Sista dagen på kommunalrådsposten - Tack för mig!

Vimmerby kommun har haft en mycket positiv utveckling de senaste fem åren.

Jag vågar påstå det, även om en del beslut vi tagit inte varit helt rätt.

I denna, min sista blogg som kommunalråd ska jag försöka mig på en summering av de mål som sattes.

Moderniseringen av förvaltningen:

Kommunchef Carolina Leijonram och jag kom nära nog samtidigt till stadshuset. Vi har inte alltid haft samma åsikt, men vi var överens om just det ålderdomliga sätt på vilket kommunens administration drivits. Det var inte smärtfritt att ändra och förnya, men alldeles nödvändigt. Ledarskapet förändrades, tjänster togs bort, medlemskapet i Itsam innebar nya digitala tillvägagångssätt, öppning mot allmänheten med bloggar och facebook-konton och en öppen attityd, företagslotsar, transparens, ledarskapsutbildning på flera nivåer, ökad kommunikation inom politiken, etc.

Förbättring av näringslivskontakterna

Vi noterade en bottennotering i näringslivsrankningen 2010. Vi har förbättrat den med omkring 100 placeringar tack vare ett idogt arbete; företagsbesök, lotsar, snabb återkoppling, dialog, satsning på stadsnära industrimark, konsekvent hållning vad avser prissättning, värderingar och en mer konsekvent och lagenlig upphandling. Myndighetsutövningar har blivit mycket bättre, samordningen mellan myndighetsutövarna har ökat genom lotsarna. Vi har blivit bättre på att ta emot, förklara och föra dialog.

Satsningar i välfärden

Kommunen har gjort stora investeringar i välfärden. Nytt vård- och omsorgsboende, ny större förskola och flera byggnationer på gång, renovering av Vimarskolan, omgörning av matlagningen, från kylmat till tillagningskök, satsningar på yrkeskategorier svåra att rekrytera inom socialnämndens och skolans område, fler fönster för medarbetare att kommunicera inom genom samrådsgrupper, lyssnarresor, etc. Här måste arbetet fortsätta; ett stort behov finns av ett Trygghetsboende.

Satsningar inom besöksnäringen

Kommunens snabbast växande bransch både vad avser arbetstillfällen som försäljningsomsättning, besöksnäringen, har fått stora satsningar; på kommunens initiativ bildades en ny besöksnäringsförening för att samla näringen kring turistfrågor. Kommunen bidrog till destinationsprojektet som gett statliga miljoner till näringen i kommunen. Kommunens stora satsning på Astrid Lindgrens Näs kommer att få stor betydelse i framtiden. V har också nått förbättrade relationer med Astrid Lindgrens Värld som satsat stora investeringsbelopp.

Satsningar i industrin och i miljön

Industrin i Vimmerby står stark. Kommunens satsning har skett genom fördjupad dialog i planfrågor, men framförallt genom vår satsning på det stora kraftvärmerket. Idag producerar det viktig energi för Åbros stora tillväxt, liksom till Arla. Också satsningar till Ljunghälls har skett för man där ska kunna konvertera bort fossila bränslen. Kraftvärmeverket står för en stor del av den skuldbörda kommunkoncernen arbetat upp, men samtidigt också för den största amorteringen och den framtida vinsten. Både för miljön och rent ekonomiskt.

Kommunens ansträngningar har bidragit till nya gator och GC-vägar runt nya satsningar, exempelvis MX Museet och Kalles Lek o Lattjo. Också kring Näs har kommunen bidragit till bättre förutsättningar och vi jobbar vidare med den kommunala infrastrukturen.

Kommunen fungerade som katalysator när vi lösgjorde Fanérfabriken, från att ha varit ett tomt fabriksminne till ett aktivt industriområde. I en affär där viktiga spelare var kommunen, Nordiska Fanérfabriken, Byggklason och Älö Trä blev det till slut det vi ser idag. Nu jobbar vi vidare i affären för att kommunen helt ska kunna kliva ur sitt engagemang och för att det ska bli verksamhet även i de byggnader kommunen äger. Älö Trä var ytterst nära att etablera sig i en grannkommun, blev kvar i Vimmerby i och med detta. I Gullringen arbetade vi länge för en lösningen för kontoret. Men det sprack beroende på att kommunen inte ville äga en tom byggnad och ta de kostnader det innebär.

Satsningar på vår trivselmiljö

Vackra Vimmerby, ett begrepp och satsning jag lanserade och fick gehör för, är i påbörjat. Vi har idag en plan för en försköning och ett lyft för Vimmerby stad och våra tätorter i kommunen som åren framöver kommer innebära mycket för trivsel och stolthet för oss som bor här. Redan i år har mycket hänt och vi kommer att gå hand i hand med de trädgårdssatsningar som skett på Näs, för att skapa en helhet i varumärket Vimmerby.

Satsningar på landsbygden

Fibersatsningen har en klar landsbygdsprofil. Vi ser också att byalagen anammat detta och bidragit stort till framgången. Tyvärr riskeras satsningen ekonomiskt av två faktorer; tätorternas svaga anslutning samt Vimarhems långa avtal med Telia. Båda kommer att innebära en längre återbetalningstid för projektet. Satsningen har dock varit nödvändig för fortsatt boende på landsbygden. Samtidigt kommer kommunens hemtjänstverksamhet liksom landstingens sjukvårdsverksamhet att dra stor nytta av fiberkopplingar till de enskilda hushållen. För kommunens del innebär det att man slipper betala alltför dyra kostnader för detta till en marknadsaktör med monopolställning, utan att hantera det nya digitala välfärden billigare.

Satsningar inom integration och föreningsliv

Vimmerby IF:s satsning på den sociala verksamheten sedan kommunen bidrog till investeringen på Ceosvallen har svarat upp väl mot förväntningarna. Idag går man hand i hand med kommunens ansträngningar inom exempelvis integrationen. Kommunens satsning på en Arbetsmarknadsenhet har inneburit möjliggörandet av mötesplatser tillsammans med föreningen. Det är ett bra exempel på gemensamma ansträngningar.

Var har vi inte lyckats?

Jo, framförallt driftmässigt.  Jag anser att alla våra investeringar, från fiber och industrimark, till förskola och omsorgsboende, har varit viktiga. Om än att de kommit 4-5 år för sent på grund av en kommunledning som tidigare varit extremt inaktiv.

Våra lån i kommunkoncernen är höga, men 460 Mnkr är kommunens, resterande kommersiella. Då har vi ungefär 130 mnkr av dessa från gymnasieskolan. Så, som jag tidigare framhållit, vi har inte investerat i något onödigt utan allt inom välfärdens ram.

Men driften… Här har vi inte lyckats, även om vi är på god väg att förändra detta år.

Vi har legat högt, högt i våra skolkostnader. Här måste det till en anpassning till vad det kostar i jämförbara kommuner. Förskola, grundskola, vuxenutbildning och framförallt gymnasiet måste finna sätt att genomföra sitt uppdrag till samma kostnader som andra kommuner har.

Socialens drift; sannolikt under en period där vi hade problem att rekrytera handläggare och vi fick in bemanningsföretag i verksamheten, grundlades en del av det miljonunderskott vi ser idag. Helt plötsligt fick vi mängder av placeringar, hade underskott på familjehem och en ”konkurrens” från konsultstyrda företag – allt samtidigt gjorde att kostnaderna skenade. Jag tror att vi idag har ett helt annat läge, men det tar tid att vända eftersom en placering teoretiskt kan vara i 17-18 år.

De sociala kostnaderna ökar generellt, inte bara för att behovet ökar utan för att Socialstyrelsen och riksdag/regeringen har en bild av vad kommunen ska klara av, utan att förstå att man måste skicka med pengar då Sveriges kommuner är olika rustade. Små kommuner får lida mycket för statliga ”reformer” .

Sammantaget: vi skulle satsat mer på att förstärka ekonomiavdelningen, mer på att stötta och komplettera socialförvaltningen, mer på att tidigare klarat av obalansen mellan skola och social omsorg. På sista raden behöver Vimmerby kommun komma tillbaka till överskott på minst 25 Mnkr. Förra mandatperioden nådde vi överskott på 75 Mnkr totalt. Visserligen kryddat med AFA-pengar. Vi måste tillbaka dit och då måste verksamheter kapas.

Själv har jag trivts bra på stadshuset, här finns många självuppoffrande medarbetare (precis som i kommunen i övrigt) som med hög kompetens klarar ett långdraget slitsamt arbete. Man ska veta att alla arbetar under offentlighetens ljus, bara det är värt en högre lön. Inte många skulle klara det.

Jag tar med mig en hel del erfarenheter härifrån, de allra, allra flesta är goda.

Tack för allt stöd under dessa år, och lycka till i det fortsatta välfärdsarbetet både politiker och tjänstemän!

Centerpartist jämför moderat med terrorist...

I dagens Vimmerby Tidning jämför den f.d ordf. i Vimarhem, mångårige centerpartisten och lokala centerideologen Tomas Holgersson, Frödinge,  moderaterna gruppledare Marie Nicholsson med "Bagdad Bob" - Irak-regimens informationsminister 2003, en av dem som var ansvarig för Saddams Husseins terror mot sin egen befolkning.
(2014 gjorde vice statsminuster Åsa Romson (mp) samma jämförelse med Jan Björklund (fp) i en debatt om skolan i valrörelsen. Därefter sjönk givetvis hennes betyg på den seriösa skalan, och är fortfarande sjunkande efter en rad fadäser...)

