Vi har satsat och investerat i helt rätt tid!

Jag vet inte hur många artiklar Vimmerby Tidning skrivit om Vimmerby kommuns ekonomi.

Knappast någon gång har man lyckats beskriva en helhet, utan endast delar.
Det är ungefär som man skulle beskriva era lån på ert hus eller på er lägenhet, utan att samtidigt beskriva värdet av tillgången.
Ikväll söndag fick jag tillfälle att förklara några ekonomiska termer för publiken på Kröngården, i den utfrågning som dess ordförande Magnus Carlsson så förtjänstfullt genomför vart fjärde år inför valet.
Jag ska ta två exempel:
Man säger att kommunens skuld är 1,3 miljarder kronor.
Rätt är 380 Mnkr kronor. Resterande skulder är det bolagen som har; hyreshus, kraftvärmeverk, elledningar, soptipp, reningsverk, fjärrvärmeledningar, etc.
Kommunens skuld på 380 Mnkr ska ställas mot kommunens tillgångar. Idag är kommunens tillgångar 1.350.000.000 kronor, dvs 1,35 miljarder kronor.
Det gör kommunen till den näst rikaste i Kalmar län och till den 60:e rikaste av landets 290 kommuner.
Hade vi haft 380 miljoner kronor i kassan när vi började denna mandatperiod, i form av fonderingar till välfärdsbyggnader, så hade vi använt dem. Det som fanns var fyra år av sammantaget underskott.
Istället ärvde vi stora behov, både av nyproduktion och renoveringar.
De 380 Mnkr har gått till ny gymnasieskola, nytt äldreboende, ny stor förskola, ny industrimark och fiberinvesteringar på landetsbygden.
Inte något operahus , nationalscen eller liknande.
Vi har byggt under tidernas lägsta ränta och i en konjunktur med gott om arbetskraft.
Jag är stolt över att vi under moderat drivkraft kunna leverera så mycket under mandatperioden.

Investeringen i industrimark brukar kritiseras. Centern tycker vi gjorde för mycket på Krönsmon.

Låt mig ge följande exempel:
Krönsmon och Östra Ceos består av 250.000 kvm bruksfärdig industrimark. Kostnaden lite drygt 70 Mnkr. Det gör i runda tal 290 kronor/kvm mark i investeringskostnad som det ser ut idag.
VA-kollektivets investeringar pågår just nu.
Vi subventionerar maken med ca 100 kronor/kvm. Det ger en kommunal subvention på 25 Mnkr att slås ut på 40 år. Resten av pengarna ska tillbaka till kommunkassan när tomterna säljs.
Om jag slår ut detta som del av skatteintäkterna på 750 Mnkr årligen får jag att kommunen satsar 0,8 promille av skatteintäkterna på industrimark årligen.
Jag vet att det är runda och ej exakta tal, men det ger ändå en bild av hur stor satsningen är i relation till skattebetalarnas insatta medel.
Det är en investering för att befintliga företag ska kunna växa och nya etablera sig.
Säg den kommun som kan vara utan sina företag eller industrimark att etablera sig på.
Jag är stolt över att vi klarat av det som fanns i Översiktsplanen redan 2007 men låg i långbänk förra mandatperioden.
Vill du att Vimmerby kommun ska fortsätta utvecklas och moderniseras, och samtidigt ha koll på ekonomin, så vill vi moderater gärna ha din röst i kommunvalet.

Länsstyrelsen svarar om Yxern

-   Länsstyrelsen i Kalmar ställer sig på sjön Yxerns sida. 

-  -  Vi kommer att verka för att vattendomarna hävs och vi kommer att prioritera ärendet om och när det begärs yttrande från oss.

Det säger chefen för Tillväxt- och Miljöavdelningen Eva Brynolf i brev och samtal med mig, efter det att landshövdingen mottog min vädjan om hjälp för Yxern.

I går svarade hon på mitt brev till landshövding Stefan Carlsson:

Jag håller med om att läget är bekymmersamt, inte minst bilderna på strandkanten vittnar om detta. Men som vi alla vet så har verksamhetsutövaren ett tillstånd som gäller, förvisso mycket gammalt, men som vi måste förhålla oss till.

Bakgrunden till att vi i somras sa nej till att dra igång en process om omprövning av tillståndet var att vi helt enkelt inte är prövningsmyndighet, det är i stället Mark- och miljödomstolen.  

Vidare ligger det en ansökan om omprövning av villkoren från verksamhetsutövaren redan nu hos Mark- och miljödomstolen. Ytterligare ett argument från länsstyrelsens sida att inte agera är, att om vi skulle ta initiativ till en omprövning (vilket lagstiftningen tillåter) måste vi minst räkna med att processen tar 2-3 år.

Att Yxens regleringsföretag har lämnat in en ansökan till Mark- och miljödomstolen om ändrade villkor för minimitappning är givetvis positivt. I den här processen kommer länsstyrelsen sannolikt att vara remissinstans. Om domstolen till sist medger ändringen ser vi detta som den snabbaste vägen att få till stånd en höjning av vattnets miniminivå. Den lagändring som är på gång kan också givetvis vara en lösning, men i nuläget är det svårt att veta när vi kommer igång med ett sådant arbete, först måste beslut tas om den nya lagstiftningen.

Det är en komplex situation men vår bedömning är som sagt att man löser situationen i det korta perspektivet snabbast genom den ansökan som redan nu finns på domstolen.

 /slut på brevet/

-         

Det finns tre möjliga vägar, fortsätter hon i ett följande telefonsamtal med mig med mig, och det är följande:

Länsstyrelsen ingriper, vilket lagstiftningen tillåter, men en sådan process kan ta 2-3 år. Den andra vägen är lagstiftningsändring. Det finns ett förslag som är ute på remiss och som ska bli en proposition i riksdagen i höst. Det förslaget säger att alla vattenverk ska ses över och omprövas.  Till 90 procent säkerhet blir det en skärpt lagstiftning. Den tredje vägen är att invänta Mark- och Miljödomstolens handläggning av ärendet från i somras och jag tror det kommer att ske i september-oktober. De brukar inte ta längre tid på sig. Mot bakgrund om den ändrade lagstiftning som är på gång tror jag beslutet kan bli positivt för Yxern.

Min fråga: Yxern behöver länsstyrelsens stöd,  och  när ni får remisser kan vi räkna med att Länsstyrelsen  stöder ändring av vattendomen?

-         -   Ja, det kan jag nog säga. Vi ser problemen precis som ni och när ärendet kommer hit kommer det att bli prioriterat. Men som sagt, snabbaste vägen under det regelverk som råder är via Mark- och Miljödomstolen, säger Eva Brynolf.

-           

Så många jobbar inom privat vård i Kalmar län

Hur många anställda berörs av förslagen om att begränsa, eller till och med förbjuda, privat drivna verksamheter i välfärden? 
I den privat drivna sjukvården jobbar över 40 000 personer. Mer än 38 000 personer arbetar i små och stora äldreomsorgsföretag.
Totalt finns det mer än 160 000 anställda i den privat drivna vården och omsorgen.

Ekonomifakta har tagit fram jämförbar statistik, från SCB, över sysselsatta hos privata vård- och omsorgsföretag i riket och alla län.
Där hittar du uppgifter om hur många som jobbar hos privata vårdgivare i Kalmar länm, hos privata äldreomsorgsföretag, i den privat drivna tandvården och i vård- och omsorgsföretag i andra delar av välfärden.
Du ser också hur antalet privat- och offentliganställda i vård och omsorg har utvecklats över tid. 
Läs på den här länken:


http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Valfarden-i-privat-regi/sysselsatta-inom-valfardssektorn/

Min vädjan till landshövdingen: Stoppa tömningen av Yxern!

