Framtidens möjligheter oändliga!

Jag ska ta tillfället i akt och resonera lite kring handeln i Vimmerby.
För inte så länge sedan hade Vimmerby Tidning en artikel med näringslivschef Patrik Kinnbom och mig där vi fick lägga våra synpunkter på volymhandeln i grannkommunen, dvs den stora handeln som byggs upp vid infarten till Västervik.
Reaktioner har varit många, de flesta tycker faktiskt att vi ska slå vakt om vår centrumhandel och att förekomsten av volymhandlen inte är så viktig.
Så här skriver en man som flyttat till Vimmerby för några år sedan:

"BEHÅLL handeln i staden annars gör ni samma misstag som många andra städer och tar död på stadskärnan. Det tjänar INTE Vimmerby på."

Frågan är givetvis om man tar död på handeln i stadskärnan om man utvecklar volymhandeln i utkanten av staden?
Ja, många har befarat att så sker, exemplöevis när Tornbyområdet i Linköping (hur stort som helst idag!) och A6-området i Jönköping.
Centrumhandeln har drabbats, men inte alls slagits ut. Istället har valmöjligheterna ökat, shoppingturismen har ökat.
Är det då Vimmerbys väg?

Jag ska drista mig till några förslag som jag tror har stor inverkan på om centrumhandeln ska växa och utvecklas:

1) Handlarna måste vara aktiva och se till helheten. Idag är aktivitetsledaren verksam på Vimmerby Tidning vilket i och för sig är bra; ömsesidighet och samarbete är fruktsamt. Men räcker det med hans arbete? Behövs det ytterligare resurser från handeln?
Jag hoppas att handlarna i kommunens Näringslivsråd, i Svensk Handel etc. tar i och ser till att få mycket energi som möjligt i sitt skrå.
Det är handlarna själva som kan avgöra om det blir framgång eller tillbakagång. Ser man Vimmerby centrum som ett handelsområde kan aktiviteterna vara lika kraftfulla som i ett köpcentrum vilket som helst.

2) Kommunen kan kratta managen, skapa en vackrare, mer inbjudande miljö, men vi kan inte tända marschallen, sopa rent utanför dörren och placera välkomnande grönska vid butiken.
Vi kan heller inte anställa kommunala tomtar som spelar musik på gator och torg vid julskyltningen, ordna så det snöar med snökanoner eller servera glögg och pepparkakor vid rykande grytor. Eller ska vi det? Hur ser man då på handlarnas energi om kommunen skulle stå för aktiviteterna...?
Stadsvandringen som Komedianterna gör sommartid får 100.000 kronor av kommunen. Vi gör det för att ge besökare kunskap om gamla Vimmerby. Ett sätt att "kratta manegen". Kan handlarna koppla sig till stadsvandringen...? Idéer...?

3) Det kommunen måste göra är att se till att det finns många soffor att sitta på, många papperskorgar att lägga skräp i, att gator och torg är städade, att se till att vi har handlarvänliga p-platser och p-platstider, blommor och blad på sommaren och gröna träd och lampor på vintern.
Förra året tändes inte adventsljusen på Rådhustorget. Handeln ville inte köpa marschaller till dem. Vi får se hur det blir denna december. 

4) Det kommunen kan göra är att stadsplanera så att centrumhandeln och volymhandeln flyter samman. Vimmerby stad har en unik möjlighet att få centrumhandeln att flyta ihop med ICA-området och Netto-området. det kan vi diskutera nu när Sobyllakiosken flyttar. Vi kan lägga om gatorna, skapa lediga tomter för etablering av både butiksytor och bostadsrätter (på andra våningen) om vi kan planera på ett bra sätt. Idéerna kan flöda, fönster för utveckling öppnar sig. Tänk er att Konsum vänder på sin entré (eller har två, en åt varje håll)  så den blir mot ICA-området. Rulltrappor upp över parkeringsgaragen in i butiken . En rondell mellan Sibylla och Konsum. Mitt emot Konsum på ledig gatu- och parkeringsmark bygga nytt handelshus med bostadsrätter på andra våningen. En idé som man säkert kan göra smakfullt. Inga beslut har tagits, bara idéer som kan diskuteras.

5) Hur kan volymhandeln knyta sig till centrumhandeln? Jo, vi kan fortsätta bygga volymhandeln bort mot Västra Tullen. Granngårdens nya ägare kan utveckla fler handelshus, plåtladans ägare har ju köpt för att bygga handelshus, mellan Bilteknik och Tullen-fastigheten finns plats och hur kan Tullens fastighet göras om för en ökad volymhandel? Hur länge håller gamla Shell-macken och fastigheten gamla Gulf-macken...? Med handelshus på dessa platser knyts volymhandeln ihop med centrumhandeln. Om Vimmerby kan utvecklas på det sättet så tror jag vi kan fortsätta vara en mycket attraktiv handelsstad.
Men det krävs initiativ, och en marknad som vill satsa.
Från kommunens sida kan vi bidra med planarbete; från årsskiftet blir det fokus på en ny Översiktsplan för Vimmerby stad och då hoppas jag på full fart i dessa diskussioner.

6) Hur knyter vi samman centrum och Astrid Lindgrens Värld? Man märker en ökad irritation i ALV över att centrum stänger samtidigt som parken. Om ALV förverkligar alla sina planer med kanske en miljon besö-kare som resultat; vad hindrar dem då från att bygga eget köptcentrum...?
Vad skulle hindra dem från att bygga fram butiker i sitt eget område. Man har hur mycket mark som helst.
Det är viktigt ur handelns och hela kommunens perspektiv att förbindelsen mellan Astrid Lindgrens Världs boende och park till centrum hålls öppen och är lätt att använda. Men precis som med allt annat; vad lockar turisten att gå upp till Vimmerby centrums stängda butiker? Kommunalt anställda trubadurer...?
Nej, handeln måste ta sig en funderare om hur man kan bidra positivt till våra turisters upplevelse och försöka ha öppet då Astrid Lindgrens Värld har stängt.
Med gemensamma kreativa krafter hittar man säkert en lösning.

7) Lösningen är att Vimmerby kan hitta sitt eget koncept, sina egna butiker, på marknadens egna villkor så de överlever. Vi har en fördel som andra inte har; vi har Astrid Lindgrens hela dragningskraft och den flyttar inte till Kina. Den är och förblir här.
Och även om varumärket är omgärdat med begränsningar, så har vi ännu inte nått en procent av den potential som vi i framtiden kan utveckla runt besökaren som vill uppleva Astrid Lindgrens hembygd och sagovärld.
Nu har Tillväxtverket gett oss 10 Mnkr under tre år, under samma tid ska kommunen lägga 5 Mnkr på turistens upplevelse och nu har Regionförbundets arbetsutskott också föreslagit att man ska lägga 5 Mnkr under tre år. Näringslivet är inbjudet att lägga lika mycket.
OM man tar vara på den här möjligheten; i besöksnäringen, i handeln, i kulturen etc, så kommer turistkronorna att komma alla kommuninvånarna till del också långt in i framtiden.
Kan man vara annat än positiv med sådana möjligheter?!

Fotnot: Du läser väl kommunchefen Carolina Leijonrams blogg också. Just i fredags skrev hon mycket intressant om entreprenörsskap och ledarskap.

Insikter de senaste veckorna

Alliansen i kommunfullmäktige i Vimmerby består av 26 ledamöter från moderaterna, centerpartiet, kristdemokraterna och folkpartiet.
Utöver dessa finns ytterligare flera allianspolitiker som sitter i nämnder och styrelser.
För två veckor sedan bjöds samtliga in till en hearing i plenisalen rörande vår äldreomsorg.
Det kom åtta.
Den information vi åtta som var där fick av förvaltningschefen samt två verksamhetschefer var ytterst värdefull. Man hade förberett med illustrativa overheadbilder.

Bland annat fick jag klart för mig följande rörande hemtjänsten:
- Landsorten runt Vimmerby stad har inte alls samma problem med många ansikten hos brukarna, som man hör i stan. Tvärtom, där är kontinuiteten mycket bättre.
- Det är de stora arbetsplatsområdena i Vimmerby stad som är orsaken till bristen på kontinuitet (15-20 ansikten hos en brukare en vecka) - inte delade turer.
- Delade turer är till förfång för en del av medarbetarna; en del vill ha dem, andra inte. Men delade turer i sig påverkar inte att brukaren får många olika människor inom omsorgen i sitt hem.
- Tidigare fanns få arbetsplatsområden i Vimmerby. Nu har man gjort fem men problemet kvarstår ändå. Man planerar att göra ännu fler arbetsområden i Vimmerby stad för att kunna komma tillbaka till en rimlig kontinuitet hos brukarna.

Jag har sparat all information jag fick och ska försöka använda den i diskussionen kring hemtjänsten när vi ska behandla 2014-2015 års budget.
Hemtjänsten inom äldreomsorgen är en viktig kvalitetsfråga. Vi måste komma rätt där.

När t.f.  kostchef Mikael Palm arrangerade ett möte om kosten i plenisalen förra veckan, med bland annat en föreläsande chefredaktör och matexpert, kom det många medarbetare för att lyssna.
Jag var dock ensam politiker där. Tyvärr.
Återigen fick jag ta del av insikter som fick mig att omvärdera och nyvärdera frågor.
Det verkar vara en helt annan matservering i andra kommuners skolor än i Vimmerby...
Matsalarna verkar se helt annorlunda ut i andra kommuner än i vår...
Andra tycks ha hunnit så mycket längre...
Maten tycktes vara bättre lagad hos andra...
En kommun hade egen gris- och kogård där man slaktade allt kött själva till sina matsalar...
Hur skulle Vimmerby kunna sticka ut, frågade matexperten.
För mig är svaret givet: vi ska inte sticka ut på annat sätt än att skapa bra, gedigen och omtyckt mat till våra barn och våra gamla. Maten är ingen gimmick, ingen kampanj.
Maten är blodigt dagligt allvar och målet måste vara att alla vill äta den, hemma eller i våra matsalar.