Holgersson lämnar knappast något motiv till sitt hån. Enbart att Marie Nicholsson beskriver en omgörning i det lokala moderata partiet på ett positivt sätt.
Ungefär samtidigt går oppostionsrådet Ingela Nilsson-Nachtwei ut i sin blogg och tar avhoppen i moderaterna som intäkt för att Vimmerby har brist på demokrati.
Alla avhopp i centern och socialdemokraterna nämns inte.

Men det är tydligt att centerns strategi för en återkomst till makten i Vimmerby ska ske genom att jämföra motståndarna med terrorister och att avhopp i moderaterna beror på brist på demokrati medan avhopp hos centern enbart är naturliga.

Detta centarparti gör anspråk på att få styra igen efter 2018 års val. Frågan är med vilka? Med partiet som leds av "Bagdad Bob"?
Vilken katastrofal strategi...

Ny politisk ledning i Vimmerby kommun

Tillbaka på jobbet och på tisdag första sammanträdet med kommunstyrelsen efter sommaruppehållet.

I veckan som gick stod det klart att Tomas Peterson (M) tar över efter mig som kommunstyrelsens ordförande.

Jag stöder det valet. Tomas har en gedigen erfarenhet och har den personlighet som nu behövs i ledningen åren framöver. Tomas är pragmatisk, analytisk och lyssnande.

Han väcker inte alla idéer, han driver kanske inte utvecklingsfrågor så hårt och energiskt som jag är van att göra; men Vimmerby kommun behöver nu en ledning som kan hålla ihop en koalition, som kan följa en budget och som kan fokusera på förvaltning snarare än expansiv utveckling. Där passar Tomas personlighet utmärkt!

När jag tillträdde 2011 var kommunen eftersatt på många områden. Vi var tvingade att ta ifatt en hel del investeringar, att få en del av ledarskapet utbytt, att slimma och träna organisationen, att jämföra våra kostnader, att it-modernisera den kommunala organisationen – i princip allt orsakade konflikter med en gammal centerstyrd ledning. De fyra första åren blev därför onormalt tunga och konfliktfyllda.

Då var kommunchefen Carolina Lejonram nytillsatt. Hon fick också, precis som jag, riva gammal kultur för att kunna bygga en ny.

När Tomas Peterson och Helen Nilsson (S) nu sätter sig tillsammans har vi några prioriterade områden kvar; socialens kostnader måste ned ytterligare, skolans kostnader måste ned -  båda verksamheterna måste matcha kostnadsjämförelser med andra kommuner. Dessutom måste de se till att socialdemokraternas och moderaternas tunga vallöfte till kommunens äldre om ett utbyggt Granen måste bli verklighet. En flyttkedja från 50-60-talshus till Trygghetsboende skulle lätta på bostadstrycket i Vimmerby stad.

Till att hantera allt detta tror jag Tomas, Helen och Carolina är en alldeles utmärkt kommunledning. De kommer ha hjälp av varandra och dessutom hjälp av starka samverkanskrafter i nämndernas ledningar, förvaltningschefer och ordföringar.

Förutsättningen för att lyckas med den budget och den budgetplan som ska gälla åren 2016, 2017, 2018 är att s-m-majoriteten vidmakthåller sitt samarbete. Det är en effektiv majoritet som kommunen behöver. Det handlar om att man vågar lita på sina problemlösningar. Och genomföra dem.

Mediadiskussionen runt valet av Tomas kommer säkert att pågå en tid. Han missade, tillsammans med Centerstig (c) och Henriksson (s) att återrapportera ett beslut till KS. För detta nekades han ansvarsfrihet. Oavsett hur stor man tycker frågan är, så tar både politiker, företagsledare, lärare och läkare dagligen felbeslut. Knappast någonstans blir de för den skull bannlysta från yrket för livet. De som skriker högst är som vanligt de som tycker de själva är helt felfria. Tomas egenskaper, i det läge kommunen är nu, anser jag kommunledningen behöver.

På Vimmerbybloggen tycker Jakob Karlsson att socialdemokraterna missat årets chans att få ordförandeposten. Jag tycker precis tvärtom; man har fått en stor chans att hitta en majoritet också 2018, och då ha mer kraft och erfarenhet att kunna förhandla om ordförandeposten med eventuell samarbetspartner. Moderaternas erfarenhet är idag djupare, men 2018 är (s) ifatt. Det hedrar socialdemokraterna att man sätter kommunen före sig själva; en fungerande majoritet är viktigare åren framöver än enskilda poster. Man har också visat att man kan lita på att man står för resultatet i en förhandling med ett annat parti. Förtroende politiker emellan väger också.

Vimmerby Tidnings Alf Wesik beskriver en drömsituation från sent 70-tal. Inge Salmeus var stadsdirektör (kommunchef) och Bengt Johansson var kommunalråd. Då var det som bäst, beskriver Wesik. Själv var jag journalist då, Wesik hade väl knappast börjat som helgmedarbetare vid den tidpunkten. Jag bevakade kommunen varje dag och är väl den som bäst kan jämföra förhållandena då och nu. Och jag kan garantera Wesik att ett 40-tal års utveckling gör skillnad. Varje tid har sina problem och lösningar – att göra en jämförelse över 40 år och tro att det är en personfråga säger en hel del om nivån i analysen.

Kommuninvånare som vill bli politiker är ingen stor grupp. Kommunfullmäktige kommuner under mandatperiodens första nio månader att ha tappat 19 av 49 ledamöter. Den som ska bli politiker får räkna med stupstock på nätet och i tidningen, krav att lönen ska sänkas, arbetstiden höjas, felfrihet i alla beslut och att inte varken sticka ut och vara öppen eller vara sluten och tystlåten.

Jag tycker man som invånare ska skicka en tacksamhetens tanke till de som vill ställa upp i politiken; man gör ju det i föreningslivet och i andra organisationer. Det innebär att man ska iaktta en återhållsam hållning, inte döma, inte skrika på gatan eller i butiken, inte skriva lögner och rykten – däremot gärna ringa eller skriva och fråga så är jag säker på att man får sina undringar besvarade.

Politiker gillar frågor som är ärliga och uppriktiga.

De tycker om engagemang.

Då ökar också deras eget.

Det blir 57 månader på posten.

Jag kommer av hälsoskäl att lämna mitt uppdrag som heltidsanställd ordförande i kommunstyrelsen i Vimmerby kommun.

Jag kommer så snart möjligt att överlägga med moderaterna och den gemensamma majoritet vi har i kommunen när det kan anses som mest lämpligt.

Igår meddelade jag gruppen och kommunledningen beslutet.

Sedan den skada på halspulsådern jag råkade ut för i oktober har jag dagligen medicinerat för att inte drabbas av stroke och för att läka sprickan i ådern. Från att halspulsådern akut haft mycket liten blodgenomströmning där jag fick känselbortfall i halva ansiktet, har jag under åtta månader stått under behandling.

Igår tisdag gjorde jag ett avslutande återbesök hos min läkare. Jag kommer inte att uppnå större läkning än 80 procent genomströmning. Jag har nu fått beskedet att jag fortsatt livet ut får medicinera för att inte drabbas av sådana komplikationer.

Den roll jag har som heltidsanställd ordförande är inte den livssituation som på något sätt kan förbättra min hälsa, snarare tvärtom. Jag har fått detta klart för mig i samråd med min läkare och min familj. Jag är inte beredd att fortsatt ta den risken med min hälsa.

Jag räknar med att kunna frånträda min heltidsanställning senast sista september.

Jag avser dock kvarstanna som ledamot i fullmäktige och fullgöra den mandatperiod väljarna valt mig till.

Jag kommer nu närmast att diskutera med moderaternas fullmäktigegrupp, med den stora majoritetsgruppen och givetvis med vice ordförande och kommunledningen.

Jag avser göra en så fullödig överlämning till en ny ordförande som jag kan, och i möjligaste mån finnas till hands åtminstone mandatperiodens slut.

Vimmerby har idag ett mycket bra majoritetssamarbete och det är viktigt för kommunens framtid, att det bibehålls och att budgeten de kommande tre åren kan efterlevas.

Jag är glad över den tid jag fått verka som kommunstyrelsens ordförande. Den har varit lärorik. Jag hade med mig företagarens tänk in i kommunen och jag kan nu lägga till välfärdsbyggarnas tänk när jag nu i september träder tillbaka. 

Sommartal - inför semestern

SOMMARTAL söndag efter midsommar 2015:

”Det duger inte att sticka huvudet i sanden och förlita sig på ökat antal flyktingar eller att statens bidrag ska öka!”

När jag tillträdde i januari 2011 var kravet uttalat; sätt en vision, se till att något händer, ta Vimmerby kommun ur stilleståndet och förlamningen, se till att fotbollsplanen byggs, industriområden byggs och för Guds skull; ersätt Eken med ett värdigt boende och sätt punkt för en 7-årig långbänk, och satsa också på oss äldre, bygg ett Trygghetsboende.