Idag har jag skickat ett brev till landshövding Stefan Carlsson, Kalmar.

Sjön Yxern, dess stränder, djurlivet, miljön är nu starkt hotad på grund av en enorm sänkning av vattennivån.

Jag begär nu att landshövdingen och länsstyrelsen akut ska ingripa.

Här är brevet som skickades via mail idag:

Vädjan om att Länsstyrelsen akut
stoppar regleringen av sjön Yxern av miljöskäl

/Se också Dnr 535-5273-2014, Länsstyrelsen, 2014-07-10/

(Bifogar två bilder, den ena från nyårsafton 2013, den andra speglas dagens läge. Foto: Tino Åberg)

Regleringen av sjön Yxern, Vimmerby och Västerviks kommuner, orsakar just nu stora skador på miljö och djurliv.

Normalt  sommarvattenstånd i sjön Yxern är 92,29 m.ö.h nu är nivån 1.30 m lägre än normalt.

Enligt vattendom från 1938 tillåts nivåförändringar på nära tre meter, vilket kan ge påverkan på sjön då den har grunda stränder.

Att resultatet utav en sådan vattendom inte är hållbart är lätt att se.

I snart ett år har den så viktiga strandzonen varit torrlagd!

Yxern är Kalmar läns största insjö och har stora värden för kommuninvånarna.
Jag ber dig därför att agera så att tömningen omedelbart stoppas till tillflödet av vatten kan återställa sjön till normal vattennivå.

Yxern har i alla år sedan regleringen startade 1947 (vattendom 1938) succesivt krympt sin vattenspegel och blottlagt sjöbotten.

I ena änden av sjön har 50 ha försvunnit sedan regleringen startade, idag är det totalt igenväxt sump- och träskmark.
Regleringsföretaget innehåller 12 vattenkraftverk på en sträcka från Yxern till havet. Förutom Tekniska Verken i Linköping, som styr över huvuddelen och därför är huvudman, äger privatpersoner och företag vattenkraftverken.
De finns utplacerade på en sträcka som löper Yxeredsån, Totebo, Nässjön, Hjorted, Hjorten, vid Svarteström-Ankarsrum leds vattnet via en tub på 250 meter mellan lilla och stora flugen (Botorpsströmmen), Maren, Tofvehult och vidare mot havet. Både Vimmerby och Västerviks kommuner berörs av regleringen.

Vattendomen medger Regleringsföretaget att sänka eller höja vattennivån med tre meter. Eftersom sjön har grunda stränder blir sänkningen förödande.

Denna torra sommar rapporteras abborrens, gäddans, gösens och ålens lekplatser vara torrlagda. Fiskbeståndet i sjön kommer att påverkas starkt i framtiden.

Det rinner ut 1000 liter per sekund ur Yxern nu, avsevärt mer än tillflödet. Trots den torra sommaren följer regleringsföretaget vattendomen exakt.
Tekniska verket har begärt att få ändra vattendomen och minska sänkningen något men ärendet ligger i väntkorgen på Mark- och Miljödomstolen.

Länsstyrelsen behandlade en vädjan om hjälp i juli. Men ärendet avslutades utan åtgärd.

Jag ber dig att åter lyfta frågan. Länsstyrelsen kan begära omprövning om djurlivet hotas. Man borde också kunna akut stoppa regleringen under dessa omständigheter.
Vattenkraftverken är också gamla. Ingen av dem har fisktrattar som gör att fisken kan passera. För ålen är det ödesdigert eftersom den inte kommer till sina lekplatser.
Fisken går urskillningslöst in i turbinerna och resterna sugs upp i slamsugaren efter verken.

Det finns frivilliga som kämpar för att rädda Yxern.

En av dem är Tino Åberg, telefonnummer 0705433548 och 0492-430 43.

Han kan fördjupa dina kunskaper och vara din guide om du gör ett besök.
Jag vet att du kan agera kraftfullt Stefan, och hoppas du kan engagera dig i denna fråga också.

Skillnaden mellan öppet och slutet fibernät

Undvik långa avtal när du tecknar fiber!

Fiber är på gång i Vimmerby och ett hett diskussionsämne.

Det finns två slag av fibernät du kan välja på när du ansluter din villa; ett öppet eller slutet nät.

En villaägare har ett slutet nät om man ger en operatör rätt att installera fiber till villan och också en exklusiv nyttjanderätt till fibern under avtalstiden.

Detta brukar innebära långa avtalstider och operatören väljer vilka tjänster du ska köpa. Post och Telestyrelsen (PTS) rekommenderar att långa avtalstider bör undvikas.

Om du väljer en operatör med ett öppet nät, som Vimmerby kommuns nät,  finns det flera olika tjänsteleverantörer att välja mellan. De erbjuder internet, TV och telefoni var för sig, eller paketerat i paket. I dessa nät är konkurrensen hög och innebär låga attraktiva priser samt korta bindningstider.

Om du som villaägare ansluter dig till en nätägare som har ett öppet nät, kan villaägaren själv bestämma vilka tjänsteleverantörer som ska leverera tjänster till villan.

Vimmerby kommun har därför valt att erbjuda invånarna ett öppet nät. Det överensstämmer med den valfrihet som vi anser att våra medborgare ska ha när det gäller val av leverantörer för TV, internet och telefoni.

Valrörelsen tutar igång på allvar i kommunen

Idag var det politisk skyltsöndag. Åtminstone i Vimmerby för idag fick man börja valaffischera på ett antal avsedda platser.
Vi moderater var igång vid 10-snåret och klistrade valaffischer.
Innan klockan två var alla uppsatta i Rumskulla, Gullringen, Södra Vi, Storebro, Tuna, Frödinge och Vimmerby.
Faktiskt var vi först ut. Vi fick stå ensamma till kvällen då folkpartiet dök upp med sina affischer. Gissar att övriga partier kommer nu i veckan med sina valbudskap.

* * *

Var på Orkla Sverige, som Frödinges anrika ostkake- och bakverksfabrik heter numera. Ett spännande företagsbesök jag gjorde tillsammans med riksdagsman Jörgen Andersson (M).
Ett 80-tal anställda är man idag och det är klart, robotar har tagit en hel del jobb genom åren.
En ny, spännande och hemlig produkt är på gång så kanske den kan skapa ytterligare arbetstillfällen.
Spännande var det också att höra hur Frödinge helt arbetar efter "lean" idag; kortfattat att många beslut tas direkt på golvet, stående korta produktionsmöten och effektiv uppföljning.
Ostkakeboden fick sedan ett besök. Och sommaren har varit bra där också, väldigt många åker dit för en kopp kaffe och ostkaka med vispgrädde och sylt. rejäla portioner dessutom.

* * *
Från i lördags och varje lördag fram till jul träffar du politiker på stan. Många partier passar på att prata med de som besöker Vimmerby centrum lölrdag förmiddag. Vi moderater stod vid torget och fick en hel del spännande möten.
Många ser väldigt positivt på den utveckling Vimmerby haft de senaste fyra åren. Det har verkligen hänt en hel del och mycket har verkställts. Också industrin har god fart och arbetslösheten ä, som alla vet idag, bland de lägsta i landet faktiskt.

