Också en "Dr. Phil" ingår i det förebyggande arbetet

Jag har träffat Vimmerby kommuns Dr. Phil.

Han sitter på stadshusets socialkontor och har ansvar för familjerätten.
Jag har varit på ny Lyssnarresa och nu krävs en förklaring förstår jag.
Som ni alla vet som läser denna blogg har Vimmerby kommun skenande sociala kostnader. Ca 12 Mnkr i underskott mot budget prognostiseras  för helåret 2013 för placeringar bland annat. ”Placeringar” sker i regel på tre sätt; i kommunalt anslutna familjehem, genom familjehemsföretag eller direkt på institutioner. Kostnaderna stiger i motsvarande grad, från 440 kronor per dag (13.200 per barn per månad)  i kommunens familjehem till kanske 3000-5.000 per dag ( 90.000-150.000/månad) på institution.
Var kommer familjerätten in då?  Jo, väldigt, väldigt tidigt. Och i detta tidiga skede kan man göra skillnad, både vad avser den rent humana hjälpen till den krassa ekonomin.

När två människor i relation, som sambo eller gifta, och med gemensamma barn får problem kan man vända sig till socialkontoret i kommunen. Där kommer man i kontakt med Familjerätten som inleder ”samarbetssamtal”. Det är helt frivilligt men det finns vinster för paret att hämta om man deltar. Det är ingen terapeutisk rådgivning, ingen psykologi i egentlig mening utan kommunens enda motiv är att se till att barnet/barnen juridiskt och humant skyddas i en trasslig parrelation, som är på väg att brytas upp.

Men det är klart, det går inte bara att förmedla de krassa familjerättsliga faktum som finns rörande ekonomi, vårdnadsfrågor, barnens livslånga rättighet till båda sina föräldrar etc, utan att komma in på relationsfrågan.
Det är två handläggare som deltar, varje samtal kan ta 1,5 timm och antalet samtal kan ske fem-tio gånger med samma familj innan allt lagts på plats. Ibland blir skilsmässan av, ibland inte.
Kopplingen till kommunens ekonomi då? I Vimmerby kommun görs 2-3 samarbetssamtal i veckan. Det håller ned antalet vårdnadsutredningar och på så sätt minskar arbetsbördan. Den stora vinsten ligger givetvis på det mänskliga planet, men det är människor problem i allmänhet som driver kommunens sociala kostnader.
Familjerätten med samarbetssamtalen och familjehemsutredningar samt rekryteringar,  är en del  i det förebyggande arbete som socialnämnden nu satsar på.
Familjerätten är så mycket mer;  många juridiska hanteringar, adoptionsfrågor, faderskapsutredningar etc. Men jag tyckte att samarbetssamtalen var värt att fokusera på.  Ett strålande exempel på det offentligas insatser  ”i det tysta”, allt i mening att hjälpa medborgarna komma framåt.

Ja, Lyssnarresan gick denna gång till ett samtalsbord med socionomer och socialpedagoger  inom familjearbetet. Här ingår också att utreda familjer som kan vara lämpliga familjehem för placeringar inom kommunen. Vi har 22 sådana familjer i Vimmerby idag plus två jourfamiljer som behövs vid akuta ärenden.  Självklart kan inte alla placeras i familjehem, eller i konsultledda företagsorganiserade behandlingsfamiljer, utan flera måste placeras på institution av sjukdomsskäl.

Men här är nyckeln till en billigare och i många fall bättre placering. När familjehemmet utretts och godkänts så får man en placering och en ersättning. Ersättningen är dock inte avgörande, utan det är den humana insats man gör för en annan människa som är behållningen. Och relationen blir oftast mycket stark och livslång.
Vimmerby kommun behöver fler familjehem. Det hjälper oss till en både bättre och billigare placering, vi får mer för de kommunala pengarna och personligen tror jag, med all respekt för institutionerna, att en familjehemsplacering är bättre också för den placerade om familjehemmet har rätt förutsättningar.
Nu satsar socialnämnden på förebyggande över hela linjen och familjeteamet ska  både få mer utbildning och bli fler. 
Det kommer ändå att ta tid innan vi får ned kostnaderna.

Backar man tillbaka och finner grunderna så handlar det om jobb. När människor blir arbetslösa tappar man fotfästet. Problem uppstår, kanske droger, som tas in i relationen. Den skakar, det blir sjukskrivningar och så småningom totalt utanförskap. Under hela förloppet far barnen illa. Till slut brister allt och det värsta händer; familjen splittras i alla sina delar.

Jag tror så här:

1.       Vi måste ha en bra kommunal jobbpolitik, dock med fortsatt hushållning med skattemedel. Det ska inte vara frågan om skattesubventioner till enskilda företag, utan mer kratta manegen, ordna förutsättningar, ha bra attityder och hjälpa till.

2.       Vi måste ha en stark arbetsförmedling. Den måste ha hjälp av kommunala resurser och därför skapar vi Arbetsmarknadsenheten, dit Arbetsförmedlingen måste kanalisera sina stödpengar.

3.       Vi måste ha en bra och tidig social stödfunktion, fånga upp familjerna tidigt, hålla vacklande familjer under armarna så de kan resa sig och hitta en modell att klara sig genom krisen. Här planeras nu också Familjecentralen i samarbete med landstinget som jag tror mycket på.

4.       Vi måste politiskt förstå vad som är en kommuns arbetsuppgift; det är att vara kommun.  Det betyder att omsorg om gamla och barn och skola kommer i första hand. Det är också näringslivspolitik att ha en bra äldreomsorg, skola och barnomsorg.

5.       Vi måste hjälpas åt och hejja på de som vill göra något, och bortse från att i allt se vår egen personliga vinst, utan ta ansvar för varandra. En av världens största kapitalister, Warren Buffet, har sagt något som jag lagt på minnet; vi en(1) procent av befolkningen som lyckats skaffa oss ett stort överflöd har ett stort ansvar gentemot de 99 andra procenten.

6.       För mig som moderat är ett sammanhållet samhälle det viktigaste. Då måste vi hjälpas åt.

7.       Det innebär att det sociala arbetet måste fungera så effektivt det bara går och också ha budgetmedel till sin verksamhet.

Fler måste dela på våra åtaganden

Flyktingmottagandet diskuteras nu i alla svenska kommuner. De stora flyktingströmmarna undan kriget från framförallt Syrien ska ut i de svenska kommunerna.

2012 tog Tyskland emot flest flyktingar i EU, Frankrike näst mest och Sverige med sina drygt 40.000 mottagna var på tredje plats. Länder typ Österrike och Italien var uppe i cirka 15.000 mottagna.
Om man däremot räknar antalet flyktingar per miljoner  invånare är den svenska nivån 2012 uppe i 4.500 flyktingar. Inom EU är det i en klass för sig.
Närmast kommer Österrike och Belgien med 2.000 flyktingar per en miljon invånare.
Om Sverige tog emot 4.500 flyktingar per en miljon invånare 2012 nådde EU:s folkrikaste land, Tyskland,  upp i cirka 800 flyktingar.  Det är denna skevhet den svenska regeringen måste ta itu med. Likväl som solidariteten måste finnas mellan svenska kommuner, måste den också finnas inom EU.
När antalet asylsökande till Sverige beräknas stiga från 43.000 år 2012 till 54.000 år 2013 (2005 var det 17.530) så är det viktigt att fördela insatserna över hela EU.
När nu kraven reses för att kommunerna ska öka sitt mottagande måste statens ekonomiska ansvar utvidgas.

 I den region Vimmerby är belägen i är arbetslösheten stor, antalet lediga lägenheter få och mottagandet sedan länge redan uppe i nivå. Det blir svårt för kommunen att emot fler.

Statliga verk är först ut att säga nej till ökad service till flyktingar och invandrare. Genom att lägga ned Servicekontoret (Skatteverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten) i i Vimmerby kommun  skickar man en stark signal om att man inte är beredd att hjälpa flyktingarna med den nära service de behöver.
När kommunstyrelsen på tisdag behandlar Länsstyrelsens förfrågan om ett ökat flyktingmottagande ligger detta i vågskålen. Vi har ett välskött, värdigt mottagande idag. En utökning skulle äventyra det vi idag uppnått, även om jag har en stor förståelse för flyktingars situation.
Vimmerby kommun har över tiden varit en kommun som  tagit ansvar i det avseende. Nu är det dags att andra kommuner och andra länder också tar sitt ansvar för människor på flykt och i nöd.

