Socialen blir allt mer trimmad

Budgetarbetet i Vimmerby kommun går in i slutfasen. Majoriteten samlas nu för de sista mötena innan fullmäktiges återremiss ska behandlas av kommunstyrelsen den 2 juni.

Det finns idag ingen tvekan i att vi ska nå 39 Mnkr i besparing och intäktsförstärkningar sammantaget. Det kommer att lägga grunden till ett positivt resultat redan 2016, och ett växande sådant 2017 och 2018.

Samtidigt amorterar kommunen minst 15 Mnkr årligen och amorteringar på den gemensamma kommunkoncernskulden skickas också in från Vemab och Vimarhem. Med det kraftfulla åtgärdspaket majoriteten lägger kommer Vimmerby kommun att snabbt återställa förluståren.

Några viktiga frågor följer dock:

Hur går det med socialens underskott kommande år?

Hur går det med kostnadsökningarna inom äldreomsorgen?

Fortsätter IT-kostnaderna öka?

För att börja med det sistnämnda; den nationella undersökningen ”Kommit” visar på en radikal och dramatisk ökning av IT-kostnaderna de senaste fem åren i hela den offentliga sektorn. Jag tror att vi kan vänta oss en fortsatt generell ökning, även om vi i Vimmerby kommun ska väga varje uppkommet  IT-behov på guldvåg.

Det viktigaste är dock; kan vi hämta hem de ökade IT-kostnaderna i effektiviseringar i verksamheten. I administration är det nog givet, men innovationer kommer att komma inom äldreomsorgen. Där finns potential att hämta hem IT-investeringar i en både förbättrad och billigare verksamhet. Just denna utveckling är en viktig uppgift för Itsam att följa.

När det gäller äldreomsorgen hade vi ett underskott på 11 Mnkr under 2014. Årets tre första kvartal visar på ett fortsatt underskott på ca 9 Mnkr för 2015.

Intressant fråga här är; är äldreomsorgen underbudgeterad eller är vi ineffektiva?

Förvaltningen har gjort en jämförelse (siffrorna från juli 2014) med kommunerna Eksjö, Hultsfred, Kinda, Oskarshamn, Tranås och Västervik, samt jämfört med länet och riket i stort,  som presenterades på kommunstyrelsen i veckan. Noteras ska att i Kindas samtliga siffror ingår inte hemsjukvård, medan det gör det i Eksjös siffror.

Äldreomsorgens kostnad per invånare är lägst i Kinda med 11.998 kronor per invånare medan Vimmerby har näst lägst kostnad, 12.373. Högst ligger Eksjö på 14.084 kronor/invånare.

Även när det gäller jämförelsen kostnad per invånare över 65 år, så ligger Kinda lägst och Vimmerby näst lägst (51.552 Kr/inv). Hemtjänsten jämförs också och här är de stora skillnaderna. Kinda ligger så lågt som 11.355 kr/invånare över 65 år, Vimmerby på 22.632 kr och högst ligger Eksjö på 26.018 kr/inv. Men Vimmerby ligger näst högst så här finns potential till lägre kostnader, samtliga övriga kommuner ligger under eller mycket under Vimmerbys kostnad.

Vård- och omsorgsboendet ligger Vimmerby som väntat lägst, vi hade kvar Eken vid mätningen, men här kommer kostnaden att öka nu i och med de nya boendena.

Vimmerbys äldreomsorg sticker inte ut på något sätt, undantaget hemtjänsten något, så att kostnaderna ökar beror till allra största delen på ett ökat behov. Vi får helt enkelt fler äldre, man blir äldre och därmed kommer också ökat vårdbehov. Vi måste ha ekonomisk kraft att budgetera för detta kommande år.

Hur går det då med de skenande kostnaderna inom IFO. Jo, de fortsätter sticka ut men trenden är bruten. Vi kan idag se att stigningen inte längre sker och sannolikt kommer ett brott nedåt under hösten. De förebyggande instanserna ska ge allt större effekt, och en dyr placering försvinner i höst. Samtidigt ökar antalet anmälningar, men tillgången på egen personal, egna hemmaplanslösningar avgör kostnaderna. Jämfört med våra grannkommuner är det bara Tranås och Eksjö som har högre kostnader än Vimmerby, alla övriga lägre kostnad per inv. Vi ligger över länssnitt och snittet i riket. Om vi då jämför med liknande kommuner som Vimmerby, exempelvis Höör, Säffle, Skurup, Söderköping, Gällivare, Vårdgårda och Vaggeryd så ligger vi rejält över deras kostnad fortfarande. Men vi får glädjas över att de budgetförstärkningar som gjordes inför 2014 börjar ge resultat, kompetens kan rekryteras till arbetet. 

Nu gäller det att hålla i trenden, öka samverkan med skola, föreningsliv, landsting och polis för att gemensamt få ned missförhållanden som kostar kommunen stora pengar och skapar stort lidande hos enskilda individer.
Men Vimmerby är inte ensamt...

Igår lördag kunde vi notera en stor artikel i Vimmerby Tidning där Kinda kommun tar in ”konsulter” för 250.000 kronor i månaden för att klara socialförvaltningens ökade inflöde av anmälningar om barn/vuxna som far illa.

Kindas socialnämnd gick med 8 Mnkr i underskott 2014, i år pekar det mot ett fortsatt underskott, dock lägre.

Noterbart är, att tidigare både ledarskribent och insändare i tidningen, tror att det är verksamhetens fel att kostnaderna växer, snarare än att behoven ökar.

Socialnämnder i hela Sverige har detta problem. Den lag som kom i juni i fjol, som kräver att barnutredningar ska handläggas av utbildade socionomer, har skapat ett stort rekryteringsproblem.

Det innebär att bemanningsföretag (konsulter kallas de för i tidningen) måste tas in för att följa lagkravet när inga söker de ordinaie jobbben.

I Vimmerby har socialförvaltningen sedan några år tillbaka sakta men säkert byggt upp kompetensen, rekryterat framgångsrikt både handläggare och familjehem, Det är glädjande att nämndens strategi håller. Men samtidigt vet vi inget om morgondagen i något avseende.

Nu kommer istället fokus att riktas mot äldreomsorgen som växer i behov, både inom hemsjukvård, hemtjänst och vårdboende.

Ska budgeten byggas på en skoltermin?

Oppositionen har lagt ett budgetförslag för 2016.

Det innehåller, till skillnad från majoritetens förslag, en fortsatt verksamhet på de fyra kransortsskolorna i ytterligare en termin, höstterminen 2016.

Nästa vår ska oppositionen sätta sig med 2017 års budget. Det är då det kommer att saknas rejält med pengar till driften.

Hela den besparing som majoritetens förslag ska ge avseende skolorna är på 10 Mnkr helårseffekt. Inte 4,6 Mnkr som oppositionen avser kompensera med andra besparingar 2016. 4,6 Mnkr gäller enbart en termin, höstterminen.

Oppositionen måste ge svaren på detta på fullmäktiges rambudgetbehandling måndag kväll.

Följande skulle vi i majoriteten vilja diskutera med oppositionen:

Vi måste försöka resonera kring hur oppositionen tänker fördela arbetsuppgifter mellan politiker och tjänstemän. Man tycker det går att ersätta en Näringslivschef med en politiker. En undersköterska, lärare, metallarbetare, agronom eller för all del en företagare i honungsbranschen skulle lätt kunna ersätta en näringslivschef i den kommunala sektorn, enligt oppositionens retorik, eftersom man vill att ett av kommunalråden ska göra tjänstemännens jobb.

I en majoritet med (c), (kd), (v) och (mp) kan vi då vänta oss att förvaltningschefer och avdelningschefer sitter löst eftersom de ska ersättas av politiker med allehanda bakgrund? Betyder inte professionen, kompetensen, utbildningsprofil något i oppositionens Vimmerby?

Vi vill också diskutera hur man vill spara på chefstjänster inom skolan. Vi läser mellan raderna att man avser man ersätta samtliga områdeschefer med en extra rektor. I tidningen säger Caroline Axelsson (mp) att det går bra i Hultsfred; i Hultsfred finns 1694 elever, i Vimmerby 2092. Hultsfred har 7 grundskolor, Vimmerby 11, Hultsfred har 7 skolledare, Vimmerby 9, Hultsfred har 613 i förskolan, Vimmerby 701, Hultsfred har 4 förskolechefer, Vimmerby 5. Vimmerby har dessutom både Campus och Samhällsorientering inom BUNs förvaltning, Hultsfred har inte det.