* * *
Beträffande bloggandet kommer jag från och med nu att blogga lite oftare fram till valet.
Så vill du ha mail när jag skrivit något nytt, så klicka då på Följ i högerkanten här.
Nu startar valrörelsen på allvar.
Hjärtligt välkommen till alla valdebatter som hålls i kommunen.
I Tuna bygdegård kl 19 på onsdag kväll, arrangerar LRF valdebatt för allmänheten.
I morgon kväll är jag i Ydrefors på årligt medborgarmöte tillsammans med kommunchefen, brukar vara trevligt.

Vimmerby Hembygdsförening 90 år

Vimmerby hembygdsförening firade 90 år idag, söndag, i hembygdsparken Gästgivarehagen.

Här följer mitt tal på jubileumsfirandet:

Kära Hembygdsvänner.

Vi står på en central plats i Vimmerbys historia.

De två gravfälten från järnåldern omgärdar en betydligt yngre, hitflyttad bebyggelse, som sparats till eftervärlden och som idag utgör ett spännande inslag i denna oas.

Tänk om vi hade en tidsmaskin.

Tänk om vi då kunde ta oss tillbaka till yngre järnåldern.

Låt mig fantisera om vad vi skulle se om vi landade i området runt Gästgivarehagen.

Alldeles säkert skulle vi hamna mitt i livet och rörelsen i en järnåldersby, kanske föregångaren till dagens stadsbildning i området..

Här kunde vi se ut över bosättningen med sina gårdar, alla djur och alla människor som levde här.

Närmast oss fanns den stora hövdingagården.

Hövding Gunnar hade ett stort hushåll, med inte bara en hustru utan tre. Den första hade medgett månggiftet, om inte så hade äktenskapsbrottet straffat sig hårt.

Men hon såg det praktiskt.

Kvinnorna hade en mycket respekterad position och de ansågs jämställda med sin make i allt.

Och alla barnen till kvinnorna räknades också som lika arvtagare. Vår hövding, Gunnar, var lycklig över sina tre fruar för alla var dugliga ledare över gården när han var på resande fot, ofta i sällskap av sina jarlar.

Kvinnorna kunde också organisera ett försvar av gården med hjälp av de fria män som fanns i byn och framförallt av alla gårdens trälar.

Nu var det höst och skörden skulle in i ladorna. På Gunnars gård fanns många trälar. Man kände igen dem på deras vita skjortor och snaggade huvuden.

Gunnar hade dock tagit på sig sin krigsdräkt, han skulle bevista en begravning av en annan hövding, Björn den Vidfarne,  med vilken han delade detta stora område som rymde två byar.

En ny hövding skulle utses och Gunnar hade hoppas att han skulle få härska över både byarna, över hela bosättningen här på över 1000 människor.

Vid de båda byarnas ting hade det höjts röster för att byarna skulle slås samman när man insåg att Björn skulle dö av sin sjukdom.

Björn den Vidfarnes begravning var precis lika rituell som alla stora hövdingars begravningar. Han hade lagts på en säng av stockar, stödd av tjocka pålar men nere i en långsmal grav en meter djupt ned i marken.

Under bädden låg ris som skulle tändas på.

På bädden låg hans sköld, hans svärd och knivar, pärlor i glas och kristall, mängder av andra ägodelar och han var klädd i sin finaste hövdingadräkt.

Uppe på den stora platån låg då förutom han själv, hans häst och två trälar som fått följa honom i döden.

De skulle tjäna honom i Asagård.

När båren bränts ned lades jord över resterna och man byggde en formation av stenar i form av ett skepp på hans grav.

För alltid skulle den ligga där och just den stenformationen fick bara sådana kämpar som Björn.

Åren gick.

Gunnars stora by vid sidan av gravfältet levde sitt sälla liv i den yngre järnåldern.

Ett stort antal gravar hann anläggas invid  byn som i sin tur utvidgades åt ett annat håll, närmare den stora sjön, nuvarande Krön.

Kristendomen under medeltiden, helt etablerad på 1100-talet, tog över makten över vikingarnas byar på bara några generationer, traditioner och landskap förändrades.

De kristna kungarna var helt andra härskare än Gunnar på Vikingatiden.

De byggde sin första kyrka, troligen på 1200-talet och kanske på den plats där det så småningom 1685 den stora Karolinerkyrkan byggdes, på en hög höjd i Vimmerby.

I dagens kyrka finns medeltida inventarier kvar, och kanske hette vår förste präst Henricus Erici, verksam på 1200-talet.

Kvar här i nuvarande Gästgivarehagen, blev ett gravfält med 295 brandgravar, med övervuxna stensättningar,  det enda som vittnar om vikingalivet i den yngre järnåldern i Vimmerbys omgivning.

Ja, fantasin kan ta språng när man går på historisk mark.

Det år Hembygdsföreningen i Vimmerby bildades, 1924, var också ett valår precis som i år, valet till andra kammaren.

Resultatet av valet blev att Hjalmar Branting tillträdde statsministerposten.

På Wikipedia kan man läsa att valets stora fråga var försvaret. Socialdemokraterna, kommunisterna och Frisinnade folkpartiet ville minska utgifterna för försvaret genom att dra ned på utbildningstiden för de värnpliktiga samt lägga ned regementen.

Högerpartiet intog en mer försvarsvänlig attityd och ville lösa frågan genom kompromisser med övriga borgerliga partier.

Hur levdes livet 1924?

En spännande historisk person känner vi lite grand, kan vi tycka. Det är Nils Carlsson, kallad Stolpe.

Den kortväxte Stolpes lilla hus Stolpalyckan var på 10 kvm med jordgolv, med spisen borttagen.

När Stolpe levde där var det sannolikt enbart 8 kvm golvyta. Andra som besöks stugan mätte upp den till enbart 6 kvm golvyta…

Takhöjden var man överens om, 175 centimeter och Stolpe hade ändå marginal innan han slog huvudet i taket, för han var verkligen tunn och kortväxt, precis som sin far Rusenstolpe.

Var är vi i tiden?

1927 flyttade 20-åriga Astrid Eriksson till Stockholm, Nisse Stolpe var 37 år, hans mor hade gått bort några år tidigare.

Stolpe levde sitt liv som diversearbetare, ett mycket vanligt yrke då, genom att samla flaskor, lump och ben.

Mjölk fick han av fattigvården och Frälsningsarmen besökte han ofta och fick lite mat.

Tidigare i yngre år hade han en fast anställning på Hallbergs snickeri.

Han levde under små omständigheter, ofta i berusat tillstånd. Gamle Dr Hellström bedömde Stolpe som ”feg, lat, sinnesslö, rädd och psykopatiskt”.

Skälet varit att stolpe varit på sjukstugan flera gånger och uppträtt störande.

Hellström fick sedermera medge att Stolpes intelligensnivå var över medelmåttans.

Nu var han inte heller psykopatisk, dock labil.

Han besökte ibland Frälsningsarmen som djupt troende, en tid var han aktiv Frälsningssoldat men kåradjunkten Tekla Englund tvingades utesluta honom på grund av hans supande.

Stugan ja, Stolpelyckan låg på Lusknäckarmalmen, kvarteret Norra Malm i Vimmerby, granne med kyrkan.

Stolpe var fäst vid sin stuga. Han diktade en gång:

”Mitt hus är så ringa,

Dess dörr är så låg

Men aldrig en kärare

Boning jag såg”

Ja, Stolpes stuga finns att beskåda just här i Gästgivarehagen i öm omvårdnad av Hembygdsföreningen, och anekdoter om Stolpe tror jag många har hört berättas.

Eftersom han gick bort i början på 1950-talet så finns det idag i princip bara de som minns honom när de var unga.