Men är det på nåt område jag tycker vi tagit oss framåt senaste halvåret så är det inom kosten.
Konsulten Mikael Palm och Teknik & Servicenämnden har sakta men säkert arbetat sig igenom hela denna tjocka problematik, benat ut frågora och problemen, och är nu färdiga för att lägga förslag.
Jag fick ta del av dem när jag gästade Teknik & Servicenämndens sammanträde i veckan.
Vi ska se över och besluta runt en rad olika förslag: fler tillagningsskök ska komma igång, centralköket ska laga färre portioner, matsalarna ska se annorlunda ut, salladsborden bli mer omfattande, fler rätter att välja på, enkäter bland eleverna ska styra matsedeln, mer råvaror, mer närproducerat, etc...
Listan är lång och jag funderar: rekryteringen av en ordinarie kostchef inom kort måste bli ytterst noggrann. Här har vi verkligen inte råd att missa. Det är en så strategisk rekrytering att jag kommer att begära att den behandlas brett i kommunledningen.
Innan dess ska dock Mikael Palm lägga fast organisationen och den ska beslutas av kommunstyrelsen som från nyår får ansvaret inom samhällsbyggnad.

Också dom äldre påverkas av kostorganisationen. Det ser ut som vi kan köra igång matlagningen på Vidala igen bland annat.
Lyckas vi kommer mycket att bli bättre och det ser också ut att bli en marginell kostnadsökning, om ens någon. En osäker jämförelsekostnad är vad transporterna idag kostar.
Men kockarna och kockerskorna kommer tillbaka i verksamheten och det bådar gott!
Kostfrågan tar sig nu sakta fram för att hamna i kommunstyrelsen så småningom.

Jag tycker det är extremt roligt när bollar landar.
Många av de bollar vi slängde upp i luften 2011 och 2012 kommer nu ned en efter en.
Men det finns två bollar som fortsätter fladdra omkring där uppe:

En är skolan. Ett tapp i rankningen innebär att vägen är något längre till vår vision: en av Sveriges tio bästa skolkommuner 2017, och en av de 25 bästa 2014.
Jag känner mig ändå rätt trygg eftertsom jag vet att ordföranden och nämnden är så engagerad och att förvaltningschefen är så kvalificerad.
Jag tror de kommer att lyckas vända trenden, och mitt eget besök på mellanstadiet på Vimarskolan i veckan, där jag pratade om entreprenörsskap med en grupp lärare, var mycket givande.
Lärarna ska försöka göra verklighet av skolplanens "entreprenöriellt lärande" och det är mycket spännande. Jag kommer tillbaka till skolfrågorna i en kommande blogg.

Den andra bollen är knepigare. Den handlar om socialnämndens mycket stora underskott, delen som härrör från gamla socialnämnden. Det handlar om placeringar i institution och familjehem i första hand.
I lördagens Vimmerby Tidning sa ordförande Elisabeth Lago-Nilsson att hon trodde antalet placeringar var följden av indragning av förebyggande resurser till Bubblan och fältassistenterna.
Förmodligen har hon tagit del av den analys som så småningom kommer att redovisas bredare.

Ska man ha en verksamhet av typen Bubblan eller med fältassistenter så måste man kunna redovisa resultat. Det ska vara svart på vitt och det ska vara återkommande rapporter. Jag upplevde att det inte fanns sådana när vi behandlade innevarande budget.
Istället var det knappast någon som kunde vittna om Bubblans eventuella positiva effekt.
Det räcker inte med att säga "många familjer kommer dit". Vi vill veta hur många, hur många som blev hjälpta, hur många som inte behövde placeras, etc. Vi vill veta hur den kommunala sociala verksamheten lyckas. Inte lätt, men det går om man hittar systemet.
Det är samma sak på integrationsområdet, arbetet med våra invandrarfamiljer. Hur lyckas man, hur många kommer till studier, kommer till jobb, startar eget, flyttar? Enkäter? Görs det något?

Det är överlag få rapporter i verksamheterna, åtminstone sådana som följer begäran om anslag.
I budgetarbetet inför 2014-2015 så kommer kravet på detaljrika redovisningar med mätningar utifrån satta mål att öka. Analyserna måste baseras på något, nya pengar eller förändrade budgetförhållande måste grundas i något. Kostnadsjämförelser med andra i kommungruppen är självklart.
I den konkurrens som råder om pengarna måste politiken ha rejält på fötterna för att vara säker på att prioritera rätt.

Självklart kan alla se att om man kan bedriva förebyggande insatser hemma hos familjerna, eller rådgivning hos fältassistenter eller en familjeenhet, så kan den finansieras om man slipper placera. Placeringarna i familjehem och på instiututioner är extremt dyra. Man får mer för pengarna med insatser på hemmaplan.
Om socialnämnden anser det är receptet hoppas jag man anger det, samt budgetmedel, verksamhetsmål, hur den ska se ut, uppföljning, etc.
Ett tvång är målsättning och mätbarhet.
Jag hoppas också att, när man ska redovisa sin analys i kommunstyrelsen, man jämfört med andra kommuner.
Rimligtvis finns det en fem-i-topp-lista bland landets 290 kommuner, kanske till och med i  kommungruppen med likartade förutsättningar, där man har de vinnande recepten, de vinnande verksamheterna som både bär sig ekonomiskt och ger bäst humaneffekt.
Det är inte nödvändigt att Vimmerby kommun uppfinner allt från början.

Den stora frågan är inte om det finns pengar, för det finns pengar. Mycket pengar. Cirka 740 Mnkr i skatteintäkt plus en mängd taxor och avgifter.
Den stora frågan är istället hur man bäst använder dem och får störst effekt av dem.
Varje kommunal verksamhet måste kunna visa den effekten om verksamheten ska få fortsatt anslag i sin budget.
Jag hoppas att socialnämnden i sin analys kan komma fram till hur pengarna man får i sin budget gör bäst nytta. Och att man kan visa det i uppföljningar.

Nu: Depåstopp och konsolidering

Vad händer dig när du presterat under stress, press och under tidsnöd en längre tid?
Blir du sjuk? Förkyld...?
Ofta kommer sådant ifatt när man känner att man är i mål och kan börja pusta ut.
Ungefär känns det så i kommunen nu.
Vi har nått ett etappmål och det finns ett stort behov av att pusta ut, varva ned.
Kalla det gärna: kommunal konsolidering.

I januari 2011 påbörjade vi i Vimmerby kommun en förändringsresa som är ständigt pågående, ständigt närvarande men som har ett antal depåstop.
Vi öppnade upp mandatperioden med en hearing kallat "Greppet"; En rad olika förändringar skulle till; , vi skulle vända upp ekonomin från minus till plus, vi skulle förändra vår investeringsbudget så att den innehöll enbart investeringar och inte drift, vi skulle se över och ompröva ledande befattningshavare, projekt och verksamheter, vi skulle tillsätta en konsultutredning om ekonomi och styrmodeller, vi skulle mäta av och jämföra oss med andra kommuner med samma struktur, vi skulle aktivera oss mer i regionala sammanhang, vi skulle kunna mer, ha större insikt i nämndernas ekonomiska förutsättningar, etc.
Inte minst var Vimmerby kommun dåligt positionerad i olika rankinglistor; näringsliv, skola, äldreomsorg. Antingen var vi för dyra, hade för låg kvalité eller så saknade vi förtroende hos de vi var satta att tjäna.

Jobb, jobb, jobb - ut på förändringsresan igen med nya tag!
Själv åkte jag ut på Lyssnarresor till näringslivet och kommunens företagare. Det blev en hektisk tid, mycket negativ kritik mot kommunens både politiska och tjänstemannamässiga hantering, och samtalen blev många.
Inne i huset var frustrationen stor.
Var fanns drivet?

Därefter ett nytt depåstopp.
Depåstoppet innehöll diskussion kring en organisationsutredning UNIK Resurs genomfört och som innehöll kritik mot den politiska kulturen/strukturen som rått sedan flera år, mot tjänstemännens inställning och bitvis bristande kompetens, kritik mot invanda och ineffektiva ledningsstrukturer, och förslag på omedelbara förändringar.
De togs av fullmäktige.
Alla gasade upp och...

Ut på banan igen och nya varv i förändringsarbetet!
Chefer slutade, konsulter kom in, nämnder organiserades om, medarbetare fick andra huvudmän, tjänster försvann, nya medarbetare behövdes eftersom det var nya frågor kommunen behövde ha kompetens i, etc.
Transparensen skulle ökas, medborgarnas inflytande likaså, dialogen skulle förbättras vilket för egen del innebar denna blogg, brevlådan visslaren (whistle blower) och Lyssnarresa ut bland kommunens medarbetare.
För kommunadministrationen innebar det ny informationsavdelning och snart en ombyggd entré med ett större kund- och gästfokus.
Och så ska vi inte glömma en ny hemsida, som snart kommer att bli ännu bättre.

Nu depåstopp igen. Precis nu.
För nu är alla pusselbitar vad avser nya medarbetare på plats och senast vid årsskiftet har också alla påbörjat sin anställning i kommunen.
Vad innebär då detta depåstopp?
Jo, konsulterna ska fasas ut, politikernas långsiktiga visionsdokument ska beslutas, ett nytt ekonomiskt styrsystem ska implementeras, resursehovsfördelning istället för anslagsfinansiering, tydliga spelregler mellan tjänstemän och politiker, identifiering av frågor i den ljusa samarbetszonen där vi är överens om hur vi ska fungera, teamwork, brett inflytande, gemensamma mål, regelmässiga avstämningar, återkopplingar och respekt för budget och resurser.

Konsolidering! Ett bra namn på det depåstopp vi är i nu fram till en bit in på nya året.
Vi måste stanna upp, fasa ut och fasa in, ge organisationen tid att sätta sig.
Konsolidering är en lugnare period.
Då finns inga krav på tillväxt. Eller riktigare; kraven på ordning och reda och stabilitet är viktigare än tillväxt.

Vad händer i nästa fas av förändringsresan, för det är väl ständiga förbättringar vi arbetar med?
Jo, nu ska politiken lämna läsglasögonen och skaffa sig en kikare.
Man ska försöka spana in i framtiden och lägga mål för vad Vimmerby ska utvecklas till.
Det är svårt, för vi känner att vi ligger efter.
Bland annat med Översiktsplanen som ska uppdateras vart fjärde år men som i kommunen legat still sedan 2007. Nästa år ska det arbetet påbörjas igen.

Men några saker kan jag personligen se  (nu när organisationen konsoliderar sig) som arbetsuppgifter resten av mandatperioden, till nästa depåstopp:

1) Vi kan se att våra nya bostadsområden kommer innanför den nya yttre ringled som kommer att gå från Krönsmon till Hörestahult. Det innebär förslag på bland annat nya bostadsområden.

2) Vi kan se att efter Krönsmon kommer ett nytt industriområde på andra sidan Hörestult, där den nya ringleden har en ände.