Jo, jag förstår att det går bra med färre chefer i Hultsfred med dessa siffror som bakgrund. Majoritetens minskning av chefstjänster bygger på färre grundskolor och större enheter. Genom att göra färre enheter kan varje områdeschef greppa mer. Därför kan någon rationaliseras bort.

Vi vill också diskutera oppositionens förslag att minska kostnaderna inom IT med 1,5 Mnkr direkt 2016. Indirekt avser man väl att minska anslaget till Itsam, och detta för med sig en annan syn på hur IT ska användas inom kommunen. Ska det bli färre datorer? Färre programvaror? Andra system? Eller Öppen källkod, och vad kan det kosta att implementera? Går det att göra enbart på samhällsnyttiga e-tjänster? Gäller förslaget det vi har eller det vi ska skaffa oss? Det syns som om minskningen av IT-kostnader inte direkt får genomslag ens 2016 eller 2017.

En central fråga rörande oppositionens budgetförslag är; hur långsiktig är besparingarna?

Majoriteten har ännu inte fått ta del av oppositionens budgetförslag. Vi fick läsa det i tidningen. Det är bra för oss att veta hur oppositionen anser att ordningen ska vara. Enligt oppositionen gynnar det samarbetet att kommunicera via media. I majoriteten är vi av en annan uppfattning.

Så vi vet inte exakt formulering och om media uppfattat oppositionen rätt. Men som sagt, vi får sannolikt ta del av det måndag kväll.

Det vi bär med oss till diskussionen med oppositionen är att 2016 ökar kommunens netto kostnader med 36 Mnkr, 2017 med 56 Mnkr och 2018 med 76 Mnkr. Det betyder att vi måste ha en budgetplan för detta, dels för återställning av 2014 och 2015 års underskott, dels hur ett årligt driftöverskott ska kunna garanteras. Därför har vi med en skattehöjning som första året 2016 ska ge 15 Mnkr kronor.

Vår budgetplan visar också att vi får överskott direkt 2016 och därmed att också kommunen, förutom Vimarhem och Vemab, kan börja amortera.

Majoriteten har i princip i alla verksamheter prickat in konkreta namngivna besparingsförslag; Miljö och bygg, Kulturskolan, biblioteken, förskolan genom större enheter, minskad administration- och ledarorganisation i BUN, minskade kostnader i gymnasiet, särskolan, vuxenutbildningen, räddningstjänsten, kosten, samhällsbyggnad  - förutom både satsningar och kostnadsminskningar inom socialen för att få deras budget inom familjeomsorgen i balans.

Det oppositionen säger är: ”vi går med på allt ni säger, men lägg inte ned de fyra minsta skolorna.”

Då kommer det att fattas pengar. Då kommer problemen att fortsätta om man inte prickar in var 10 Mnkr ytterligare ska tas 2017. Lägg därtill att äldreomsorgen nu kommer att öka med flera miljoner varje år. 

På ett möte med Kalmar läns kommunalråd och landstingspolitiker i förra veckan skissades ett framtida behov av en kommunal skattehöjning med 6 kronor för att klara de äldres behov i landsortens kommuner.

Vi får bara hoppas att staten ser över världsfärdspolitiken, och att fokus sätts på fördelningen av skattemedel mellan storstadsregioner och glesbygdskommuner.

Det går inte, som oppositionen i Vimmerby gör, bygga en skolbudget på en termin…

Kommer det en ursäkt till ITSAM?

Just nu letar oppositionen med oppositionsrådet i spetsen efter möjligheter att spara kostnader. 

Trodde säkert både ni och vi.

Nej så är inte fallet.

Oppositionsrådet går igenom mina blogginlägg sedan 2011, tror till och med att hon studerar de som är ännu äldre, hittar ett och annat, och publicerar det.

Det är bra. Jag står för det jag skrivit och det ligger inget motsatsförhållande till det jag tycker idag. Även om jag, som de flesta andra, blir klokare med åren. Bra att det publiceras till läsning även till den centerfalang oppositionsrådet tillhör.

Oppositionen studerar vårt budgetmaterial, och finner fel. Det är bra. Senast fann Lars Johansson (v) att ekonomiavdelningen räknar 4 Mnkr dubbelt på socialförvaltningen. Åt rätt håll, men det ska ändå inte vara fel.  Så Lars påpekande tar vi tacksamt emot. Det känns lite som att Lars står för den seriösa delen i oppositionen. Ensam faktiskt. Han slår sig inte för bröstet för att han hittat ett fel. Den rollen har dock oppositionsrådet tagit, redovisar det också systematiskt i sin blogg.

KD är helt tysta. MP likaså. SD likaså. FP (Johan Rosén) har kommit med ett generellt sparförslag om hur mycket pengar som helst, plus en rejäl skattehöjning. Bra.

En del tycker det går för fort. Det kan väl ändå inte vara slutsatsen eftersom vi började räkna i slutet av januari? Fel inträffar, överallt. Viktigt att man rättar. Och jobbar vidare.

Oppositionsrådet, kan man läsa mellan raderna, tycker att budgetdialogen inte fungerar i kommunstyrelsen. Den ska dock inte börja förrän verksamhetsbudgeten ska sättas efter rambeslutet. Först då sammanträder kommunstyrelsenämnden. Så något som inte har börjat kan man inte recensera.

Oppositionsrådet kritiserade mig på Vimmerbybloggen för att ks-sammanträdena inte skulle fungera i hennes ögon. Dags att hon reflekterar då. Fundera på hur samtalen förs, varför det ska fnissas och viskas när andra gör inlägg eller tjänstemän gör föredragningar i både Ks och fullmäktige? Varför tjänstemän ska angripas för enstaka redaktionella räknefel som inte påverkar slutsatser, varför rykten och mytbildningar ska spridas vidare offentligt så att det till slut blir ett arbetsmiljöproblem?

Ja, in facto är aggressiviteten mot exempelvis ITSAM ett sådant problem att man börjar må dåligt på kommunalförbundet. Ända sedan vi gick med i ITSAM har den styrande falangen i centern (och nu är inte Per-Åke Svensson med som seriös motvikt) hårt angripit ITSAM, vad det än vara månde.  Man har ställt frågor, mail och muntligt, på sådan detaljnivå att man trodde att nästa fråga skulle handla om färgen på toapapperet.

Trots att det bevisligen inte är ITSAM som är orsaken till de problem som gymnasieskolan har/hade, utan tvärtom; gymnasieskolans egen oförmåga att ta tag i de problem man hade. Någon ursäkt till ITSAM? Från något håll? Någon enda som känner att man borde det…?

Nej, det kan vi inte vänta oss. Att inte skolan beställt accesspunkter och kunde räkna ut att eleverna hade tre datorer (dator, telefon, padda) istället för en. Det var naturligtvis ITSAMs fel att det var fullt och internet inte var åtkomligt. ITSAM var inte ens med när gymnasiet byggdes 2010. Det var Vimmerbys egen IT-avdelning, underbudgeterad och försvarad av dåtidens centerledda kommunstyrelse. Men med ett brett missnöje alstrat hos alla verksamheter.

Hoppas att man på gymnasiet gör en informationsoffensiv till eleverna och lärarna nu och talar om sanningen om varför IT är dyrare på gymnasiet? Varför man inte kommit ut på nätet?

Inte någon annan kommunal verksamhet hade tolererat en sådan massiv kritik mot en annan kommunal verksamhet som ITSAM fått utstå. Centerpartiet har varit högst delaktig, men också medarbetare inom annan kommunal verksamhet. Dags att reflektera och göra offentlig avbön. Och för allt i världen, gör en omvärldsbevakning så att ni åtminstone begriper att en säkerhetsanpassad, fullt programmerad proffsdator på gymnasiet för 10.000 kronor inte kan jämföras med ett erbjudande på ElGiganten för 4.000 kronor! (Med denna info kan vi makulera någonstans kring 113 anonyma insändare i Vimmerby Tidning i ämnet de senaste åren. Kanske skrivna av samma person rentav…)

När nu granskningen om ITSAM kom, vad letar oppositionen efter då? Jo sifferfel. Ydre hade fått fel antalet datorer, men kostnaden per invånare var ändå rätt. Japp, fel fel fel! Hem och skriva blogg och skjuta en hagelsvärm till! Mot vem? Mot ITSAM och aktuell tjänsteman naturligtvis.