Anders Borg och Peter Norman på Finansdepartementet har nu presenterat vårproppen. För kommunerna generellt finns inget att hämta i detta läge; regioner får ett lågkonjunkturstöd (bland annat Kalmar län) men för alla oss glesbygdskommuner är det bästa att r ett förbättrat utjämningssystem träder  i kraft den 1 januari 2014. Det innebär ca 12-14 miljoner förstärkning av vår kommunala budget och det är mycket tacksamt.

Det är framförallt den breda osäkerheten ute i Europa som får konjunkturen att bara sakta ta sig uppåt. Oro i Italien, reformarbete i Spanien, problemen i Grekland och nu Cypern som söker om bankstöd. Jag kan bara konstatera att Anders Borgs strategi under flera år, med stark återhållsamhet och satsning på jobbskatteavdrag för ökad köpkraft hos låg- och medelinkomsttagare varit helt rätt strategi.





Överst t v: Förändring 2006-2012 Sverige tillhör de fem EU-länder med lägstökning av arbetslösheten. I Tyskland har lönerna hållits tillbaka (vilket är ett svårt recept i Sverige) och i österrike har man ett väl utbyggt lärlingssystem.

Överst t.h. Sverige har den fjärde bästa procentuella förändringen av antalet sysselsatta.
Nederst t v. Bara Österrike har färre långtidsarbetslösa än Sverige i procent av arbetskraften.
Nederst t.h. Sverige leder Arbetskraftsdeltagandet i procent av befolkningen i hela EU.
(Källa: Regeringskansliet)

Hur ser egentligen Sveriges ekonomi ut?

Statistiken åren 2007-2012 visar att Sverige har högst BNP-tillväxt i EU, reallöneökningarna ligger i topp. Utfallet i det finansiella sparandet är bäst i Sverige och den offentliga bruttoskulden i procent av BP är lägst i Sverige. Allt i jämförelse med EU i övrigt.

(Källa: Regeringskansliet)

 

Detta är fakta och det är vad Alliansregeringen åstadkommit under två mandatperioder i Sverige.

Det är viktigt att den positionen nu värnas när vi kommer in i lågkonjunkturens andra halva och är på väg ur. Satsningarna måste ske för jobben, ungdomsarbetslösheten måste fortsätta bekämpas liksom utanförskapet.

I Vimmerby skapar vi nu en Arbetsmarknadsenhet som vi sätter stort hopp till och som vi politiskt kommer att engagera oss i.

Även om arbetsmarknad i första hand är statens ansvar måste vi på kommunal nivå samverka och ta initiativ eftersom vi håller i det yttersta skyddsnätet.

I Vårpropositionen skjuter regeringen nu till extra pengar till yrkesvux, till praktikplatser, till utbildning inom arbetsmarknadspolitiken och till riktade högskoleprogram. Det handlar om nästan 2 miljarder till över 12.000 platser per år.

Stat, region och kommun måste samverka om vi ska nå framgång.

 

 

 

Positiv företagsvecka i Vimmerby kommun

Var på VimmerbyGalan i veckan.

Över 200 personer, alla glada, pigga och förväntansfulla.
Företagarna med Markus Alsér, Pea Thorstensson och Ulf Berg i spetsen hade gjort ett grundligt jobb så alla stortrivdes.
För några år sedan stod vi här på scenen och sa att alla i Vimmerby måste kroka arm. Nu verkar det som vi gör det.
Grattis till alla pristagare också:
Göran Svensson på Södra Vi Svets som knep titeln Årets företagare och Mikael Ahlerup på ALV som blev årets Vimmerbybo. Gunnarsson & Adolfsén på Sevede Rör blev årets nyföretagare och Kennet Simonsson på ICA förbutiken blev årets butiksanställd. Med fanns också unge energiska Kim Wickström som blev Årets Butik. Bowlaren Jesper Svensson gav galan stjärnstatus som årets idrottsprofil och UF-företaget Kroken belönades också.

På fredagen var jag med på Destinationsgruppens möte. Dennis Bederof från Tillväxtverket, Helena Nilsson från Regionförbundet – och så vår egen kärntrupp med Joakim Carlqvist från Statt, Annie Hermansson från Åbro samt Patrik Kinnbom, Carina Öst och och Patrik Engqvist från näringslivsenheten samt Kjellåke Hansson från Näs och Mikael Ahlerup från Astrid Lindgrens Värld.

Här har man bokstavligen krokat arm. Positivt, öppet, konkret med tonvikt på verkstad gick man igenom ansökningarna, som är så många att man tvingats stoppa upp i vår och får återkomma i höst på en ny ansökningsomgång.

Mycket är på gång i Vimmerby nu!

Jag ser det hela tiden utifrån min position; stora företag som Åbro och ALV pratas det om, men jag ser också mängder av små entreprenörer och företagare som bygger till, bygger om, bygger nytt och funderar i nya banor på nya verksamheter.

Tillväxtverkets, regionförbundets och kommunens pengar är katalysatorer för näringslivets egna satsningar som kommer att bli långt större.

Det är mycket inspirerande att se alla satsningar som ska göras.

Känner att vinden vänt i företagsvärlden och jag tror vi får se en minskad arbetslöshet i höst.

Att jag sedan mötte ett par från Ydrefors när jag var i affären och handlade, och de sa att de just flyttat till Vimmerby gjorde ju fredagskvällen än mer behaglig!

Jo... jag räknar invånare i det här jobbet. Även om det varit roligare om det varit från en större stad långt bort...

 

Flyktingfråga aktuell i Vimmerby

Just nu överväger Alliansen i Vimmerby om vi ska öka vårt flyktingmottagande från 40 till 75 i avtalet med Migrationsverket.
Inom kort kommer frågan till kommunstyrelsen för beslut.
I anledning av det har jag gjort några Lyssnarresor i den kommunala verksamheten, bland annat till socialsekreterare som handlägger ensamkommande flyktingbarn/ungdomar, dels nu i veckan integrationsenheten. Där samtalade jag med enhetens tre medarbetare.

Det är intressant att få kunskap om hur flyktingmottagande går till i praktiken; från flyktinglägret till en lägenhet i exempelvis Bullerbyn i Vimmerby stad
Kvotflyktingar, som det handlar om, har kommit från Afghanistan, Somalia, Columbia och nu Syrien.
Ett antal flyktingar är analfabeter, men sedan en tid tillbaka tar vi emot dem som har ett modersmål också skriftligt. Ibland kommer det högutbildade flyktingar, vältalande i både hemspråket och i engelska, och med en klar ambition att etablera sig i sitt nya hemland.

Utan att djupare referera mina samtal, konstaterar jag ändå att jag får en stor tillit till våra handläggare och medarbetare efter mina Lyssnarresor. Det är kunniga medarbetare, pålästa, med stor erfarenhet och som ger Vimmerby kommun gott renommé. Integrationsenheten är inget undantag; vi har väl fungerande enhet i kommunen.

Kommunen har också en ”ledningsgrupp” vad avser invandrarfrågor. Den gruppen har också diskuterat Länsstyrelsen önskan om ett ökat mottagande.
Alliansens fullmäktigegrupp hade frågan uppe för någon drygt vecka sedan och just nu har Alliansens gruppledare frågan för fördjupade diskussioner i sina respektive parti.
Så småningom kommer den tillbaka till kommunstyrelsen för ett beslut.
Jag ska inte föregå den diskussionen med några synpunkter.

Ny Lyssnarresa skedde nyligen till Ekbacken i centralorten, där 14 funktionshindrade inom LSS:en är verksamma i olika typer av arbete. Det är allt från snickeri, måleri och mekanisk verkstad till pilljobb med olika legoarbeten åt lokala företag och gräsklippning åt privatpersoner. Betalt tar man givetvis för sitt arbete.
Tre heltidsanställda jobbar här, två av dem sedan över 20 år tillbaka - en bred och djup erfarenhet finns lagrat hos dessa medarbetare.
- Behovet av den här verksamheten växer, berättar de. Vi har idag flera förfrågniongar om platser och vi vet också att om några år kommer ytterligare några att ha behov. Men vi kan knappast ta emot fler som det är nu, våra lokaler begränsar oss.

Vi vet inom kommunen att behovet av nya gruppbostäder och tillhörande LSS-arbetsplatser växer för varje månad. Samtidigt är det svårt att hitta arbetsplatserna inom privata marknaden, så kommunen måste ordna detta själva.
Pratade lite med ungdomarna som jobbade här och de tycktes trivas alldeles utmärkt med både varandra, ledarna och arbetsuppgifterna. En mycket trevlig kommunal arbetsplats, Ekbacken, och jag vet också att man är populära i andra kommunala verksamheter, då man kommer med sina verktyg och redskap i högsta hugg för att hjälpa till.
Här återvinns också bland annat kommunala utrangerade möbler, som byggs om till andra nyttoprodukter. Idéer flöder här och det känns så fort man kommer innanför dörren.