3) Vi kan se att vi måste öka takten i arbetet att ge minst 90 procent av kommuninvånarna tillgång till fiber, bredbandsuppkoppling. För oss är det den viktigaste landsbygdsfrågan.

4) Vi kan se att vi måste planera noggrant om inom kost och äldreomsorg för att möta det ökade antalet äldre, både vad avser boende för funktionshindrade äldre som boende för friska äldre.

5) Vi kan se att vi måste skapa en bra uppväxt för våra barn, så att de har det i minnet när de som välutbildade och nyblivna småbarnsföräldrar funderar på att flytta hem igen. "Tillbaka hem till Vimmerby" (se fotnot) måste bli ett alternativ för våra utflyttade ungdomar och då måste vi ha en hög kvalité i barnomsorg och skola, likväl som i kultur- och fritidsaktiviteter. Här finns mycket inom begreppet "attraktionskraft" som också landar i en vacker och ren miljö, trygghet på gator, tolerans.

6) Vi måste skapa förutsättningar för nya politiker. Det behövs en kraftig föryngring och kompetenshöjning, och inse att ideellt arbete har en gräns; människor ska inte förlora i levnadsstandard för att de väljer att bli kommunpolitiker. Det måste bli attraktivt att delta och tjäna samhället.

7) Vi måste skapa valmöjligheter, inte bara för invånarna utan också för de kommunalt anställda. Konkurrens driver saker framåt.

Fotnot: "Tillbaka hem till Vimmerby" är ett begrepp, ett mål som jag vill lansera och skapa diskussion kring framöver.
Om målet är att få våra unga att flytta hem måste vi prestera en bra uppväxt, så att de vill att deras egna barn också ska växa upp här. Vi har väldigt mycket som talar för oss. Ett idéarbete på tvären i hela kommunen kan bli starten. Jag återkommer med ett initiativ.

Positiv medicin mot november-depp...

Jag har svårt att se någon nytta med november...
Vilken bedrövlig månad!
Regn, rusk, kylig blåst, dimma, fukt och växter som tappar livet...
Det bästa med november är att vintern närmar sig, med klar himmel, torr kyla och soliga dagar på isen! Ja det är skillnad det!
Mötet i fiskeklubben förra helgen gav datum på vinterns pimpeltävlingar och nu får man, åtminstone i tanken, tänka sig härliga dagar på pimpelisarna!
Känner mig genast lite bättre, lite mer positiv!

För att bättra på den positiva energin ska jag försöka samla ihop allt som just nu är väldigt bra i Vimmerby kommun.
Vi bygger!
Vi bygger en ny efterlängtad förskola i korsningen Bysjövägen-Lundgatan.
Åbro bygger ut sitt fina bryggeri för  miljontals kronor. Och samtidigt läggs det fjärrvärme upp till nya industriområdet Krönsmon, där tomter redan är sålda och där det kommer att byggas redan om ett år.
På Östra Ceos ska en ny fastighet börja byggas redan i april, då vi lovat ha klar tomten, och det är privata krafter som kommer att starta upp.
Vi planerar att bygga ett omsorgsboende på Circusplatsen med start i vår och det kommer sannolikt också att dra med sig en delvis ombyggnad av Lundgatan, för att mata in trafik till omsorgsboendet.
På tal om Lundgatan; Folkets Parkrondellen kommer denna månad att få lampor. Rondellen är långt ifrån klar, det ska bli mer i den.
Arla bygger till för 200 miljoner kronor. Ett ytterligare indunstningsskepp, ett tredje, som möjliggör för Arla att köratindunstningen 24 timmar om dygnet.

Finns det något som skapar en sådan framtidstro i en kommun som nybyggnationer? Knappast. Och räknar man samman allt som planeras de kommande åren så hamnar vi på investeringsnivåer mellan 1,0 och 1,5 miljarder kronor.
Störst är Vimmerby Energi och Miljös nya stora kraftvärmeverk på Tallholmen. Det kommer att hamna runt 350 miljoner kronor i investeringsvolym och man kör igång så fort alla tillstånd är givna.
En annan stor byggherre i kommunen är Astrid Lindgrens Värld. Den nya Emilmiljön börjar ta form (gå gärna förbi och titta) och den planeras stanna på 100 miljoner kronor.
Samtidigt planerar ALV för nya, framtida satsningar som är mångdubbelt större.
Det kanske inte är så dumt att stanna upp någon minut och fundera på vad Vimmerby hade varit utan Astrid Lindgrens Värld? Med den konkurrens som råder om jobben har arvet efter Astrid Lindgren fått en ökad betydelse för kommunens utveckling.

Vad kommer sedan? Vimarhem, vårt välskötta bostadsbolag, planerar nya byggnationer och min förhoppning är att man ska satsa på boende för seniorer, s.k trygghetsboende. Risken för framtida vakanser är minimal.
Nya bostadsområden planeras för att unga familjer ska kunna förverkliga sin villadröm.
Ny strandskyddsplan har tagits för att visa var vi tycker att framtida strandnära boenden kan ske. Det lär finnas 350 sjöar och gölar i kommunen så plats vid vattnet borde kunna ordnas...
Vi vet också att privata entreprenörer och byggherrar gjort förvärv som kommer att inebära fler byggnationer i näringslivet.

Sammantaget snurrar hjulen i Vimmerby nu. Arbetslösheten är under både rikssnitt och länssnitt men ändå för hög.Kommunstyrelsen vill därför se en ny, aktiv arbetmarknadsenhet efter årsskiftet som tar bredare grepp. Arbetslöshet och utanförskap ska bekämpas, vi måste hitta framgångsrika vägar för detta.

Vid november månads fullmäktige behandlas Alliansens vision "Världens Bästa Vimmerby 2022".
Den är kortfattad och övergripande.
Den ska förnyas vartannat år med nya visioner och idéer.
Viktigast är att den fungerar som styrmedel för nämnderna. Med hjälp av dessa övergripande mål kan de sätta egna mål i verksamheten. Det är ju i nämnderna jobbet görs.
Visionen är också grunden till vår budget 2014-2015. Arbetet påbörjas i januari.
Jag är säker på att många kommer att säga att mycket fattas. Och det gör det säkert. Det har varit svårt att greppa allt. Men förhoppningsvis är Visionen ett levande styrdokument som hela tiiden ska bli bättre.

Ett annat fokus som nu måste till är på kommunens Översiktsplan (ÖP). I den brandkårsutryckning vi fick göra i kommunledningen 2011 och 2012, för att få ordning på ekonomi och organisation, har den kommit att prioriteras ned.
Vuxenskolans projektledare Ingrid Blank har gjort ett stort jobb med lokala utvecklingsmöten i de mindre tätorterna. Nu måste vi samla in allt.
Miljö och Byggnämnden äskar nu pengar till att anställa en ny arkitekt, som på två års sikt ska skolas in och efterträda nuvarande stadsarkitekten, som närmar sig pension.
Vi tycker att arbetet med en ny övergripande ÖP är ett bra sätt att lära känna kommunen och skolas in i stadsarkitektrollen. Kanske omfattande också Hultsfreds kommun?
Kommunstyrelsen kommer att behandla frågan i slutet av november.
Ett ÖP-arbete är en spännande process där i princip alla som bor i kommunen ska ha möjlighet att säga sitt och påverka. ÖP-processen är verkligen ett bra exempel på demokratisk förankring.
Förhoppningsvis ska detta arbete komma igång under första halvåret 2013.

På Dalhemsgatan... och infrastrukturplanen

På Dalhemsgatan i Vimmerby finns en liten aspråkslös tvåa som förvandlats till en servicelägenhet för personal och brukare inom omsorgen.
Medarbetarna, flera har varit anställda i många, många år har lägenheten som utgångspunkt för sitt arbete ute hos brukarna i deras eget hem.
För så är det, de som tidigare ( många år sedan) var hänvisade till institution bor idag i egen lägenhet ute i samhället och klarar sig med hjälp av kommunens assistans.
Det är människor med olika diagnoser eller exempelvis förvärvade hjärnskador som har behoven och de skulle inte klara sin vardag utan kommunens hjälp.
Jag är som ni förstår på Lyssnarresa ute i kommunens verksamheter och under de timmar vi samtalar onsdag förmiddag så slås jag av med vilken entusiasm, arbetsglädje och engagemang de berättar om sitt många gånger tuffa jobb.
-  Men det ger oerhört mycket tillbaka, berättar de. Man får perspektiv på livet, får insikter i vad som verkligen är problem och vad som är "världsliga" saker. Man fastnar inte längre i småsaker...
De medarbetare jag pratar med gör ett stort jobb, och de trivs verkligen.
- Kommer man väl in i jobbet är det fantastiskt roligt, det är lätt att bli kvar här. Men man måste ändå hålla en viss distans, ha en viss intigritet och inte binda sig för mycket känslomässigt till brukarna. Det är väl det professionella i vårt jobb, att finnas till hands och skapa förtroende men att behålla intigriteten.
När jag lämnar Dalhemsgatan tänker jag på vad som egentligen är kommunens kärnprodukt, och en av dem är just detta; omsorg. Det är medarbetare som de på Dalhemsgatan som levererar det vi betalar skatt för och jag tror vi alla ska vara tacksamma för att de finns.

Nu ska vi uppvakta ministern!

Det följande är ett Öppet Brev till Regeringen:

"En god infrastruktur är avgörande för att landet ska fungera, privatpersoner
ska kunna bo och arbeta i hela landet och företag ska kunna leverera
varor och tjänster. Vi stärker landets konkurrenskraft genom att skapa
ett starkt och hållbart transportsystem som bidrar till jobb och tillväxt.
Alliansregeringen ökar kapaciteten och framkomligheten i transportsystemet
samt tar bort flaskhalsar och minskar sårbarheten i väg- och järnvägsnäten.
Vi säkrar arbetspendlingen och företagens behov genom att skapa möjligheter
till fler, snabbare och punktligare transporter av både passagerare
och gods."

 

Slut på brevet.

 

Jag tror inte brevet är en nyhet för regeringen. Moderaternas RO har nämligen skickat det till mig i egenskap av moderat kommunalråd.

Det är ett exakt citat ur ett brev från moderaternas ledning i landet till oss moderaterna ute i glesbygdskommunerna. Och vi skriver givetvis under på argumentationen.

 

Jag tyckte jag kunde skicka det tillbaka för begrundan av partiledningen, nu när den nationella infrastrukturplanen ska tas. För det är ju inte vi ute i landet som fattar besluten.