Jag bara tänker: tänk om centern varit lika noga när man köpte saneringsområdet Karlbergs-tomten för 12 Mnkr… ja, 12 mnkr kronor! Idag bokfört till 2 Mnkr och det är vad det kostar att riva så då är vi nere på noll. Tycker det borde uppmana till ödmjukhet istället för krigsförklaring.

Nu skriver centern också motion om IT-råd som ska sidsteppa chefer och ledning, och bli någon organisation med ”människor som brinner för IT”.

Kommer nästa motion att vara ett råd ”med människor som brinner för kultur”…? Som ”brinner för försörjningsstöd”? Som ”brinner för snöröjning”?

Och så vill man sälja fibernätet för 2 Mnkr. Man vill punktera fiberutbyggnaden, låta Telia ta över hela kommunen (monopol) och kvar ska vi stå med en stor reaförlust på minst 28 Mnkr.

Sedan tillägger man att kommunen ska lägga ännu mer på att fibrera resten av landsbygden, för sannoliktheten att Telia ger sig ut i Locknevi är väldigt liten. Ett förslag utan någon som helst sans! Har någon sett någon insändare från någon välkänd centerpartist och insändarskribent i Frödinge om hur ekonomin är uträknad i det förslaget...?

ITSAM är inte Vimmerby Fiber. Vimmerby Fiber är en speciell grupp på 4-5 personer som jobbar med att bygga stamnät, hjälpa byalag och projektera. De ingår i den fiberinvestering kommunen gör, de har sitt kontor på ITSAM. När villaägare i staden skriker efter Vimmerby Fibers personal, är man fullt sysselsatt med stamnätsbyggnation tillsammans med byalag så vi över huvud taget ska få en egen lina till omvärlden. Telia kommer in strax efter att vi börjat, sätter in 10-20 man och börjar sälja. Det är långt ifrån den kapacitet som finns i Vimmerby Fiber. Grundbulten i Vimmerby Fibers erbjudande är just att fördela investeringen mellan stad och landsbygd. Det är skillnaden mot Telias.

Centerpartiet har inte på något sätt medverkat till att projektet ska lyckas. Och nu vill man rea ut det till Telia. Mest som en krigsyttring mot majoriteten.

Jag kan bara konstatera att centern fortsatt sin blixtkrigs-opposition sedan valförlusten 2010, först i alliansen och nu i minoriteten.

Jag beklagar det. Vi saknar väl tänkande och prestigelösa centerpartister som Per-Åke Svensson och också Lars Nilsson som jag hoppas blir Ks-ledamot efter Per-Åke. Men just för att jag hoppas det, är han i samma minut säkert diskvalificerad…

 Vi behöver centerpartister som har förmåga till en seriös opposition och till samarbete i interkommunala samverkansfrågor. Idag kan oppostionen inte medverka i sådana, därför att förtroendet är helt grusat. Efter Per-Åke, som både besökte länsstyrelse, region och interkommunala samverkansorgan, finns ingen. 

Hur är strategin; om man går fram i val 2018 behöver man antingen moderater eller socialdemokrater för en ny majoritet. Man bränner båda ändar på ljuset. Till vilken nytta? 

Kanske kan man vända sig mot SD...

Det man borde göra i oppositionen är att leta efter hur man kan spara kostnader.

Närmaste året 2016, är det 36 Mnkr i ökade kostnader, 2017 är det 56 Mnkr och 2018 är det 76 Mnkr i kostnadsökningar.

De uppgiften påbörjade majoriteten i januari och den fortgår alltjämt. Resultatet är det vi ser i vårt budgetförslag. Vi ser gärna att det finns andra tankar. Och väntar på att få se dem.

Lägg gärna ert förslag den 4 maj - 5 veckor efter m+s-förslaget, och 6 månader efter SKLs alarmerande analys på fullmäktige.

Vi lovar, vi ska inte granska siffrorna med förstoringsglas, vi är nöjda om vi kan se besparingarna på 100.000 kronor när och att man tydligt anger vad det är för verksamhet.

En gröt av desinformation och kränkningar

Ja, nu faller insändarna tätt i lokaltidningen. Övervägande delen en anonym gröt av desinformation, kränkningar och felaktigheter. På facebook finns en odefinierad grupp på kanske 20-30 personer (skriver helst på siten Vi som är från Vimmerby ) som vid datorn i hemmets lugna vrå njuter av att vältra sig i kränkande ord, tillmälen och osanna uppgifter, publicera dem mot dem de inte gillar och få energi av den skada man orsakar.
Insändarna i Vimmerby Tidning, de anonyma, är uppbyggda på samma sätt. Osanna uppgifter, spekulationer, kränkningar, felaktigheter. Helt oredigerade.
De med namn kan man orka svara på i mån av tid. Men det är ändå makalöst hur folk vågar publicera rent osanna uppgifter, på FB tack och lov ser man dock vad de heter.
Som Sören Holmberg som skriver att Vimmerby kommuns datakostnader är 40 % högre per datorenhet än Hultsfred och att jag för Vimmerbyborna bakom ljuset.
2014 kostade en dator i Vimmerby kommun 10.259 kronor.
2014 kostar en dator i Hultsfreds kommun 10.606 kronor.
Han skriver att ”Vimmerby är ett U-land när det gäller antalet datorer per tusen invånare” och att jag har svårt att fatta det. Vimmerby hade 2014, 2.020 datorer till en kostnad av 1.315 kronor per invånare.  Hultsfred hade samma år, 1.984 datorer till en kostnad av 1.532 kronor per invånare. Hultsfreds IT-kostnader ligger 2014 på ca 21,0 Mnkr medan Vimmerbys IT-kostnader ligger på ca 20,7 Mnkr.

På FB-sidan om skolnedläggelse sitter det någon i Gullringen och ”gräver” och han har grävt fram att kommunen köpt VTT-fastigheten av Vimmerby tidningen, och sedan hyr tillbaka den till mindre summa. Rätt är att VT fortfarande äger lokalen och kommunen hyr den. Inget av det jag hittat på den sidan rörande ”grävningen” i kommunen är sant.

För att inte prata om de söndergrävda gatorna, som en insändare trodde var kommunen, när det är Telia som bygger enligt gammalt schakttillstånd sedan 1990-talet. Kommunen går huvudsakligen i redan nedlagda rör.

En känd Djursdalabo skrev i en insändare att jag skulle skämmas för att jag sa vid Djursdalamötet, att jag inte ville ha mina barn i Djursdala skola. Citatet är utbrutet ur sitt sammanhang. En ur publiken tyckte kommunen skulle ordna bussar ut så stadsfamiljerna kunde bussa ut sina skolbarn till Djursdala. Jag sa då att det finns ett fritt skolval, föräldrar kan välja mellan de skolor som finns i kommunen. I samband med detta sa jag, att eftersom jag bor i staden skulle jag inte låta mina barn gå i Djursdala skola. Och det är heller inte många stadsboende föräldrar som valt kransortens skolor för sina barn. Mannen nämnde dock inte alls med vilket ursinne han skällde ut undertecknad för att ett industriområde byggs.

En annan insändare skriver att ”barnen ska väl inte behöva betala för kommunens tidigare misstag”. Jo, det har skett misstag tidigare. Och säkert under min period också. Men det är inte gymnasiet, Arla-bygget, vårdboendet, förskolorna, industritomterna eller fiberbygget som är ett misstag. Misstag är Karlbergstomten, hyra av Vimmerby Tidnings lokal i 20 år, industriavtalen för sannolikt 70 Mnkr och avtalspensioner, allt beslutat i mitten av 2000-talet men det påverkar alltjämt med stora miljonbelopp.

Vi hade dock kunnat klara detta också, men inte så länge socialen hela tiden behöver mer pengar. ”Spara å barnen” tycker man vi gör. Det är så att en hel del av socialens utökade kostnader gäller just barn, barn som far illa, barn som mår dåligt, där kostsamma utredningar och i en del fall placeringar måste göras.

 

Det är en svår uppgift att bryta igenom all desinformation, dock gör VT:s reporter Jimmy Karlsson goda och opartiska  försök liksom vimmerbybloggens Jakob Karlsson, och jag hoppas att deras artiklar till slut ska nå fram.

