är som ett korallrev...

Är vi för misstänksamma i Sverige?

Litar vi inte på varandra i tillräcklig grad.

Nu visar studier att tilliten minskar i Sverige, landet där den höga tilliten till varandra varit unik.

Forskare har undersökt tilliten i lokalsamhället (Forskning & Framsteg 8/14). Mest misstänksamma är man i Motala, Olofström, Halmstad, Malmö och Sundbyberg medan den är högst i Storuman, Övertorneå, Sorsele, Vadstena och Lessebo.

Det är i snitt bara 60 procent av befolkningen som litar på sina medmänniskor.

Inom kommunsfären så är kravet på tillit stort. Tjänstemännen kräver ofta stor tillit av sina politiker, som man anser inte ska lägga sig i ”hur vi gör” utan snarare ska säga ”vad vi ska göra”.

Politiker å sin sida känner att man ibland har svårt med tilliten till tjänstemännen - och till varandra.
Det är minst tusen olika enskilda beslut som tas på en dag av kommunens medarbetare. Det vore konstigt om inte något eller några är fel av typen misstag. Vissa beslut har ett skärpt fokus; medicinering exempelvis. Andra kanske tas med autopiloten påkopplad.

Men man är farligt ute om man inte ser till att det finns intern kontroll, flera ögon, säkerhetsrutiner som följs, arbetsordningar, rutiner, rutiner, rutiner… etc.  Företag, seriösa sådana, har en omfattande kontroll innan offerter läggs eller fakturor betalas. I näringslivet finns också kvalitetssäkringssystem. Även en kommun måste ha strukturer och rutiner som fångar upp sådant som blivit fel på vägen;  kvalitetssäkringssystem, ISO-system.

I helgen fick jag ett samtal från en medborgare som påtalade att hen fått sex tunga kartonger med plastlakan (vård av anhörig i hemmet) bara ställda utanför sin dörr. Dels var det en jättestor sändning, dels hade ingen sagt att lakanen skulle ställas där och slutligen, hur skulle hen få in dem i huset...?
Kommunen är en jättestor organisation, jag är medveten om det, men jättestora organisationer förlitar sig på rutiner. För några år sedan hade jag ett annat ärende ungefär likartat: lakan hade levererats, de stod i oöppnade kartonger, brukaren avled, anhöriga ville få bort de obrutna kartongerna och möttes då av kommunalt anställda som sa "Släng dem!".
"Slänga oanvända lakan i obrutna förpackningar..?" undrade brukarens anhöriga och fick svaret "Ja.".

Man kan givetvis undra vem som satt sådana rutiner i en verksamhet med stort underskott...
Är det småsaker? är det små händelser i det stora hela? Inte för den drabbade. För den drabbade är det dramatiskt och minnesvärt och, ibland, katastrofalt.

Frågan är givetvis hur man i en stor organisation ska få rätsida på detta. Från ledningens sida vidareutbildar man sina ledare och mellanchefer. Och det är gott nog. Men man måste också tillse att de rutiner som finns är rätt, att de granskas och att de efterlevs. Är då rutinen "överleverans av lakan, lämnade ute på en trappa i regn" så måste den ifrågasättas. Allt man levererar är i första hand en human fråga, men föpå djupet är det också en plånboksfråga. Angelägen för oss alla.

När sedan saken påpekas för kommunala tjänstemän närstående problemet så inte avslutas samtalet med "Tack för att du ringde så vi kan åtgärda problemet för vår kund" utan snarare "Vi ska se om vi får tid över för att åtgärda det hela..." .
Här måste jag säga, att kulturen är helt annorlunda i kommunen än i näringslivet. Ja, jag vet att det är två olika förutsättningar, men båda har både en kund och en leverantör. Beteende bör vara lika angeläget i båda fallen.
I nämnda fall ringde jag kommunchefen, som jag brukar i akuta fall, som givetvis tog tag i frågan och löste den smidigt trots lördagsledighet. Men man brukar säga att fel som tar en minut att göra för någon tar 100 minuter att rätta till för tio andra. Så är det nästan undantagslöst.