I övrigt i veckan har det varit regionala frågor som dominerat; Regionförbundets styrelsemöte, Astrid Lindgrens Leaderområdes finansieringsmöte samt Infrastrukturfrågor med regionförbund och trafikverk.
En bra vecka avslutades i lördags med moderata länsförbundets stämma på Stabygården i Högsby. Och det känns väl lite som valrörelsen har börjat och jag måste säga; jag stretar emot, det känns lite väl tidigt...

Att kroka arm med Astrid Lindgren

I veckan hade vi  styrelsemöte i Astrid Lindgrens Näs.
Och det är tydligt hur bolaget nu rustar för sin stora satsning på Astrid Lindgrens Trädgårdar.
På mötet presenterades en intern utredning som gjorts om framtidsfrågor, relationer och visioner.
Vi i styrelsen fick anledning att fördjupa oss lite också i Astrid Lindgrens Näs historia.
Själv reflekterar jag över – i princip varje gång jag är ute på Näs – vilken potential denna ”företeelse” utgör för Vimmerby kommun.
Vi har barndomshemmet inom vår kommungräns och det är fullständigt omöjligt för någon att flytta det till ett gärde utanför Stockholm, som man nu gjorde med Hultsfredsfestivalen.
Vad som än händer med Näs, med Astrid Lindgrens Värld, med framtida generationers förhållande till Astrid Lindgren – platsen för hennes födelse, barndom och ungdom är och förblir Vimmerby.
Då vill jag säga; det är inget man sätter in på banken och förvaltar i något mörkt hörn.
Nej, det är något allt fler vill utforska, allt fler vill ha tillgängligt, allt fler vill sätta in i sitt sammanhang. Över generationsgränserna.

Är det då inte självklart att kommunen måste se till att detta utvecklas i allt större ringar, så att alla i kommunen, i regionen kan få del av denna utveckling för med sig?

Näs kommer nu in i en ny fas i sin utveckling. Det etablerade Astrid Lindgrens Näs ska - också - bli Astrid Lindgrens Trädgårdar, kompletteras med ett mer lättkonsumerat besöksmål om uttrycket tillåts, en utökad upplevelse för en allt större målgrupp. En utveckling som kommer att komma alla till del genom ett ökat besöksantal året runt.

Jag tror väldigt mycket på denna satsning. Det styrelsen nu måste göra är att fokusera på marknad och på hur man når potentiella besökare, jämsides naturligtvis med att bygga med så hög kvalité och med så hög attraktionskraft som möjligt.
De rekryteringar som bolaget gjort nyligen pekar mot att man plockar människor ur branschens elitserie. Det känns mycket bra.

Jag är stolt över hur sammanhållen politiken i kommunen är nu rörande Astrid Lindgren-frågorna. Jag har förstått att Astrid Lindgrens familj fått ta emot mycket orättfärdigt i den allmänna debatt som uppstod vid köpet av Astrid Lindgrens Värld. Det är tragiskt att en allmän, bred folklig debatt kan resultera i detta. Men på något sätt blir detta oundvikligt i en så stor fråga som det var lokalt, där också insändarutrymme i lokaltidningar redigeras mycket sparsamt. Många uttryckte inte saklighet, tyvärr.
Inte desto mindre är det ett faktum att debatten skapade sår hos familjemedlemmarna.

Att familjemedlemmarna, trots dessa sår, ändå väljer att satsa i vår kommunen är i mina ögon fantastiskt.

Vi ser att Saltkråkan infriar sina löften om investeringar och vi ser hur familjen Eriksson på Näs tillmötesgår vår önskan om att omgärda deras sommarviste med en besöksträdgård (bara det!).
Och dessutom deltar aktivt i idéarbete och styrelsearbete i Näs.

Familjen hade kunnat sagt nej utan att någon kunnat klandra dem.
Men de väljer att läka såren med att infira sina löften, att öka investeringarna och att åter bjuda in Vimmerbyborna och kommunen till samarbete.
Det är till och med så att när ALV gör, i myndighetsögon, ett fel och får straffavgift på grund av "likhet inför lagen", så tar man det rakt av och fortsätter jobba framåt. Som ex-entreprenör besitter jag tyvärr inte själv de egenskaperna.
Jag hade blivit ordentligt sur om jag satsar 100-tals miljoner kronor i en kommun och ändå får straffavgift för jag missar att skicka in ett antal papper för bygglov på en p-plats. Även om regelverket säger att jag ska det och tjänstemännen/nämnden inte gör fel.
Målmedvetenheten hos ALV överskuggar detta, det är enda förklaringen. Och det hedrar dom.

Familjen kan välja att lägga sina ekonomiska medel på annat. Någon annanstans.  För familjen som förvaltar Astrids arv är möjligheterna oändliga. Man väljer ändå Vimmerby, Astrid Lindgrens Värld och Astrid Lindgrens Näs.

Jag kan inte nog uttrycka min tacksamhet för detta. Och samtidigt känna en stor förpliktelse att vi i Vimmerby måste möta upp! Jag tror vi kan hjälpa till att vidmakthålla bra relationer, genom att kollektivt öka vår samarbetsförmåga i hela kommunen. Och också investera, jämsides med familjen, i upplevelsen av Astrid Lindgrens Vimmerby. Krokar vi arm här blir effekten makalös!

Vi måste se till att ge AL-satsningarna nödvändigt stöd, göra det som står i vår makt på rätt sätt, och samverka/samordna/samarbeta och gärna också vara proaktiva.

Hur städad är vår stad? Har vi tillräckligt med papperskorgar, blommor, parksoffor? Är våra infarter attraktiva, hur ser Vimmerby ut i besökarnas ögon? Är affärerna öppna? Ska vi kroka arm på riktigt så måste vi se till att intrycken av kommunen och oss som bor här är bra.
Allt vi gör för besökarna, gör vi ju också för oss själva! Vackra Vimmerby är lika mycket för oss som för besökarna. Det handlar inte om Astrid Lindgrens-turister ELLER oss som bor här. Det handlar om turister OCH oss som bor här. Allt som görs för turisterna görs också för oss. Vi har nytta av allt.

Det känns som vi börjar kroka arm, som vi når en allt större insikt om hur stor betydelse satsningarna kring Astrid Lindgren har för Vimmerby kommuns utveckling. Det påverkar våra vägar, vår järnväg, vår inflyttning, vår möjlighet att leverera bra välfärdstjänster. I förlängningen våra möjligheter att ha en bra skola, omsorg och - ja, till och med snöröjning.
Besöksningen omsätter nära 500 Mnkr i kommunen och genererar nära 500 årsarbeten. Ganska stor industri redan nu!

Krokar vi arm på riktigt – handel, näringsliv, kommun, myndigheter, Astrid Lindgren-företagen, övrig besöksnäring, regionförbund, lässtyrelse, trafikverk  -  kan den här utvecklingen skapa en mycket ljus framtid inte bara för vår kommun utan också för regionen runt oss.

Två tankeväckare i veckan plus exempel från Australien

Exempel från två möten i veckan:

1. Framtidskommissionens sekreterare Jesper Strömbäck, professor i Sundsvall, berättade om kommissionens arbete på Fredensborg.

2. Länets kommunalråd, landshövding, landstingets ordförande, trafikstyrelsens ordförande, arbetsförmedlingens ansvariga för norra och södra länet samt Johan Uhlin, en av cheferna på Scania i Oskarshamn träffades för att prata om länets arbetslöshet på Badholmen i Oskarsham

1. Framtidskommissionen: Fyra utmaningar urskiljer sig; Sveriges demografiska utveckling, Integration-jämställdhet-demokrati, Hållbar tillväxt och Rättvisa-sammanhållning.

Man ser att medellivslängden kommer att fortsätta öka till 2050 då mannen är 87 år och kvinnan 89 år. Vi ser att man är 29 år innan 75 procent av årskullen är i arbete. Utsträckt ungdoms- och skoltid och en väldigt utsträckt pensionärstid.
Försörjningskvoten (när en person försörjer en annan är kvoten 1,0) är idag 0,71.

År 2050 kommer den att vara 0,92. Allt färre ska försörja allt fler när var fjärde svensk är pensionär år 2050.