På 1950-talet uppfördes också Stjärnhusen där jag växte upp. För oss barn där, och i Capella och gamla Vimarhem utgjorde grannen Gästgivarehagen en jättestor lekplats. Här tog vi också våra första dopp i Lillån, här i kröken var en perfekt badplats bara några minuters språngmarsch från Stjärnhusen.
Och så fångade vi kräftor i ån genom att söka dom med ficklampa. Barfota gick vi där i vattnet i mörkret...

Att förnimma bygdens rötter, att se, uppleva och känna vad människor gjort här tidigare är en stark känsla och drivkraft. Fascinationen över vår kultur är stor hos de flesta och därför finns det många skäl till att rikta ett stort tack till hembygdsrörelsen och Vimmerby hembygdsförening för det stora arbete, energi och engagemang man lägger ned här i Gästgivarehagen.

Det är med glädje vi konstaterar att Vimmerbybor fortsatt engagerar sig i Hembygdsföreningen och finner glädje i bevarandet av det gamla.

Jag vill med detta rikta kommunens och mina gratulationer till Vimmerby Hembygdsförening på den 90:e födelsedagen och också utbringa ett fyrfaldigt leve för jubilaren.

Den leve! Hurra Hurra hurra Hurra!

Därför ska du välja Vimmerby kommuns fibernät

Vimmerbys fibernät kommer att ge mellan 5-10 Mnkr i överskott efter 2030 och de pengarna kommer att kunna hålla ner avgiften för hushållen, och bidra till att fiberlägga minst 90 procent av kommunen, inte bara centralorten.
Över mellan 160 och 200 kommuner har nu egna fibernät. Vimmerbyborna bör ansluta sig till kommunens nät, det vinner de själva på över tiden.

När Telia säger att fiber på  landsbygden är statens och kommunernas problem, och att de själva ska ta Vimmerby centralort så innebär det i klartext att de vill att kommunen ska fiberlägga den del som aldrig blir lönsam och själva ta den del som snabbt ger stor vinst.

Det mår vara helt enligt Telias egna koncernmål, och helt acceptabelt i marknadsperspektivet.

Men som moderat kommunalråd och politisk ledare i Vimmerby kommun kan jag inte acceptera att skattebetalarna ska betala fiberläggning där det är olönsamt, men avstå där det är lönsamt. Det är inte god ekonomisk hushållning och det är inget kostnadseffektivt sätt att använda skattemedel på.

För mig som moderat är det oerhört viktigt att landsbygdens folk kan bo kvar och driva sin verksamhet där de bor. Det problemet överlåter Telia till stat och kommun. Man tar inget samhällsansvar. Ett företag med nära nog monopolistisk dominans måste ta samhällsansvar i en så viktig fråga som infrastruktur.

Vimmerby kommun har beslutat lösa det problemet genom att låta lönsamma Vimmerby centralort vara med och betala investeringen på landsbygden.

Ägare till flerfamiljshus som tecknat avtal med Telia har ofta fått avtalet gratis, gentemot att skriva långa kontrakt. Detta kommer hyresgästerna att få betala istället. Ingen tror väl annat än att Telia ska ha in sina pengar?  Tyvärr gäller det också kommunala Vimarhems fastigheter i centralorten som tecknat ett avtal på 12 år, innan det var beslutat att kommunen skulle bygga ett eget nät.

Men kommunen klarar sin investeringskalkyl om villaägare, bostadsrättsföreningar och företag/industrier ansluter sig till det kommunala nätet. Vi behöver 60 % anslutning.

Vi  har valt att satsa på ett kommunalt ägt nät av flera skäl:

1.      Demokratiska aspekter. Kommunens kalkyl bygger på en Robin Hood-modell där vi exempelvis  drar ekonomisk nytta av alla tomma rör Vimmerby Energi har i gatorna och de pengar man sparar på att slippa gräva, lägger vi på landsbygdens fiberdragning.

2.      Konkurrensneutralitet. Genom att kommunen äger fibern så garanteras konkurrensneutralitet. Telias fiber ägs av deras dotterbolag Skanova. De i sin tur använder Telia som kommunikationsoperatör. Endast de som gör avtal med Telia får rikta erbjudande till kunden. Det är lika stor valfrihet som att säga; välj vem ni vill bara ni väljer något av mina barn.

3.      Kostnadsaspekten för medborgarna. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, hävdar att kunder till kommunägda nät har 20-30 % lägre avgifter gentemot marknadsägda nät.

4.      Kommunens egen ekonomi. Vimmerby kommun sparar in över en miljon kronor årligen  i utgifter med eget nät. Över tid ökar den summan.

5.      Fiber en viktig infrastruktur. Telia kan säljas till vilken aktör som helst i Ryssland eller Kina. Vimmerby kommun har för avsikt att behålla sitt fiberägande, precis som el- och fjärrvärmenätet. Överskottet kommer kommuninvånarna till del.

6.      Enighet. Moderaterna och socialdemokraterna gjorde en överenskommelse om kommunalt fiber som sedan de mindre partierna i båda blocken anslutit sig till.

7.      Investeringen är redan igång. Redan idag har vi stamledning i Gullringen, Djursdala, Södra Vi, Pelarne, Storebro och Vimmerby. Vi är på gång i Rumskulla och ska snart ta oss till Frödinge och Tuna.

Att se möjligheterna!

Att se möjligheterna.

Att leta efter öppningarna.

Att möjligheterna driver på så hårt att man vågar.

Väldigt många företagare har startat sitt företag utifrån att man sett möjligheterna.

Man har en anställning men ser att mer kan göras, eller man ser en liten nisch som inte tas om hand, eller man ser en förädling av produkten som man gärna vill förverkliga.

Det är faktiskt fler företag av de som startats de senaste åren som är möjlighetsdrivet, än nödvändighetsdrivet.

Att gå ifrån en anställning för att bli företagare är, förutom i storstadsområden, även vanligt i turism- och besöksnäringskommuner samt i glesbygdskommuner. Det visar en ny rapport om företagandet i Sverige. Rapporten, som företaget Kreicbergs utredning & opinion har gjort på uppdrag av SKL (Sveriges kommuner och landsting)  skiljer på det som kallas möjlighetsdrivet företagande respektive nödvändighetsdrivet företagande. Det förstnämnda innebär att invånare med anställning blir företagare, det senare att invånare utan anställning blir företagare.

"Det är viktigt med möjlighetsdrivet företagande eftersom forskningen visar att denna typ av företag är mer framgångsrika, har längre livslängd och skapar fler jobb. Rapporten visar var i landet det startas flest möjlighetsdrivna företag och vad det beror på", säger Gunilla Glasare, avdelningschef på SKL.

Resultat och slutsatser i rapporten som finns att ladda ned på SKL:s hemsida:

·         Hur många möjlighetsdrivna företag som startar i en kommun beror till stor del på hur det lokala näringslivet ser ut. I kommuner där det redan finns många företag är också nyföretagandet större. Det är då enklare att ta över ett företag och tröskeln för att starta ett företag är lägre om man känner någon som redan är företagare.

·         Mängden nyföretagande beror också på branschstrukturen i kommunen, det är exempelvis enklare att starta företag inom turismbranschen än inom tillverkningsindustrin.

·         Sett till kommuntyp är det vanligast att det startar nya möjlighetsdrivna företag i turism- och besöksnäringskommuner och i glesbygdskommuner. I den första kommuntypen ger inflödet av människor goda förutsättningar för att starta tjänsteföretag.  I den andra gruppen kan ett stort mått av mångsyssleri vara en viktig anledning till nyföretagandet.

·         Övertorneå och Danderyd har under den studerade perioden haft störst ökning av andel möjlighetsdrivet företagande - i genomsnitt 2,5 procent av de anställda blir företagare varje år.