Majoriteten har fokuserat på att omfördela kostnaderna mellan skolans område där SKL sa att det fanns för mycket pengar) och socialens område där SKL sa det fanns för lite pengar.

Vi har fortsatt fokus på att leta de besparingar vi behöver göra för att 1) jämna ut budgetnivåerna mellan Barn- och Ubildningsnämnd och Socialnämnd 2) jämföra kostnaderna över hela den kommunala budgeten med varandra för att slutligen välja det som minst påverkar kommunen i sin helhet.

Framtiden innebär ökade kostnader för äldreomsorgen

Den ökande försörjningsbördan inom social omsorg kommer att fortsätta öka också i Vimmerby kommun.

Fram till 2030 kommer antalet 80-åringar och äldre att växa med 60 procent i snitt i landet – samtidigt som antalet i arbetsför ålder inte alls hänger med.

Den kostnadsökning Vimmerby kommun har nu, inom Individ och Familjeomsorgen (IFO), kommer om något år att växlas mot en kraftigt ökad kostnad för äldreomsorg.

Det är de framtidsutsikterna som gör att majoriteten i Vimmerby kommun nu tar ansvar för framtidens driftekonomi och påbörjar en åtstramning så att pengarna räcker till det som är lagstiftat.

Sannolikheten är stor att 30 öres skattehöjning inte räcker.

Socialnämndens kostnader över budgeterat, när detta året är slut, når sannolikt då 100 miljoner på fem år! Den gamla socialnämnden har egentligen inte hållit budget på en 10-årsperiod.

Verksamheten är omgärdad med hård sekretess, svår att bryta igenom, endast tre politiker i socialnämndens myndighetsutskott har tillgång till uppgifter på djupet på grund av sekretessregler när det gäller IFO.  I IFO finns anmälningar om misshandlade barn, kvinnor, familjer som mår dåligt, utredningar, placeringar, missbruksvård, etc. Som exempel kan nämnas att det de första sju veckorna 2015 inkom 40 anmälningar som man fick ta ställning till om de skulle utredas. En utredning tar 4 månader för en socialhandläggare.

Under hela 2000-talet har socialens kostnader sakta stigit. Kommunens resultat har förbättrats av konjunkturstöd från staten och återbetalning av försäkringspremier.

Politiken har väntat med åtgärder under alla år. Det man gjort är att säga ”skala av med 2 procent tvärsöver” men det har verksamheterna haft svårt att klara. Under förra mandatperioden ökade IFO-kostnaderna dramatiskt 2013. Hösten 2014 såg vi en fortsatt dramatiskt ökning och SKL:s analysgrupp fann en obalans mellan verksamheternas kostnader jämfört med standardkostnaden för Sveriges kommuner. Denna utredning finns på kommunens hemsida www.vimmerby.se.

Men SKL fann också att kommunen i grunden hade en god ekonomi, baserat på skillnaden mellan tillgångar och skulder. Vi tillhörde de kommuner som hade förmögenhet i skog, fastigheter, energibolag, bostadssbolag.

Men den förmögenheten skulle urholkas om vi inte gjorde något åt dels balansen mellan nämnderna, där Barn- och utbildningsnämnden hade höga kostnader för barnomsorgen, dels de skenande kostnaderna inom socialnämnden.

Barnomsorgen fick en åtstramad budget 2014 och 2015 beräknas man vara i balans med standardkostnaden.

Socalnämnden fortsätter dock öka. I mars 2015 såg vi att prognosen för 2015 är fortsatt stort underskott med 20 Mnkr.

Vi har en stark politisk majoritet i Vimmerby. Man förväntar sig att majoriteten ska ta ansvar och genomföra åtgärder för att också framtidens Vimmerbybor ska kunna bo och leva med en kommunal välfärd jämförlig med andra kommuner av Vimmerbys storlek.

Majoriteten har därför lagt ett förslag där konsekvenserna för kommunen i stort blir så små som möjligt. Men förslaget innebär att vissa verksamheter stängs, och man flyttar samman i större enheter. Socialnämnden och Barn- och Utbildningsnämnden står för 70-80 procent av den kommunala budgeten.  Det finns inte så många poster i kommunens budget som inte styrs av lagstiftning.

En förändrad skolstruktur kan spara minst 18 Mnkr årligen för kommunen. Stängning av fyra skolor av elva, innebär ca 18,6 Mnkr (årsbasis) fördelat på BUN och kommunstyrelsen. Utöver detta minskas budgeten för skolsköterska, särskilda, talpedagog och PRIO-projektet avslutas. På gymnasiet tas 2,2 Mnkr i bland annat effektiviseringar i administration och ledning. 1,4 Mnkr på årsbasis ges till  vuxenutbildningen och SFI på grund av minskade statsbidrag.  Förvaltning, chefsorganisation, administration får också budgetar.

Majoriteten kommer också att göra satsningar. Vi har 32 Mnkr i kostnader för sjukskrivningar och vikarier. Satsning på personalsidan ska motverka kostnadsutvecklingen här. Vi satsar också på rekryteringar, det äridag mycket svårt att få komoetens till vissa yrken i glesbygdskommuner.

Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL säger till tidningen Dagens Samhälle: ”Jag tror vi kommer att få se skattehöjningar, många mindre kommuner kommer tvingas till det”.

Vimmerby är där nu, andra kommer åren framöver. Vi diskuterar just nu i majoriteten om 30 öre räcker.

Räknat från 2013 till 2020 beräknas volymerna i grundskolan öka med 19 procent, 13 procent i förskolan. Samtidigt ökar kraven inom äldreomsorgen dramatiskt, och antalet äldre blir allt fler. Bara i Vimmerby kommun är 26 procent över 65 år.

Den medicin kommunen kan tillämpa är större enheter, både i förskola, skola och äldreomsorg eftersom det är billigare än små.

Vi föreslår opposition och allmänhet att fokusera på våra verkliga problem, istället för på personer och partikonstellationer. Tvärtom, är det en fördel för en kommun som måste strama åt, att ha en tydlig majoritet.

Oavsett vilka partier som styrt Vimmerby kommun, hade man fått hantera denna stora utmaning som gäller alla glesbygdskommuner, och vi ser gärna att man kommer med andra konkreta förslag till åtgärder, som vi kan ställa mot våra förslag. Centern har utlovat en besparingslista på 60 Mnkr, utan att förändra skolstrukturen. Självklart tar vi i majoriteten gärna emot det förslaget.  Oppositionen avser göra det först i ett fullmäktige i juni vilket kan anses vara i senaste laget.

Att köra på som om ingenting hänt eller kommer att hända, är inte ansvarsfullt.

Micael Glennfalk, (M) kommunstyrelsens ordförande, Vimmerby

Helen Nilsson, (S) Kommunstyrelsens vice ordförande, Vimmerby

Detta är kommunens problem!

Socialnämndens kostnader ska granskas av journalisten Jakob Karlsson, www.vimmerby.blogg.se. Jag måste säga att jag ser fram emot det.
Socialnämndens kostnader, när detta året är slut, når sannolikt då 100 miljoner i budgetöverskridande på 5 år! Den gamla socialnämnden har egentligen inte hållit budget på en 10-årsperiod.

Verksamheten är omgärdad med hård sekretess, svår att bryta igenom, endast tre politiker i myndighetsutskottet (socialnämnden) har tillgång till uppgifter på djupet på grund av sekretessregler när det gäller IFO.

En genombrytning av en seriös journalist, pedagogiskt framlagd och brett delgiven allmänheten skulle kraftigt öka förståelsen för de budgetproblem kommunen har.

Det skulle tillföra, tvärt emot den populism som styr Vimmerby Tidnings ledare, där djup kunskap om kommunens problem saknas. Tyvärr. Det verkar inte ens som det finns tilltro till tidningens egna journalister; både Simon Henriksson, Jimmy Karlsson och tidigare också Jakob Karlsson har beskrivit SKL:s utredning i detalj, man har refererat socialens problem och omfattning sakligt under mina år, sedan 2011 – men det tar inte ledarskribenten intryck av alls. Viktigare är vad som sägs bland kompisarna. Säger man där att vi betalar 100 Mnkr i ränta så skriver Wesik det i sin ledare, vilket han också gjort en gång. Utan att kolla. Utan att rätta.