För att avsluta fallbeskrivningen med något positivt; jag vet att hela ledningsgruppen är inne på detta spår, det ignoreras absolut inte, men "kvalitetssäkringssystemet" inom den sociala leveransen måste kanske prioriteras ännu djupare?
Är kommunens verksamhetsutövning inom hemtjänst, hemsjukvård, myndighetsutövning,  etc. kvalitetscertifierat? Kan man certifiera kommunal verksamhet? Hur ofta granskas rutinerna, och att de rutiner som finns efterföljs? En tillitsfråga, men för att tilliten ska fungera måste man då och då kontrollera ATT det fungerar. Om det görs, och det ändå inte fungerar, så har man djupare problem.

Professorn i statsvetenskap  Bo Rothstein vid Göteborgs Universitet säger till tidningen F&F något som jag instämmer i:

”Jag tror att tillit är som ett korallrev. De tål en hel del skit, men när det väl klappar ihop så går det snabbt”.

Jag tillhör den grupp av människor som har en optimistisk syn på människan. Jag har ingen lust eller ork att som kommunalråd kontrollera precis allt, utan vill arbeta under stor tillit. Jag tror på det goda, tills motsatsen visats.

Just nu är detta en nyckelfråga i kommunen. Inte bara mellan politiker och tjänstemän, utan också mellan socialdemokrater och moderater.

Vi måste agera så att vi kan lita på varandra. Förtroende är något man förtjänar, inte något man bara kan kräva. Jag känner stor optimism här.
Vi måste lita på att alla gör sitt jobb. Vi måste ha högt i tak och tillåta misstag, alla gör misstag, Men någonstans finns det också en gräns för vilka misstag som tillåts.

Det finns också en moral, där var och en tar ansvar för sitt eget. Där kommer attityden in. Hur tackar vi för de påpekanden om brister som vi får till oss? Är det bra eller dåligt att vi recenseras och kan vi över huvud taget välja bort invånarnas recensioner?

Jag hoppas att Vimmerby kommuns korallrev förblir starkt och intakt. Det finns förutsättningar för det, trots de missar vi läst om under den här mandatperioden.

Nu får Vimmerby beröm av Sverige!

Idag blir det långt och jag ska ta upp ett brev som jag fått som kommunstyrelsens ordförande från SKL:s VD, (Sveriges kommuner-och landsting) d.v.s. kommunens egen ”branschorganisation”.
Jag vill rekommendera dig att läsa hela bloggen. Det är nämligen mycket viktiga frågor för Vimmerbys framtida utveckling, om inte den allra viktigaste.

Brevet har rubriken: Sälj inte stadsnäten!

”Sverige har drygt 160 kommunala stadsnät  (av 290 kommuner) som har byggt egna fibernät. Flera företag uppvaktar nu kommuner runt om i landet med erbjudanden att ta över och utveckla de kommunala stadsnäten och även påskynda fiberutbyggnaden på landsbygden. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) anser dock att man noga bör pröva de skäl som finns att sälja ett stadsnät som idag är i kommunal ägo.

Kommunernas satsningar på fiberinfrastruktur innebär att de nu är ägare till drygt 30 procent av Sveriges fiberinfrastruktur och de står för en betydande del av landets nyinvesteringar i fiberinfrastruktur. Kommunerna äger den markförlagda fiberinfrastrukturen och kan erbjuda tjänsteleverantörer att på lika villkor hyra svartfiber. Tjänsteleverantörer skapar då sina egna tillämpningar, de konkurrerar fritt och marknadsför sina internet-, teve- och telefonitjänster till företag och enskilda hushåll. Stadsnäten har därigenom drivit på utvecklingen inom IT och telekom. Företag och kommuninvånare kan på så sätt ges tillgång till bredbandsnät med hög kapacitet och en mångfald av tjänster.”

Min kommentar: Inte ofta får man som politiker så snabb återkoppling på politiska beslut.

Men när det gäller vår stora fiberinvestering så är det på det sättet. Kommunerna byggde stadsnät långt före Vimmerby (tyvärr var vi sent ute i Vimmerby, vi borde byggt för flera år sedan och fått mer statsbidrag…) och idag är det många kommuner som väljer kommunalt ägda nät. Just för att ha makt över infrastrukturen och därigenom garantera konkurrensneutralitet och lägsta pris till våra invånare.