Det är i Trafikverkets planer, som uppräöttas på uppdrag av Regeringen, vi glesbygdskommuner måste få plats om "hela landet ska fungera".

Man behöver knappast påpeka för en kommun som lider brist på kommunikationer, från Taxi till tåg som fungerar och vägar med hög hastighet, att det finns "flaskhalsar" och "företagens behov av snabbare och punktligare transporter".

 

Det är nu man ska ta besluten rörande Stångådalsbanan.

 

I infrastrukturpropositionen gör regeringen  en rekordsatsning där den

ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen föreslås
uppgå till totalt 522 miljarder kronor för perioden 2014-2025, vilket
innebär en ökning med närmare 20 procent. Man ökar medlen både för investeringar
och för drift och underhåll.
När riksdagen har fattat beslut om propositionen följer åtgärdsplaneringen
som genomförs av Trafikverket med direktiv från regeringen. I åtgärdsplaneringen
tas förslag till långsiktiga planer fram för hur infrastrukturen ska byggas ut och
underhållas.

Regeringen fattar sedan, utifrån sina prioriteringar och Trafikverkets förslag, beslut

om vilka åtgärder och projekt som ska ingå i den nationella planen. Beslut
om kollektivtrafikanläggningar, cykelbanor, icke statliga flygplatser och sjöfart
ligger utanför åtgärdsplaneringen, eftersom de i huvudsak ligger i länsplaner och
andra beslut.

Så här är beslutsgången:

1) Regeringen ger Trafikverket direktiv till åtgärdsplanering

2) Trafikverket tar fram förslag på nationell plan 2014-2025

3) Länsplaner för de 21 länen tas fram för samma period.

4) Under våren 2013 överlämnar Trafikverket förslag till nationell

plan till regeringen

5) Förslaget till nationell plan skickas ut på bred remiss.

6) Våren 2014 beslutar regeringen om en ny nationell plan för 2014-
2025

Nästa steg är att Trafikverket får i uppdrag att utifrån regeringens direktiv genomföra
åtgärdsplaneringen för åren 2014-2025. Då kommer olika åtgärder att
övervägas och prioriteras för att resultera i ett förslag till nationell plan som regeringen ska besluta om våren 2014.
Trafikverket kommer i den processen att ha kontakter med berörda aktörer i hela landet. Med utgångspunkt i Trafikverkets förslag, samt regeringens prioriteringar, fattar sedan regeringen beslut om vilka åtgärder och projekt som ska ingå i den nationella planen.

Stångådalsbanans Infrastrukturkansli, som vi driver gemensamt med Kinda, Hultsfred, Högsby och Mönsterås utmed järnvägen och där Linköpings och Kalmar kommun - ändhållplatserna - blir allt mer involverade, har ett oerhört viktigt uppdrag.
Just därför är det kommunalråden i respektive kommun som sitter i styrelsen.
Vi måste skapa tid att lägga på detta arbete och vi har en tjänsteman i Michael Lejonhud i Hultsfred till vårt förfogande.
Det känns som det är nu eller aldrig som vi ska ha igenom reinvesteringen på 925 Mnkr på spåret.

Nästa möte i november är i Vimmerby och jag välkomnar alla i styrelsen till ett möte där vi ska planera en senare uppvaktning hos Infrastrukturministern Catarina Elmsäter-Svärd.
För nu måste vi ligga på så vi kommer med i  den nationella planen!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om omorganisation och hemtjänst...

Jag tror det var förre kommunstyrelseledamoten Jan Henriksson (s) som någon gång 2009 sa att det fanns 200 för många anställda i Vimmerby kommun. Han sa det i en tidningsintervju om jag minns rätt.
Kanske Jan menade att det var så mycket pengar som kommunen behövde återställas med? Jag minns inte riktigt.
För en "återställare" behövde Vimmerby kommun 2011, med flera år av minusresultat i sin drift.
Vimmerby kommun har nu 200 färre anställda (okt 2012) . Flera av dem som lämnat är lärare och de är inte kvar på grund av att elevantalet minskat under flera år.
Flera av dem är inom omsorgen och de är inte kvar på grund av att det blivit timanställningar istället, och det i sin tur beror på att man fått s.k. "delade turer" som jag ska försöka resonera omkring avslutningsvis i denna blogg.

Men rationaliseringar har också skett, och kommer att fortsätta ske. Men vi ska komma ihåg att 200 tjänster inte är detsamma som 200 heltider, de allra flesta är deltider. Antalet heltider är endast 23.
Det är självklart så att kommunen inte ska ha fler medarbetare än den behöver. Vi måste vara lika effektiva som den privata marknaden.
Och det gäller också kommunens ledningsstruktur och de personer som besätter den.
Om vi bortser från de konsulter som vi tagit in på grund av vakanser som uppstått för att ingen sökt jobbet, och enbart koncentrerar oss på de konsulter vi har inne för att brygga över tiden från en chef till en annan, så kommer det att ge utfall först om något eller några år.
Så förhåller det sig när man organiserar om. Det är dubbelt kostnad ett tag, därefter kostnadseffektivare eller mer kvalitativ drift.

Byter man ut en chef mot en annan så får man inte sätta den första chefen på bar backe. Man måste ta ansvar och det sker efter en facklig förhandling. Utfallet av den förhandlingen i offentlig sektor kan vara allt från 12 månadslöner till 48 månadslöner.
Arbetsdomstolen har visserligen aldrig utdömt mer än 36 arbetsbefriade månadslöner men giovetvis kan vilket krav som helst ställas.
Hur jobbet utförts har i praktiken ingen betydelse när man diskuterar "fallskärm". Varken i privat näringsliv eller offentlig sektor. Trygghetssystemen ska fungera och de fungerar i Sverige via förhandling mellan parterna.
Om vi accepterar detta får vi också acceptera att vi får dubbla löner under en övergångsstid. Ingen tror väl att man skiftar poster i en organisation som fungerar?
Jag citerar Ingvar Kamprad som sa i sitt sommarpratprogram 20 juni 2009 (lyssna på SR, P1, podradion) att "Ingen tror väl att IKEA beställer möbler som det är fel på"?
Så är det, alla försöker göra sitt bästa. Ingen gör fel medvetet.
Men han sa också "Alla på IKEA vill bli bättre i morgon än idag, det är själva drivkraften och jag skulle bli förvånad om inte ledningen i IKEA hela tiden ville bli bättre".

När kommunchefen tillsammans med kommunstyrelsen upptäcket att kommunens ledningsorganisation inte fungerar så att det kan bli bättre i morgon än idag så vidtar vi åtgärder. Allt i syfte att bli bättre.
Vimmerby går in i 2013 med många nya ledare, utvalda enligt konstens regler, lönesatta med bakomliggande jämförelser med andra kommuner och i relation till sitt uppdrag, och alla med en stark vilja att göra bättre i morgon än idag - då ser jag framtiden an med tillförsikt.
Vi kommer att kunna erbjuda lika mycket, eller mer, till lägre kostnader genom att agera smartare och bättre.
Jag vet att jag sticker ut hakan nu men trodde jag inte på detta skulle jag inte sitta där jag sitter.
Kommunchefen har gjort ett gott rekryteringsjobb och den nya ledningsgruppen med alla sina chefer åtnjuter stort förtroende. men så är det också med tilliten: brister den så blir det omöjligt att jobba tillsammans.
Det tror jag alla som är chefer och ledare är väl införstådda med.
Mitt budskap är att vi är på rätt väg, men har mycket arbete kvar att göra. Och eftersom jag vet att vi har goda förutsättningar i kommunen nu, tror jag vi kommer att stå pall för morgondagens utmaningar och till och med växa med våra uppgifter!

Ett av jobben för politikerna är  nu att studera verksamheten inom äldreomsorgen.
Peter Fjällgård, arbetsplatsombud i kommunal, skrev i fredags en insändare i Vimmerby Tidning där han tog upp propblemen med LOV, Lagen om valfrihet, som införts i hemtjänstens städfunktion. (Brukaren kan välja utförare, kommunen eller pivat.)
Även om jag inte delar Peters uppfattning om LOV, så delar jag hans syn på problematiken. "Delade turer" är inte bra för brukaren, dvs den som tar emot hemtjänsten.
Peter sa det också vid ett möte på Kröbngården kommunal arrengerade tidigare i år, ungefär "LOVen har tagit bort kittet i hemtjänstpersonalens heltid" och han har rätt där. Så har skett.
Och det har lett till att brukaren idag får väldigt många olika hemtjänstmedarbetare i sitt hem.
Jag tror att detta är kärnan i det personal och många brukare får höra: Det har blivit sämre.
Jag tror inte brukaren eller medarbetarna tycker att jobbet görs sämre, men det upplevs stressigt, ryckigt, för lite tid för omsorg och brukaren upplever att det bara är nytt folk som man hela tiden får informera och förklara sig för.

Jag vill ändå inte dra samma slutsats som Peter, att LOV är fel.
I grunden är LOV till för just brukaren, för att denne inte ska vara beroende av en enda utförare (kommunen) utan kan välja annan (privata). det måste anses som en bra rättighet, en bra ambition.
Felet som jag tror begicks var kanske att man startade för försiktigt, lade bara ut städning på LOV (samtidigt med tvätt på Samhall). Det spräckte schemat.
Bättre hade kanske varit att lägga ut hela hemtjänsten på LOV, att vi fick privata företagare som kunde skapa ALL hemtjänst brukaren behövde. Precis som kommunen.
Frågan är om man kan klara en så omfattande LOV i en kommun, utan att den privata sektorn finns eller ens står i startgroparna? Moment 22; vad ska komma först? Behovet eller tjänsten?

Moderaternas förslag om mikroföretag i första hand i de mindre tätorterna tar upp den delen och då skulle brukaren kunna välja mellan två "heltidsutförare"; kommunen eller det privata företaget. Vi tror att det finns förutsättningar för fåmansföretag här.
För det är helt klart så att 10-15 olika ansikten hemma hos brukaren i hemtjänsten inte är vad varken politiker, brukare eller personal vill.
Alliansen avser diskutera bland annat detta vid ett särskilt möte i november, där vi ska sätta fokus på äldreomsorgens struktur under ledning av socialnämndens ordförande Elisabeth Lago-Nilsson.
Jag hoppas att det mötet ska leda fram till både nöjdare brukare och nöjdare medarbetare.
Det finns anledning att återkomma när Alliansen presenterar sin Vision för de kommande tio åren.