·         I vissa kommuner har nyföretagandet ökat markant de senaste åren. I rapporten finns intervjuer med företrädare i sex så kallade ”förvandlingskommuner” om vad ökningen beror på. Bland annat berättar Sjöbo kommun om sin satsning på företagsrådgivning till invånarna.

Vad kan vi dra för slutsatser i Vimmerby kommun?

Tyvärr fanns ingen lista över alla Sveriges kommuner i rapporten, men det känns ändå som om nyföretagandet är gott i kommunen.

 Bland annat har ju besöksnäringen dragit till sig många entreprenörer och väldigt många har startat upp exempelvis boenden, men också annan service.

Vi har också gott om hantverkare i fåmansbolag, vi har gott om handel trots en del tomma lokaler (vi är ju berömda för våra många bilhandlare!) och gott om småindustri.

Jag tror också att det är ett av skälen till att Vimmerby kommun har relativt låga arbetslöshetssiffror. Ungdomsarbetslösheten (18-24 år) var i juni den tredje lägsta i länet på 4,5 % och arbetslösheten (16-64 år) ”öppet arbetslösa” redovisar Vimmerby 2,4 % mot  Kalmar län i sin helhet 3,2 %. Vi har därmed den näst lägsta arbetslösheten i länet. Mörbylånga har 2,2%. 

Vi är också klart under rikssnittet.

Vimmerby är efter denna mandatperiod väl rustat för att ta ge näringslivet de bästa av förutsättningar: olika typer av mark och företagslotsar på kommunen är ett par behov som åtgärdats.

Vikten av praktisk kunskap och erfarenhet

Det finns saker som man inte kan mäta.

Ändå ska allt vara mätbart på ett eller annat sätt.

I vår tid mäts allt; i idrotten, i skolan, i jobbet, i det privata livet, i storlek på portioner… ja, allt mäts.

I kommunen mäter vi det mesta. 

Det är relativt enkelt att mäta antalet barn per vuxen i en förskola, likaså portionsstorlekar på maten inom äldreomsorgen. Om det är gott är en subjektiv värdering, inte ens den dyraste lyxkrog får betyget utmärkt på sin matkvalité av precis alla.

Det finns alltså sådant som inte låter sig mätas på ett enkelt sätt.

Är statistiken hur många larm en gammal människa på ett vårdboende har gjort, och hur lång tid det tog innan hjälpen kom, intressant? Jag menar, om vi mäter att en äldre larmat och vi mäter hur snabbt personalen avlarmat – är beslutet då att vi ska sätta in ännu fler medarbetare så vi kan avlarma ännu snabbare?

Hur hanterar vi resultatet av alla mätningar? Står det i mätningen en not som beskriver att brukaren larmat för att få veta att någon finns där som reagerar på larmet? Är det intressant att analysera djupare?

Ja, det är det absolut. För varför någon trycker på larmknappen syns inte automatiskt i de översta raderna i statistiken.

Ett exempel:

En orolig och dement dam trycker på larmknappen upprepade gånger på kvällarna. Ingen kunde förstå varför. Hon blev orolig när dagpasset gick av. Hon kunde larma en gång i minuten. Och damen kunde inte heller förklara varför hon larmat. Men man upptäckte att hon larmade på vissa arbetspass och andra inte. Vad berodde det på?

Man kollade vilka som arbetade på kvällspatrullen då hon inte larmade. Det var David, två meter lång, krigsveteran från Eritrea, plus ytterligare en person. Man frågade dem varför hon ständigt larmade på andra pass, men inte på just deras. 

David berättade att enligt hans arbetskort ska han gå till henne först klockan sju på kvällen.

”Men jag vet att hon är orolig och hon undrar innan klockan sju, så jag går dit det första jag gör när jag börjar mitt pass tidigare. Hälsar att jag är här, pratar med henne, ser till att hon förstår att jag finns i huset och att jag  kommer igen klockan sju. ”

När Davids pass gick på slutade hon larma. Hon var otrygg när dagpasset gick av tidigare och ingen kom till henne förrän klockan sju. När David kom visste hon att det fanns folk i huset...

Det berättar Lotta Viktor Tillberg, hon är redaktör för den nyutkomna boken ”Kvalitetsjakten” som handlar om professionalitet i välfärden.

Hon undervisar i ”Centrum för praktisk kunskap” där alla som studerar har en sak gemensamt, de arbetar på arbetsplatser där andra människor är en viktig del i arbetet. Den praktiska kunskapen går det inte att läsa sig till, den måste upplevas. Det är en kunskap som får oss att göra rätt sak, säga rätt sak när vi drabbas av oförutsägbara situationer. David var bra på det, han hade "läst av" den dementa damen, funderat och gjort en bedömning hur han skulle hantera situationen.

Det intressanta är att det inte fanns något i hans arbetsinstruktion som sa att han skulle göra såsom han gjorde, han snarare bröt mot regelverket. Han gjorde något annat än det som stod på schemat, prioriterade om utifrån sin ”praktiska kunskap”.

Hur mäts det? Hur syns det i de mätningar som görs?

Ett annat exempel:

En förskola har alla barnplatser tillsatta. Ändå vill man att det ska in fler barn. Pedagogerna tycker man ska skapa en utegrupp så fler barn kan börja på förskolan, och då får man också möjlighet att placera Petter där, som behöver extra tid.  Utegruppen tillsätts, de har färre barn än innegruppen men i gengäld mycket tid för Petter som har särskilda behov.

På utegruppen får man en dag sjukskrivningar i personalgruppen. Man ber då om hjälp av personalen från innegruppen. Och där ställer man upp kollegialt och några flyttar ut till utegruppen för denna dag.

Just denna dag görs en mätning, just när innegruppen lånat ut personal till utegruppen. När mätningen visar personalbrist  är föräldrar till barn i innegruppen kritiska till personalbristen medan föräldrar till barn i utegruppen är nöjda. Analyseras mätningen? Nej, istället slutar innegruppen ställa upp för varandra för just detta mäts inte, helheten i förskolan mättes inte.

Det jag vill säga är att mätningar är intressanta, men intressant blir det först när resultatet analyseras på djupet.

Intressant är också vad som händer med mätresultat, efter mätningen? Görs det något? Konstaterar vi bara att så här är det men för inga diskussioner om åtgärder?

I exemplet med förskolan kanske vi istället ska prioritera sammanhållningen i personalgruppen, att de hjälper och stödjer varandra, att deras professionella beslut är mer värda än föräldrarnas reaktion på en mätning vid ett enstaka tillfälle? (För att inte tala om media som inte allas går djupt och analyserar resultaten…)

Som politiker vill jag ha stor tillit till de yrkesmänniskor som arbetar inom omsorg för barn och gamla.
De kan omöjligt följa alla regler, utan måste tillämpa sin praktiska kunskap som de tillskansat sig via erfarenhet. Oförutsedda situationer inträffar där praktisk kunskap är det viktigaste.

För mig räcker inte en enstaka tidningsartikel av typen ”larm”. Jag vill veta mer; vad finns det djupare?

Jag tillämpar ibland ”hearings” som underlag för politiska beslut. Jag vill prata med medarbetarna vid fronten för att få deras bild. När vi får mätningar som säger svart eller vitt, måste vi ta tiden att lyssna in vad saker beror på, vad som prioriterats av medarbetarna baserat på praktisk kunskap.

Jag är säker på att det också sker på ledarnivå i Vimmerby kommun. Det ingår i det goda ledarskap vi hela tiden fortbildar i.