Vi moderater initierade frågan i Vimmerby och fick snabbt med oss (s), (kd) och (fp) för att skapa en majoritet. (c) gick med i fullmäktige men med många tveksamma ledamöter, där finns fortfarande tveksamheter till förmån för att låta marknaden (läs Telia/Skanova) bygga och äga. Centerns fullmäktigeordförande Ingela Nilsson Nachtweij skrev så sent som i onsdags i sin blogg: Även fiberutbyggnaden kan göras på ett mer kostnadseffektivt sätt om man gör en omvärldsanalys och studerar hur andra kommuner arbetar med fiberutbyggnad.  Är det en kärnverksamhet för en kommun att bygga fibernät i egen regi med en payofftid som innebär att projektet kommer att gå med plus år 2032? 

Svaret tycker då SKL och 160 kommuner som hittills gör det är: JA.

Centerns toppkandidat vill trots SKL:s och majoriteten av svenska kommuner, ändå låta Telia skapa monopol i Vimmerby kommun och där skiljer man ut sig från övriga partier. Centern sa visserligen ja i fullmäktige, men upprepningarna i bland annat Ingelas blogg visar på att man inte ville röstat ja till ett kommunalt landsbygds- och kommunfiber.
I sin blogg, rubricerad ”Den som är satt i skuld är inte fri” framgår det att Ingela också är kritisk till kommunens och bolagens skulder. Visserligen togs lånet till gymnasiet upp under centerns ledning förra mandatperioden (115 MSEK), men nu är man uppenbart splittrade. Centerns Kennet Karlssons i Vemabs styrelse säger klart ja till lån av 500 MSEK till kraftvärmeverk med flera satsningar, som man sedan ska taxeras ut över värme- och elkunderna. Likaså har centerpartisterna i Vimarhem sagt ja till Vimarhems ca 350 MSEK i lån. Det betyder att centern sagt ja till 850 MSEK i lån. Ingela finner själv att lånet till Seniorboendet kunde ha undvikits genom ett privat byggande. Vi vet att då hade bygget kanske påbörjats tidigast idag om det skulle upphandlats på Europanivå; en redan lång fördröjning hade blivit ännu längre. Hur hade det då gått med försäljningen och de nya jobben på Eken som nu timades så bra?
Det var man, återigen, ensamma om att tycka. Industrimarken ville man heller inte lånat till i den omfattning som skett. Förskolans lån sa man ja till på 32 Mnkr, ja då är centerns "ja till lån" uppe i över 1 miljard kronor. Så en kommun styrd av centerns toppkandidat hade ändå dragit på sig 1 miljard kronor i lån i kommunkoncernen, men då hade vi haft privatägt äldreboende och ingen industrimark alternativt mindre industrimark. Samt; Telias monopol på fiber och det är inte alls säkert att vi haft fibern på landsbygden då Telias krav har varit 200 hushåll i byalaget.
I ljuset av detta kan man se fullmäktigeordförandens upprepade kritiska hållning till våra lån som något, låt mig säga, osynkat med sina partikamrater. Man kan också undra varför lån som betalas av skattebetalare och lån som betalas av kommersiella användare inte skiljs åt i hennes beskrivning? Det är äldreboendet, förskolan och en del av industrimarken som faller över skattsedeln. Övrigt hamnar på andra räkningar alternativt betalas över tiden i form av avgifter från användare/köpare.
Nåväl, investeringarna är helt nödvändiga och gjorda i sista minuten. Vi hade bara tur med konjunkturen och ränteläget.

Jag fortsätter citera brevet från SKL:

”De kommunala fibernäten har bidragit till att Sverige i dag har världens bästa utbyggnad av 4G – det snabbaste mobila nätet som finns i dag. Bredbandspriserna i Sverige

är också internationellt sett mycket låga. Post- och Telestyrelsen har visat att i kommuner

där det finns öppna stadsnät och där tjänsteleverantörer tillåts tävla om slutkunderna

är priserna 20-30 procent lägre än när det inte finns öppna stadsnät.

Låga priser har varit en viktig drivkraft för enskilda hushåll att använda sig av de

fiberbaserade bredbandstjänsterna. Hälften av hushållen kan idag köpa supersnabbt

internet via fiber där man bland annat kan få film och tv via nätet. Utbyggnaden av de

kommunala stadsnäten är också en avgörande faktor till att allt fler kommuner och

landsting kan använda sig av distansundervisning, digital hemsjukvård och många nya

slag av e-tjänster. Tillgången till supersnabb fiber kommer att vara en avgörande

faktor för kommuner och landsting för en fortsatt utveckling av den svenska välfärdsmodellen.”