Det mesta är gjort under mandatperioden 2011-2014, det senare tar den nya majoriteten för innevarande mandatperiod, S och M, beslutsamt tag i under hösten. Ett nytt Trygghetsboende på 35 lägenheter (sambyggt med Granen) skulle öka möjligheterna till inflyttning i kommunen, då bostadskedjan skulle ta fart..

”Vakna, kommunen har tre kommunchefer, starkt missnöje med IT, inga visioner om framtiden. Å vad ska vi göra med Näs som kostar massa pengar…?”

Jag blev väldigt glad 2011 när jag upptäckte att kommunen precis hade anställt en kommunchef som ville ta tag i problemen ”in house”, som var med på noterna att förnya ledningen på alla nivåer, som ville kavla upp ärmarna och jobba, jobba, jobba - tillsammans med mig, ny politiker och nytt kommunalråd.

Vi fick var sin arena, ändå kunde vi gå i takt och åt samma håll. Idag ser vi resultatet; hög nivå på stoltheten hos kommunens chefer, höjd nivå på kompetensen, det börjar bli lättare att rekrytera, medarbetarenkäter ger betyg som är åt rätt håll. Mycket återstår givetvis att göra, jobbet tar aldrig slut men riktningen är rätt och riktig.

Kommunchefen har därvidlag lyckats bättre än jag/vi inom politiken. Istället för att vi ska få erkänsla för att vi vågar vara politiker, har vi mötts av en lokal kultur, understödd i media, innebärande att vi är andra klassens medborgare, saknar respekt, förmåga och har dessutom mage att ta ut arvoden. 

Jag menar då inte enbart under skoldebatten, för den kan man förstå till viss del, utan redan innan, det är liksom legio och allmänt accepterat bland invånarna att politiker kan man säga vad man vill om, utan broms och egencensur. 

Många utifrån förundras när man ser det politiken utsätts för i Vimmerby, bland annat i anonyma insändare i lokaltidningen. Det räcker med att tiden på en parkeringsruta i stan är fel så är politiken oduglig. Det kan bara betyda att många där ute kan göra saker och ting bättre och att vi nu får en ström av nya politiker in till partierna. Tyvärr understöder en del enskilda politiker dessa strömmar och det är populistisk givetvis, men tragiskt. Det kommer ändå inte att ge några röster. Väljarna ser igenom sådant.

”Men har ni inte investerat för mycket? Är det inte onödigt?”

Investeringsnivån blev totalt hög eftersom också Kraftvärmeverket byggdes samtidigt av kommunala Vimmerby Energi och Miljö. En stor del av investeringarna amorteras kommande år av Vimarhem, Vemab och kommunen med stora årliga belopp. Bland osäkra investeringar kan vi räkna fibersatsningen. Det är stor risk att vi får ta en del över skattsedeln då tätorternas invånare hellre väljer multiinternationella Telia än att stödja sin egen omgivande landsbygd. Villaägaren i Gullringen, Södra Vi och Vimmerby stad ser ingen vinning med att stötta de som bor precis utanför tätorten, tillhörande ett byalag. Trots att det är billigaste alternativet. Nej, den solidaritet man för egen del kräver av Vimmerby stad, av Kalmar län, av Stockholm, av landets regering – den ger man inte själv till sina grannar några kilometer bort. Ena dagen ropar man om behov av lojalitet till sin bygd, nästa dag vänder man den själv ryggen. Inte trovärdigt.

Jag gläds dock åt Storebro där lojaliteten till den egna landsbygden och kommunen syns stor. Där gör några eldsjälar ett stort jobb.

Intressant är alla flerfamiljshus i stan med privata fastighetsägare (och Vimarhem med för den delen) som fått Telia-fibern kopplad till kopparnät (!) inne i fastigheten. Vi får se hur länge kopparledningen är framtidssäkrad… Men det var ju gratis.

”Men ni har fortsatt pumpa in pengar i Näs?”

Ja, besöksnäringen är prioriterad näring i kommunen. Inte kanske som enskilda företag i näringen tror, att stödet ska riktas till dem, utan mer de generella investeringarna; vi ska gynna utvecklingen av ALV och vi ska investera i vår gemensamma anläggning Astrid Lindgrens Näs. Det är kommunens bidrag till besöksnäringen och det är ganska mycket. Dels 3 Mnkr till Näs i årligt stöd, dels borgen på miljonlån till Trädgårdarna som är ett stort besöksmål framöver, dels 1,3 Mnkr till turistbyråbolaget, men också infrastrukturinvesteringar och investeringar i destinationsprojektet som bland annat verkar på en landsbygd. Ändå hörs ropen från besöksnäringen om mer pengar. Jämfört med övriga branscher får man väldigt mycket satsningar.

”Allt handlar bara om Astrid Lindgren, varför stöder ni inte småindustrin?”

Småindustrin får stöd, vi subventionerar industrimarken med stora belopp. Vi försöker underlätta myndighetskontakter, upprätta detaljplaner som passar både liten och stor industri, ser över gång och cykelvägar och infrastuktur för att underlätta arbetsresor till cykel eller med bil. Vi jobbar hårt med kompetensutveckling, satsar pengar i Campus för att bidra med kompetens till näringslivet, arbetar i Regionförbund och i samverkan med andra kommuner för att underlätta inom arbetsmarknadsregionen.

Vår näringslivsenhet och vi kommunalråd gör många företagsbesök, vi sitter i möten i telefon och på företagen, vi samtalar vid luncher och när vi möts på stan. Åtskilliga är de företagssamtal jag haft på en trottoar i kommunen.

”Varför kan ni inte samarbeta bättre i kommunpolitiken?”

Vi samarbetar nära nog på ett unikt sätt i Vimmerby; socialdemokrater och moderater träffas regelbundet och pratar lokalpolitik. Vi har en gemensam majoritet. Vi har ett bra samtal, antingen det är över midsommarsillen, en kopp kaffe på ett möte eller en öl på Brygghuset. Vi ser till bådas våra intressen och vår lokala kommunpolitik är mycket nära varandra i praktiken, även om vi ideologiskt är en bit ifrån varandra. 

Om man med samarbete menar att vi också ska regera tillsammans med oppositionen så skulle det inte fungera; vänstern och miljöpartiet är för långt ifrån oss moderater, och kristdemokrater och centerpartister är för långt ifrån socialdemokraterna. Men titta in på fullmäktige; det är inte många voteringar på ett år. 90 procent av alla ärenden råder det samsyn om. Man ska inte tolka debattens hetta som att vi inte samtalar och resonerar.

Nu lägger vi i majoriteten i morgon måndag vår rambudget för 2016 och med det tar vi det första steget mot en återställning till positivt resultat åren framöver.

Om brister inom lokalpolitiken...

Den här veckobloggen (på grund av utlandsresa skriven idag måndag morgon istället för igår söndag) får helt enkelt bli en länk till journalisten Jakob Karlssons krönika i söndags.

http://vimmerby.blogg.se/2015/june/sondagskronika-11-kommer-vimmerby-ha-nagra-politiker-kvar.html
Den innehåller mycket vettigt och jag hoppas att den läses också av de inom media som har makt över redigering av insändare och moderering av facebookinlägg.

Jag ska bara lägga en kommentar som mer riktar sig till oss politiker själva:
När man säger " Ni lyssnar inte!" så menar man egentligen "Ni gör inte som vi säger!"
Om det är något den nuvarande politiska generationen gjort så är det att lyssna; lyssnarresor, besök, närvaro på Facebook, bloggar, debatt i tidningen, öppenhet mot media och andra påverkare, transparant förhållningssätt.

Att lyssna innebär inte att man per automatik gör som någon annan säger. Om 20 procent av valmanskåren skriver på en lista för en folkkomröstning är det ingen majoritet. En majoritet är över  50 procent. Det innebär att "ha stor respekt" att lyssna på alla argument, att mötas ansikte mot ansikte, att diskutera. Men det är respektlös mot den stora majoritet som utgör väljarbas att göra  något, och fatta beslut om något, som man inte står bakom. Majoriteten diskuterar sina beslut, argumenterar och fattar dem sedan kollektivt.

Att säga "Ni lyssnar inte" är inte rättvist mot något av majoritetspartierna idag. Säg istället "Ni gör inte som vi säger" för det är verkligheten, och det är liksom demokratikns spelregler att den majoritet som tillsammans vinner valet, tar oftast beslut efter sin egen övertygelse.

Kompetensutveckling av ledare nödvändig

En av majoritetens största utmaningar i budgeten är de höga kostnaderna för sjukfrånvaro och vikariekostnader. De uppgår till ca 30 mnkr per år. 

I "Boken om Nyckeltal" av forskarna/lärarna Catasus, Gröjer, Högberg och Johnren (Liber) förs ett intressant resonemang hämtat från den offentliga sektorn. Jag tar mig friheten att citera ett stycke (fiktivt) där fyra resultatenhetschefer inom äldreomsorgen i en stadsdelsnämnd i Stockholm för ett reseonemang med sin verksamhetschef.

Chefen undrar varför de dragit över 3 mnkr i budgeten.