Jag är född 1953, dvs fyller 60 år i år. Jag tror att pensionsåldern har ändrats innan jag fyller 65 år. Jag tror, precis som Reinfeldt spekulerade i fjol, att pensionsåldern behöver bli minst 70 år för att människor i framtiden ska få en tillräckligt lång period av arbete. Om man börjar jobba vid 29 års ålder blir det ändå bara 40 års arbetsperiod. Våra föräldrar hade närmare 50 års arbetsperiod.

Framtiden innebär också väldigt mycket folk i storstaden och få på landsbygden. Företagen flyttar dit kompetensen finns och kompetensen flyttar dit företagen finns. Ska glesbygden leva kvar måste statliga regleringar in. Det räcker inte med skatteutjämning. Jobb för lågutbildade kommer att finnas överallt, men blir allt färre i antal.
I glesbygdsstäderna finns det väldigt många gamla och därför finns det också många jobb inom vård och omsorg, då behovet av välfärdstjänster ökar.
Hur ska vi kunna skapa tillväxt i hela landet om urbaniseringen fortsätter?

Jag funderade givetvis på vår egen kommun Vimmerby medan jag lyssnade på Jesper Strömbäck. Det är faktiskt bra att vi inte är beroende av en jätteindustri med 2000 jobb (som Scania i Oskarshamn), även om det just nu är bra med alla jobb där.
Hellre då 2000 jobb fördelade i en mängd småföretag.
Det är bra att vi har vår besöksnäring där bara Astrid Lindgrens Värld har 150 helårsjobb (över 400 sommartid). Och den näringen växer med 20 procent om året.
Det är bra att vi har en livsmedelsproduktion; just den produktionen behöver inte ligga i storstaden men det kommer en tid då Vimmerbys stora företag kommer att ropa på kompetens och vår räddning är då en snabb tågförbindelse mot tillväxtregionen Linköping.
När jag får fundera så har Vimmerby jämfört med andra, inte en dålig sits ändå. Vi har möjlighet att öka antalet småföretag och vi har en stor potential i besöksnäringen. Ser vi bara till att hindren för småföretagens tillväxt tas bort, att det finns mark att bygga på, att det finns bra dagis och skola och föreningsliv tror jag vi kan lyckas hålla emot.

2. Det andra mötet i veckan, om arbetslösheten, blev dels en självrannsakan över hur bra/dåliga vi är på att arbeta med inflyttning och arbetsmarknadspolitik, dels en fundering kring arbetsförmedlingens roll.

Arbetsmarknadspolitiken är statens ansvar men vi kan ändå göra en hel del i kommunerna.
Viktigt nu att den nya arbetsmarknadsenheten i Vimmerby får del av arbetsförmedlingens pengar, för att skapa praktikplatser, lärlingsplatser, utbildning, fortbildning etc.

Några tankar som föll på plats:

- Vimmerby kommun måste snabbt själva få fram praktikplatser.

- Ledningsgruppen bör skyndsamt vaska i verksamheterna för att ta fram praktikplatser.

- Det kommer en satsning på yrkesintroduktion där det blir gynnsamt att anställa helt nyutbildade. En bra möjlighet för kommunen att återbesätta tjänster.
- Ökat fokus på inflyttning. Vi måste ha "sälj&marknadsföring" i den kommunala organisationen. Vem kontaktar exempelvis alla besökare i ALV sommartid?
- Kommunala sommarjobbare kan "lappa bilar" på ALV:s parkering med budskap om kommunens fördelar.
- Kan vi använda kommunala sommarjobbare som kan kontakta alla utflyttade per telefon för djupintervjuer?

- Om det är svårt att få folk att flytta in - hur kan vi då bättre hantera orsakerna till att man flyttar ut? Här kan också sommarjobbare intervjua utflyttare och samla fakta för analys.

- Hur får vi utlandsfödda att starta företag? Hur får vi ut dem på praktikplatser?

Arbetsmarknadsminister Hillivi Engström (M) (på tal om Arbetsförmedlingens roll) är nu i Australien, förhoppningsvis studerar hon landets utmärkta och effektiva arbetsmarknadspolitik.
Den är bland annat följande:
1) Arbetsförmedlingen konkurrensutsätts, flera företag och organisationer arbetar med att förmedla arbete. En av de mest framgångsrika är Frälsningsarmén. Det finns inget ideologiskt i detta, bara "best praktice".
2) Med varje arbetslös följer en peng.
3) Det är den arbetslöse själv som väljer vem/vilka som ska jobba med hans/hennes fall. Betalning till förmedlaren sker inte förrän resultat uppnåtts, dvs jobb erhållits.
4) Ju längre tid arbetslösheten varat, alternativt ju längre man är från arbetsmarknaden, ju högre peng har man med sig vilket gör det mer intressant för förmedlarna att arbeta med just den personen.

Därefter kan vi plussa på en lärlingsverksamhet som inte bygger på mycket skola och lite lärlingstid utan tvärtom, mycket lärlingstid och lite skola där företaget är basen.
Då tror jag vi har kommit en längre bit på väg än vi är idag.
Hoppas Hillivi Engström studerar upplägget i Australien mycket noga.

Inför budgetarbetet...

Just nu arbetar tjänstemännen fram budgetunderlaget för 2014-2015.

Politikerna ska få en lista på alla krav och önskningar som framställts hitills och när väl Allians och opposition samlat sig, kommer det säkert mer till den listan.

Jag kan meddela att den redan överskrider gränsen för tillgängliga medel.
Så det blir det som politiken är till för; att prioritera.
Eftersom vi har 2-årsbudget och vårt nya Resursfördelningssystem tar undan ca 60 procent av budgeten finns det inte så mycket mer att bråka om.
Vi har visserligen ökat med 11 personer i fjol som ger oss ca 450.000 kronor ytterligare i skatteintäkter och 2014 får vi också ta del av mer pengar i det kommunala utjämningssystsmet. (Vimmerby kommer att få en bit över 10 Mnkr mer än tidigare ur det systemet. )
Men det är ändå pengar som inte räcker så långt.

Vad är era heliga kor? Vad kan ni ge oss för förhandsbesked redan nu? Vad vill ni prioritera?

Kommunchefens frågor riktades till kommunstyrelsens ledamöter förra mötet och svaren var nog inte glasklara. En omgörning av kostsystemet lyckades Alliansen få fram, oppostionen pratade friskvård till kommunanställda.

Mina personliga synpunkter, som jag har en känsla av att Alliansen stöder, är:

-          Vi ska räkna bort 2 %, dvs ca 15 Mnkr, som vi måste ha i överskott enligt statens balanskrav, per år i budgetperioden.

-          Vi ska räkna bort ytterligare 1,5 %, eller 10 Mnkr, per år i budgetperioden, som vi behöver som en pott ifall att vi samtidigt får både fler barn i barnomsorg och skola samt äldre inom omsorgen. För om alla grupper ökar i antal (vilket sannolikt också ger befolkningsökning) då måste Resursfördelningssystemet tillföras mer pengar.

-         Vi måste fortsätta effektivisera verksamheterna, framförallt administrativt. För detta behöver vi a) samverka med andra och b) en rejäl fiberutbyggnad som möjliggör ökad implementering av IT som stöd.

-          VI behöver öka vår satsning inom infrastruktur och landsbygds-  och stadsplanering, vilket börjar med att vi gör en ny Översiktsplan (klar i december) för Vimmerby centralort samt implementerar de lokala utvecklingsplaner som nu tas fram genom Vuxenskolans/Astrid Lindgrens Leaders försorg.

-          Besöksnäringen måste få tillgång till en förbättrad infrastruktur  både inom kommunen som i regionen (järnvägar och riksvägar).

-          Efter några år av intensiva investeringar med lånade pengar, måste vi fokusera på överskott i driften som oavkortat ska gå till amorteringar. "Budgetlojaliteten" måste vara stark i verksamheterna så att överskott verkligen presteras. Konsolidering blir viktigt kommande år.

-          Vi måste, samtidigt med effektiviseringarna, utveckla hela vår organisation så Vimmerby kommer betraktas som en mycket bra och attraktiv arbetsgivare, en bra och attraktiv näringslivskommun och en bra och attraktiv kommun att leva i. Då krävs att idéarbetet hålls högt, att ledningsgrupp tar kollektivt ansvar för hela kommunen och att politiken är tydlig och håller fast i sina planer och målsättningar.

Jag känner mig mycket trygg i det arbetet idag. Kommunchefen och hennes ledningsgrupp tar tydliga steg framåt och vi märker en bra stringens, ett bra fokus under ett fortsatt gott humör och driv. Mycket bra.

I politiken har Alliansen ett bra samarbete känns det som och oppositionen har mycket god information och kan utveckla sin egen politik.