Äldreboenden blir diskussionsfråga framöver

För att kunna ha stark motståndskraft att möta tider av vikande inkomster eller ökade utgifter måste man agera medan man har möjlighet.
Vi ser länder i sydeuropa som trots att de har agerat, ändå kommit så sent att deras återhämtning kanske tar tio år.
Vimmerby kommun har 2011 och , om prognosen håller, också 2012 ett överskott. Det är gott i sig.
Men det viktigaste är att vi "konkurrensutsatt" oss själva med andra jämförbara kommuner.
Man pratar om kostnadsjämförelser och kvalitetsjämförelser och man avser då jämförelser med kommuner med ungefär lika stor folkmängd och ungefär samma förutsättningar.
Det finns en databas för sådant, den heter www.kolada.se. Där kan du själv se hur kommunen klarar sig i jämförelsetalen.

I kommunchef Carolina Leijonrams första blogg, 2010, inledde hon så här inför det kommande budgetarbetet för 2011:
"När det gäller kommunens driftskostnader så har vi idag ett stort problem. Vimmerby kommun gör årligen av med cirka 40 miljoner mer är "snittkommunen" i landet. Våra kärnverksamheter gör ett underskott på cirka 20 miljoner i jämförelse mot budget och har gjort så i flera år. Kort kan man säga att alla nämnder/förvaltningar måste ner i kostnadsnivå. Under tidig höst fick varje nämnd/förvaltning veta inom vilken ekonomisk ram respektive verksamhet ska rymmas inom år 2011."

Vi har en samsyn om problematiken och vi har fortfarande en bit kvar på den resan.
Nya socialnämnden har en del bekymmer, och omorganisationen av Teknik o Servicenämnden skapar också kostnader. Men vi är onekligen på rätt väg.
Under den tidigare ettårsbudgeten och under den liggande tvåårsbudgeten har vi tagit ansats i jämförelsetalen, och frågat oss; om vi nu är ungefär som andra, vad finns det då för skäl till att detta kostar mer och detta kostar mindre hos oss?
För både politiker och tjänstemän är jämförelsetalen viktiga och i Vimmerby kommun mäter vi kontinuerligt vår verksamhet och våra kostnader för den, mot andra.
Vi bör klara det andra klarar och är det så att vi inte vet, ja då kan vi enkelt fråga och studera hur framgångarna nåtts.

Om vi hela tiden har fokus på just jämförelsetalen är jag inte riktigt så bekymrad som man kanske ska vara för de ökande kostnaderna för vård- och omsorgsboende som närmar sig.
Brukarna får räkna med högre hyra. Den kommer sannolikt att uppgå till mer än vad taket för det kommunala bostadstillägget är (kanske vi blir hjälpta av en höjning från staten) men kommunen kommer inte att kunna ta hyrteskostnaden som överstiger maxtaket.
Det kommer alltså att bli en högre hyra och jämfört med Eken blir den väsentligt högre.

Trösten är givetvis att det kommer att bli en högre standard, både på de enskilda lägenheterna och på lokalerna i övrigt. Det är en speciell känsla att flytta in i ett nytt hus och jag tror det kommer att lyfta hela omsorgen att äntligen få lokaler och lägenheter som är ändamålsenliga och helt uppdaterade.
Men redan när vi antar anbuden måste vi driftkostnadsberäkna, inte bara byggnaden, utan hela omsorgsverksamheten i fastigheten. Sannolikheten är stor att det blir en prefabricerad byggnad efter kommunstyrelsens beslut i tisdags, och då har vi i varje fall handlat upp marknadens  mest kostnadseffektiva byggsätt.
Därtill ska vi lägga driftkostnaderna.
Om byggnationen startar i början på 2013 så kommer den samtidigt som vi ska starta upp budgetberedningen 2014-2015 och den kommer säkert att bidra till en ökning av budgeten för socialnämnden.

Framtidsscenariot är ännu fler äldre, ännu mer behov av äldreboende. Både i form av trygghetsboende och vård- och omsorgsboende.
Som jag ser det måste Vimarhem vara med i de här diskussionerna. Det kanske är så att det är Trygghetsboende som ska byggas så långt vi kan se i framtiden. Det i sin tur frigör vanliga lägenheter och villor till yngre människor.
Vi måste i Visionsarbetet som nu kommer upp för olika beslut, försöka se in i 2020-talet och planera för var vi vill ha kommande boenden.
Och jag ser inte att endast kommunen ska delta i detta. Den privata marknaden måste också se behovet och möjlighet att få hyresfastigheter utan vakanser. För vi blir bara äldre och äldre.
Jag tror det är många fastighetsbolag som skulle se det som strategiskt viktigt att också ha Trygghetsboenden och andra "samhällsfastigheter" i sitt bestånd.

Var kommer framtidens omsorgsboende att finnas? Kommer det att finnas något kvar i de mindre tätorterna eller är alla byggda i centralorten Vimmerby?
Blir det omsorgsboende i de mindre tätorterna tror jag det blir i form av ombyggda och renoverade befintliga fastigheter. Det är inte realistiskt att tro att varken privat entreprenörer eller Vimarhem bygger nytt från grunden på de mindre tätorterna.
Krafter är verksamma i Gullringen för att bygga om Gullringshus kontor. Och den typen av ombyggnad tror jag är möjlig, och kan vara kostnadseffektiv, om man kan finna en efterfrågan
Vimmerby har ett stort antal tomter som skulle lämpa sig för trygghetsboende. Vitsippans gamla förskola har en stor tomt, Karlbergstomten, tomten  där Deloitte o Tusch är idag, vad händer med landstingets tomma lokaler på "sjukhusområdet", vad säger de intressenter som vill bygga bostadsrätter centralt, kan de fastigheterna bli trygghetsboende?
Allt detta är frågor som vi ska diskutera politiskt framöver.
När vi nu kommit ifatt med industriområden, när vi nu prickat in ett antal nya villaområden, så måste vi också skaffa oss framförhållning i äldreboendefrågan.

Om kosten och om mikroföretag

I tisdags träffas Lilla Alliansgruppen i Vimmerby kommun och har då för första gången diskutera allianspartiernas visioner.
Från kommunstyrelseförvaltningen har man temporärt avsatt en halv tjänst som ska hjälpa partierna att sammanfatta visionerna, att utmejsla målen och att i övrigt anpassa dokumenten så att de på det stora hela ska bli lika den förebild vi haft, visionsdokumenten i Linköpings kommun.
Dokumenten går under namnet "Världens Bästa Vimmerby 2022."

Kristdemokraterna och socialdemokraterna har tidigare offentliggjort en del av sitt visionsarbete och vi moderater släppte lite på förlåten i veckan.
Bland annat vill vi ha en annan kostorganisation som vi tror både kan sänka kostnader och öka kvalité.
Vi vill också pröva nya sätt inom hemtjänsten, och utöka LOVen till att också omfatta hemtjänsten. Vi tror att det kan ge underlag för mikroföretag i de mindre tätorterna; skapa både jobb och ökad service helt enkelt.
Jag ska utveckla resonemanget kring de två frågorna.

Maten till barn och gamla har varit en ständig fråga sedan många år. På tjänstemännens förslag tog politikerna förra mandatperioden beslutet att bygga ett centralkök och införa kylmatssystemet. Vinsten i det systemet skulle vara kostnadseffektivitet och mat på råvaror istället för processade halvfabrikat.
Det sistnämnda ha man lyckats bra med, dock inte det förstnämnda. Tjänstemännens kalkyler höll inte och besparingen man förväntade sig uteblev.
I fjol gick matkontot 5 Mnkr över budget, i år pekar det mot 4 Mnkr över budget. Man kan då välja att säga "underbudgeterat" eller "för stor produktion" - oavsett vilket så sattes den budgeten efter tjänsmannaförslaget till besparing.

Man kan dra många slutsatser av den hanteringen. En slutsats jag drar är att det är lättare för chefer att hitta på en besparing i hårda ting än att föreslå att man ska minska sin personalstyrka. Trots att det är arbetskraft som är dyrast och ger snabbast effekt. Det finns en inneboende drivkraft i en ledande tjänstemannakår - överlag och generellt - att söka lösningar långt ifrån personalnedskärningar, därför att det är obehagligt att starta upp en diskussion om en mindre organisation. Mänskligt måhända, men inte särskilt effektivt.

Alla företag får anpassa sig till rådande ekonomiska förhållande, och ibland får man ta stora grepp. Orrefors/Kosta Boda står inför den problematiken nu när man bantar 130 personer, mer än halva organisationen. Tjänstemän i den organisationen hade sannolikt hellre sålt några glasvannor eller sålt lokalen...  Kanske elakt sagt, men man får lätt intrycket, åtminstone i offentlig sektor,att det är svårt att banta organisationer.

Om man nu inte fick utfallet som man förväntade sig i kostorganisationen, vad ska man göra då? Ska man säga: nu har vi satsat så nu får det bli så. Och köra vidare.
Det tycker inte vi moderater. Vi vill förändra, förbättra och göra det utan kapitalförstöring.
Nu är centralköket byggt för 3.300 portioner och inte 4.300 portioner så då är det relativt enkelt att lägga ut 1000 portioner på andra kök. Moderaternas förslag är att pröva kök för kök för att återgå till tillagning där det kan fungera.
Vi lade redan i valrörelsen, som alliansen också antog, ett förslag att frysa de tidigare tillagningsköken, att låta de stå orörda för att kunna köras igång igen.
De renoveringsbehov som angavs i kylmatsdebatten är inte alls så stora som man då sa. Det behövs små ingrepp och uppdateringar i köken för att köra igång dem igen.

Denna gång ska driftkalkylen också innehålla tranportkostnader. Vi ska också väga in, inte i den ekonomiska kalkylen men väl i den terapeutiska, vilken betydelse tillagning av maten i boendet har för de gamla och för barnen på förskolan.
Hur stor temperaturhöjare, hur stor social effekt har matlagning på plats? Jag tror det har en mycket stor effekt för både barn och gamla.