Chef 1 svarar: " I mitt fall beror det på att korttidsfrånvaron har ökat jämfört med hur det var tidigare. Min personal är körd i botten och vårt sätt att budgetera tar inte hänsyn till den verklighet vi lever i när personalen är sjuk. Vi måste ju hitta ersättare och kostnaderna som är förknippade med korttidsfrånvaro är inte korrekt behandlade i samband med budgeten. Jag tycker det är skandal att inte budgetarbetet utgår ifrån verkligheten!"

Verksamhetenschefen (VC) svarar: " Ja , det kan så vara att budgeten är lite mellan tummen och pekfingret, men hur kommer det sig att det blir 3 mnkr?"

Enhetschef 2: "VC, du vet lika väl som jag att det går på slentrian det här med budget, det är oftast förra årets tvivelaktiga siffror som styr. Men det som är uppenbart för oss ute på fältet, ex att ersättningsregler har ändrats och att vi numera är så tajt bemannade att om någon blir sjuk måste vi hitta en ersättare på stan, verkar inte ha uppfattats av er som är, så att säga, lite grand bredvid."

VC säger: " Vad kostar det då att en person är korttidsfrånvarande uttryck i kronor/dag? Har ni gjort någon kalkyl?

Enhetschef 1: "Vi har försökt få fram siffrorna i vårt redovisningssystem, men det är inte anpassat till vår verklighet. Ärligt talat fattar jag inte varför vi har de listor vi har i månadsuppföljningen, siffrorna speglar ju inte verkligheten! Kostnaden för att en person inte kommer till arbetet är mycket stor och det verkar ingen ha fattat"

Verksamhetsnchefen lovar sedan ta ett samtal med ekonomichefen.

Jag vill understryka att fallet inte är Vimmerby utan en stadsdelsnämnd i Stockholm.

Exemplet speglar brister i verksamhetens informationssystem. Problemet är början på en ond cirkel. Korttidsfrånvaron innebär att ersättare måste sättas in. Budgeten hålls inte och enhetschefen bestämmer då att inga ersättare får sättas in. Den kvarvarande personalen får då jobba extra och till slut får vi en ökande korttidsfrånvaro av bara det skälet

Hur ska ledningen hantera detta strategisk? En engagerad VC startar ett alternativtänkande. Vilken åtgärd är den bästa, ta in ersättare eller inte? I boken råder författarna VC att benchmarka med andra liknande verksamheter; vad har hänt på andra arbetsplatser när man valt det ena eller det andra? (Man visar ett exempel där "icke ersättare" gav dubbelt så hög sjukfrånvarokostnader.)

Varför tar jag detta exempel? Det är framförallt av ett skäl; hur ser kommunens strategi ut för att möte korttidsfrånvaron? Vilka investeringar görs?

För det första måste man förstå att investeringar ska ge avkastning. Om vi investerar i energiåtgärder i byggnader räknar vi med lägre kostnader. På samma sätt kan vi räkna hem investeingar i kommunens medarbetare. Sedan tre-fyra år tillbaka har kommunen en pågående investering i våra ledare, framförallt mellanchefer. Den ska avkasta bland annat en minskad frånvaro bland kommunens anställda. Ett dåligt ledarskap visar sig direkt i sjukfrånvaro där nyckeltalet "medarbetarnas motivationsgrad" blir låg.

Vimmerby kommun arbetar idag med vedertagna finansiella nyckeltal samt en del andra, även om jag inte vet om man mäter nyckeltalet Medarbetarnas motivationsgrad.

Man gör dock enkäter bland medarbetarna för att få underlag till strategisk styrning. Där har man tidigare om åren fått fram kritik mot just ledare och chefer i olika veksamheter. Ledarskapsprogrammet kom till bland annat av dessa skäl.

Också facket ser ledarskapsprogrammet som viktigt både vad avser nyckeltal som Motivation och Sjukfrånvaro.

När vi nu i budgeten lägger en synbar pott på en dryg miljon till att kartlägga sjukfrånvaron, så lägger vi avsevärt mer i den dagliga verksamheten på chefsutveckling och utveckling av den goda arbetsplatsen. Friskvårdsbidrag är långt ifrån ensamt bidragande: medarbetares motivation, ledares förmåga till kommunikation, verksamhetschefers förmåga till budgetering och alternativkalkyler, och även politikers förmåga att fokusera på rätt sak, exempelvis kontrollerande nyckeltal, har stor betydelse. I Vimmerby spelar också media en viss roll på hur villiga människor är att ta offentlig tjänst. 

Jag vill med detta stötta Vimmerby kommuns ledningsgrupp och satsningen på ledarutveckling, det som nu måste till är att öka informations- och kommunikationsflödet mellan de som utför arbetet och de som har makt över kalkylerna. Vi måste jobba ihop oss ännu mer och kanske öka antalet nyckeltal, och mäta nyckeltalen mer relevant mot andra verksamheter.

Kommunen var tidigare konkurrensfri; så är det inte längre. Den fria marknaden inom välfärdstjänster har visat oss att kommunens nyckeltal inte längre är lika bra som vi kanske trott på en del håll.

Stångådalsbanan hotas av nedläggning

Stångådalsbanan (Kalmar-Linköping) hotas av nedläggning.

Trafikverket vill att banan ska läggas ned och trafiken ersättas med buss på landsväg.

Samma gäller Tjustbanan Västervik-Linköping. Det vi länge anat är man numera tydlig med, man säger det rakt ut, senast vid överläggningar i Linköping med Kalmar läns inlandskommuner.

Vimmerby deltar i arbetet för att behålla och utveckla Stångådalsbanan, tillsammans med kommunerna Kalmar, Mönsterås, Högsby, Hultsfred, Kinda och Linköping. Sedan flera år driver kommunerna ”Infrastrukturkansliet” med en tjänsteman Michael Lejionhud, Hultsfred.

Jag har kallat honom till kommunstyrelsen i Vimmerby på tisdag för att datera upp kommunledningen om läget.

Under närmare två år har det under Trafikverkets ledning bedrivits en åtgärdsvalsstudie rörande Stångådalsbanan. I arbetet har kommunerna deltagit, liksom KLT och Regionförbunden i Kalmar och Östergötland.

För Regionförbundet i Kalmar har det varit viktigt med tanke på att man vill skapa två arbetsmarknadsregioner, ett i norr och ett i söder, samtidigt som länet ska bli fossilbränslefritt. För att allt detta ska lyckas behövs en järnväg, och helst en elektrifierad trafik.

Infrastrukturkansliet (kommunerna) håller med och har lagt en plan på en investering på 925 Mnkr för att rusta upp banan. Ska elektrifiering läggas till blir beloppet närmare 2 miljarder, men med elektrifiering kan också godstrafik köras.

Redan 2010 vidtogs åtgärder i den riktningen. Man gjorde ett avtal med Trafikverket om att förskottera 200 mnkr under fem års genomförande av upprustning i norra delen, Bjärka Säby utanför Linköping, där Tjustbanan och Stångådalsbanan har gemensam räls. Kommunerna och Regionförbundet i Kalmar län la till pengar i förskotteringen.

150 Mnkr har använts, nu säger Trafikverket att man inte tänker fullfölja avtalet och använda de återstående 50 miljonerna. Man tänker bryta avtalet.

Upprördheten är stor i kommunerna, också i Linköping. Regionförbundet är också irriterade. Den 5 juni tas frågan upp som en särskild punkt på regionförbundets möte i Ekerum på Öland. Jag räknar med att Helen Nilsson (s), Vice KSO i Vimmerby,  som är ordinarie ledamot denna period i Regionförbundet, kommer att vara vältalig och stötta upp beslut om protestskrivelser och kanske också förslag om direkta regeringskontakter.

Hon ska få mycket kött på benen av Michael Leijonhud på KS-mötet på tisdag.

Alla förstår vad Stångådalsbanan betyder för inlandskommunerna i Kalmar län. Särskilt mycket skulle jag vilja säga för Vimmerby-Hultsfred som genom banan har en perfekt arbets- och studiependel till två universitet, Linné och Linköping, och till stora arbetsmarknadsregioner.

Om banan inte rustas upp kommer trafiken att hacka precis som tidigare. Utan bra och snabbt spår går inte tågen som de ska.  Det skapar problem med trovärdigheten, resandet minskar, den onda cirkelns konsekvens.

För Vimmerbys del är kopplingen till Linköping livsviktig. Det är vår närmaste tillväxtregion, dit ökar arbetspendeln och vi tar också ned kompetens från universitetsstaden till arbete här. De måste ha en rimlig och bra restid. Med tåg går det, samtidigt med resandet, att arbeta.

Trafikverket måste få direktiv från regeringen rörande banan.

Jag har föreslagit Infrastrukturkansliet att samla de både landshövdingarna, länets riksdagsmän, Regionförbund och kommunernas ledande politiker till en halvdags överläggning om hur vi ska tackla det nu rådande hotet.

Blir nedläggningen av banan verklighet får vi ännu svårare med tillväxten i vår kommun.