Men alla har vi ett gemensamt problem: rekryteringen av nya politiker går trögt, politiska ungdomsförbund existerar inte i kommunen och förnyelsen blir därmed ett ansvar för politiker allt högre upp i åldrarna.
Visserligen är vi allt piggare och vi klarar allt mer högt upp i åren. Men det är blandningen vi behöver; unga och gamla, män och kvinnor men också fler invandrare och själv kan jag tycka, också fler företagare i politiken.

Revisions- och Demokratiberedningen funderar nu på att minska antalet ledamöter i fullmäktige från 49 till 41. Kanske man också funderar på antalet ledamöter i nämnderna.

Jag tror att det är tvunget att en minskning sker, samtidigt med att partierna försöker kompensera av saknaden av ungdomsförbund/unga politiker med att lyssna extra noga på de ungdomsröster som hörs.

Jag hoppas att skolan kan öppna upp för politiken mer, och inte ha en alltför restriktiv hållning. Hur många politiker besöker lektionerna i samhällskunskap, hur många politiker syns i skolans värld, hur många debatter hålls?

Över hela landet tror jag att politikens ökade närvaro i skolmiljön på gymnasiet skulle innebära fler yngre människor i politiken.

 

Om man inget gör, så gör man aldrig fel...

Bara den som inte gör något kan säga att han aldrig gör något fel.

Någon klok person har myntat uttrycket och precis som alla typer av ordstäv skapar detta också tankar.

Säkert blir det ett och annat fel när man arbetar med politik också.
När vi nu börjar om med kylmaten kan man kanske tycka att det var fel satsning, om än i syfte att det skulle bli bättre.
Men jag vägrar tycka att det var fel att bygga om och bygga nytt centralkök på Vimarskolan, och samtidigt  införa kylmat.
Ändå tillhör jag de som vill ändra.

Innan kylmaten hade vi ett system som lagade varm mat.

Köket fick sedan snabbt portionsförpacka maten och köra den varm ut till exempelvis hemtjänstens brukare. Max två timmar fick maten varmhållas och tidspressen innebar problem. Det ledde till att halvfabrikat användes, processad mat som man ibland inte riktigt visste vad den innehöll.
Med kylmatsystemet skedde en förbättring, dels av kvalitén på tillagningen, dels att den gjordes från grunden.

Det systemet fungerar fortfarande och det är det bästa när man lagar mat till brukare som får sin mat genom hemtjänsten, d.v.s.  levererad hem till kylskåpet via ett transportsystem.

Det man också gjorde var att lägga ned alla tillagningskök (utom Tuna) och tänkte att man skulle nå stordriftsfördelar om alla fick kylmat, dessutom slippa halvfabrikaten och stressen. Man var också så klok att man behöll köken någorlunda intakta, de revs inte ut.
Efter de två år som gått vet vi nu att man överbelastade centralköket och medarbetarna rejält.
Man fick dessutom ett stort svinn eftersom rester av maten inte kunde återanvändas. Man tappade flexibilitet och individuella lösningar ute i mottagningsköken och man tappade ”matlagningsglädje”.
Det vi gör nu är att vi bygger på kylmaten med ett decentraliserat tillagningsystem, som innebär att man lagar mat på plats i stort stor utsträckning som möjligt och att maten som lagas enbart är till dem som köket tjänar; skola, särskilt boende eller kanske förskola.

Vi lagar alltså maten på plats, till de som finns alldeles i närheten och de kan få sin mat varm. Det är en stor skillnad mot systemet innan kylmaten. Fortfarande mat tillagad från grunden, men med möjlighet  att hantera maten på plats. Det minskar svinnet betydligt, det möjliggör att man kan ta hand om rester, mängdberäkna bättre och jobba mer utifrån hur många som ska äta varje dag, ja till och med bedömma mängden gäster dagen innan.

Det höjer också arbetsglädjen hos de som lagar maten, det sänker stressen och det möjliggör fortsatt olika menyer för skola och äldreomsorg. Tacopaj kan man undvika i äldreboendet på Vidala och ta isteband istället, så att säga.
Jag tror vi är på rätt väg, vi tar maten till barn och gamla ett steg vidare.
När det visar sig att det egentligen inte kostar mer, utan sannolikt mindre är det isig en paradox.

Frågor har uppkommit på vägen:

Kan man få baka sitt bröd i barnomsorgen? I princip ja, det är i vilket fall som helst möjligt.
Får förskolorna egna kök? Vi ska göra en bedömning från fall till fall. I tätorten har den nya förskolan ett mottagningskök men det går att konvertera till tillagningskök med en mindre tillbyggnad. Annars ligger den verksamheten så nära centralköket att det går att köra varm mat dit. Förskolor ute i tätorterna får man granska från fall till fall.
Får det nya särskilda boendet på Circusplatsen tillagningsskök? Här är det ritat mottagningsskök i alla delar, men också detta boende ligger så nära centralköket att man kan välja mellan att köra varm mat dit eller att köra en huvudkomponent ur kylmatssystemet.  Det Alliansen sagt i sitt förslag är att vi vill ha tillagningskök ”så långt möjligt” och det innebär i vilket fall att varje förskola, skola och äldreboende ska diskuteras innan beslut tas.
Vidala i Södra Vi finns dock med bland de kök vi vill återskapa till tillagningsskök.

Både kvalité och ekonomiska aspekter måste vägas in. Just därför vill vi systematiskt införa det nya kostsystemet som bygger på lagad mat på plats och inköp av närproducerat så långt möjligt.
Jag ser framför mig en fortsatt konvertering nu fram till sommaren 2014 då jag hoppas att kostsystemet så långt möjligt är konverterat.
Nu hoppas vi att också de kommunala facken ska se fördelarna, jag tror att personalen i kommunens olika kök är positiva till förändringen.

En vecka på jobbet var länge sedan jag skrev.m
Förutom presidiet i måndags och kommunstyrelsens sammanträde i tisdags då vi också fick Astrid Lindgrens Världs framtidsplaner i detalj så var maten på tapeten i tisdags kväll då jag var på middag på residenset i Kalmar,  hos landshövding Stefan Carlsson med fru Eva, tillsammans med Konungen och Drottningen.
En fantastisk måltid som  väntat, men det var också extra trevligt att få konversera Drottningen vid kaffet. Jag råkade hamna precis vid henne och landshövdingen, (nåja...jag tog några extra kliv fram och tog mig en plats vid kaffebordet ...)  och jag konstaterade att Drottningens stora intresse för äldreomsorg och demensvård var stort.
Men vi pratade också Vimmerby och Astrid Lindgren och Drottningen berättade om möten hon haft med Astrid. Riksdagsman Anders Andersson, (KD) Järnforsen fanns också intill och han fick tillfälle att förklara hur Hultsfredsfestivalen överlevt.

Snabbt hem dagen efter och vidare mot Motala och träff med ett 15-tal kommunalråd i vårt nätverk. Här blev det också mat…

Nåja,  det blev pimpelfiske på sjön Juttern idag söndag , några kilometer promenad på isen och en hel del borrande i samband med det.

Så lite motion blir det också.

I väntan på trygghetsboendet...

Min mor fyller 94 denna månad.

Efter en fallolycka och en kort vistelse på sjukhuset i Västervik kom hon till korttidsboendet Granebo i Vimmerby i veckan.

-          Här var ju riktigt fint!

Sa hon. Hon som sagt att hon aldrig vill flytta från villan, hon som, givetvis i kraft av sin ålder och sina minnesbilder från förr, har en annan bild av äldreomsorgen än den som råder idag.

Det var verkligen roligt att se mammas reaktion. Hon var nöjd.

Granebo är en av Vimmerbys alla pärlor inom omsorgen och upplägget är sådant att här får man vistas under uppsikt, mellan exempelvis sjukhusvård och hemmaboende. Klarar hon att larma själv, hur tryggt är det hemma för en 94-åring som ramlar då och då? Hur går det med toalettbesöken? Det tar man reda på på Granebo.

Jag är i alla fall glad över att det var så trivsamt på Granebo och att mamma tyckte det också.

Ja nu är äldreomsorgen på tapeten på många plan i kommunen. Vi bygger ett nytt särskilt boende på Cirkusplatsen om allt går vägen, och Vimarhem utreder förutsättningarna för ett nytt Trygghetsboende.

Överallt där jag kommer, både i den kommunala verksamheten bland medarbetare och bland pensionärer i exempelvis Pensionärsrådet, så ropar man på trygghetsboende.

Vimmerby är i stort behov och jag hoppas att vi i kommunen kan förverkliga ett sådant.