Min kommentar: Just prisskillnaden är viktig. Och användningen av offentliga tjänster. När jag föredrog den här frågan i fullmäktige pekade jag just på det faktumet att invånarna kan räkna med lägre priser för sitt internet, och dessutom kunna ta del av vinstpengarna som kommer från ett kommunalt fiberbolag. Att användas för att bygga fiber ännu längre ut på landsbygden. 

Brevet fortsätter:

”I grunden handlar svartfiber om att erbjuda en infrastruktur som fungerar på liknande

sätt som gator och vägar. Det offentliga äger dem, privatpersoner och företag använder

dem. Med rådighet över den markförlagda fiberinfrastrukturen, d.v.s. att kommunen

enbart äger själva fibern samt det rör som fibern ligger i, den så kallade kanalisationen,

kan man långsiktigt säkra tillgången på fiber och på så sätt underlätta för

många aktörer att träda in på tjänstemarknaden. Att behålla makten över fibern, samt

det rör som fibern ligger i, är en därmed en strategisk fråga som ger stora fördelar för

kommunen.

Den helt dominerande kostnaden för att bygga ett svartfibernät är kostnaden för grävning.

Men eftersom svartfiber är föga utrymmeskrävande är samförläggning med

andra ledningar både möjlig och ger avsevärda vinster. Ett rör med elva centimeters

diameter rymmer upp till 4 000 fiber, vilket ger praktiskt taget obegränsad kapacitet.

Genom att i största möjliga utsträckning samförlägga fibernätet med bland annat

vatten- och avloppsledningar kan man både sänka kostnaderna och minimera störande

grävningsarbeten. Samordning av många olika ledningsägares intressen är en kvalificerad

och komplicerad uppgift för de flesta kommuner. Med ojämna mellanrum måste

alla ledningar underhållas, förnyas och ibland flyttas – det gäller både vatten- och avloppsledningar,

el- och teleledningar samt fjärrvärmeledningar. Genom att en kommun

äger fiberinfrastrukturen minskar behovet av grävning avsevärt.”

Min kommentar: Kunde inte sagt det bättre själv. Det är helt i linje med de argument vi moderater använde för att få med de andra partierna, och det gick ju också bra när kd, fp och socialdemokraterna snabbt anslöt och insåg betydelsen. Fiber är en klockren strategisk utvecklingsfråga och när nu beslutet skrivs in i de kommunala historieböckerna, så tror jag många kommer att tacka oss i framtiden för att vi inte släppte detta till marknaden. Vi kommer att vara lika tacksamma över ägandet av fibern som vi idag är över att vi äger Vimmerby Energi och dess nät. Och visst har vi grävt; vi har redan tom kanalisation för 15-20 MSEK i grävkostnad i kommunens (Vemabs) ägo.

SKL-brevet fortsätter:

”Hur klara bredbandsutbyggnaden på landsbygden? Regeringens mål är att 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sek år 2020. Det är en stor utmaning att klara utbyggnaden för de som bor i glesbygd. En snabb utbyggnad är viktig för kommuner och landsting för att bland annat fungera som stöd för sjukvård och äldreomsorg.

För att öka möjligheten att främst klara utbyggnaden av bredband på landsbygden har regeringen nyligen aviserat en förstärkning på 2,8 miljarder kronor i Landsbygds-programmet för bredbandsutbyggnad. Landsbygdsprogrammet finansieras både av EU-pengar och av svenska skattekronor. Pengarna fördelas mellan 2014 och 2020. De första 400 miljonerna skjuts till redan i år genom en satsning i vårbudgeten. Totalt satsas nu 3,25 miljarder kronor på bredband, jämfört med den förra programperioden då 1,6 miljarder satsades. Satsningen innebär att kommunerna får ökade möjligheter att finansiera fiberutbyggnaden på landsbygden med statliga medel.

För små kommuner kan det vara svårt att i egen regi ha den kompetens som krävs för att både utveckla det egna stadsnätet och avsätta resurser för en fiberutbyggnad på landsbygden. I de flesta fall kan det då vara bra att gå samman med andra kommuner och bilda en gemensam organisation, till exempel ett bredbandsbolag. Det finns flera bra exempel runt om i landet på hur man gör det. 