En positiv notering:
Eleverna, (och skolan i sig) vid Astrid Lindgrens skola fick väldigt mycket beröm av ALMA-pristagarna från Sydafrika och Kulturrådet för sin entusiasm, sina bra frågor och sin vältalighet, särskilt i engelska.
Vid kvällens middag efter invigningen av utställningen "Hela världen brinner" baserad på Astrid Lindgrens krigsdagböcker, hade jag samtal med både Kulturrådet och pristagarna. Bland alla de skolor de besökt på sin vecka i Sverige var Astrid Lindgrens skola och dess elever det som gav starkast intryck. Också gymnasiets medieprogram fick mycket beröm och erkänsla för det fina och kreativa program man skapat till utställningen.
Så roligt att höra allt detta!

Socialen blir allt mer trimmad

Budgetarbetet i Vimmerby kommun går in i slutfasen. Majoriteten samlas nu för de sista mötena innan fullmäktiges återremiss ska behandlas av kommunstyrelsen den 2 juni.

Det finns idag ingen tvekan i att vi ska nå 39 Mnkr i besparing och intäktsförstärkningar sammantaget. Det kommer att lägga grunden till ett positivt resultat redan 2016, och ett växande sådant 2017 och 2018.

Samtidigt amorterar kommunen minst 15 Mnkr årligen och amorteringar på den gemensamma kommunkoncernskulden skickas också in från Vemab och Vimarhem. Med det kraftfulla åtgärdspaket majoriteten lägger kommer Vimmerby kommun att snabbt återställa förluståren.

Några viktiga frågor följer dock:

Hur går det med socialens underskott kommande år?

Hur går det med kostnadsökningarna inom äldreomsorgen?

Fortsätter IT-kostnaderna öka?

För att börja med det sistnämnda; den nationella undersökningen ”Kommit” visar på en radikal och dramatisk ökning av IT-kostnaderna de senaste fem åren i hela den offentliga sektorn. Jag tror att vi kan vänta oss en fortsatt generell ökning, även om vi i Vimmerby kommun ska väga varje uppkommet  IT-behov på guldvåg.

Det viktigaste är dock; kan vi hämta hem de ökade IT-kostnaderna i effektiviseringar i verksamheten. I administration är det nog givet, men innovationer kommer att komma inom äldreomsorgen. Där finns potential att hämta hem IT-investeringar i en både förbättrad och billigare verksamhet. Just denna utveckling är en viktig uppgift för Itsam att följa.

När det gäller äldreomsorgen hade vi ett underskott på 11 Mnkr under 2014. Årets tre första kvartal visar på ett fortsatt underskott på ca 9 Mnkr för 2015.

Intressant fråga här är; är äldreomsorgen underbudgeterad eller är vi ineffektiva?

Förvaltningen har gjort en jämförelse (siffrorna från juli 2014) med kommunerna Eksjö, Hultsfred, Kinda, Oskarshamn, Tranås och Västervik, samt jämfört med länet och riket i stort,  som presenterades på kommunstyrelsen i veckan. Noteras ska att i Kindas samtliga siffror ingår inte hemsjukvård, medan det gör det i Eksjös siffror.

Äldreomsorgens kostnad per invånare är lägst i Kinda med 11.998 kronor per invånare medan Vimmerby har näst lägst kostnad, 12.373. Högst ligger Eksjö på 14.084 kronor/invånare.

Även när det gäller jämförelsen kostnad per invånare över 65 år, så ligger Kinda lägst och Vimmerby näst lägst (51.552 Kr/inv). Hemtjänsten jämförs också och här är de stora skillnaderna. Kinda ligger så lågt som 11.355 kr/invånare över 65 år, Vimmerby på 22.632 kr och högst ligger Eksjö på 26.018 kr/inv. Men Vimmerby ligger näst högst så här finns potential till lägre kostnader, samtliga övriga kommuner ligger under eller mycket under Vimmerbys kostnad.

Vård- och omsorgsboendet ligger Vimmerby som väntat lägst, vi hade kvar Eken vid mätningen, men här kommer kostnaden att öka nu i och med de nya boendena.

Vimmerbys äldreomsorg sticker inte ut på något sätt, undantaget hemtjänsten något, så att kostnaderna ökar beror till allra största delen på ett ökat behov. Vi får helt enkelt fler äldre, man blir äldre och därmed kommer också ökat vårdbehov. Vi måste ha ekonomisk kraft att budgetera för detta kommande år.

Hur går det då med de skenande kostnaderna inom IFO. Jo, de fortsätter sticka ut men trenden är bruten. Vi kan idag se att stigningen inte längre sker och sannolikt kommer ett brott nedåt under hösten. De förebyggande instanserna ska ge allt större effekt, och en dyr placering försvinner i höst. Samtidigt ökar antalet anmälningar, men tillgången på egen personal, egna hemmaplanslösningar avgör kostnaderna. Jämfört med våra grannkommuner är det bara Tranås och Eksjö som har högre kostnader än Vimmerby, alla övriga lägre kostnad per inv. Vi ligger över länssnitt och snittet i riket. Om vi då jämför med liknande kommuner som Vimmerby, exempelvis Höör, Säffle, Skurup, Söderköping, Gällivare, Vårdgårda och Vaggeryd så ligger vi rejält över deras kostnad fortfarande. Men vi får glädjas över att de budgetförstärkningar som gjordes inför 2014 börjar ge resultat, kompetens kan rekryteras till arbetet. 

Nu gäller det att hålla i trenden, öka samverkan med skola, föreningsliv, landsting och polis för att gemensamt få ned missförhållanden som kostar kommunen stora pengar och skapar stort lidande hos enskilda individer.
Men Vimmerby är inte ensamt...

Igår lördag kunde vi notera en stor artikel i Vimmerby Tidning där Kinda kommun tar in ”konsulter” för 250.000 kronor i månaden för att klara socialförvaltningens ökade inflöde av anmälningar om barn/vuxna som far illa.

Kindas socialnämnd gick med 8 Mnkr i underskott 2014, i år pekar det mot ett fortsatt underskott, dock lägre.

Noterbart är, att tidigare både ledarskribent och insändare i tidningen, tror att det är verksamhetens fel att kostnaderna växer, snarare än att behoven ökar.

Socialnämnder i hela Sverige har detta problem. Den lag som kom i juni i fjol, som kräver att barnutredningar ska handläggas av utbildade socionomer, har skapat ett stort rekryteringsproblem.

Det innebär att bemanningsföretag (konsulter kallas de för i tidningen) måste tas in för att följa lagkravet när inga söker de ordinaie jobbben.

I Vimmerby har socialförvaltningen sedan några år tillbaka sakta men säkert byggt upp kompetensen, rekryterat framgångsrikt både handläggare och familjehem, Det är glädjande att nämndens strategi håller. Men samtidigt vet vi inget om morgondagen i något avseende.

Nu kommer istället fokus att riktas mot äldreomsorgen som växer i behov, både inom hemsjukvård, hemtjänst och vårdboende.

Nu måste vi satsa på fler bostäder

Anpassningspolitik eller tillväxtpolitik?

För många krympande kommuner är anpassningspolitiken det enda valbara. För kommuner som är stora (över 100.000 inv) eller som är förort och gränsar till större stad är det självklart att ha en tillväxtstrategi.

För Vimmerbys del är det inte antingen eller – utan både ock.

Den kommunala verksamheten måste anpassas. Vi är nu mitt inne i en politisk diskussion hur en sådan anpassning ska gå till. Vi ser, vare sig vi vill eller inte, att antalet äldre blir fler, antalet sjuka äldre blir fler och mängden behov hos sjuka äldre blir fler. Det kommer att öka på kostnaderna rejält år från år.

Vi ser att antalet födslar blir fler. Märk att Vimmerby har en låg invandring. Med fler invandrare hade födelsetalen blivit högre och vi hade också haft en befolkningstillväxt. Att klara ett ökat födelsetal, som är mycket glädjande, innebär att vi de små förskolorna måste bli större. Minst tre avdelningar men allra helst sex avdelningar bör vi sträva mot, byggda så att avdelningarna ändå upplevs som små.

Om detta är anpassningen; större enheter för gamla och barn i förskola och skola, hur ska vi klara tillväxten i samhället för vi kan ju inte bara lägga oss ned att dö?

Det handlar om rätt prioriteringar. Vimmerby har en starkt växande livsnerv som måste prioriteras, och det är besöksnäringen. Den kan ge unga och invandrare med låg utbildning jobb, den kan bidra till inflyttning, infrastruktur och utveckling av handel och service. Det är också den näring som växer mest i kommunen. Många är kritiska till Näs men själv är jag helt övertygad om att Näs med barndomshemmet, utställningen och Trädgårdarna bara kommer att öka i betydelse för Vimmerbys inflyttning och besöksnäring. Vi har nått unikt här, nåt som inte kan flytta, nåt som bara kan utvecklas, som bara kan bli bättre och som har en stor del av västvärlden som marknad.

Men vi måste också prioritera det som utgör de små kugghjulen i näringslivet; småföretagen, hantverkssektorn och handeln. Vi är mycket tacksamma över Ljunghälls, Åbro, Frödinge med flera stora företag i kommunen, men de klarar sig oftast utmärkt själva. Bara de slipper den kommunala, regionala och nationella byråkratin… För att framtidens Ljunghälls, Zobra och RM-snickerier ska kunna etableras och utvecklas måste de ha mark att bygga på. Det har vi i kommunen nu. Redan har tomter registrerats på två företag.