Granen är ett fantastiskt boende och det är inget konstigt att det är 150 i kö till de drygt 60 lägenheterna. Maten, som lagas i centralköket men där Granens kök lägger den viktiga sista handen, får bara beröm. Lokalerna är bra, personal och brukare trivs.

Helt klart behöver vi ett Granen till och det kommer jag politiskt att kämpa för.

Flera Lyssnarresor har jag gjort sedan sist, båda på socialen. Jag ska inte vidare redogöra för dem här men min kunskapsbas växer. I takt med den insikten om att jobben betyder allt. Arbetslöshet leder till problem som kommunen till slut får ta.

Staten har ansvaret men ibland fungerar det inte. Landstinget har ansvaret för psykvården men där har man en tid tittat sig i naveln och landstingets psykiatri är det enskilt största klagomålen från sociala handläggare i Vimmerby kommun.

Istället för att slå sig för bröstet utanför Vimmerby Hälsocentral borde ledande landstingspolitiker i kommunen ta sig en tid på hur psykiatrin fungerar i samspelet med kommunen. Eller riktigare: hur det inte alls fungerar utan kommunen får ta både arbetet och kostnaderna.

När jag ändå är igång kan samma politiker ta ett studiebesök på gamla Svanen, landstingsfastigheten på sjukhusområdet som gränsar mot Taxi-korsningen. En tom, ödslig lokal som man skulle kunna sälja till kommunen och där kunde vi bygga ett nytt vård- och omsorgsboende i framtiden.

Kanske lämpligt för landstingsmajoriteten att fundera över, när man firat färdigt sitt överskott. Det skulle vara att tillmötesgå kommunens behov.

Lokala näringslivets kraft

Vimmerby kommuns näringsliv har hittills klarat sig bra!

Peppar peppar… 2013 beskrivs ju som djupdalen i lågkonjunkturen och ska man döma av börsen, som ligger sex månader före i regel så bör konjunkturvändningen komma senast i augusti-september. Börsen går ju som tåget just nu.

I Vimmerby är vi välsignade med en bra livsmedelsindustri; Åbro, Arla, Frödinge och Håkans Glada Grisar, Skäfshults ägg med flera. Alla drar sitt strå till stacken och Åbro är väl den stjärna som lyser klarast nu med sin stora utbyggnad och kapacitetsökning. Ska bli roligt att följa bryggeriet och deras exportexpansion över världen åren framöver!

Arla lyser också starkt, allt mer pengar satsas i Vimmerby och på min önskelista står att Arla lokaliserar hit fler av sina verksamheter; förpackningar exempelvis, eller administration.

Frödinge har haft det tufft några år, men det sägs att man är på väg att vända och att man ser fram emot 2013. Ska boka ett besök där under våren och lyssna av. Stämmer ryktet att man nu ökar igen så är det ju väldigt roligt.

Håkan har byggt nytt slakteri på gården och de Glada Utegrisarna skapar nya jobb. Håkan är bara ett exempel på matentreprenörer på landsbygden som kan växa i Vimmerby kommun. Här har också Astrid Lindgrens Världs matsatsning bidragit.

Skanska husproduktion ”Bo Klok”  i  Gullringen tuffar på. Där har det tagit ny fart med nya innovativa moduler som kan fortsätta skapa jobb i Gullringen.

Ljunghälls satsar utomlands men också i Södra Vi. Fortlöpande investeringar i miljonklassen gör att man ser Södra Vi-fabriken intakt långt in i framtiden.

All småindustri i Vimmerby fungerar också bra. Också Storebro fick en lösning även om ett 50-tal jobb försvann. Jobb som kan komma tillbaka om Storebro lyckats i sina utvecklingssatsningar.

Vi ska heller inte glömma bort att väldigt många i Vimmerby kommun arbetspendlar i regionen: IKEA-fabrikerna i Hultsfred har en mycket stor del arbetskraft boende i Vimmerby, Totebo Industrier i Västerviks kommun likaså, för att inte tala om Västersviks sjukhus, skattemyndigheten etc.

KLT:s satsning på stråket Västervik-Vimmerby-Hultsfred med timtrafik av bussar har lett till en förbättrad arbetspendel, till stor nytta för arbetsregionen. Den lokala arbetsmarknaden runt Vimmerby får nog betraktas som ett område med en radie av sex mil.

När vi studerar arbetslösheten ska vi veta att 92-93 procent har jobb eller studier. Givetvis är det inte nog. Kommunen är en stor arbetsgivare men kan inte skapa de privata jobben. Men vi måste fortsätta arbeta för jobbens tillkomst och det kommunen kan göra är att skapa förutsättningar för vårt näringsliv:

-          Infrastrukturen som väl utbyggd ger ökad möjlighet till arbetskraftpendling.

-          Exploateringsmark; två områden görs i ordning nu, ett ytterligare planeras.

-          Effektiv myndighetsutövning; kommunens myndighetsutövare rankades på 14:e plats i landets av de som kommit i kontakt med dem. Bra, mycket bra. Men vi kan bli ännu bättre.

-          Bra samverkan: precis som näringslivet emellan kan kommuner emellan samverka för en bättre arbetskraftsregion.

-          Bredband – nästa stora näringslivssatsning i Vimmerby är fiberutbyggnad i hela kommunen.

-          Kommunikationer; företagsfrukost, näringslivsråd, industriråd och nu Nyhetsbrev. Regelbundet ska vi kommunicera och föra dialog i förbättringsarbetet.

-          Effektiv kommunadministration och kommunal ekonomisk hushållning; näringslivet mår bra av god kommunal ekonomi, bra barnomsorg, bra skolor och bra äldreomsorg.

Vimmerby kommuns näringslivsenhet har nu fungerat i två år, först med en medarbetare och därefter med två medarbetare. Vi behöver se över om vi ska förstärka när vi behandlar budgeten för 2014-15, näringslivsarbetet måste hela tiden utvecklas och det finns hur mycket arbetsuppgifter som helst.

Slutligen:

Grattis Carolina Leijonram till att vara en av de 100 viktigaste kvinnorna i den svenska välfärden. (Tidningen Dagens Samhälle)  Jag är glad och stolt över att få jobba med dig och att du jobbar hos oss i Vimmerby kommun!

Bra bokslut. Nu fokus på nya lösningar!

På tisdag presenteras bokslutet 2012 för kommunstyrelsen och sannolikt blir man mycket nöjda. Plus 44 miljoner kronor.

Men det innehåller två överraskningar jämfört med budget:

-          Ett osedvanligt stort överskott i finansen på 26 Mnkr, där AFA-pengar (återbetalning av  tidigare inbetalade sjukförsäkringspengar) står för den största delen.

-          Det stora underskottet i gamla socialnämndens verksamhet på 18,5 Mnkr.

Man kan givetvis undra om vi inte har förmåga att budgetera, men AFA-pengarna var okända vid budgettillfället, åtminstone för mig, och att förutspå placeringar inom socialen är värre än att spå väder.

Nämnderna går 21 Mnkr back, och det betyder att det finns avvikelser mot budget i vår verksamhet. Så även om vik är nöjda med plusset längst ned, så har vi ett stort arbete att göra i verksamheten. Det känns skönt att ledningsgruppen idag är ett kollektiv som hjälps åt, det behövs samlade krafter.

Kunde vi förutspå de ökade sociala kostnaderna i budgetarbetet?

Man kan vara självkritisk och säga: om ni tar bort den förebyggande verksamheten så blir det fler placeringar. Och det ligger en del i den kritiken, som vi givetvis måste ta till oss.

Nu är inte förebyggande arbete hela lösningen, men sannolikt har det en stor påverkan. Med bra förebyggande arbete kan man vända en trend hos en människa eller familj, eller åtminstone stoppa upp den, fördröja den eller få den att ta en annan riktning. Att försöka lösa det mesta på hemmaplan är avsevärt billigare än placeringar. Vi måste därför öka fokuseringen på förebyggande och vi har knappast tid att vänta på budgeten 2014 utan måste ta tag i det direkt. Socialnämnden och dess förvaltning arbetar sedan en tid intensivt med frågan.

Men en annan del av sanningen är att placeringar ibland är helt nödvändiga. Vimmerby kommun har fått flera inflyttade familjer (utöver de vi redan har bosatta här) med sådana problem att omhändertaganden och placeringar blivit akuta.