Att sedan kommunicera detta offentligt på ett bra och tydligt sätt är en stor utmaning. Och den kunskapen finns ännu inte fullt ut i kommunen.

Men det finns en vilja åt det hållet. Gott nog så långt.

Fotnot: Detta blogginlägg är basarerat på P1:s serie ”Människans Mått”, ett livsfilosofiskt program om vår tids besatthet av mätningar. Tre avsnitt har sänts; 24/6, 1/7 och 8/7. Mina två exempel ovan är hämtade ur programserien. Du kan själv lyssna på den via SR-appen.

Ljunghälls, motorn i kommunens industri

Ljunghälls i Södra Vi har kommit tillbaka starkt efter den allmänna krisen för bilindustrins underleverantörer kring 2008.

Man satsar i Tjeckien och man etablerar sig just nu i Kina, för att följa med sina kunder –  men man satsar också stort i Södra Vi!

-          - Vi har ambitionen att både öka lönsamheten och växa i Södra Vi, säger VD Hans Linnér i den fina tidningen företaget spred till hushållen i kommunen den gångna veckan.

Under denna, min första mandatperiod är några av de mest positiva möten och upplevelser jag haft just möten med Hans och hans medarbetare på Ljunghälls. Alltid glada och positiva, alltid konkreta och trots att de är satta att sköta ett stort företag, har de alltid en sund grundsyn om det omgivande samhället i botten. De förstår vikten av att positivt verka i sin omgivning, att odla bra relationer och att medverka till en positiv anda i kommunen. 

Lite pirr i magen har man haft för Ljunghälls stora satsning i Tjeckien – numera 340 anställda vid den fabriken – att det ska ha påverkat anläggningen i Södra Vi. Men som jag förstått så ökar fabriken i Tjeckien förutsättningarna för att fortsätta driva Södra Vi och att driva högkompetensproduktion här. I Tjeckien är produktionskostnaderna lägre och det ger möjlighet att bättre konkurrera. Det kommer hela företaget till del.

Under våren har jag vid flera tillfällen fått  information av Hans Linnér om Ljunghälls förestående investeringar och satsningar. Det är fantastiskt att se hur företaget navigerar på en stark konkurrensutsatt och global marknad och man blir stolt över att huvudkontoret och den stora produktionen är här i Södra Vi, i vår kommun.

Bara i Södra Vi har investeringarna legat runt 90 MSEK per år och 2014 väntas investeringar för 80 MSEK bli av i nya maskiner. Bredvid miljösatsningar på 15 MSEK.

Ägaren, riskkapitalbolaget Capman, har sedan 2003 investerat 750 MSEK i företaget, en hel del av dessa pengar i Södra Vi.

Om nu högkonjunkturen etableras över en längre tid är jag säker på att mer pengar kommer att investeras i Södra Vi för att säkra framtidens konkurrenskraft.

Nu försöker man rekrytera in ny kompetens, försöker locka ungdomarna att gå Teknik College på Vimmerby gymnasium och sedan komma in som viktiga medarbetare på Ljunghälls. Behoven är stora både på tjänstemannasidan och i produktionen.

Ljunghälls är det lok för industrin i Vimmerby-regionen som ALV är för besöksnäringen. Många jobb skapas i underleverantörsledet runt företaget. 

Går det bra för våra stora företag som Ljunghälls, Åbro, Arla, Skanska (Bo Klok) och Frödinge så går det bra för underleverantörerna.

Samma gäller givetvis våra övriga industrier; STG, MIR, RM-Snickerier, Zobra, VTAB, Polyform, Storebro, Svetsman, Q-Strip, Touch Coating, Prefab, Finnja, och alla sågverk och träförädlingsföretag i olika storlek i kommunen. (Har säkert missat någon i uppräkningen vilket ni får ursäkta.) 

Vi har ju en hel del tjänsteföretag också såsom Roxx-gruppen och VT som har många anställda. Till detta ska läggas hela handelssektorn och kommunen självt, inklusive sina bolag. 

Alla är viktiga för att vi ska kunna växa som kommun.

Vimmerby kommun har runt 2 000 registrerade bolag/enskilda firmor (en siffra jag sett någonstans men som jag inte är säker på är helt exakt) och det är naturligtvis en stor stomme att bygga på. Det känns som kommunen är lite av östra Sveriges Gnosjö.

Det är klart att företagsandan går att bygga starkare i högkonjunktur. Det är lättare då. De stora byggnationerna i kommunen har varit viktiga katalysatorer, som lett till en lägre arbetslöshet än omgivande kommuner och till och med riket. Åbro och Arlas stora byggen, Kraftvärmeverket och vård- och omsorgs byggnation, allt detta har skapat en större skattekraft. Jag tror att det betytt att Vimmerby gått tidighare in i högkonjunkturen, när nu den stora industrin behöver rekrytera så kan det leda till kompetensbrist. Vimmerbyföretagen och kommunen måste hjälpa varandra och jag ska ta ett initiativ till att skapa en gemensam rekryteringssida på nätet för Vimmerbyregionen. Samordningen där kan ha betydelse.

En annan betydelse har Högskolecentrums ansträngningar med att få ihop en högskoleregion med Västervik och Hultsfred och därefter få pilotpengar för lokala regionala högskolekurser av regeringen.

Jag hoppas att de ansträngningarna ska ge resultat, det kommer att bli betydelsefullt för rekrytering i det regionala näringslivet.

Sålunda; ser man sig omkring i näringslivet i Vimmerby kommun så är det bara positiva tongångar just nu, även om rekryteringen seglar upp som ett problem.

Angenämt problem dock, eller hur!

Önskar alla en fortsatt skön sommar!

Bemötande av VT:s ledare i lördags

Samarbeten mellan kommuner är en nödvändig åtgärd för att försäkra kommuninvånarna om  kompetens i exempelvis myndighetsutövning som kan vara likartad den i tillväxtkommuner.
Vimmerby Tidnings (VT) ledare i lördags (5/7) hävdade att det fanns/finns negativa effekter för medborgarna. Några sådana har Vimmerby kommun inte sett ännu.
Alkoholhandläggningen exempelvis har Vimmerby tillsammans med Kinda, den myndighetsutövningen får höga betyg när sökanden/näringslivet rankar verksamheten.
VT skriver att samarbeten är "helmissar", utan att vara närmare konkret. Från kommunens sida kan vi än så länge enbart se fördelar.

VT skriver att det sker samarbeten på det turistiska området. Vad konkret, annat än Gotlandsbåten, nämns inte. Gotlandsbåten har vi dessutom inget samarbete kring, Vimmerby kommun betalar inte ett öre till linjen Västervik-Visby i deras satsning. Däremot stöder både kommunen och Astrid Lindgrens Värld linjens tillkomst, på direkta frågor från media. Jag har också meddelat kommunalrådet Harald Hjalmarsson, Västervik och entreprenörerna Pigge Werkelin och Björn Ulveus att kommunen stöder linjen Västervik-Visby. Hultsfred uttalade stöd för Oskarshamn-Visby, man sitter också i styrelsen i det bolaget. För Vimmerbys del tycker vi också den linjen är bra enligt principen att ju mer infrastruktursatsningar vi har i vår region, desto bättre.