Min kommentar:  Se där! Här fick vi också beröm för att vi gått samman med fem kommuner i IT-Sam som byggt fiber i många år. Även här hade vi starkt motstånd från de centerpartister som ivrar för Telia/Skanova-lösning, men också här blev det till slut ett enigt fullmäktige som valde att gå med i IT-Sam. Det tror jag vi också kommer att vara tacksamma för i framtiden. KF-ordföranden oroar sig också över detta i sin blogg (det visar att man också egentligen ville säga nej till att gå med i kommunalförbundet) men blandar samman Vökby Bredband (en kommunikationsoperatör) med IT-sam (kommunens IT-förvaltning i form av kommunalförbund). De båda har inget med varandra att göra. IT-Sam äger inget i Vökby och Vökby äger inget i ITSam. Varför fullmäktiges ordförande vill att Vökby-problemen ska klistras på IT-Sam är svårt att förstå. Varken Åtvidabergs kommun eller Vimmerby kommun, de två största kommunerna, är med i Vökby.

Brevet från SKL fortsätter:

”Finns det risk för privat monopol om kommunen säljer? På kort sikt kan det förefalla lockande att sälja kommunens stadsnät – en försäljning medför ju ett tillskott i kommunens kassa. Dessutom innebär det ofta att köparen erbjuder sig att genomföra en snabbare utbyggnad av fiber på landsbygden, investeringar som annars skulle riskera att belasta den egna kommunens ekonomi.

Att ett privat företag äger fibernätet innebär att de kan få ett monopol/oligopol på de tjänster som nätet erbjuder, både för privatkunder, företag och för kommunens eget behov att IT-tjänster Det innebär en minskad konkurrens på tjänstenivån och det ger den privata nätägaren möjlighet att ta ut ett högre pris på sina IT-tjänster, för att på så sätt få bra avkastning på det kapital de initialt satsat.

De erfarenheter som finns idag visar att en försäljning av stadsnätet på lång sikt är en dålig affär för kommunen. Kommunen har, till skillnad från den privata aktören, ett bredare samhällsperspektiv och ett intresse av att stimulera konkurrens för att stödja ett levande näringsliv.

Med ett kommunalt svartfibernät kan kommunen bättre garantera att alla kan få till-gång till olika typer av IT- tjänster. Det innebär att såväl kommuninnevånare som företag och fastighetsägare kan få många fler tjänsteleverantörer att välja mellan. Ett öppet svartfibernät där olika leverantörer kan hyra egen fiber sänker kostnaderna för såväl kommunens egna behov som företag och privatpersoner. Eftersom tillgången på supersnabbt bredband till lågt pris är en viktig faktor när företag väjer lokaliseringsort blir ett väl utvecklat stadsnät ett strategiskt instrument för att främja kommunens attraktivitet och näringslivets utveckling.

Sammanfattningsvis kommer fiberinfrastrukturen att ha stor betydelse för marknaden för tele- och datakommunikation i hela landet och därmed för IT-utvecklingen och samhällsutvecklingen många år framöver. Det är därför oklokt för en kommun att avhända sig kontrollen över såväl utbyggnaden av fiberinfrastrukturen som möjligheten att säkerställa att den tillhandhålls på öppna och konkurrensneutrala villkor.”

Min kommentar: Vad ska man säga? Bara att jag är väldigt glad för att det beslut vi drev och tog för något drygt år sedan nu är i verkställighet och att vår kommunorganisation med stark överblick och stora insikter,  uppenbarligen tycker vi i Vimmerby gjort rätt och vill rekommendera andra kommuner att göra detsamma.

Eftersom centerns toppkandidat vill driva frågan som en valfråga, och ihärdigt pumpar på med retoriska frågor, så lär det bli så: för eller emot kommunalt ägt fiber. 

Ska man klara den diskussionen måste man läsa på rejält och kanske inte bara ställa frågor rakt ut i rymden, utan också själv söka svaret på dem.
Till sist: Vimmerby kommun söker nu medlemskap i Svenska Stadsnätsföreningen. Det innebär att vi knyter ännu större kompetens till vår fiberutbyggnad.

Nu ska Lisa få träffa Fredrik!