Det är naturligtvis anmärkningsvärt om andra kommuner i sin tur hyr lägenheter i Vimmerby åt sina behövande, och därmed också överlåter hela den sociala kostnaden på oss. Så har faktiskt skett i ett fall där den andra kommunen hyrde första månaden för att därefter släppa över kostnaden på Vimmerby. Självklart uppmärksammar vi detta och tar kontakt med den aktuella kommunen. Men då är redan ansvaret hos oss…

Det kanske låter krasst och hårt men tittar men skarpt på siffror i en resultaträkning så ser man avvikelser och vill ta tag i dem. Ser man till det humana är det givetvis bra att det finns hyresvärdar som också hyr ut till socialt behövande, som inte klarar betala sin egen hyra. De ska också ha någonstans att bo. Men det skulle inte hålla i längden om inte kommunerna solidariskt tar hand om sina egna medborgare, utan ordnar boenden åt dem i andra kommuner.

I Vimmerby finns inga hemlösa. Det finns inga barnfamiljer som vräks från sin bostad på grund av sociala problem. Det finns inga barn som inte får socialbidrag enligt riksnormen – dock finns det givetvis föräldrar som använder barnens pengar till missbruk och egen konsumtion och det gör att barnen kan bli socialt utsatta, självklart.

Den gamla socialnämndens verksamhet är en stor utmaning och därför har jag gjort ett antal lyssnarresor i verksamheten, och fler blir det. Problemet är väl att jag inte har den grundkompetens som krävs för att analysera professionellt. Jag får utgå från den bild jag ser, det jag hör och analysera med lite sunt förnuft i botten. Och jag måste säga, med ovan reservation: jag kan inte se att något i systemet är direkt fel, att medarbetarna jobbar fel, är oengagerade eller överbemannade. Det jag ser är ett hundraprocentigt engagemang för att hitta lösningar på våra problem och därför har jag stort förtroende för att förvaltningen och nämnden ska hitta långvarigt hållbara lösningar.

Fokus måste vara på att få ned antalet placeringar på institution, att få ut hjälpen i lokalsamhället i tidigt skede och att ha väldigt nära samverkan. Samverkan finns idag vid sammanträdesbordet, men hur mycket verkstad blir det av det? Det är en fråga som sysselsatt mig.

Räcker det till exempel med en kurator på varje skola eller behövs det också andra resurser? Jag tänker väcka frågan om placering av sociala handläggare, dagtid och heltid, på Vimar, AL och Gymnasiet. Lärare måste få tid till undervisning, elever vars liv och familj är i harmoni måste få möjlighet att tillgodogöra sig studierna, och de barn som saknar balansen måste få hjälp tidigt.

I vissa fall räcker kuratorn inte till. I vissa fall är det egentligen en social handläggare som behövs för att med barnets hjälp ringa in hela familjens problem och komma tidigt in.
Det är inte alldeles självklart att socialnämnden ska budgetera hela kostnaden.  Som jag ser det är det till gagn också för skolan. Jag ska väcka frågan om ett tydligare samarbete social-skola, ett samarbete som inte bara är möten utan också handgriplig verkstad ute i verksamheterna.

 För mig finns det ett antal fokusfrågor just nu. Som ni förstår finns det tusen och en uppgifter för en styrelseordförande i konglomeratet Vimmerby kommun med 1.300 anställda, men det är också bra för uppgifterna hänger som ballonger i taket och man kan lätt identifiera och plocka ned en och en.

En ballong som nu är nere är givetvis nya demens- och äldreboendet. Vi har följt arbetet en tid och nu blir det ännu viktigare när det blir skarpt läge.

En annan ballong som jag ska plocka ned till kommunstyrelsen inom kort är frågan om den kommunala maten. På tisdag får vi ”kostutredningen” presenterad på kommunstyrelsen och där  får vi ett bra utredningsmaterial som beslutsunderlag.

För egen del ska jag försöka räkna på ”så många tillagningskök som möjligt”, där vi väger in kvalité i vid bemärkelse, men också transporter och givetvis ekonomi.

Nästa steg i processen är att komma närmare ”lokalt producerat”. I dag betyder det ungefär 60 mils omkrets och jag tror inte att det är så gemene man tolkar begreppet. Men problemet är logistiken. De mindre lokalproducerande livsmedelsproducenterna klarar inte alltid leveranssäkerheten till en så stor verksamhet som kommunen. Detta måste vi finna lösningar på. Vi måste också hitta sätt att slippa köpa baslivsmedel från hela världen, om det finns producerat nära oss. Det kan vara en större nöt att knäcka men jag har lärt mig att det mesta går.

Summa summarum: stort fokus nu är sociala kostnader, vård och omsorgsboende och kommunens matproduktion.
Men med den erfarenhet jag skaffat mig vet jag att ett par ballonger lossnar av sig själv och träffar en i huvudet när man minst anar det.
Tur att de flesta är mjuka…

Fortsatta studiebesök hos socialen

"Stunden här kan vara den viktigaste i livet."

Så säger en av två arbetsterapeuter och vägledningscoacher som finns på Social Rehab i Vimmerby kommun.

Som ni förstått fortsätter min Lyssnarresa i den sociala omsorgsvärlden i  kommunen och det är otroligt spännande varje gång. Det finmaskiga skyddsnät som blivit en del av den svenska modellen finns verkligen och det består inte enbart av ekonomiska bidrag, utan också av väldigt mycket självförtroendeträning, social träning och uppmuntran.
Social Rehab och Bryggan 2 fick besök av mig redan förra veckan men jag har inte hunnit summera förrän nu.

Hit kommer människor, från unga till övre medelåldern, män som kvinnor, som har försörjningsstöd, är utförsäkrade eller aldrig varit i A-kassa eller i jobb.
De är helt enkelt tvingade att gå hit eftersom de enbart lever på försörjningsstöd och behöver hjälp för att ta sig vidare.
Det är ungdomar och invandrare som ännu inte varit ute på den svenska arbetsmarknaden, och det kan vara människor som varit länge i sjukskrivning.
Lokalerna ligger i Focushuset och är mycket ändamålsenliga.  Här finns det rum för samtal, för umgänge och för att utföra det intresse man har; till hjälp finns dator, symaskiner och också viss möjlighet till snickeri.

Man väljer utifrån i vilken form man är i, och vilket intresse man har.
Hit får man komma i 7-8 veckor, inte mer. Under den tiden har man haft många vägledningssamtal och syftet är helt enkelt att få ut brukaren på arbetsmarknaden, med eller utan bidrag.
Några kan vara långt ifrån arbetsmarknaden, andra nära. De som är långt ifrån kan ha blivit apatiska, vänt på dygnet och ligger hemma i sängen halva dagen utan att ta sig vidare.  Då får de  räkna med att bli hämtade av kommunens medarbetare.
Andra kan ha nått längre på trappstegen och då kan Bryggan 2 hjälpa till att ordna praktikplats.
Det är hela tiden individuell vägledning och målet för alla inblandade är att personen ska nå arbetsmarknaden; som praktikant, som lönebidragsanställd, eller som anställd fullt betald av arbetsgivaren.

Vissa når aldrig arbetsmarknaden. Eller står långt ifrån den. Invandrarkvinnorna till exempel. Ofta får de komma  efter att mannen passerat. För många är Social Rehab guld värd och många som varit där vill gärna fortsätta hålla kontakten. Men de har väldigt svårt på arbetsmarknanden.
Ett spännande besök hos tre mycket entusiastiska och kunniga medarbetare, som lärde mig mycket om sin verksamhet. Nästa gång ska jag försöka stanna längre än 1,5 timme för jag tvingades gå när vi började prata om ”socialt företagande”. Här såg entreprenören i mig en fantastisk utmaning att ta sig an, men i min roll idag är det omöjligt.  
Men utmaningen kommer inte att försvinna. Snarare växer behovet.
”Socialt företagande” ger en hel del tillbaka till många: företagaren får jobba med en stor utmaning, att driva och sälja produkterna, medarbetaren som har sitt försörjningsstöd som lön, får testa på ett riktigt jobb och lära sig en yrkesroll, och kommunen får en perfekt sluss till meningsfull sysselsättning


START FÖR BUDGETARBETET

I veckan fick kommunstyrelsen planeringsförutsättningarna för budgeten 2014-2016. Nu startar budgetarbetet med en rejäl hemläxa på drygt 100 sidor, ”Greppet 2.0”.
Den minnesgode minns 2011 då vi genomförde en ”hearing” i plenisalen med förvaltningscheferna för att få grepp och insikt om ekonomin.
Nu har den nya ledningsgruppen tagit initiativet och taktpinnen och redan gjort Greppet 2.0, d.v.s.  samlat all info som vi behöver inför fortsättningen.
Mycket bra och jag blev väldigt glad över att se hur man nu tar initiativet i processen.
För det är tjänstemännen som ska göra det. Vi politiker ska stå för visioner, strategiska och mätbara mål som ska leda till prioriteringar.
Verksta´n fixar tjänstemännen och det känns mycket bra att man är på banan med ett så bra material.
Jag kommer tillbaka till Greppet 2.0 under våren, och också berätta om det löpande budgetarbetet.