Riktigt små kommuner, under 10.000 invånare, rekommenderas ofta att slå sig samman. Jag tror inte på det. Bättre att öka samverkan, som Vimmerby under fyra år gjort. Vi samverkar idag med Boxholm, Ödeshög, Åtvidaberg, Ydre och Kinda om IT, med Kalmar, Mönsterås, Högsby, Hultsfred, Kinda och Linköping om Stångådalsbanan, med Västervik, Hultsfred, Mönsterås, Oskarshamn och Högsby om inköp, med Ydre och Åtvidaberg om Överförmynderi, med Kinda och Ydre om alkoholhandläggning, med Hultsfred om miljö- och byggförvaltning, med Hultsfred och Västervik om Campus  – utöver det mycket samverkan kring många små och stora frågor, inte minst Räddningstjänst.  Genom samverkan kan vi agera som en större kommun både vad gäller kompetens och servicenivå.

Att slå samman Hultsfred och Vimmerby till en kommun gör inte kommunerna mer befolkningstäta. Då kan man lika gärna gå samman med Västervik och Kinda för att få en mer rund storkommun,  med 60.000 invånare och med hemvist i attraktiva Östergötland. Vi är bara10 mil från tillväxtmotorn Linköping, men vi är ändå långt ifrån den diskussionen. Tyvärr kan jag tycka.

Vimmerby kommun har tillväxtpotential. Jag skrev att vi hade ökat vår befolkning de senaste tio åren om vi hade haft bostäder till fler invandrare.

Om kommunen måste anpassa sig till en större budget för socialen, omsorgen och ökade kostnader, så måste vi också ha en tillväxtstrategi. Och den bygger på jobbtillväxt och bostadstillväxt.  

Det vi måste ta tag i nu är bostadsfrågan; vi behöver ett trygghetsboende (byggt och finansierat privat) på 35 lägenheter och vi behöver fler villaområden så vi får fart på flyttkedjan. Inget av det ska behöva öka investeringsbudgeten.

Idag är utbudet för litet och det är glädjande att nu övre folkets parkområdet kommer igång och nästa år Nossenområdet. Sedan väntar vi på att få rita på nya villaområden invid våra tätortsnära sjöar.

Ska budgeten byggas på en skoltermin?

Oppositionen har lagt ett budgetförslag för 2016.

Det innehåller, till skillnad från majoritetens förslag, en fortsatt verksamhet på de fyra kransortsskolorna i ytterligare en termin, höstterminen 2016.

Nästa vår ska oppositionen sätta sig med 2017 års budget. Det är då det kommer att saknas rejält med pengar till driften.

Hela den besparing som majoritetens förslag ska ge avseende skolorna är på 10 Mnkr helårseffekt. Inte 4,6 Mnkr som oppositionen avser kompensera med andra besparingar 2016. 4,6 Mnkr gäller enbart en termin, höstterminen.

Oppositionen måste ge svaren på detta på fullmäktiges rambudgetbehandling måndag kväll.

Följande skulle vi i majoriteten vilja diskutera med oppositionen:

Vi måste försöka resonera kring hur oppositionen tänker fördela arbetsuppgifter mellan politiker och tjänstemän. Man tycker det går att ersätta en Näringslivschef med en politiker. En undersköterska, lärare, metallarbetare, agronom eller för all del en företagare i honungsbranschen skulle lätt kunna ersätta en näringslivschef i den kommunala sektorn, enligt oppositionens retorik, eftersom man vill att ett av kommunalråden ska göra tjänstemännens jobb.

I en majoritet med (c), (kd), (v) och (mp) kan vi då vänta oss att förvaltningschefer och avdelningschefer sitter löst eftersom de ska ersättas av politiker med allehanda bakgrund? Betyder inte professionen, kompetensen, utbildningsprofil något i oppositionens Vimmerby?

Vi vill också diskutera hur man vill spara på chefstjänster inom skolan. Vi läser mellan raderna att man avser man ersätta samtliga områdeschefer med en extra rektor. I tidningen säger Caroline Axelsson (mp) att det går bra i Hultsfred; i Hultsfred finns 1694 elever, i Vimmerby 2092. Hultsfred har 7 grundskolor, Vimmerby 11, Hultsfred har 7 skolledare, Vimmerby 9, Hultsfred har 613 i förskolan, Vimmerby 701, Hultsfred har 4 förskolechefer, Vimmerby 5. Vimmerby har dessutom både Campus och Samhällsorientering inom BUNs förvaltning, Hultsfred har inte det.

Jo, jag förstår att det går bra med färre chefer i Hultsfred med dessa siffror som bakgrund. Majoritetens minskning av chefstjänster bygger på färre grundskolor och större enheter. Genom att göra färre enheter kan varje områdeschef greppa mer. Därför kan någon rationaliseras bort.

Vi vill också diskutera oppositionens förslag att minska kostnaderna inom IT med 1,5 Mnkr direkt 2016. Indirekt avser man väl att minska anslaget till Itsam, och detta för med sig en annan syn på hur IT ska användas inom kommunen. Ska det bli färre datorer? Färre programvaror? Andra system? Eller Öppen källkod, och vad kan det kosta att implementera? Går det att göra enbart på samhällsnyttiga e-tjänster? Gäller förslaget det vi har eller det vi ska skaffa oss? Det syns som om minskningen av IT-kostnader inte direkt får genomslag ens 2016 eller 2017.

En central fråga rörande oppositionens budgetförslag är; hur långsiktig är besparingarna?

Majoriteten har ännu inte fått ta del av oppositionens budgetförslag. Vi fick läsa det i tidningen. Det är bra för oss att veta hur oppositionen anser att ordningen ska vara. Enligt oppositionen gynnar det samarbetet att kommunicera via media. I majoriteten är vi av en annan uppfattning.

Så vi vet inte exakt formulering och om media uppfattat oppositionen rätt. Men som sagt, vi får sannolikt ta del av det måndag kväll.

Det vi bär med oss till diskussionen med oppositionen är att 2016 ökar kommunens netto kostnader med 36 Mnkr, 2017 med 56 Mnkr och 2018 med 76 Mnkr. Det betyder att vi måste ha en budgetplan för detta, dels för återställning av 2014 och 2015 års underskott, dels hur ett årligt driftöverskott ska kunna garanteras. Därför har vi med en skattehöjning som första året 2016 ska ge 15 Mnkr kronor.

Vår budgetplan visar också att vi får överskott direkt 2016 och därmed att också kommunen, förutom Vimarhem och Vemab, kan börja amortera.

Majoriteten har i princip i alla verksamheter prickat in konkreta namngivna besparingsförslag; Miljö och bygg, Kulturskolan, biblioteken, förskolan genom större enheter, minskad administration- och ledarorganisation i BUN, minskade kostnader i gymnasiet, särskolan, vuxenutbildningen, räddningstjänsten, kosten, samhällsbyggnad  - förutom både satsningar och kostnadsminskningar inom socialen för att få deras budget inom familjeomsorgen i balans.

Det oppositionen säger är: ”vi går med på allt ni säger, men lägg inte ned de fyra minsta skolorna.”

Då kommer det att fattas pengar. Då kommer problemen att fortsätta om man inte prickar in var 10 Mnkr ytterligare ska tas 2017. Lägg därtill att äldreomsorgen nu kommer att öka med flera miljoner varje år. 

På ett möte med Kalmar läns kommunalråd och landstingspolitiker i förra veckan skissades ett framtida behov av en kommunal skattehöjning med 6 kronor för att klara de äldres behov i landsortens kommuner.

Vi får bara hoppas att staten ser över världsfärdspolitiken, och att fokus sätts på fördelningen av skattemedel mellan storstadsregioner och glesbygdskommuner.

Det går inte, som oppositionen i Vimmerby gör, bygga en skolbudget på en termin…

Kommer det en ursäkt till ITSAM?

Just nu letar oppositionen med oppositionsrådet i spetsen efter möjligheter att spara kostnader. 

Trodde säkert både ni och vi.

Nej så är inte fallet.

Oppositionsrådet går igenom mina blogginlägg sedan 2011, tror till och med att hon studerar de som är ännu äldre, hittar ett och annat, och publicerar det.

Det är bra. Jag står för det jag skrivit och det ligger inget motsatsförhållande till det jag tycker idag. Även om jag, som de flesta andra, blir klokare med åren. Bra att det publiceras till läsning även till den centerfalang oppositionsrådet tillhör.

Oppositionen studerar vårt budgetmaterial, och finner fel. Det är bra. Senast fann Lars Johansson (v) att ekonomiavdelningen räknar 4 Mnkr dubbelt på socialförvaltningen. Åt rätt håll, men det ska ändå inte vara fel.  Så Lars påpekande tar vi tacksamt emot. Det känns lite som att Lars står för den seriösa delen i oppositionen. Ensam faktiskt. Han slår sig inte för bröstet för att han hittat ett fel. Den rollen har dock oppositionsrådet tagit, redovisar det också systematiskt i sin blogg.

KD är helt tysta. MP likaså. SD likaså. FP (Johan Rosén) har kommit med ett generellt sparförslag om hur mycket pengar som helst, plus en rejäl skattehöjning. Bra.

En del tycker det går för fort. Det kan väl ändå inte vara slutsatsen eftersom vi började räkna i slutet av januari? Fel inträffar, överallt. Viktigt att man rättar. Och jobbar vidare.