En intensiv vecka. På flera plan.
Den rundades av med moderaternas stora Sverigemöte fredag-lördag  i Göteborg med 2.801 moderater från hela landet närvarande, tillsammans med statsministern och övriga m-ministrar i två dagar.
Jag hade äran att delta som föreläsare i två seminarier: dels om vi som sitter i den kommunala makten levererar det vi lovat, dels om hur man arbetar i en personvalskampanj. 
Jag är stolt över att jag blev landets procentuellt mest kryssade moderat 2010. Jag fick 51 procent av de moderata rösterna, och drygt 10 procent av det totala röstetalet. Det hade räckt för en riksdagsplats då gränsen är 5 procent...
Men det är i Vimmerby jag lever och verkar och det är kommunens utveckling jag vill lägga all min tid på.

Osökt kommer man in på rekrytering av nya politiker. Vi moderater har lyckats ganska väl med många nya på listan, bland annat 19-åriga Lisa Blom.  Har sett att också socialdemokraterna har en hel del nya, bland annat Daniel Nestor, 18-åring från Vimmerby. Båda Lisa och Daniel är aktiva i elevrådet på gymnasieskolan och det är riktigt kul att de valt engagera sig också politiskt!
Vimmerby behöver återväxt i de politiska leden. Jag hoppas att vi politiler tar väl hand om våra nya så de känner sig välkomna. Tids nog kommer de att utsättas för än det ena, än det andra.
För egen del kommer jag att försöka coacha Lisa som står högt upp på vår lista, på sjätte plats närmare bestämt. När väljarna sagt sitt och vi förhoppningsvis fått ett utökat antal mandat i fullmäktige så ska platser i nämnder och styrelser fördelas, och jag hoppas då att både Lisa och de många nya vi har vill ta plats och utöka sitt engagemang tidsmässigt.
Att ha återväxt i politiken är viktigt. Unga människor lockar fler unga att engagera sig. I skolvalet gör främlingsfientliga krafter ofta bra val, och det tror jag beror på att de inte bemöts "på golvet" i skolan, av eleverna själva. Det är viktigt att bemöta bland andra SD i skolan. Det är viktigt att partiernas unga skaffar insikt och läser på för att kunna avslöja mytbildningarna kring invandringen till exempel, något som SD ofta rider på.

Lisa och Daniel kan göra gemensam sak i sådana frågor på gymnasieskolan. 

På ett Valkonvent är det mängder av seminarier, där vi politiker lär av andra. Det är viktigt. 
Hjulet ska inte uppfinnas två gånger. Åtskilliga gånger har jag predikat att innan vi ringer konsulter, innan vi skapar nya utredningar: ring till en annan av de 289 kommunerna och fråga om de inte redan har lösningen på problemet.
Sannolikheten är väldigt stor att andra kommuner har samma problem som vi och också prövat olika lösningar.
Inom näringslivet är det så att man gör allt för att inte dela med sig av sina färdigheter, de kan hamna hos konkurrenter. Man gör tvärtom så att man spanar på konkurrenterna för att få kunskap om deras konkurrensmedel.
Men i kommunerna har vi inte den situationen och vi ska, och måste,  lära av varandra.
Både kommunchefen och jag är med i olika nätverk, och de politiska partierna har sina nätverk, så det borde finnas bra förutsättningar för att snabbt hitta lösningar på de problem vi har.

Nåväl, det blev mycket politik i dagens blogg.
Helgen stora möte var starten på årets valrörelse för mig. Nu ska vi grunna ut de stora lokala framtidsfrågorna för Vimmerby kommun.
Den 26 april har  i moderater i kommunen en heldag där vi ska snickra ihop vårt program.
Ett vet jag. Vi ska inte lova något vi inte kan hålla.
Det kan bli svårt... så det gäller att skilja på på å ena sidan ett konkret vallöfte, å andra sidan en vision  för framtiden.
I slutet av månaden får ni veta hur vi ser på de kommande fyra åren.
Ska bara slutligen tillägga: den 14 april blir det ytterligare pepping av en grupp speciellt inbjudna moderater från norra länet.  Då kommer partiledaren och Statsministern Fredrik Reinfeldt till Vimmerby för studiebesök och samtal. Han vill speciellt träffa våra nya medlemmar.
Han är varmt välkommen på sitt första officiella besök i Astrid Lindgrens Vimmerby.
Och givetvis ska han då få träffa Lisa Blom, framtidens politiker. 
Jag tror att det kommer att uppskattas från båda håll.