Jag tycker det är ett ansvarslöst och populistiskt sätt av en ledarskribent att hantera viktiga kommunala fråga. Många av svaren på frågorna finns publicerade i den egna tidningen över tid. Det är inte seriöst att han, som han skriver i dagens tidning "den verkliga ekonomiska verkligheten har inte presenterats tidigare". Det visar bara att han inte lever upp till det mest elementära journalistiska ansvaret en ledarskribent har; att ta in fakta, information som underlag för sin ledare.

Wesik tror att investeringarna lett till underskottet, inte socialens driftunderskott och skolans överbudgetering som SKL:s analysgrupp visat. Han tror vi anlitar konsulter för det är roligt, han känner inte alls till kommunens tvingande kompetensbehov, rekryteringsproblemen av demografiska skäl, inget, säger inget av detta finns med i ledarskribentens analys. Det är extremt ytligt och tunt och läsarna är bara att beklaga.

Det är inte meningsfullt att bemöta tidningens nedvärdering av oss som arbetar med politik. Man göder politikerförakt och det får man ta ansvar för själv.   Jag känner mig ändå tvingar att konstatera att Vimmerby Tidnings ledare har utvecklats till ett släpankare, en belastning för utvecklingen av kommunen, och där ger också näringslivet medhåll som ger tidningen väldigt lågt betyg i sin årliga näringslivsranking. Istället skulle den kunna sakligt kritisera, sakligt analysera och vara ett seriöst debattinslag.

När Alf Wesik nu idag lördag kräver att vi ska avgå för att han inte förrän nu förstått socialens ekonomiska problem, utan trott att det är fiber för 30 Mnkr och industrimark som orsakat problemen, så kan det givetvis ske.

Alla politiker sitter på mandat från väljarna, men också på mandat för sina partier. Min plats står alltid till förfogade. Moderaterna kan när som helst avsätta mig. Också socialdemokratiska gruppen kan begära att moderaterna ersätter mig med annan person. Jag har inte ens en uppsägningstid. Det är politikens villkor. Men själv ser jag inga sakliga skäl. Majoriteten tycks vara medveten om att det är de sociala kostnaderna som driver vårt underskott. Det man kan kritisera oss för är att vi inte hittar receptet för att få ned de sociala kostnaderna. Det är oerhört komplext. Frågan sysselsätter alla politiker i majoriteten.

Vad är det då som händer i den sociala verksamheten just nu? Ja, verksamheten är till allra största delen styrd av speciallagstiftning. Det betyder att kommunen MÅSTE, inte bör utan SKALL, agera. I annat fall utfälls bötesbelopp lika stora som kostnaden hade varit. Kommunen kan inte komma undan.

Nuläge i socialnämnden:

Följande avser placeringar av barn. Underskott 2014 -6,8 Mnkr
2 HVB-placeringar. (Kan kosta upp mot 2 Mnkr styck per år.) En kraftig ökning av utredningsärenden hittills under 2015.
22 familjehemsplaceringar. (Här kan ske en mindre minskning)
1 tillfällig placering.

2013: 190 anmälningar om barn som drabbats av fysisk eller psykiskt våld, eller lever i familjer med våld, missbruk eller annat.
2014: 225 anmälningar.
2015, vecka 6 och 7 inkom 40 anmälningar. Alla dessa anmälningar kräver utredningsresurser, personal.

För några år sedan tappade kommunen utredare till privat marknad. Det ledde till bemanning med ”konsulter” (bemanningsföretag). Dyr, tvingande lösning som kostade miljoner. Nu är det egen personal anställd som förstärkts. Men risk att en personalökning måste göras om anmälningarna fortsätter öka. Det är en ökad anmälningsbenägenhet i hela landet.

Följande avser placering av missbrukare, underskott 2014 – 3,4 Mnkr.

6 HVB-placeringar.

Kraftig ökning av tvångsvård av missbrukare (LVM). Ökad mängd anmälningar.

Följande avser försörjningsstöd, underskott 2014 – 4 Mnkr.

134 hushåll har försörjningsstöd januari 2015. En minskning mot 2014.
Försiktigt nedåtgående trend. Arbetsmarknadsenheten gör en bra insats och bidrar till minskade kostnader över tid.

När det gäller äldreomsorgen var underskottet 2014, -11,3 Mnkr.
Orsakerna är att hemtjänsttimmarna ökar, behoven ökar, hemsjukvården ökar, andelen äldre ökar, fler brukare inom LSS, etc.

Sammanfattningsvis; den sociala verksamheten är enorm svår att styra och förutse, då man inte vet om läkare och lärare ringer och anmäler barnmisshandel nästa vecka eller vilka missbrukarfamiljer som nästa vecka behöver tas om hand.
Detta är den stora belastningen i Vimmerby kommuns budget idag.

Inte 1,2 Mnkr i räntekostnad för Krönsmon/Östra Ceos industriområde.

Det skulle till ett förslag om en ny skolstruktur för att Vimmerby Tidnings ledarskribent och stora delar av oppositionen (c och v)  skulle förstå det, vilket kan tyckas mycket märkligt.

Från majoritetens sida är vi öppna för att analysera och diskutera alla förslag som kan ge motsvarande kostnadsminskning/intäktsförstärkning som vi föreslagit.

Vi är glada över att oppositionen nu försöker bidra med eget förslag, SKL:s utredning kom ju i höstas så sedan dess har man kunnat arbeta med frågan precis som vi.

Investeringarnas påverkan i Vimmerby

Investeringar Vimmerby gjort nämns i debatten om skolstrukturen i kommunen.

Först måste man bokföringsmässigt förstå skillnaden mellan investering och drift.

Driftkostnader hamnar i en resultaträkning. Där hamnar drift av skolor.

Investeringar hamnar i en balansräkning, där det finns både tillgångar och skulder. Den kapitalkostnad som uppstår vid en investering består av räntor och avskrivningar. Denna kapitalkostnad hamnar i resultaträkningen.

Så om man har en investering på 50 mnkr kan man inte säga att vi lägger 50 Mnkr på drift på skolan istället. 

Det man kan göra är i så fall att avstå investeringen för att slippa kapitalkostnaden som i så fall skulle kunna påverka resultatet med några miljoner.

En investering görs för att skapa bra resultat i framtiden.

Exempel industriområde Krönsmon/Östra Ceos. 

Det är ett och samma projekt. 250.000 kvm industrimark.

Målsättning med investeringen är att framtidssäkra mark för företagstillväxt, jobb och utveckling av näringslivet. Markområdet ska beräknas fylla behovet 40 år framåt.

Investeringen idag är på ca 60 Mnkr, då har jag räknat bort massor för 4-5 Mnkr i form av bergskross som vi äger till annat ändamål.

Kapitalkostnad: Kommunen betalar 2 % ränta på ca 60 Mnkr vilket är 1,2 Mnkr om året. Total kapitalkostnad brukar också innehålla en avskrivning och kanske också vad du fått för 60 Mnkr (alternativkostnad/intäkt) om du satt dem på banken. Men idag är räntan obefintlig på sparpengar. 

I fallet Krönsmon/Östra Ceos är det upptaget som en omsättningstillgång, och endast vägar är avskrivningsbara. Resten ska säljas. Räntan tickar på varje år med ett belopp på minst 1,2 Mnkr om inte lånet amorteras ned. Då sjunker räntekostnaden

På intäktssidan finns försäljning av tomter. Alla tomter har subventionerats med ca 100 kronor per kvm i snitt. 250.000 kvm gör 25 Mnkr i subvention när allt är byggt, på dagens priser. Men industrimarken ska hålla i 40 år, därför kommer priserna succesivt att höjas.
Så vad industrimarken slutligen kommer att kosta får man räkna samman succesivt. I takt med att tomter säljs får kommunen tillbaka pengar, höjs priset över åren får man tillbaka mer men då ska man också lägga till de räntor vi betalar. Så ett industriområde är i regel alltid en kostnad för en kommun. ”Vinsten” man får består i företagsetableringar/jobbtillväxt/utveckling.

Summa summarum: Driftbudgetåverkan är väldigt liten från Krönsmon/Östra Ceos, och utebliven investering hade inte påverkat en förändrad skolstruktur.

Jämförande investering vad avser industrimark kan vara VTab-tomten. Den kostade 20 Mnkr i kommunal subvention, till ett enda företag, mandatperioden 2006-2010, plus att 6 Mnkr i utgift på att sanera utgrävningsmassor som fortfarande ligger kvar vid Krönsmon. 