Besöksföreningen i Vimmerby, som driver Vimmerby Turistbyrå och består av ett 50-tal aktörer, kanske har bredare samarbeten men det får denna privatägda organisation svara för.
Personligen tror jag inte alls på VT:s tes att kommunerna i norra länet, eller ens i nordöstra Småland och södra Östergötland,  ska konkurrera med varandra om turisterna. Jag tror på samarbeten. Ju större utbud vi har i regionen, desto bättre. Lysingsbadet i Västervik är "en liten stad" med 5.000 boende per natt. Det är utmärkt om dessa gör dagbesök i Astrid Lindgrens Vimmerby. Det kommer bland annat ALV till del och ALV.s ägare kan fortsätta investera i sin anläggning här. Om det sedan kommer gotlänningar också är det lika utmärkt.
VT tycker samarbetet Västervik-Visby är ett fiasko. Jag tror att det blir succé.

VT vill likaledes att Vimmerby allmänt ska konkurrera med sina grannkommuner, istället för samarbeta. Min åsikt är att vi istället bör öka samarbetet. 40 % av de som jobbar i IKEA-företagen i Hultsfred kommer från Vimmerby. 40 % av de som jobbar i Totebo Industrier är från Vimmerby. Det är givet att både näringsliv och offetlig sektor samarbetar i arbetsmarknadsregionerna. Det är en stor pendeltrafik som går linjen Västervik-Vimmerby-Hultsfred. Genom att se Vimmerbyregionen inom en radie av 6 mil kan vi erbjuda en mångfald av arbeten.
Därmed inte sagt att vi ska slå samman våra kommuner, glesbygd blir inte tätare om kommuner går samman. Långt viktigare är i så fall att flytta in i Östergötland. Det skulle ge oss en närmare residensstad och skapa en rund region runt Linköping-Norrköping. Vi skulle få större möjligheter till infrastruktur och utveckling.

VT tror att också Kinda är med i bygg- och miljösamarbetetet. Så är inte fallet. VT frågar om vad värdkommun är för något. Svaret är: den kommun som har arbetsgivaransvar för verksamheten. I ITSams fall är det Kinda, i miljö och bygg är det Hultsfred. Sedan är det olika "djup" på våra samarbeten; från kommunalförbund till enbart ren samverkan. Vi samverkar kring jurist, alkoholhandläggare, överförmynderi och inköp idag.
Jag ska tillägga att politiken är enig kring vår samverkan. Tvärt emot vad VT tror, sker stor samverkan i "chefsrummen". Vi delar folk också på förvaltningschefsnivå; miljö/bygg och inköp är två sådana områden. Kommunchefen samverkar med säkert ett 30-tal andra kommunchefer i Småland och Östergötland, precis som jag gör med andra ordföranden i kommunstyrelserna.

År 2100 lägger Solna-eleverna en lektion i Vimmerby...

Med lite fantasi kan man se Sverige som en havande moder, där Stockholmsregionen, magen, är en nära nog fullgången graviditet. Sprickfärdig.

Och vi vet att det ändå bara är i sin början…

År 2030 bor 90 % av Sveriges befolkning i de 16 största stads- och arbetsmarknadsregionerna.

Och Kalmar finns inte ens med i tabellen…(se bild)

Stockholm-Solna slukar 3,5 miljoner människor 2030, det är 33 % av den förmodade befolkningen och 52 kommuner ligger inom hägnet.

Göteborg-Mölndal är den andra stora stadsregionen med 1,7 miljoner människor, 34 kommuner och 15,8% av befolkningen.

Malmö-Lund kommer sedan.

Intressant för oss är att Linköping-Norrköping kommer att ha 469 000 invånare och omfatta 12 kommuner. Ydre har inte räknats in för man är 13 kommuner i Östergötland idag. Så Ydre är uppenbarligen försvunnen som egen kommun. Kanske delad mellan Kinda-Tranås-Eksjö.

Örebro, Jönköping, Karlstad, Falun, Gävle och Växjö räknas in som framtida stadsregioner. Om än små. På väg att slukas. Men inte Kalmar, vilket kan tes märkligt. Karlskrona räknas dra in hela Blekinge till sig (kanske också Kalmar) och Växjö-Alvesta samlar kronobergarna.

Hur ser det ut om man ritar en karta på detta?

Titta på kartan över lokala arbetsmarknadsområden 2030. Rita sedan en yta av landet som är proportionell mot folkmängden.  Den här bilden bygger på Ansvarskommitténs beräkningar samt SCB:s och TCO:s befolkningsprognos.

Det mesta av Sverige består av Stockholmsregionen. Malmö-Lund begränsas i söder av några inklämda Smålandskommuner och Göteborg-Mölndal av Skara-Skövde.

Man kan dock förmoda att just Västra Götaland kommer att slukas upp av Göteborg-Mölndal, däremot är Skånes expansion norr ut inte alldeles given…

Hur kommer det att gå för den fjärde storstadsregionen Norrköping-Linköping?

Ja, Anders Lidström på Umeå Universitet (som visade bilderna) sa när han pratade arbetsmarknadsregioner vid en träff jag deltog i slutet av veckan, att de lika gärna kommer att slukas upp av Stockholm-Solna. Ostlänken innebär utmärkta möjligheter för Stockholmsregionen att hämta sin arbetskraft i Östergötland.

Anmärkningsvärt är, och lite häftigt, att Vimmerby-Hultsfred-Västervik-Oskarshamn är ritat som egna små kommuner i en icke sammanhängande region.

Man ser tydligt att geografin placerar oss lite mitt emellan.

I och för sig verkar hela Småland ha placerats lite mitt emellan.

Kalmar-Nybros stadsregion skulle aldrig kunna suga upp norra länet på grund av avstånden. Istället är det, åtminstone för Vimmerby-Västerviks del Linköping-Norrköpings stadsregion som kommer att svälla ut också med våra kommuner. Jag skulle tro, att döma av prognoserna att även Jönköping-Nässjö kommer att tas in (trots Jönköpingsbornas motstånd).

För att Kalmar-Nybros arbetsmarknads-och stadsregion ska växa krävs i så fall väl utvecklade kommunikationer norrut, Stångådalsbanan måste gå snabbare och E22 samt rv 34 måste bli bättre.

Det är intressant att man märker ut våra kommuner med namn i kartan. Det tyder på att man inte riktigt kan se i vilka arbetsmarknads- och storstadsregioner vi skulle hamna.

Ser man på dagens kommunikationer är det Linköpings stadsregion som kommer att vara närmast för oss. Man har redan idag en tydlig pendlingsstruktur ända till Kisa, både vad avser vägstandard som kommunikationer. Det är idag en mycket tydlig gräns i det avseendet mellan Östergötland och Småland.

Jag tippar att diskussionen om framtidens arbetsmarknadsområden kommer att bli intensiv inför nästa valrörelse 2018 och också en central fråga.

Får jag skissa en personlig bild av 2100?

I så fall är det bara tre storstads- och arbetsmarknadsregioner kvar. Och snabbtåg tar oss från Vimmerby till Stockholm under timman och dagbesöken från Solna till Astrid Lindgrens Värld görs av både turister och också skolklasser. De senare förlägger en eftermiddagslektion i Vimmerby för att berätta om hur landet präglats av författarinnan Astrid Lindgren som föddes här, ett faktum som gett bygden överlevnadskraft.

Berättar vi det positiva eller negativa...?

Kommunstyrelsen fick i veckan en genomgång av senaste företagsrankningen för Vimmerby kommun.

Siffrorna analyserades på respektive frågeområde och vi konstaterade att mycket arbete återstår för att göra både medarbetare, politiker och lokalmedia mer företagsvänliga.

Man kan undra hur det hänger ihop när man ser följande:

Kommunerna i Jönköpings län har placeringar inom spannet 11-102.

Kommunerna i Kronobergs län har placeringar i spannet 24-179 (undantag Lessebo som sticker ut med placering 248)

Kommunerna i Kalmar län har placeringar i spannet 54-269.