Inte långt från ämnet ligger moderaternas mikroföretagsförslag. Det lades av Barn- och Utbildningsnämndens ordförande Magnus Gustafsson (m) en gång i tiden och jag tog det vidare till moderaternas länsförbund. Där blev det mycket uppskattat av de kommunalråd och oppositionsråd från länet som var med. Det är en lysande idé om vi kan få det att fungera och det finns mikroentreprenörer som vill försöka.
Nu har vi med det i vårt visionsförslag och kan vi hitta en bra ekonomisk kalkyl så medför förslaget många positiva effekter för landsbygden.
Exempel: En människa i en mindre tätort i kommunen startar sitt mikroföretag, skaffar en F-skattesedel och säger till kommunen att kompetens finns för hemtjänstarbete i form av matlagning, tillsyn, tvättning, städning, etc. Kommunen räknar ut sina nuvarande kostnader och finner att mikroföretagets timpenning är billigare eller lika billig. Kommunen kan hjälpa igång verksamheten och vi har skapat ett jobb i den orten. Dessutom en kvalites- och serviceökning, en ökad närhet och en relationsbaserad hemtjänst. Hela tiden kan dock brukaren välja en kommunal variant om man så vill, så fungerar ju LOVen, (Lagen om Valfrihet).

Kan vi dessutom lägga ut matlagningen på mikroföretaget så kan den lokala afären få ett ökat underlag, då kylmaten inte levereras utan maten lagas på plats. Ingredienser kan då också köpas in på plats.
Är detta möjligt? Från moderaternas sida vill vi utreda saken och se om det är möjligt. Det är ett för bra förslag för att inte utredas ordentligt.

Jag hoppas att kostfrågan ska vara sådan att vi kan enas kring en förändring och att den förändringen kan börja redan vid årsskiftet. Tar fullmäktige visionerna i november så finns en politisk viljeinriktning som kan bli underlag för nödvändiga beslut.

Framtiden för Vimmerby är samarbeten

"Men jag är övertygad om att det inte dröjer länge förrän räddningstjänsterna blir föremål för diskussioner om kommunala förbund".
Så skriver VT:s ledare (Alf Wesik) i fredagens tidning.
Det är ungefär som jag skulle skriva:
"Jag ger mig tusan på att det blir en melodifestival i vår."
Det är inte svårt att spå om att nåt ska ske, när arbetet för att det ska ske har satts igång sedan år tillbaka...
Redan innan förra valet, alltså 2010, fördes diskussioner mellan Högsby, Oskarshamn, Västervik, Hultsfred och Vimmerby om gemensam räddningstjänst i form av kommunalförbund. Detta beskrevs också i Vimmerby Tidning och diskussionerna som följt har också beskrivits i VT.
Inget nytt alltså.

Men jag ska ändå ta ansats i VT:s ledare, där kommunalförbund beskrivs som något dåligt, "inte bra för grundtryggheten". "jätteorganisationer otroligt långt borta", "byråkratiska förbättringar" och en "samhällssoppa som klumpar sig". "Knappast tryggt för gamla Agda i Knäckebröhult" summerar ledaren.

Jag tror mycket av okunnigheten om just samarbete i Kommunalförbund bottnar i Vimmerbys historiska oförmåga att samarbeta med andra. Åtminstone har detta varit utifrånperspektivet. Man hör det när man pratar med andra politiker runt Vimmerby. Infrastrukturkansliet för Stångådalsbanan har varit undantaget, och vi ser vad det samarbetet har inneburit. Vi har lyft upp banans behov på agendan.
"Själv är bäste dräng" och "...det här klarar vi själva" har varit förhärskande genom åren, trots att samhället i övrigt har gått mot ökat samarbete.
Att lokaltidningens ledare håller den fanan högt bidrar givetvis inte till samarbete - samtidigt förstår ju alla att tidningen skulle vara den förste att klaga om kommunen saknade pengar till nån service, nån satsning, nån investering.
Dagens politiska ledning i Vimmerby söker samarbete med andra för att kunna klara service och grundtrygghet. Därmed inte sagt att det samarbetet ska sträcka sig till Skåne och Malmö (Sydsvensk region säger vi samfällt nej till), utan utövas i huvudsak i en geografiskt begränsad region eftersom inte mer behövs just nu.
Hultsfreds samarbete med Högsby kring gata/park resulterade i en kommunal besparing på 4-6 Mnkr första året. Och ingen klagade varken på snöröjning eller gräsklippning. "Agda" kände sig definitivt inte otrygg. Tvärtom. Nu såg hon att två kommuners sammanslagna resurser skapade en ökad trygghet.

Grannkommunerna Ydre och Kinda samt deras grannar Åtvidaberg, Ödeshög och Boxholm gick för ett antal år sedan samman i ett kommunalförbund om en gemensam IT-förvaltning. Det har inneburit att dessa, jämfört med Vimmerby, små kommuner har avsevärt bättre bredbandsförbindelse och fiberutbyggnad än Vimmerby.
Medan "Agda" i Vimmerby får ta bussen in till stan för att göra ett bankärende så kan hennes syster i de fem IT-Sam kommunerna sitta hemma med bra uppkoppling.
Otryggt? Vem är det egentligen som är otrygg...?
Kommunalförbundet står under kommunallagen, precis som Barn- och Utbildningsnämnden, Socialnämnden, Kultur och Fritidsnämnden med flera nämnder. De fungerar på precis samma sätt. Men IT är så komplext, gäller alla människor och galloperar i utveckling, att här finns fördelar med att dela investeringar och kompetens med andra.
Därav ett förbund mellan kommuner.

Om vi tar IT-Sam, som är det kommunalförbund Vimmerby är med i, så kan jag bidra med följande:
År 2009 hade kommunerna inga accesspunkter för trådlös kommunikation. Tillsammans byggde man upp 373 stycken de kommande två åren.
Fram till Vimmerbys inträde hade 415 landsbygdshushåll anslutits till fibernät i kommunerna.
Hitills under 2012 har IT-Sams servicedesk hanterat 14.724 ärende och VT:s ledare beskriver att man vill ha IT-teknikern så nära att man kan skrika "Jonas, kom!" när nåt är fel.
Gissar att den gode tidningsägaren Bengt Ingmarsson då får anställa minst tio "Jonas" om man ska klara allt som kan uppstå kring IT. (Har VT verkligen ingen extern systemtekniker, nån extern nätverkstekniker - klarar man allt själva så tycker jag man ska vara rädd om "Jonas".)

IT-Sam klarar sitt själva, just för att vi gått samman om att anställa kompetenser.
Fick alla felanmälningar, 14.724, som ringde in från kommunerna hjälp?
Resultat: 41% fick hjälp inom en timme, 55% fick hjälp samma dag, 71 % inom tre dagar och inom en vecka var 79 % av felen hjälpta.
De här siffrorna är inte IT-Sam nöjda med. Det måste bli mycket bättre. Men när kundstocken utökades med 30 %, då Vimmerby anslöt sig, uppstår inköringsproblem.
Innan Vimmerbys inträde hade man 70% av ärendena lösta inom 1 (en) dag.
Vimmerby, vars datapark är eftersatt och vars tekniska miljö inte harmonierar med IT-Sams, har tagit en hel del resurser. Därav också som sagt inkörningsproblem.
2013 räknar med med att Vimmerby ska vara en integrerad och harmoniserad del av IT-Sam.
Jag tror att då kommer vi att få se en rejäl utväxling av samarbetet!

Får jag avslutningsvis beskriva nyttigheterna med kommunalförbundet, i detta fall IT-Sam, ur ett kundperspektiv:
Information: webb-sidor, e-tjänster och intranät har förbättrats och kommer att förbättras.
Personal: Nytt administrativt system ska förenkla och göra administrationen kring personal effektivare.
Barn- och Utbildning: Moderaterna i Vimmerby vill ge elever en egen dator, s.k. 1-1-dator. I övriga IT-Samkommuner finns det från högstadiet, i Vimmerby från gymnasiet. Genom IT-Sam så kommer skolan åt en helt annan mängd programnvaror till delade kostnader. Den virtuella skolan kan bli verklighet, vi får möjlighet att konkurrera på lika villkor med andra skolkommuner.
Kommunsekreterare: Ett nytt informations- och ärendehanteringssystem ska dra ned kostnaderna. Bland annat läsplattor till politikerna. Stora belopp i papper och porto sparas.
Socialen, individ och familjeomsorgen: Nytt verksamhetssystem som kommer att effektivsera och spara kostnader. IT-Sam är en unik kompetens här som kommer att hjälpa oss mycket.
Inköp: Genom att gemensamt handla upp  kopiatorer, scannrar och annan hårdvara så sparar medlemskommunerna stora belopp.
Elevhälsa: Genom IT-Sam har skolsköterskor i kommunerna pratat sig samman och beställt ett verksamhetssystem gemensamt för samtliga, sparar tid och ökar kvalitén.
Allmänt nätverkande: På alla nivåer kan kommunens medarbetare prata sig samman med andra, genom IT-Sams initiativ på det tekniska området. Det utvecvklar och driver alla framåt.

Framtidsfrågorna ligger på ökad effektivisering i det digitala samhället för att öka tryggheten för Agda i Knäckebrohult. IT-Sam är det digitala hjärtat för medlemnskommunerna och är samhället i övrigt digitalt kan inte Vimmebry kommun agera somvi vore ett eget ö-rike, skiljt från övriga.
Genom IT-Sam får förvaltningarna fokus på effektivseringar genom ITinvesteringar.
Ta bara Trygghetslarmet. Jag satte på min 93-åriga mors trygghetslarm i går lördag, bara för att se om det fungerade. Och det gjorde det. En dam i Skellefteå frågade i högtalaren: "Hur är det, Rosa?". Nu var det ju bara jag, men jag blev glad över att det fungerade.

För mig står IT-Sam för trygghet. Jag känner mig mer trygg inför den digitala framtiden nu, än tidigare. Jag är väldigt glad över att vi i Vimmerby anslutit oss och på allvar nu öppnar upp för samarbeten mellan våra nära grannar. Här har vi ju faktiskt chansen att skapa en egen region, med Vimmerby i centrum. Inte alltid så rund, men ändock med samarbeten nära.
Det kommer fortfarande att vara saker som inte fungerar. precis som den i sak enkla kundvagnen på ICA, som trots att den ska ta en femma ändå inte tar emot en femma...
"Lagen om alltings jävlighet" kommer alltid att existera, precis som "shit happens...".
Är vi fortfarande prestigelösa, beredda att ändra, beredda att putsa och finjustera - ja, då har vi en ljus framtid i samarbetskommunen Vimmerby!

Kommentar till VT:s ledare idag, fredag

Jag kan inte undgå att kommentera Alf Wesiks ledare i dagens (fredagen 28/9) ledare.
Konsensus är att Wesik anser att de framgångsrika kommunerna bryter mot lagen.
Eller som han uttrycker sig "tar ansvar bortom lagen".
Lagen om offentlig upphandling (LOU), som för övrigt prisats av Wesik i en annan ledare, är en lag som uppenbarligen inte ska gälla i Taxis fall.
Då kan det märkliga uppstå att om vi tar hänsyn till LOU så gör vi fel.
Och om vi struntar i LOU, och gör som vi vill, och någon överklagar och kommunen får göra en rättelse eller blir bötfälld - då är jag säker på att Alf i VT:s ledare skriver: Varför följer ni inte lagen?
Populism är en sak, analys en annan.