Det betyder att 26 Mnkr lagts i kommunal subvention på södra industriområdet till ett enda företag. Och på sikt räknar nog kommunen hem en sådan satsning ändå, VTab ger ju många jobb, förhoppningsvis över lång tid.  Men Krönsmon/Östra Ceos investering gav avsevärt mer mark.

Vimmerby kommun har styrts av olika majoriteter; 2002-2006 centerledd allians, 2006-2010 centerledd allians, 2010-2014 moderatledd allians, 2014-2018 socialdemokrater och moderater i gemensam ledning.

Under de olika mandatperioderna har stora inverteringar gjorts. Även på 1990-talet byggdes investeringsvolymer. Men före 2000 betalades investeringarna av mycket eget kapital. Just där ca 70% av eget kapital, under första delen av 2000-talet ca 50% eget kapital. Den egna finansieringen har sjunkit i takt med att överskotten i driften minskat.

Man kan säga att nämnderna/verksamheterna i kommunen ända sedan 2000-talets början haft mycket svårt att hålla driftbudgeten. Samtidigt har behoven ökat, framförallt nom social omsorg.

Men här lite olika investeringar under åren:

1) Avtalspension och fallskärmsavtal till 3 kommunchefer: 20 Mnkr  (2006-2010). Inget sånt finns idag. ”Investeringen” finns inte kvar som värde, utan har tagits i driftbudget.

2) Industriavtalen som subventionerar avloppet till livsmedelsindustrin med idag 7 Mnkr per år. Mellan åren 2009-2019 beräknas subventionen uppgå till runt 70 Mnkr. 
Efter den summan (jmf Krönsmon/Östra Ceos, VTab-tomten ) så finns inget fast värde kvar för kommunen. Värdet är en drifttillgång för de enskilda industrierna.

3) Karlbergstomten kostade 12 Mnkr kronor (2006-2010) och idag är den bokförd i 1,5-2 Mnkr, samma summa kostar en rivning. Här finns kapitalförstöring på 12 Mnkr till ingen nytta. Vi försöker nu se om den kan användas eller säljas, intressenter finns. Men förlusten blir stor på den investeringen.

4) Arla-projektet kan tyckas kostsamt, men här är subventionen också riktad på infrastruktur. Så den exploateringen tycker jag kan motiveras, just av att tillgångsvärde skapats till skillnad mot VA-avtalen.

Rautomowheels bygger på Östra Ceos i sommar och ett företag, som är tillståndspliktigt på länsstyrelsen, har anmält ett tomtnummer på Krönsmon som sin referens för en nybyggnad. Men inget kontrakt finns där, förutom på Östra Ceos.

När SKL:s utredare tittar på kommunens ekonomi betraktar man den som god. Man refererar till att kommunens totala skulder per invånare och kommunens tillgångar per invånare, har ett plusvärde på över 5.000 kronor per invånare.  Vi har alltså fortfarande tillgångar värda 5.000 kronor per invånare räknat mot skulderna. Det är driftunderskotten man är rädda för. ”Om kommunen fortsätter med stora årliga förluster kommer man att urholka sin ekonomi, ni bör spara mellan 30-40 Mnkr i er driftbudget, börja direkt” sa analysgruppen.

Kan vi minska skulderna samtidigt som vi sparar? Ja, vi kan sälja av tillgångar. Om vi säljer en fastighet som är belånad kan vi betala tillbaka lånet. Får vi mer kan överskottet från försäljningen användas till att betala ännu fler lån.

Ett exempel:
Vi äger ett vård och omsorgsboende för 150 Mnkr som vi kan sälja. Säljer vi det minskar skulden. På driftsidan kommer hyran säkert att bli något högre, det köpande företaget vill kanske ha 10% vinst på sin investering. Men vi slipper betala idag 2 % ränta på lånet. Men är det lönsamt för kommunen på sikt att inte äga en egen hyresfastighet där sannolikheten för tomma lägenheter är små? Vi har valt att äga.

Vi kan sälja förskolor och hyra dem istället.

Vi kan sälja skogsmark som vi inte tror vi kommer att behöva själva, den totala avkastningen på all kommunal skogsmark är idag 1 Mnkr om året.

Som ni märker är all vår investering nyttosaker och breda subventioner; Industrimark till näringslivet, vård och omsorgsboende till sjuka gamla, fiber till landsbygdens boende och företag, förskola till barnfamiljerna.

Om man då ser till investeringsnivån i stort i Vimmerby, har den blivit för hög?

Man kan konstatera att vi närmar oss taket, absolut. Men nivån beror ju på hur vår driftsekonomi ser ut. Om man går till banken och ska låna till att investera i en villa, undersöker banken betalningsförmågan, dvs hur ser familjens månadsinkomster/utgifter ut, dvs familjens driftbudget. Höga löner och låga utgifter ger bra månatligt överskott i familjen och ger banken signal om att mer kan lånas ut till investering i en fast tillgång till just denna familj. 

Samma sak är det för kommunen.

Det är detta som är det centrala; driftbudgeten är inte positiv, det finns inget överskott att betala investeringskostnader med. Detta måste ändras omgående. 

Under åren 2006-2010 gick kommunen back. 2011 kunde det återställas och 2012-2013 klarade vi också rejäla överskott med bidrag från återbetalda försäkringspengar. 

Men våren 2014 såg vi att de sociala kostnaderna inte stannade av. De har ökat sedan mitten av 2000-talet (budget har överskridits) men inte alls i denna takt som nu. 

Hösten 2014 pekade på ett överskridande på 38 Mnkr (vilket det blev) och vi satte in en analysgrupp för att studera alla nämndernas drift. 

Det visade sig att Barn och Utbildning hade en för stor driftbudget i förhållande till andra jämförbara kommuner och vi korrigerade en del av detta till 2015, genom ett särskilt korrigeringsbeslut kring årsskiftet.

Vi beslöt också att sätta oss i januari och med SKL:s utredning i botten ta en större politisk diskussion över hur Vimmerby kommun skulle kunna balansera sitt resultat 2016. 
Det är resultatet av detta som nu är majoritetens förslag. I förslaget finns inberäknat ett fortsatt stort behov på socialnämnden som beräknas överskrida sin budget 2015 med över 20 Mnkr.

Mina svar på ett antal skolfrågor

Jag kommer i bloggen framöver att försöka ge mina svar på olika frågor rörande majoritetens budget. Detta har samlas upp från Facebook. Jag hoppas att svaren kan ge någon vägledning till oroliga.

Sammanställning av olika Facebook inlägg med funderingar från allmänheten i fet text, mina personliga svar i mager brödtext.

•       Tjänar man egentligen några pengar på nedläggningarna?
Svar: Ja, 14 Mnkr på helår från 2017 och 4-5 Mnkr på helår på KS, totalt 18-19 Mnkr på helår som vi kan se idag. Då är skolskjutsar på +1.5 Mnkr borträknade redan.

•       Vad kostar skolskjutsarna? 
Svar: +1,5 Mnkr extra, men där ska vi undersöka hur grannkommuner ser på sina skolor nära vår kommungräns.

•       Det finns ju små pedagogiska detaljer. Hur många mil och vilken tid är lämpligt för barn 7 år gamla att stiga upp och resa till skolan? Det kanske är tyngre argument än om det finns plats i andra skolar?
Svar: Vad jag förstått har enstaka barn i Rumskulla och Tuna 1 tim och 15 minuter restid till skolan. det är olyckligt. Här kommer vi att ta initiativ för att diskutera enskilda lösningar för att lindra konsekvenserna för barnet.

•       Vad kostar KLT? Vilka avtal har man? Skall man riva skolorna så man slipper värme. Vad kostar arbetslösheten?
SVAR: Hypotetiska frågor, finns inga svar, bara spekulationer.

•       Ska en sexåring behöva gå 6 km till skolskjutsen? 
Svar: Skolskjutsreglementet säger 2 km, 3 km för högstadiet. Det är ett av de mest fördelaktiga reglementena i Kalmar län.

•       Ska en 7-åring verkligen behöva åka buss 8 mil om dagen? Tröttheten från att gå upp tidigt för att resa flera mil måste väl sätta sina spår fram på dagen?
Svar: Vi ska undersöka och föra dialog om enskilda fall för att se vad vi kan lindra. Det kan finnas olika alternativ vi vill titta på.