Ser man detta undrar man givetvis; Vad får Kalmar läns kommuner att hamna så långt ned i listan?

Kronoberg har en kommun över 200-strecket. I Kalmar län har hälften av de tolv kommunerna placering 200 eller mer.

I Jönköping är det bara en kommun (Sävsjö) som är över placering 100. I Kalmar län är alla utom en (Mönsterås) placerade där.

Vad är det som saknas i Kalmar län som det finns överskott av i Jönköpings Län och rätt mycket av i Kronobergs län?

I Jönköping finns Gnosjö kommun, säger någon. Jo, Gnosjö har placering 27 så det är bra. Men Habo och Mullsjö är bättre, och Tranås, Vaggeryd, Värnamo och Jönköping ligger alla på 50 eller under. Nej, enbart Gnosjöandan hjälper inte…

Det är något med Kalmar län, med regionen och med dess kommuner som inte riktigt fungerar.

Analysen är väldigt svår. Tro mig, jag har försökt att under dessa snart fyra år knäcka koden för bra företagsranking och en viss framgång har vi haft i Vimmerby: från 229 plats till 166. Men den är inte alls så stor som jag önskat mig och fortfarande rankas kommunala tjänstemännens attityd till företagande lågt. Jag kan tycka det är orättvist; väldigt många av tjänstemännen har utvecklat sin kundkänsla, vi har blivit fler som gillar företagande och vi har satt igång utbildning. Men uppenbarligen misslyckas vi i många kontakter.

Jag tror analysen måste göras bredare och djupare. Låt mig ta utgångspunkt från en piltavla, där 10 är det viktigaste. Vad ska inträffar på vägen? Hur ser ”landskapet”  runt företagaren ut?

Längst ut, på första ringen, tror jag tillståndet i landet påverkar. Företagaren måste ha flyt, ha högkonjunktur och må bra. Påverkar generellt, tror jag.

I andra ringen tror jag länet måste fungera. Hur snabb är länsstyrelsen? Hur krångliga är man, går det snabbt, svarar man snabbt, har man bra attityd? Det påverkar.  Jag vet att både landshövding och länsråd arbetar intensivt med attitydfrågor.

Sedan har vi i tredje ringen, Regionen. Här är det ofta problem. Inte att Vimmerby inte har Regionförbundets öra, för det har vi. Det har blivit mycket bättre och Regionförbundet deltar aktivt, och med medel, i satsningar i kommunen idag. Men jag tror de inbördes trätorna mellan syd och nord påverkar. Regionfrågan rev upp stora sår också inne i partierna och skapade protektionism mellan kommunerna. Det är fortfarande så att när man i södra länet säger ”för oss i Kalmar” så vet man inte om de menar Kalmar län eller Kalmar kommun.

I fjärde ringen stökar det till sig. Vi har Trafikverk och annan statlig verksamhet där. För en enskild kommun är det är omöjlig uppgift, likaså för en regionkommun. Vi har fått ta hjälp av Tillväxtverk, näringsliv, infrastrukturkansli och även någras personliga kontakter för att komma något enstaka steg framåt. Vimmerby kommun har fyra obesvarade ärenden hos Trafikverket just nu…

I femte ringen ligger den regionala servicen. KLT:s problem att lösa Taxi-frågan (nu verkar den bli löst trots allt genom entreprenören Nilsbuss), att genom åren få tågen att gå i tid, har påverkat negativt. Vågar man pendla, vågar man lita på kommunikationerna?

I sjätte ringen börjar kommunens tillkortakommanden; hur har man historiskt hanterat företagsfrågor, vad hände med Vision Vimmerby, har allmänfinansierade projekt utvärderats, vad har de lett till, hur har anställningsavtal skrivits med tjänstemän, varför behöver man ekonomiskt lösa medarbetare från anställningar, varför får man inte alla att jobba rätt och med bra attityd… Ja, frågorna är många och det är en extremt svår uppgift från kommunens ledningsgrupp att hantera. Det är ju människor vi arbetar med och att få alla att dra åt samma håll är en mycket svår uppgift. Jag vill dock påstå att trenden är åt rätt håll, men vi skulle alla önska att det gick fortare att kulturförändra. ”Företagskulturen” i kommunen är helt avgörande för framgång.

I sjunde ringen har vi politiken. Är vi överens om vår näringslivspolitik? Vill vi satsa rejält och skapa ett ”näringslivsdepartement” i stadshuset med kanske fem-sex tjänster? Idag har vi en näringslivschef och en näringslivssekreterare, alltså två tjänster. Vi har en projekttjänst i destinationsarbetet och vi är på väg att få en handelslots som näringslivet är med och sponsrar. För egen del tror jag det är för lite. När det vänder, när vi ser överskott i vår budget igen, är ”näringslivsdepartementet” en högt prioriterad fråga. Av 1 300 anställda är två dedikerade näringslivsarbete, det är på tok för lite.

I åttonde ringen har vi ”skråsamtalen” ute i näringslivet självt. Alltför många företagare pratar om saker de inte vet, sprider rykte som är osanna och resonerar onyanserat. Negativa historier, med uppgifter helt felaktiga, göds i samtalen med fler felaktigheter. När de sedan kontaktar oss och får veta bakgrunder och får insikt, ja då undrar de själva var uppgifterna egentligen kommer ifrån… Jag önskar inget hellre än en positiv mytbildning…  Börja prata om de positiva sakerna! Magnus Frodig på MX-museet har börjat på ett fantastiskt bra sätt med att sprida det positiva bemötandet, även om han säkert har annat att berätta också. Men det ena positiva ger det andra positiva, att få erkänsla sporrar bra attityder hos tjänstemän, och det blir ännu bättre.

I nionde ringen har vi media. Vår lokaltidning hamnar långt ned i näringslivsrankingen också. Ledaren är generellt klagande och negativt kommenterande tyvärr, och här kan man önska sig en mer analys och mindre populism. Redaktionen har en mer neutral och beskrivande hållning och gör sina självklara nedslag i problemområden. Det ska de också göra, även om rubriksättning ofta lämnar mycket att önska. Om mängden kritiskt granskande artiklar uppfylls, vilket är bra, tycker jag att det återstår ett antal positiva nedslag i verkligheten innan balansen är nådd. Hälsa gärna på våra företag och beskriv deras framgångar. Ett om dagen är ok. Media ligger långt efter vår näringslivschef när det gäller besök i näringslivet....

I tionde ringen, i mittpunkten på piltavlan, återfinns…  – vi själva!

Alla vi kommuninvånare, hur berättar vi våra historier? Berättar vi om våra fina butiker, berömmer vi våra expediter, varandra eller sitter vi och lyssnar/läser de ibland häpnadsväckande klagande inslagen på Facebook? Beskriver vi de många arbetsamma och positiva invånare från andra länder som kommit till oss, beskriver vi alla duktiga ungdomar, berättar vi solskenshistorierna…?

Om vi haft ett positivt möte med någon kommunal tjänsteman, berättar vi det då för andra? Eller berättar vi bara när vi möts av en dålig attityd? Vi måste bli bättre på att vara positiva, till oss själva och till vår omgivning. Vi kan skapa en Vimmerbyanda om vi vill. Det ena ger det andra. En bra positiv spiral sporrar alla att ständigt bli bättre.

PS. Låt mig starta en första positiv fundering; 

Vimmerby har just nu en arbetslöshet som ligger bland de tio lägsta i landet! Hur kommer det sig? Är det full fart, eller...? Går företagen bra, eller...? Här finns det mycket positivt att fundera omkring. Och sprida till andra. Gör det.