De politiska lösningarna är ofta komplicerade, inte alltid enkla. Lagar som är till för att skydda företagssamhet och fri konkurrens, kan ibland slå mot andra.
Det Alf beskriver om Anita Broddesson, kostchef i Klippan, hur hon belönas för att "hon inte låter Lagen om Offentlig Uphandling stå i vägen" är garanterat för att hon funnit en lösning som accepteras av lagen.
Inte att hon bryter mot lagen.
Hon hade aldrig belönats för ett lagbrott.
Det är just den kreativa och lösningsorienteraden organisationen en kommun vill ha.
De innebär inte att man lär sig bryta mot lagen.
Man lär sig söka lösningar som också inryms i lagen.
Det är skillnad.

Om elupphandlingen i Vimmerby kommun

Det finns två "snackisar" i Vimmerby just nu, Taxis helgtrafik och kommunens upphandling av elbolag för de kommande tre åren.
Jag ska försöka ge en bild av båda i denna söndagskrönika.

Upphandling ev el till landets kommuner sker av en central upphandlingsverksamhet.
Denna upphandlingsenhet slår samman kommunernas förfrågningar till en stor, gemensam i syfte att få rätt kvalité till lägsta, möjliga pris för landets kommuner.
Exempelvis har allmännyttiga bostadsbolag, som Vimarhem och liknande, en liknande gemensam upphandlingsenhet, i syfte att få lägsta pris på tvättmaskiner, kylskåp och andra produkter.
I sig är det inget konstigt att sådant finns. Vilken koncern som helst gör på liknande sätt när man har volym. Och syftet är gott; vi ska hushålla med skattemedel.

Men för verksamheter som faller under kommunallagen, Lagen om offentlig upphandling samt en hel del andra reglerande bestämmelser kan det bli knivigt.
I ena vågskålen ligger att varje kommun vill handla så mycket som möjligt i hemkommunen. Självklart för att vara med och stödja de jobb som finns här, och som i förlängningen står för skatteunderlaget.
I den andra vågskålen ligger hushållningen med skattemedel; kommunallagen säger att vi ska ha god hushållning och få ut så mycket som möjligt för skatten.
Öch för att komplicera det ytterligare; vi ska se till att hela marknaden är med och bjuder när kommunen ska köpa, för att skapa konkurrens och inte utesluta någon med hjälp av olika villkor.
När vi då köper el gör vi det tillsammans med andra. Så skedde i detta fall.
Vi försöker få samma kvalité till lägsta pris. Så skedde också.
Vi försöker att inte utesluta någon, därför uppmanade vi Vimmerby Energi att gå in och lägga anbud så vi fick chansen att få välja vårt eget bolag. Så skedde också.
När sedan anbuden öppnas är ett danskt företag lägst. Vi kan då välja att avstå att köpa av dom, varvid vi får ett överklagande och till 100 procent förlorar, eftersom det hela är lagstyrt via LOU.

Varför är vi då tvugna att överhuvud taget gå ut och ta in anbud? Kan vi inte bara köpa av Vimmerby Energi eftersom det är ett renodlat kommunalt bolag?
Jo, lagen tillåter köp av eget bolag men då får det bolaget inte ha andra kunder än kommunen och dess verksamheter. Eftersom Vimmerby Energi har andra kunder, konkurrerar på den privata marknaden med andra elbolag räknas det inte in i kategorin.
Detta är baksidan av Vimmerby Energis affärsidé som är att också söka kunder på den allmänna marknaden, som i och för sig görs framgångsrikt.
Kommunen har i detta fall inget val. Det enda sättet att komma åt "fritt val" för kommunen är att ändra i LOU, vilket är en nationell fråga för våra riksdagspolitiker. Alternativt att Vimmerby Energi inte agerar på den allmänna marknaden.
Å andra sidan: om vi hade fått handla av Vimmerby Energi trots att deras bud var högre, hade det varit god hushållning med skattepengar`?
Ja, kanske, under förutsättning att kommunen tar tillbaka samma summa i utdelning från energibolaget. Men det kan vi inte garantera år från år.

Så Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) har sina sidor men med min erfarenhet som företagare har jag positiva erfarenheter: den ger alla möjlighet att räkna på kommunala jobb, och den ger kommunen lägsta möjliga pris för samma kvalité om det sköts rätt.
Sedan är det verkligen tråkigt att det inte finns undantag; kommunerna borde få handla av 100-procentiga egenägda bolag om deras allmänna leveranser är så begränsande i omfattning som hos Vimmerby Energi.

Taxifrågan

 

Taxifrågan har varit knepig eftersom det varit svårt att bryta igenom med informationen. Lokaltidningens artiklar har inte varit tillräckligt klargörande och insändare har tagits för sanna, när de påstår att kommunen bestämmer vilka bilar Taxi ska ha som allmäntaxi och hur Taxi ska lägga upp sina körningar veckans alla dagar, inklusive helger.
Det KLT gjort, och som kommunens beslut att anta KLT som uppandlare innebar, är att undanta kravet på allmäntaxi i sin upphandling av skolskjutsar.
KLT ska dock ta hänsyn till det totala utbudet av kollektivtrafik i sin upphandling och det är detta kommunen påpekat för KLT.

Jag skrev en insändare i fredags i VT, som jag hoppas kan klargöra var besluten ligger och också vem som bestämmer över om Taxi ska köra helger eller inte. Den var ett svar på en insändare från Magnus Danlid (C), ledamot av landstingets trafikstyrelse som hanterar upphandlingen av kollektivtrafiken i Vimmerby kommun, via KLT:

"Noterar med glädje att Magnus Danlid (c), ledamot i Trafikstyrelsen (KLT), nu också funderar på det regelverk under vilket Kalmar Läns Trafik handlar upp kommunernas kollektivtrafik.
Både Danlid och Helene Nilsson (s), Vimmerby sitter i Landstingets trafikstyrelse och har hela tiden kunnat följa upphandlingen, som valde bort Taxi som huvudentreprenör för skolskjutsarna i Vimmerby.
Jag välkomnar att Danlid nu gör gemensam sak med kommunledningen och engagerar sig för Taxis existens i Vimmerby.
Vimmerby kommun har felaktigt fått klä skott för att Taxi förlorade i upphandlingen. Det kommunen gjort är att låta KLT upphandla vår skolskjutstrafik för att undvika att få två olika entreprenörer på skolskjuts och anropsstyrd trafik.
Danlid skriver att ”10 taxibilar körde skolskjutsar för totalt 2.157.404 kronor. Det kan därmed inte vara på endast dessa skolskjutsar som kommunen kan spara 2 miljoner."
Då undrar jag om Danlid kan svara på vad övriga miljoner, av de drygt 8,5 mnkr som kommunen betalat Taxi för skolskjutsar, tagit vägen?

Om Danlid forskar lite djupare kan han hämta svaret i följande:

- Skolskjutsar består av både bilar och bussar, också när Taxi hade huvudentreprenaden.

- Har man både bilar och bussar kan man dela overheadtjänster som exempelvis telefonväxel.

- I upphandlingen fick Taxi 6 bussar och Nilsbuss 7 bussar plus 4 personbilar. Nilsbuss har dock valt att köra med småbussar.

- Upphandlingen av fyra personfordon (taxibilar) vann Nilsbuss, Taxi förlorade.

- Taxi har fortfarande kvar 6 fordon för skolskjutstrafik. Nilsbuss har 11 fordon.

- Taxi har fortfarande uppdrag som färdtjänst, sjukresor etc.

När Danlid säger att Taxi bara har fyra bilar som står till allmänhetens förfogande så vill jag hävda att detta är Taxis eget beslut, inte kommunens eller KLT:s.
Om man delar upp sina bilar i kategorier skolskjutstaxi, sjukresetaxi, färdtjänsttaxi och allmänhetens taxi så är det ett beslut man tar i Taxi-bolaget. Det beslutet tar inte kommunen.
Det är fullständigt orimligt att begära att kommunen ska gå in och ordna affärsplaner för hur Taxi ska bedrivas.
Danlid vet att det finns ett regelverk kring den här typen av upphandlingar. Jag välkomnar om han vill göra samma sak som vi i stadshuset; vi pratar med KLT:s VD och ber honom genomlysa reglemente och regelverk för att söka lösningar så att även allmäntaxi kan fungera. Vi skriver brev till VD, som Danlid träffar vid varje sammanträde, och ber honom agera för att hitta lösningar. Vi för samtal.
Om Danlid, och även Helen Nilsson (s), börjar samtala med KLT:s operativa ledning i den här frågan, vars styrelse de sitter i, så kommer VD:n i KLT att förstå att det också finns styrelseledamöter i hans egen styrelse som är engagerade i frågan."

Om Landshövdingens besök och Stångådalsbanan

Jag lovade komma tillbaka till skriften "Sveriges nya geografi" som ni kan hitta själva på www.sweco.se/eurofutures.
Där kan man bland annat läsa att Vimmerby har balans i sin bostadsmarknad. I Kalmar län har Hultsfred och Mönsterås ett överskott av lägenheter, medan Kalmar och Ölandskommunerna har brist.
Läs gärna skriften själva, ger en bra bild.

Veckan har annars präglats av Landshövding Stefan Carlssons besök i Vimmerby, hans första som landshövding men inte hans första någonsin. Han berättade att han varit här och upplevt Astrid Lindgrens Värld med sitt barnbarn.
- En häftig kommun! sa Landshövdingen.
Vi fick till en bra dag och bra möten. Besökte Ljunghälls, Astrid Lindgrens Värld och Arla för att diskutera aktuella frågor och titta på företagen. Gissa om jag var stolt över våra starka företag!

Men viktigast; vi fick en bra relation, fick en bra positiv bild av vår landshövding som jag blev väldigt glad över.
Kalmar län behöver en stark och driven landshövding som sätter tillväxtfrågorna högt i prioritering.
Jag har förståelse för Länsstyrelsens myndighetsutövning, men tillväxtfrågorna är vitala för länets kommuner och jag brukar säga att EU:s proportionalitetsprincip måste fungera också i ärenden hos Länsstyrelsen. Saker måste stå i proportion till varandra och vi kan inte skydda varje sjö, varje strandnära buske, varje skalbaggebo som anses skyddsvärt...