¨Punkt och slut¨, skrev Vimmerby Tidning...

Jag tycker VT-debatten om kommunens fortbildning är bland de märkligaste mediedebatter jag úpplevt.
En slarvigt och felaktig artikel, som tidningen inte rättar utan istället berättar om felaktigheten en gång till och därefter skriver "punkt och slut" helt i den anda av makt man brukar, förgrenar sig i flera frågor:
- Ska man fortbilda offentligt anställda?
- Ska de få ha kursen på ett konferenshotell/kurshotell?
- Ska den får kosta pengar, typ 6.240 kronor per person?
- Ska kostnaden beskrivas som den faktiska eller ska vi ta med en eventuell framtida kostnad också?
- Ska utbildningsföretagets årsomsättning räknas in?
- Ska vi fortbilda kommunanställda alls? Kanske vi ska ha så dåligt utbildade medarbetare som möjligt?
- Och är kommunanställda verkligen värda en fortbildning?

En så illa underbygd "kampanj" var länge sedan jag såg och jag hoppas att tidningens redaktionschef Alf Wesik och chefredaktör Bengt Ingmarsson tar en funderare över hur fortbildningen ska fungera på den egna redaktionen. Lokaltidningen,vill ägaren,ska vara en allmän angelägenhet och den är viktig för bygden, då bör vi också kunna förmedla när vi tycker den agerar fel.
Att jag vågar skriva detta, som "kommunens högste ansvariga politiker" som tidningen beskriver  mig, undrar ni?
Ja, jag tar mig den friheten. Jag tar gärna kritik och är för det mesta glad över när man upptäcker felaktigheter som vi får chans att rätta till. Men i min uppgift ligger också att rätta till.
Jag kan omöjligt se tidningen trycka till en alldeles korrekt upphandling med taffligt utförd journalistik.

Jag var kort i min rättelse i VT i lördags.
Skälet var att jag ville de skulle publicera den snabbt, ha plats för den.
Men alla vet nog vid det här laget vilket arv vi hade att ta över.
De pensioner de tre kommuncheferna före Leijonram fick var på nära 6 Mnkr. Den sista, den till ekonomichefen, fick de tre politikerna i KS arbetsutskott ej ansvarsfrihet för. Man hade tagit beslut man inte fick.
De tre kommuncheferna la fram ett förslag på avtalspensioner på 21 Mnkr, vari deras egna också låg.
Dessa avtalspensioner lider kommunen av ytterligare några år. De ges alltrså till medarbetare som pensionerats i förtid, finns hemma och inte producerar något åt kommunen.
Som ändå får betala.

Vi ärvde också Industriavtalet, som ger industrin  lägre avloppstaxor på ca 6-7 Mnkr per år (2012), dessa tas ut skattekollektivets kassa.
Dessa avtal löper till 2018.
Vi ärvde också en andrahansuthyrning av Vimmerby Tidnings gamla tryckerifastiget, ett avtal till 2025 tror jag och detger 2012 ett underskott på 600.000.
Vi står med Karlbergsfastigheten till det facila priset på 12 Mnkr, det ska driftas även när det är tomt.
Listan kan göras längre.
Inte nog med att vi behöveruppfylla statens krav på 2 % överskott på skatteintäkten, ca 15 Mnkr, så ska vi börja vår budget med minus enligt ovan.

Som alla säkert förstår är jag ödmjuk inför den utmaning vi ställs inför, och det är tydligt att vi behöver mycket dugliga medarbetare över hela linjen i kommunen.
Det är inte en lokaltidnings uppgift att smörja kommunens maskineri. Men det är tidningen uppgift att förmedla relevanta fakta och kolla sina fakta. Det man nu slarvade med renderade flera spaltmeter med meningslös diskussion.
För vi ska väl fortbilda kommunens anställda?

Fiberutbyggnaden i Vimmerby kommun

Fiberutbyggnaden i Vimmerby kommun blir en av alla de viktiga frågor vi ska behandla i investeringsbudgeten i vår för 2014-2015.
Kommunfullmäktige tog vid sitt bredbandsbeslut att VEMAB ska äga den fiber som ska ägas offentligt och att IT-Sam är vår "förvaltning" när det gäller att arbeta fram underlag, bidrag, kalkyler etc åt VEMAB och kommunen.
Kommunfullmäktige beslöt också att sträckan Kinda-Vimmerby ska bli komplett (Horn-Vimmerby) av det skälet att kommunen kan göra effektivare investeringar och få billigare drift i sina egna nät. Den investeringen sker redan i år och den hanteras av ITSam.
Inträdet i ITSam fordrar att vi i kommunorganisationen kan arbeta mot servern i Kisa snabbt och utan  störningar.

Torsdag-fredag har jag varit på strategimöte i ITSam-direktionen, där jag nu är vice ordförande, och fick en bra genomgång av vad som är på gång.
Så prio ett, det s.k. kommunegoistiska beslutet i KF', är alltså fibern Kinda-Vimmerby. Vi får då också med oss samhällena Gullringen, Södra Vi och sannolikt också Djursdala och ett större område kring infarten till Vimmerby på väg upp mot stadshuset.

 Nästa satsning blir sannolikt ledningen från Ydre kommun, via Svinhult. Den fibern kräver bifall av alla ITSam-kommuner om vi ska få några miljoner av MSB-myndigheten (Risk och sårbarhet) som delfinansiering. De vill ha en server i Vimmerby som  backup till servern i Kisa. Sex kommuners IT-verksamhet ligger trots allt på dessa servrar.
Kommer de pengarna så blir givetvis en sådan dragning prioriterad i mina ögon. Den ledningen drar då också med sig byalag utmed vägen in mot Vimmerby, typ Rumskulla, Pelarne, Djurstorp etc.
Är man sedan i Pelarnetrakten så finns förslag att ansluta Storebro skogsvägen så att säga, och komma ut vid Tobo, istället för att dra fibern utmed riksvägen. och det ligger mycket klokt  i det förslaget.

Det vi också pratat om är att vi måste blanda ny ledningsdragning med att blåsa fiber i redan lagda rör, som ger ett större ekonomiskt överskott vid anslutning. Det innebär en del områden också i tätorterna.

Närmast nu inväntar politiken Vemabs/ITSams förslag till handlingsplan som ska läggas fram i mars. Den planen ska sedan beredas av den politiska IT-beredningen i kommunen innan kommunstyrelsen fattar sina beslut om prioritering.
Vi måste ta vara på den kraft som nu finns i byalagen som är långt framme, där görs och har gjorts ett stort arbete.

Personligen tror jag att fibern blir allt viktigare också i centralorten, även om områden med radiolänk är viktigast att täcka först.
Jag tror att vi behöver tre budgeperioder, 2014-2015, 2016-2017 och 2018-2019  innan vi har fått 90 procent täckning av fiber och höghastighetsprocessorer i kommunen.
Gissar att detta är minst 30 mnkr plus de ca 20 mnkr som redan finns investerade hos VEMAB. Gör vi investeringen klokt ska vi på sikt få tillbaka pengarna via VEMAB, men det kommer att ta ett antal år.

Det Strategimöte vi  hade,  i IT-Samdirektionen klargjorde mycket av IT-Sams roll i kommunernas IT-arbete. Tjänstemän deltog också och gav mycket bra information.
Jag är idag glad över att Vimmerby tog beslut om anslutning till IT-Sam; vi skulle aldrig klarat den här nivån med egen IT-avd. Möjligvis daglig drift, men inte verksamhetsutvecklingen.

Nu är nytt ärendehanteringssystem på gång som kommer att spara arbetstid, nytt program som kan skapa kurvor och diagram över effektiviteten i kommunens produkter (barnomsorg, skola, äldreomsorg), porogram för den sociala verksamheten såsom schemaläggning, rapportsystem etc.
För egen del letar jag kundnytta: vi ska i framtiden på vår dator kunna se om mamma Rosa fått sin promenad av hemtjänsten, hur barnet lyckas i skolan, hur all offentlig sevice fungerar.
Som anhörig ska du via personliga koder kunna läsa dig till arbetet med både dina barn och dina gamla föräldrar.
Veckans IT-Sammöte väckte stort hopp om att IT-Sam ska kunna lotsa Vimmerby kommun till en modern IT-kommun.