Oppositionsrådet, kan man läsa mellan raderna, tycker att budgetdialogen inte fungerar i kommunstyrelsen. Den ska dock inte börja förrän verksamhetsbudgeten ska sättas efter rambeslutet. Först då sammanträder kommunstyrelsenämnden. Så något som inte har börjat kan man inte recensera.

Oppositionsrådet kritiserade mig på Vimmerbybloggen för att ks-sammanträdena inte skulle fungera i hennes ögon. Dags att hon reflekterar då. Fundera på hur samtalen förs, varför det ska fnissas och viskas när andra gör inlägg eller tjänstemän gör föredragningar i både Ks och fullmäktige? Varför tjänstemän ska angripas för enstaka redaktionella räknefel som inte påverkar slutsatser, varför rykten och mytbildningar ska spridas vidare offentligt så att det till slut blir ett arbetsmiljöproblem?

Ja, in facto är aggressiviteten mot exempelvis ITSAM ett sådant problem att man börjar må dåligt på kommunalförbundet. Ända sedan vi gick med i ITSAM har den styrande falangen i centern (och nu är inte Per-Åke Svensson med som seriös motvikt) hårt angripit ITSAM, vad det än vara månde.  Man har ställt frågor, mail och muntligt, på sådan detaljnivå att man trodde att nästa fråga skulle handla om färgen på toapapperet.

Trots att det bevisligen inte är ITSAM som är orsaken till de problem som gymnasieskolan har/hade, utan tvärtom; gymnasieskolans egen oförmåga att ta tag i de problem man hade. Någon ursäkt till ITSAM? Från något håll? Någon enda som känner att man borde det…?

Nej, det kan vi inte vänta oss. Att inte skolan beställt accesspunkter och kunde räkna ut att eleverna hade tre datorer (dator, telefon, padda) istället för en. Det var naturligtvis ITSAMs fel att det var fullt och internet inte var åtkomligt. ITSAM var inte ens med när gymnasiet byggdes 2010. Det var Vimmerbys egen IT-avdelning, underbudgeterad och försvarad av dåtidens centerledda kommunstyrelse. Men med ett brett missnöje alstrat hos alla verksamheter.

Hoppas att man på gymnasiet gör en informationsoffensiv till eleverna och lärarna nu och talar om sanningen om varför IT är dyrare på gymnasiet? Varför man inte kommit ut på nätet?

Inte någon annan kommunal verksamhet hade tolererat en sådan massiv kritik mot en annan kommunal verksamhet som ITSAM fått utstå. Centerpartiet har varit högst delaktig, men också medarbetare inom annan kommunal verksamhet. Dags att reflektera och göra offentlig avbön. Och för allt i världen, gör en omvärldsbevakning så att ni åtminstone begriper att en säkerhetsanpassad, fullt programmerad proffsdator på gymnasiet för 10.000 kronor inte kan jämföras med ett erbjudande på ElGiganten för 4.000 kronor! (Med denna info kan vi makulera någonstans kring 113 anonyma insändare i Vimmerby Tidning i ämnet de senaste åren. Kanske skrivna av samma person rentav…)

När nu granskningen om ITSAM kom, vad letar oppositionen efter då? Jo sifferfel. Ydre hade fått fel antalet datorer, men kostnaden per invånare var ändå rätt. Japp, fel fel fel! Hem och skriva blogg och skjuta en hagelsvärm till! Mot vem? Mot ITSAM och aktuell tjänsteman naturligtvis.

Jag bara tänker: tänk om centern varit lika noga när man köpte saneringsområdet Karlbergs-tomten för 12 Mnkr… ja, 12 mnkr kronor! Idag bokfört till 2 Mnkr och det är vad det kostar att riva så då är vi nere på noll. Tycker det borde uppmana till ödmjukhet istället för krigsförklaring.

Nu skriver centern också motion om IT-råd som ska sidsteppa chefer och ledning, och bli någon organisation med ”människor som brinner för IT”.

Kommer nästa motion att vara ett råd ”med människor som brinner för kultur”…? Som ”brinner för försörjningsstöd”? Som ”brinner för snöröjning”?

Och så vill man sälja fibernätet för 2 Mnkr. Man vill punktera fiberutbyggnaden, låta Telia ta över hela kommunen (monopol) och kvar ska vi stå med en stor reaförlust på minst 28 Mnkr.

Sedan tillägger man att kommunen ska lägga ännu mer på att fibrera resten av landsbygden, för sannoliktheten att Telia ger sig ut i Locknevi är väldigt liten. Ett förslag utan någon som helst sans! Har någon sett någon insändare från någon välkänd centerpartist och insändarskribent i Frödinge om hur ekonomin är uträknad i det förslaget...?

ITSAM är inte Vimmerby Fiber. Vimmerby Fiber är en speciell grupp på 4-5 personer som jobbar med att bygga stamnät, hjälpa byalag och projektera. De ingår i den fiberinvestering kommunen gör, de har sitt kontor på ITSAM. När villaägare i staden skriker efter Vimmerby Fibers personal, är man fullt sysselsatt med stamnätsbyggnation tillsammans med byalag så vi över huvud taget ska få en egen lina till omvärlden. Telia kommer in strax efter att vi börjat, sätter in 10-20 man och börjar sälja. Det är långt ifrån den kapacitet som finns i Vimmerby Fiber. Grundbulten i Vimmerby Fibers erbjudande är just att fördela investeringen mellan stad och landsbygd. Det är skillnaden mot Telias.

Centerpartiet har inte på något sätt medverkat till att projektet ska lyckas. Och nu vill man rea ut det till Telia. Mest som en krigsyttring mot majoriteten.

Jag kan bara konstatera att centern fortsatt sin blixtkrigs-opposition sedan valförlusten 2010, först i alliansen och nu i minoriteten.

Jag beklagar det. Vi saknar väl tänkande och prestigelösa centerpartister som Per-Åke Svensson och också Lars Nilsson som jag hoppas blir Ks-ledamot efter Per-Åke. Men just för att jag hoppas det, är han i samma minut säkert diskvalificerad…

 Vi behöver centerpartister som har förmåga till en seriös opposition och till samarbete i interkommunala samverkansfrågor. Idag kan oppostionen inte medverka i sådana, därför att förtroendet är helt grusat. Efter Per-Åke, som både besökte länsstyrelse, region och interkommunala samverkansorgan, finns ingen. 

Hur är strategin; om man går fram i val 2018 behöver man antingen moderater eller socialdemokrater för en ny majoritet. Man bränner båda ändar på ljuset. Till vilken nytta? 

Kanske kan man vända sig mot SD...

Det man borde göra i oppositionen är att leta efter hur man kan spara kostnader.

Närmaste året 2016, är det 36 Mnkr i ökade kostnader, 2017 är det 56 Mnkr och 2018 är det 76 Mnkr i kostnadsökningar.

De uppgiften påbörjade majoriteten i januari och den fortgår alltjämt. Resultatet är det vi ser i vårt budgetförslag. Vi ser gärna att det finns andra tankar. Och väntar på att få se dem.

Lägg gärna ert förslag den 4 maj - 5 veckor efter m+s-förslaget, och 6 månader efter SKLs alarmerande analys på fullmäktige.

Vi lovar, vi ska inte granska siffrorna med förstoringsglas, vi är nöjda om vi kan se besparingarna på 100.000 kronor när och att man tydligt anger vad det är för verksamhet.

En gröt av desinformation och kränkningar

Ja, nu faller insändarna tätt i lokaltidningen. Övervägande delen en anonym gröt av desinformation, kränkningar och felaktigheter. På facebook finns en odefinierad grupp på kanske 20-30 personer (skriver helst på siten Vi som är från Vimmerby ) som vid datorn i hemmets lugna vrå njuter av att vältra sig i kränkande ord, tillmälen och osanna uppgifter, publicera dem mot dem de inte gillar och få energi av den skada man orsakar.
Insändarna i Vimmerby Tidning, de anonyma, är uppbyggda på samma sätt. Osanna uppgifter, spekulationer, kränkningar, felaktigheter. Helt oredigerade.
De med namn kan man orka svara på i mån av tid. Men det är ändå makalöst hur folk vågar publicera rent osanna uppgifter, på FB tack och lov ser man dock vad de heter.
Som Sören Holmberg som skriver att Vimmerby kommuns datakostnader är 40 % högre per datorenhet än Hultsfred och att jag för Vimmerbyborna bakom ljuset.
2014 kostade en dator i Vimmerby kommun 10.259 kronor.
2014 kostar en dator i Hultsfreds kommun 10.606 kronor.
Han skriver att ”Vimmerby är ett U-land när det gäller antalet datorer per tusen invånare” och att jag har svårt att fatta det. Vimmerby hade 2014, 2.020 datorer till en kostnad av 1.315 kronor per invånare.  Hultsfred hade samma år, 1.984 datorer till en kostnad av 1.532 kronor per invånare. Hultsfreds IT-kostnader ligger 2014 på ca 21,0 Mnkr medan Vimmerbys IT-kostnader ligger på ca 20,7 Mnkr.