När Regionförbundet kom till så beskar man Länsstyrelsen väsentligt. Tillväxt- och utvecklingsfrågor hamnade hos Regionförbundet som drivs av länets 12 kommuner.
Det har säkert vart bra när Länsstyrelsen sett ut som den gjort.
Men idag, med vår nye landshövding i spetsen, känns det som förändringens vind börjar blåsa på Länstyrelsen. Gott.
Frågan är givetvis hur framtiden ser ut. Kommer Regionförbundet att överleva? Kommer vi att få regionkommunala områden där landstingen försvinner? Kommer Länsstyrelsen att ta tillbaka sina åtaganden i Kalmar län och ta bort underlaget för Regionförbundet? Ska vi bara ha stat och kommun, och en Länsstyrelse som hanterar två-tre län?
Staten tycks inte intresserad av storregioner i vilket fall, eftersom man inte på nåt sätt lagt några styrmedel eller villkor för hur sådana ska bildas. Annat än att det "ska komma underifrån" ...

Själv anser jag att länen räcker, men de kan vara större. Länsstyrelse (för utvecklingsfrågor i länet), staten (demokratisk fördelning av resurser för sjukvård över landet) och kommunen, är en lämplig sammansättning av beslutande organisationer.
Länen ska dock inte vara hur geografiskt stora som helst, däremot någorlunda runda (kan man önska sånt i långa Sverige?) och länshuvudstaden ska vara någorlunda i mitten.
Ett sammantaget befolkningskrav på minst en miljon människor kan också vara lämpligt.
Ja... ni som läser mellan raderna ser tydligt att en sydsvensk region inger inget hopp för Kalmar län, och definitivt inte för norra länet.
Men kommer tillbaka till ämnet i en senare blogg i höst.

Vill också slå ett slag för att vi nu vill diskutera hur Vimmerby kommun kan klimatkompensera resorna som företas av tjänstemän och politiker.
Och att vi moderater vill skapa en kommunal fond för dessa pengar där man kan söka anslag för miljöförbättrande åtgärder i kommunen.
Läs gärna mer på www.miljokompensera.se.


STÅNGÅDALSBANAN

Vid Landshövdingens besök bad jag honom lära sig några frågor, viktiga för Vimmerby, så han snabbt kan diskutera och svara för Vimmerbys räkning på nationell nivå i Stockholm.
En av de viktigaste frågorna var reinvesteringen på Stångådalsbanan. 925 Mnkr vill vi satsa utmed banan och hälften av beloppet får man tillbaka i minskat framtida underhåll.
Anders Borg sa i Ekots lördagsintervju att Ostlänken kommer att göra det möjligt att åka sträckan Linköping-Stockholm på 50 minuter, Norrköping-Stockholm på 40 minuter.
Får vi till en reinvestering på Stångådalsbanan ska vi kunna åka Linköping-Vimmerby på 60 minuter. Det betyder att vi i Vimmerby kan nå Stockholm på ca 2 timmaer. Det skulle betyda en fantastisk möjlighet för näringsliv och befolkning i Vimmerby.

På måndag träffar jag Reinfelt, Borg och andra ministrar på ett rådsmöte i Stockholm för genomgång av budgetproppen. Åker redan söndag.
Så nästa vecka börjar i rekordfart!

Kommunens elupphandling

Ska bara kort kommentera elupphandlingen kommunen gjort.
Självklart vill vi alla politiker välja Vimmerby Energi att leverera el till oss.
Det är vårt eget bolag.
Men Lagen om offentlig upphandling (LOU) förbjuder oss att göra detta på grund av att Vimmerby Energi och Miljö säljer på den öppna marknaden.
Kommunpolitiker stiftar inga lagar.
Vi  följer dom.
I detta avseende är det enda rätta att påverka nationella politiker att LOU är för kantig, att kommuner borde få köpa av egna bolag, där inte enbart lägsta pris är kriteriet..
Den diskussionen för alla kommunpolitiker med sina riksdagmän.
Under tiden följer vi lagen. Som sagt, vi skriver den inte.
Det ska man veta när man påstår att kommunen inte gynnar sina egna bolag i olika upphandlingar.
I det stora hela är LOU bra, men det finns kantigheter.
Vimmerby går inte mot strömmen i detta avseende, som VT:s ledare idag skriver.
Vi följer lagen precis som alla kommuner och VT borde, enligt mitt tycke, rikta sina texter dit de hör hemma.
Men det är naturligtvis inte lika populistiskt.
Därav följer insändare som tyvärr bygger på avsaknad av rätt information.
Diskussionen om det publicistiska ansvaret i detta sammanhang överlåter jag till allmänheten.

Jag vill också ta tillfället i akt att understryka att kommunledningen med kommunchef Carolina Leijonram i spetsen har det största förtroende hos politikerna när hon organiserar kommunens ledningsfunktioner.
Detta med anledning av Alf Wesiks ledare i VT i fredags.
Hennes val av organistation stöds till hundra procent av politikerna och har också beslutats av politikerna.
Hennes ledaregenskaper är humana och effektiva.
Dessutom målstyrt och resultatorienterat.

Taxi-debatten, Pipsvängen och Facebook

Debatten om Taxis beslut att ta bort sin nattrafik helger har gått het på Facebook i veckan och jag lovade där återkomma i denna söndagsblogg.
Vimmerby kommun har beslutat gå samman med andra kommuner i Kalmar län för att upphandla sina skolskjutsar, färdtjänst etc. Detta sker genom Kalmar Läns Trafik AB, som styrs av landstingets från årsskiftet.
När KLT upphandlar skolskjutsar har man inte med kravet att det ska finnas en upprätthållen allmän taxitrafik i detta, utan upphandlingen avser enbart skolskjutsar.
Tidigare har Vimmerby kommun haft med det kravet vilket inneburit att "skolskjutsarna" blivit dyrare.
Flertalet av Kalmar läns kommuner gör på samma sätt; tar in offert enbart på skolskjuts.

Taxi har kvar ett omfattande uppdrag åt det offentliga. Bland annat sjukresor och man är tvingad att hålla helgjour enligt de avtal man har. Cirka 75 procent av Taxis uppdrag till det offentliga finns kvar.
Kommunen beräknas göra en besparing på ca 2 Mnkr på årsbasis genom att inte blanda in allmän Taxirörelse i skolskjutsupphandlingen. Vimmerbyföretaget Nilsbuss vann upphandlingen hos KLT.
Taxis ekonomiska underlag minskar därmed, och man har i det perspektivet valt att dra in frekvensen i sin trafik, bland annat helgnätter.
Jag vill understryka att det är Taxis eget beslut, att marknaden själv avgör. Kommunen har ingen makt över hur Taxi ska jobba.
Det vi gjort är att bestämma att våra skolskjutspengar ska gå till skolskjutsar, inget annat.

Jag kan förstå Taxis problem. Men är det ett problem som ska lösas med skattemedel?
Rent kommunalt stöd till taxi förekommer inte någonstans i Sverige som jag känner till. I Rättvik och Leksands kommuner ska man för några år sedan upphandlat kommunal taxi under sommarmånaderna, under stora diskussuiner. Försöket fick ingen fortsättning.
Stora samhällen som Finspång och Katrineholm har ingen taxi nattetid vardagar. Västervik har ingen bemanning vardagsnätter mellan 03-06, Eksjö har bemanning 06-20 vardagar, däremot bemanning helger. Det är vad jag snabbt kunde få fram från tjänstemännen i veckan.
Jag kan inte hitta någon kommun som har ett stödkonto till Taxi-verksamhet, som man finansierar med skattemedel.

En kommun kan inte handla upp skolskjutsar och däri gömma en upphandling av taxi till allmänheten. Det måste i så fall göras som två separata upphandlingar.
Något krav från Taxi att kommunen ska göra en separat upphandling av taxiservice till allmänheten har inte inkommit. Det jag i det sammanhanget påtalat är att allt ska upphandlas i konkurrens och att jag inte sett att man kan ge sådant stöd enligt kommunallagen.
Men som sagt, det har inte prövats.

Jag kan se problemen Taxi har i sin färdtjänstverksamhet. Färdtjänsten handlas upp enligt avtal och den kan vara mycket tidskrävande för en taxirörelse (hämtning av människor som behöver hjälp att ta sin ut från lägenheten och in i taxin, etc) , en ekonomisk tidförlust man sedan kan ta igen på körningar åt allmänhet. Men den delen är ett avtal med landstinget och man får ta det i avtalsupphandlingen.

Jag tycker också att en kommun med Vimmerbys turiststatus borde ha Taxi dygnet om, åtminstone sommartid. Man borde kunna ha Taxi på stora nöjeshelger etc.
Men det är inte min sak att ha synpunkter på hur man bedriver Taxiförelse affärsmässigt.
Finns det inte underlag som finns det inte.
Eller så får marknadskrafterna och konkurrensen pröva om det trots allt finns underlag nattetid och helger.

PIPSVÄNGEN
En annan Facebook-debatt som gått het är att nya parken Pipsvängen växer igen. Kritiken var sådan både mot mig och kommunen, att jag funderade på om det var mitt och kommunens fel att folk fick grus i skorna när de promenerade, att hösten kom för tidigt och att det regnade i somras...
Kverulansen på Facebook är allmänt stor och som en konsekvens bevakar jag många trådar där nu för att försöka tillrättalägga felaktigheter och öka informationsflödet från kommunledningen.
Det blir lätt förvirrat när felaktiga uppgifter sprids.

Tillbaka till Pipsvängen: man tycker det växer igen.
Vi ska givetvis sköta våra parker men jag tycker allmänt att park- och gatuavdelningen lyckats bra i år, med både blommor och skötsel. Vimmerby har varit vackert denna sommar.
Pipsvängen ska byggas ut ytterligare till nästa sommar och jag tror nog att parkavdelningen kommer att se till att den parken hålls fri från sly och sånt. Men det tar sin tid att från ett rent skogsområde skapa en helt ny park. Det kommer att ta flera år innan den är lika utslagen, öppen och etablerad som exempelvis Kungsparken.
På Facebook får man uppfattningen att folk tror att man gräver upp allt och sedan planterar en ny park, ungefär som man lägger färdigt gräs. Att forma en park tar några år.
Under tiden kan vi glädja oss åt att ny asfalt läggs och gator repareras.
Positiva händelser måste lyftas fram, också på Facebook!