•       Hur kan vi ha två välbetalda kommunalråd när kommunen går med ett skenande underskott?
Svar: Lönen för kommunstyrelsens ledning - de tre råden, är 2,35 tjänst fördelat på 3 personer. Tidigare var det 1,75 tjänst + timersättning, fördelat på 3 personer. Vi ser detta som en satsning på politiken, där vi tar hem kostnaderna på andra platser. Vi ska hamna lägre än Alliansens tidigare beslut i september. Gentemot det beslutet är det inga ökade kostnader vad vi kan se ännu.

•       Hur kan man lägga miljoner på att göra Vimmerby vackrare?
Svar: Det gör vi inte om du avser Vackra Vimmerby-projektet. Projektet stannar av i investeringsplanen och kommer att tas i sambandmed andra ordinarie arbeten. Skisserna har bekostats av bland annat Destinationsprojektet. Om du avser att vi vill göra alla kommunens tätorter vackrare så försöker vår parkavdelning så gott de kan.

•       Varför satsar ni inte på hela vår kommun så att de barnfamiljer som besöker oss pga. Astrid Lindgren känner sig välkomna och flyttar hit?
Svar: Vi satsar på hela kommunen. GC-väg i Tuna för inte så länge sedan, förskola och äldreboende finns här, destinationsprojektet har lagt pengar här, vi byggde en fastighet åt affären där lokal handel finns. Vi har också satsat på besöksmål, fiber etc.

•       Vad är kostnaden per skola i kommunen?
Svar:  Det är en detaljfråga, vi har använt helhetssummor och dykt ned i speciella detaljer som kost, personalkostnad, etc. Förvaltningen har detaljerna. De kommer på kommunstyrelsen och nämnden.

•       Vad kostade östra Ceos och Krönsmon? Varför ska vi på landsorten betala för det?
Svar: Se en kommande blogg inom något dygn. Landsorten betalar genom skattsedeln, precis som tätorten betalar landsbygdsfibern via skattsedeln initialt.

•       Vart ska våra barn ta vägen, det är ju fullt inne i stan?
Svar: Det är inte full, det finns plats i byggnaderna. Man kan skapa fler klasser.

•       Skolan är en bidragande orsak till att vi inte tillhör den skaran som flyttat ut från kommunen.  
Svar: Flera har också hört av sig och säger att de vill ha sina barn i stans skolor, och inte i byskolan, för att få fler årskurskamrater till barnet.

Kan man inte frysa projektet Vackra Vimmerby och sköta om det vi redan har idag i Vimmerby?
Svar: Det är redan fryst i nya investeringsplanen.

•       Hur sparar man pengar på att lägga ner dessa skolor?
Svar: Man sparar pengar genom att samla verksamheten i fåtal lokaler. Vi sparar chefstjänster, dock ska lärartjänster vara kvar. Vi spar på fastighetsskötsel, kostpersonal, städning, värme. Vi har möjlighet att sälja fastigheten. I Västerviks kommuns norra del har det blivit samlingslokal, bostäder men också en företagsetablering i en gammal skola.

•       Kommer inte inflyttningen till dessa orter kommer att totalt avstanna och de stora företagen får allt svårare att locka till sig personal om man stänger ner skolorna? Resultatet borde ju bli mindre skatteintäkter.
Svar: De stora företagen har idag en inpendling av personal från ett större område än den närmaste tätorten. Idag saknas kompetens i akademisk nivå och den får man ta från Linköping bland annat. Kompetensbristen är större än bristen på folk i LO-kollektivet.

•       Är siffrorna desamma när det gäller satsade resurser alltså kronor/personaltimmar per barn på landsbygd respektive tätort?
Svar: Det är en sammansatt kostnad. Kostnaden beror på elevtäthet, på kostpersonal, städ, fastighetsskötare, etc. Jag har inte den exakta kostnaden nu, endast den sammantagna på hela åtgärdspaketet.

•       Hur kan man investera så mycket pengar i Näs, Krönsmon och Ceos? Var ligger allmännyttan i detta? 
Svar: Se tidigare punkt, kommande blogg. Näs tas pengar i bolagsform, oskattade vinstmedel. Näs genererar intäkter till kommunen. Turistbyrån har mätningar på sådant som görs regelbundet. Turismen är det kraftigaste växande näringsgrenen i Vimmerby med en stark tillväxt, både i jobb och företag.

•       De största problemen i skolorna har funnits på Vimarskolan, men inte en enda gång har jag hört någon föreslå att den ska läggas ned för det. Har ni diskuterat detta?
Svar: Nej, det har inte diskuterats, problemen har alldeles säkert vart uppe på BUN genom åren.

•       Hur ska eleverna från Gullringen och Djursdala rymmas i Södra Vi-skolan? Hur stora klasser kommer det att bli?
Svar: Det är förvaltningens bord. Vi har tillit till deras beräkningar.

•       Varför tänker ni inte lika mycket på de folkbokförda barnen i Vimmerby kommun som ni gör på de barn som hälsar på ALV om sommaren?
Svar: Det gör vi. Vi tänker mer på de bofasta än turistbarnen. De besökande barnen får inte nån stor del av kommunala investeringar, däremot genererar de stora intäkter till gagn för kommunens invånare och arbetstillfällen. 1,3 Mnkr får turistbyrån årligen till marknadsföring av kommunen, bland annat.

•       Lika gärna att man bussar Djursdala eleverna till AL-skolan kan man väl bussa dem till Gullringen och behålla den skolan? 
Svar: Vi får ta till oss alla synpunkter, räkna på alla synpunkter och i demokratisk ordning skärskåda allt. Vi har funnit att den lösningen vi presenterat är totalt den bästa, därför är förslaget lagt.

•       Det oroas redan över de resande eleverna till Vimarskolan! Vi föräldrar BÖR skicka med pengar, frukt eller mackor då de annars får vänta upp till över fem timmar innan de får lunch?!! Hur går det med alla yngre än 13 år? Och kommer de som inte KAN betala extra pengar få hungriga barn och bli retade för "fattigdom"?? 
Svar: De konsekvenser som finns ska skärskådas och vi ska diskuteras hur de kan lindras genom dialog med föräldrarna.

•       Fler baracker och ombyggnad kan det inte bli heller då kommunen stoppar allt som kostar nu! Och det ska dras ner på lokalvården. Skitiga skolor, fler barn. Vem tar ansvar?
Svar: Majoriteten tar ansvar. Vårt förslag är ett ansvarstagande inför framtiden. Lokalvården dras ned motsvarande nedläggningen av skolfastigheter.

•       Finns det med i den nya budgeten att det kommer att tillkomma en massa andra ställkostnader och liknande på så drastisk åtgärd? 
Svar: Vi har tagit med alla de kostnader vi sett.

•       Går det verkligen inte att spara in på något annat?
Svar: Vi har bedömt att detta är den kostnadsreducering som kan fungera bäst, plus att det finns en uppsida för barnen att tillhöra rätt årskursklasser och få tillgång till ett bredare spektrum av båda kamrater och lärare.

•       Vad är exempelvis den enskilt största kostnaden för att driva Rumskulla Skola? Eftersom man gjort detta förslag bör/måste det finnas fakta att visa upp så att vi berörda förstår varför det skulle vara till fördel att lägga ned skolorna. Det duger inte att säga att man ska spara. Argument tack!
Svar: Kommunstyrelsen kommer nästa vecka att ha dialog med alla förvaltningschefer och nämndledning. Alla sådana frågor kommer att ställas då. Vi har arbetat övergripande med summerade siffror, vi har inte granskat varje detalj. Det får nämnderna nu göra.

•       Varför kan istället inte kommunen erbjuda att skjutsa ut barn från Vimmerby till skolorna runt omkring på landsbygden istället för att på så vis fylla skolorna om de nu tycker det är för lite barn? Varför ska vi på landsbygden betala för att Vimmerby ska få det bättre?
Svar: Att bosätta sig är en frivillighet. De som bosatt sig i en ort där det finns stora skolor räknar inte med att få bussa sina barn ut på landet. De som bosätter sig på landet räknar nog in en hel del; kanske två bilar, skolskjuts till skola, en mindre livsmedelsaffär, etc. och räknar då in en livsstil på landet som man ser väger upp.