På FB-sidan om skolnedläggelse sitter det någon i Gullringen och ”gräver” och han har grävt fram att kommunen köpt VTT-fastigheten av Vimmerby tidningen, och sedan hyr tillbaka den till mindre summa. Rätt är att VT fortfarande äger lokalen och kommunen hyr den. Inget av det jag hittat på den sidan rörande ”grävningen” i kommunen är sant.

För att inte prata om de söndergrävda gatorna, som en insändare trodde var kommunen, när det är Telia som bygger enligt gammalt schakttillstånd sedan 1990-talet. Kommunen går huvudsakligen i redan nedlagda rör.

En känd Djursdalabo skrev i en insändare att jag skulle skämmas för att jag sa vid Djursdalamötet, att jag inte ville ha mina barn i Djursdala skola. Citatet är utbrutet ur sitt sammanhang. En ur publiken tyckte kommunen skulle ordna bussar ut så stadsfamiljerna kunde bussa ut sina skolbarn till Djursdala. Jag sa då att det finns ett fritt skolval, föräldrar kan välja mellan de skolor som finns i kommunen. I samband med detta sa jag, att eftersom jag bor i staden skulle jag inte låta mina barn gå i Djursdala skola. Och det är heller inte många stadsboende föräldrar som valt kransortens skolor för sina barn. Mannen nämnde dock inte alls med vilket ursinne han skällde ut undertecknad för att ett industriområde byggs.

En annan insändare skriver att ”barnen ska väl inte behöva betala för kommunens tidigare misstag”. Jo, det har skett misstag tidigare. Och säkert under min period också. Men det är inte gymnasiet, Arla-bygget, vårdboendet, förskolorna, industritomterna eller fiberbygget som är ett misstag. Misstag är Karlbergstomten, hyra av Vimmerby Tidnings lokal i 20 år, industriavtalen för sannolikt 70 Mnkr och avtalspensioner, allt beslutat i mitten av 2000-talet men det påverkar alltjämt med stora miljonbelopp.

Vi hade dock kunnat klara detta också, men inte så länge socialen hela tiden behöver mer pengar. ”Spara å barnen” tycker man vi gör. Det är så att en hel del av socialens utökade kostnader gäller just barn, barn som far illa, barn som mår dåligt, där kostsamma utredningar och i en del fall placeringar måste göras.

 

Det är en svår uppgift att bryta igenom all desinformation, dock gör VT:s reporter Jimmy Karlsson goda och opartiska  försök liksom vimmerbybloggens Jakob Karlsson, och jag hoppas att deras artiklar till slut ska nå fram.

Majoriteten har fokuserat på att omfördela kostnaderna mellan skolans område där SKL sa att det fanns för mycket pengar) och socialens område där SKL sa det fanns för lite pengar.

Vi har fortsatt fokus på att leta de besparingar vi behöver göra för att 1) jämna ut budgetnivåerna mellan Barn- och Ubildningsnämnd och Socialnämnd 2) jämföra kostnaderna över hela den kommunala budgeten med varandra för att slutligen välja det som minst påverkar kommunen i sin helhet.

Framtiden innebär ökade kostnader för äldreomsorgen

Den ökande försörjningsbördan inom social omsorg kommer att fortsätta öka också i Vimmerby kommun.

Fram till 2030 kommer antalet 80-åringar och äldre att växa med 60 procent i snitt i landet – samtidigt som antalet i arbetsför ålder inte alls hänger med.

Den kostnadsökning Vimmerby kommun har nu, inom Individ och Familjeomsorgen (IFO), kommer om något år att växlas mot en kraftigt ökad kostnad för äldreomsorg.

Det är de framtidsutsikterna som gör att majoriteten i Vimmerby kommun nu tar ansvar för framtidens driftekonomi och påbörjar en åtstramning så att pengarna räcker till det som är lagstiftat.

Sannolikheten är stor att 30 öres skattehöjning inte räcker.

Socialnämndens kostnader över budgeterat, när detta året är slut, når sannolikt då 100 miljoner på fem år! Den gamla socialnämnden har egentligen inte hållit budget på en 10-årsperiod.

Verksamheten är omgärdad med hård sekretess, svår att bryta igenom, endast tre politiker i socialnämndens myndighetsutskott har tillgång till uppgifter på djupet på grund av sekretessregler när det gäller IFO.  I IFO finns anmälningar om misshandlade barn, kvinnor, familjer som mår dåligt, utredningar, placeringar, missbruksvård, etc. Som exempel kan nämnas att det de första sju veckorna 2015 inkom 40 anmälningar som man fick ta ställning till om de skulle utredas. En utredning tar 4 månader för en socialhandläggare.

Under hela 2000-talet har socialens kostnader sakta stigit. Kommunens resultat har förbättrats av konjunkturstöd från staten och återbetalning av försäkringspremier.

Politiken har väntat med åtgärder under alla år. Det man gjort är att säga ”skala av med 2 procent tvärsöver” men det har verksamheterna haft svårt att klara. Under förra mandatperioden ökade IFO-kostnaderna dramatiskt 2013. Hösten 2014 såg vi en fortsatt dramatiskt ökning och SKL:s analysgrupp fann en obalans mellan verksamheternas kostnader jämfört med standardkostnaden för Sveriges kommuner. Denna utredning finns på kommunens hemsida www.vimmerby.se.

Men SKL fann också att kommunen i grunden hade en god ekonomi, baserat på skillnaden mellan tillgångar och skulder. Vi tillhörde de kommuner som hade förmögenhet i skog, fastigheter, energibolag, bostadssbolag.

Men den förmögenheten skulle urholkas om vi inte gjorde något åt dels balansen mellan nämnderna, där Barn- och utbildningsnämnden hade höga kostnader för barnomsorgen, dels de skenande kostnaderna inom socialnämnden.

Barnomsorgen fick en åtstramad budget 2014 och 2015 beräknas man vara i balans med standardkostnaden.

Socalnämnden fortsätter dock öka. I mars 2015 såg vi att prognosen för 2015 är fortsatt stort underskott med 20 Mnkr.

Vi har en stark politisk majoritet i Vimmerby. Man förväntar sig att majoriteten ska ta ansvar och genomföra åtgärder för att också framtidens Vimmerbybor ska kunna bo och leva med en kommunal välfärd jämförlig med andra kommuner av Vimmerbys storlek.

Majoriteten har därför lagt ett förslag där konsekvenserna för kommunen i stort blir så små som möjligt. Men förslaget innebär att vissa verksamheter stängs, och man flyttar samman i större enheter. Socialnämnden och Barn- och Utbildningsnämnden står för 70-80 procent av den kommunala budgeten.  Det finns inte så många poster i kommunens budget som inte styrs av lagstiftning.

En förändrad skolstruktur kan spara minst 18 Mnkr årligen för kommunen. Stängning av fyra skolor av elva, innebär ca 18,6 Mnkr (årsbasis) fördelat på BUN och kommunstyrelsen. Utöver detta minskas budgeten för skolsköterska, särskilda, talpedagog och PRIO-projektet avslutas. På gymnasiet tas 2,2 Mnkr i bland annat effektiviseringar i administration och ledning. 1,4 Mnkr på årsbasis ges till  vuxenutbildningen och SFI på grund av minskade statsbidrag.  Förvaltning, chefsorganisation, administration får också budgetar.

Majoriteten kommer också att göra satsningar. Vi har 32 Mnkr i kostnader för sjukskrivningar och vikarier. Satsning på personalsidan ska motverka kostnadsutvecklingen här. Vi satsar också på rekryteringar, det äridag mycket svårt att få komoetens till vissa yrken i glesbygdskommuner.

Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL säger till tidningen Dagens Samhälle: ”Jag tror vi kommer att få se skattehöjningar, många mindre kommuner kommer tvingas till det”.

Vimmerby är där nu, andra kommer åren framöver. Vi diskuterar just nu i majoriteten om 30 öre räcker.

Räknat från 2013 till 2020 beräknas volymerna i grundskolan öka med 19 procent, 13 procent i förskolan. Samtidigt ökar kraven inom äldreomsorgen dramatiskt, och antalet äldre blir allt fler. Bara i Vimmerby kommun är 26 procent över 65 år.

Den medicin kommunen kan tillämpa är större enheter, både i förskola, skola och äldreomsorg eftersom det är billigare än små.

Vi föreslår opposition och allmänhet att fokusera på våra verkliga problem, istället för på personer och partikonstellationer. Tvärtom, är det en fördel för en kommun som måste strama åt, att ha en tydlig majoritet.

Oavsett vilka partier som styrt Vimmerby kommun, hade man fått hantera denna stora utmaning som gäller alla glesbygdskommuner, och vi ser gärna att man kommer med andra konkreta förslag till åtgärder, som vi kan ställa mot våra förslag. Centern har utlovat en besparingslista på 60 Mnkr, utan att förändra skolstrukturen. Självklart tar vi i majoriteten gärna emot det förslaget.  Oppositionen avser göra det först i ett fullmäktige i juni vilket kan anses vara i senaste laget.

Att köra på som om ingenting hänt eller kommer att hända, är inte ansvarsfullt.

Micael Glennfalk, (M) kommunstyrelsens ordförande, Vimmerby

Helen Nilsson, (S) Kommunstyrelsens vice ordförande, Vimmerby