•       Vill ni inte ha en levande landsbygd? Skolan är ju navet i bygden.
Svar: Jag tror att affären utgör ett större nav än skolan. Och affärens överlevnad har ortsborna själva stor påverkan på.


•       Pedagogerna på mindre skolor har större möjlighet att möta varje enskild individ och ser elevens behov och kan också sätta in nödvändiga åtgärder. Hur kan ni då lägga ner de mindre skolorna?
Svar: Pedagoger har inte alltid samma utbildning. Därför finns specialpedagoger, som visserligen reser runt men kan uträtta mer om alla elever samlas i större skolor

•       Hur mycket större blir barngrupperna?
Svar: En fråga för förvaltningen inför besluten.

•       Om ingen skola finns i bygden avstannar inflyttningen till dessa orter och det leder ju till mindre skatteintäkter. På så sätt sparas väl inga pengar?
Svar: Jag har inte sett något som visar att utvecklingen stannar.

•       Varför är kommunens ekonomi så dålig? Varför har inget gjorts tidigare?
Svar: Socialen har 100 mnkr i underskott under fyra år, inkl. detta. Vi måste omfördela de begränsade skattepengar vi har. Vi kan inte låna pengar till förskolelärare och hemtjänstpersonal. Vi måste klara allt inom en fast budgetram. Det har pågått under flera mandatperioder. Sedan 2006  har verksamheterna haft svårt att hålla budget.

•       Det har lagts ner jättemycket pengar på skolorna i landsorten med nya fina kök. Är det bara bortkastade pengar?
Svar: Vi får se över hur det investerats. Men socialens skenande kostnader kan man inte förutse.

•       Vad kostar det om alla föräldrar i Rumskulla väljer att sätta sina barn i skolan i Mariannelund som ligger närmare? Vad blir besparingen då?
Svar: Kommunen är inte skyldig att hålla skolskjuts. Men vi ska diskutera med grannkommunerna hur man kan göra olika lösningar för de barn som är längst ut i socknen. Kommunen ger Eksjö kommun skolpeng.

•       Hur ska man kunna nå upp till att bli Sveriges bästas skolkommun 2015 när man lägger ner flera skolor?
Svar: Resultaten ska bli bättre.

•       Varför kan man inte slå samman AL-skolan och Vimarskolan och göra ett lågstadium av Vimarskolan och ett högstadium på AL? Samordningseffekter och stor besparingspotential. Sedan kan man väl starta större utbyte och mer gemensamma aktiviteter med kransskolorna om nu kvaliteten är ett sådant problem.
Svar: Frågan har diskuterats tidigare år. Jag minns inte argumenten mot men då blev frågan besvarad med nej. Men alla inspel ska lyssnas på.

•       Varför inte satsa på mindre skolor med färre barn? 
Svar: Vi har inte råd till det. Våra kostnader bör överensstämma med övriga kommuner med vår struktur och invånarantal. 

•       Hur kan ni lägga ner Rumskulla skola där så många pengar investerades i upprustning och ombyggnad?
Svar: Vi får granska hur vi kan handskas med fastigheterna senare.

•       Hur kan det bli billigare att köra barn från Tuna till Vimmerby och sedan köra mat till dagis och äldreomsorg i Tuna när det redan finns ett ombyggt kök i skolan i Tuna?
Svar: Också detta får diskuteras vidare. Vi går idag på förvaltningarnas övergripande siffror.

Jag kommer fortsätta publicera på bloggen under helgen och svara så gott jag förmår och utifrån det perspektiv och den kunskap jag har i frågorna. Kommunstyrelsen kommer att ha dialogdag nästa vecka, en dag med tjänstemannaledningen där kunskapen fördjupas ytterligare.

Anpassningsstrategi istället för tillväxt?

Under 10.000 invånare räknas som småkommuner.

Vimmerby är en bit ifrån med sina ungefär 15.400 , Hultsfred har närmat sig med sina 13.700 medan Kinda redan är där med sina strax under 10.000 invånare.

Urbaniseringen har gjort att allt fler kommuner kommer med i ”SmåKom”, Små kommuner i Samverkan. Drygt 60 medlemmar har man idag, bland våra grannar återfinns också Ydre och Högsby i SmåKom.

Omkring 50 kommuner av landets 290 kommuner har idag över 40.000 invånare. Resten är alltså små kommuner, och i de flesta fall glesbygdskommuner.

Jag skulle vilja säga att alla kommuner under 40.000 invånare har ungefär likartade problem.; en minskad befolkning, en åldrande befolkning och minskande resurser till välfärd som äldreomsorg och skola. 

 Vimmerby finns bland dem. I vår närhet är det bara Kalmar, Växjö, Jönköping och Linköping som tillhör storkommunerna. Vi kan därmed också se var befolkningsströmmarna rör sig.

SNS Analys, (Studieförbundet Näringsliv och Forskning) gav i nr 26 ut en rapport under rubriken ”Strategier för att möta småkommuners utmaningar” där man bland annat satte ljus på 1) sammanslagningar av kommuner 2) asymmetriskt styrelseskick 3) kommunal samverkan och 4) medveten anpassningspolitik.

”Det är svårt att se hur sammanslagningar skulle leda till effektivitetsvinster”, skriver forskarna Gissur Erlingsson, Josefina Syssner och Jörgen Ödalen, som skrivit rapporten, alla tre verksamma vid Linköpings universitet. Det finns också demokratiska nackdelar.

När det gäller asymmetriskt styrelseskick riskerar kommunerna att hamna i ett A-lag och ett B-lag. Idag har kommuner, som inte har råd med den välfärd som större kommuner har, tillgång till medel via ett utjämningssystem. Detta kritiseras ofta av rika kommuner som tycker att småkommuner ska effektivisera ännu mer.
Med asymmetriskt styrelseskick skulle kommunerna bli fråntagna en del av sin beslutandefunktion över en del uppgifter och ansvar, andra nivåer i samhällsskicket skulle ha ansvar för detta. Exempelvis skulle staten kunna ta ansvar för den sociala verksamheten i de små kommunerna, men det är ett stort ingrepp i kommunsektorn.

Mellankommunal samverkan ser utredarna som en lösning på en del av de mindre kommunernas problem. Det kan innebära att skattepengarna används mer effektivt och ge medborgarna mer service för pengarna.

Det fjärde alternativet har man döpt till ”Aktiv, medveten och öppen anpassningspolitik”. Det alternativet har tillämpats av många SmåKom-kommuner och man tar upp flera exempel.

”Man har vidtagit en rad åtgärder för att anpassa organisation och verksamhet efter de förutsättningar som en minskad och åldrande befolkning skapar. Man samarbetar med varandra på olika sätt, kring servicefunktioner som fakturering, telefoni, lönehantering, bredband, jurist, miljöinspektörer, exempelvis”, skriver man.

Forskarna fortsätter: ”Studien visar att man inte bara samverkar med grannkommuner, man har dessutom fattat en del svåra beslut som att lägga ned byskolor och att koncentrera äldreomsorg till större enheter. I vissa fall även rivning av kommunala byggnader, minskad ambition för gatuunderhållet och upphörande av ej lagstadgad verksamhet som öppen förskolorna, dagbarnvård och viss kulturverksamhet2, skriver man.

Det handlar om anpassning till minskande befolkningstal och minskande ekonomiska förutsättningar.

Forskarna tar upp för och nackdelar med alla fyra ”lösningar” på demografiproblemet ( färre som betalar till ett behov som är ökande) men pekar inte entydigt på en specifik lösning. Däremot anser man att kommunikationen måste vara bra, strategierna måste kommuniceras med medborgarna.

Jag kan inte se någon entydig lösning på problemet utifrån det perspektiv jag har i Vimmerby kommun. Jag kan dock se en rad konfliktområden för glesbygdskommunerna i släptåg på urbaniseringen: de mindre tätorternas tillväxtambitioner med centralortens anpassningsstrategi, de små enheternas integrering i de stora skol- och vårdlokalerna, den lagstiftade sociala verksamhetens ekonomiska behov i konflikt med de ekonomiska resurser som behövs för förenings- och kulturlivets samhällsinsats.

På detta ska läggas näringslivets behov av de akademiska resurser som är svåra att få i en omvänd flyttström.

Medan stora kommuner pratar tillväxt, utveckling och ambitionsökningar får små kommuner kämpa med lösningar som riskerar slita isär befolkningen. Det är en stor utmaning.