Så förvillat det kan bli, Wesik...

Vimmerbys nya vård- och omsorgsboende Borghaga kom på tapeten den 31 december 2014 då Vimmerby Tidnings ledarskribent Alf Wesik publicerade en ledare om hyressättningen.

Han påstod att ”det lönar sig faktiskt för ett äldre par att flytta till Östermalm (Sthlm) och skaffa sig en mysig tvåa med Björn Borg som granne.”

Om vi skulle stanna vid detta påstående en stund:

Wesiks research sträcker sig inte så långt som till en definition av vad ett vård- och omsorgsboende är. Han tror det är en vanlig hyreslägenhet och inget mer.

Det är strikt behovsprövat, i princip ska man antingen vara dement eller mycket ålderssvag för att få en lägenhet där. De som får plats – många söker som verkligen har behov, men andra med större behov tas före – är i stort behov av omsorg dygnet runt; för att äta, för att gå på wc, för att duscha, för att få sköterska nära tillgänglig, etc.

Första frågan blir då: skulle denne ålderssvage eller demente Vimmerbybo över huvud taget fundera på en tvåa på Östermalm?

Nästa fras ”det lönar sig att flytta till Östermalm”. Ja, det kan man fråga sig. Är det hyresrätt som avses är priset för en hyresrätt, en etta på 31 kvm, på Östermalm kanske runt 7.000 kronor på andrahandsmarknaden och kanske runt 6.000 kronor på förstahandskontrakt. Problemet är bara att det inte bara går att få en lägenhet på Östermalm när helst man vill…

Wesik kanske hade tänkt att Vimmerbybon skulle förvärva en bostadsrätt på Östermalm på ålderns höst. Ja, kanske bredvid Björn Borg som han skriver. Kanske en fin adress skulle vara Nybrogatan?

I så fall finns följande etta nu ledig på Nybrogatan:

"31 m² Våning 3 tr. Byggår 1928 Avstånd till hav 1,1 km Utropspris 2 795 000 kr Kvadratmeterpris 90 161 kr/m² Boendekostnad 7 323 kr/mån Avgift 1 181 kr/mån."

Ja, det skulle ju bli billigare med en sådan lägenhet, anser Wesik. Hur han nu räknat ut det...

Förutom att en lägenhet på Borghaga innehåller 31 kvm, och är hyresgästens privata bostad, så ingår också vistelse i en rad olika offentliga rum; matsal där maten intas, aktivitetslokaler, relaxrum och badrum för att nämna några. Allt är byggt efter de förutsättningar den gamle har och så att personal ska kunna serva på enklaste och smartaste sätt.

När det gäller lägenhetsstorlekar så faller resonemanget – halva ledaren handlar om att ett äldre par ska ha en tvåa - om man studerar verkligheten; hur många par är samtidigt så dåliga att de samtidigt beviljas vård- och omsorgsboende?

Det är sällsynt.

Det Wesik inte förstår är att ett vård- och omsorgsboende är anhalten före ett sjukhus i vissa fall, eller precis efter ett sjukhus i annat fall (exempelvis fallolycka). Anhöriga, som i övrigt är friska, kan inte flytta med in på ett sjukhus eller på ett vård- och omsorgsboende. Hur skulle det fungera? Skulle en frisk anhörig ta en plats före en sjuk sökande…?

Om det behovet skulle inträffa att två makar samtidigt skulle beviljas vård- och omsorgsboende, vilket självfallet kan ske, så är byggnationen gjord så att en dörr sätts upp på mindre tid än en-två dagar. Kommunen har inte för avsikt att skilja makar åt OM de båda har beviljas vård- och omsorgsboende. Det finns fall där makar bott i var sin lägenhet, mitt emot varandra också.

Det är Trygghetsboende (förväxlas av allmänheten och även av tidningens redaktion tidvis med vård- och omsorgsboende) som möjliggör för makar, en behövande och en frisk, att bo tillsammans. 

Trygghetsboende har gemensam matsal, aktivitetslokaler, hiss, rullstolsanpassad lägenhet, men är inte behovsprövat. Till ett sådant boende står man i kö, Och har Wesik läst sin tidning ordentligt ser han att just moderater och socialdemokrater (och kristdemokrater) är de partier som drivit den frågan hårdast, under motstånd från bland annat centern. (De talar mer om ”tryggt boende” vilket kan innebära bostad på Lönnen och matsal tvärs över gatan i Pistolsmeden…).

Trygghetsboende har också en annan effekt; det skjuter upp behovet av vård och omsorgsboende med ca 10 år enligt undersökningar. Alltså är det ett bra alternativ för gamla par att flytta till, kanske till och med innan man blir skröplig. Gränsen för ett boende där är att en av de två ska vara 70 år fyllda. Blir en ensam så finns umgänget i huset kvar.

Den nya majoriteten i kommunen vill öka antalet lägenheter i Trygghetsboendeformen under mandatperioden, helst genom en tillbyggnad av Granen.

Tillbaka till vård-och omsorgsboendet. Kan en behövande pensionär hamna i den situationen att man inte klarar utgifterna i det nya äldreboendet Borghaga, med hyra, mat, omsorg..?

På www.pensionsmyndigheten.se kan du läsa om hela det välfärdsnät som finns i Sverige, just för att ingen på äldre dagar ska kunna stå utan lägenhet, mat, och omsorg.

Äldreförsörjningsstödet exempelvis, garanterar att du som har låg pension eller ingen pension alls ändå får en skälig levnadsnivå. Äldreförsörjningsstödet är ett stöd om inte de andra pensionsförmånerna räcker till. Det betyder att du måste ta ut andra förmåner som du har rätt till innan du kan få äldreförsörjningsstöd. Det gäller inkomstgrundad ålderspension, garantipension, bostadstillägg till pensionärer och särskilt bostadstillägg. Äldreförsörjningsstödet betalas ut från och med månaden du fyller 65 år. Du kan ha rätt till äldreförsörjningsstöd om du bor i Sverige och är 65 år (du räknas som boende i Sverige om du planerar att stanna här minst ett år) och tar ut alla pensionsförmåner du har rätt till och ändå inte når upp i skälig levnadsnivå.

Full garantipension till ensamstående född 1938 och senare är 7 881 i månaden före skatt år 2014. Samma siffra för en gift person är 7 030 kronor. Sedan kan bostadstillägg på maximalt 4 990 kr månad beviljas (om hyran är 5 000 kr).

Det gäller exempelvis på Borghaga i Vimmerby.  Äldreförsörjningsstödet består av två delar, dels en skälig levnadsnivå på 5 353 kronor per månad, dels en skälig bostadskostnad på maximalt 6 200 kr (om hyran är så hög). Äldreförsörjningsstödets storlek beror på pensionärens inkomster efter skatt.

Även om garantipensionen är skattepliktig är denna pension, också sedan skatten är dragen, högre än beloppet för skälig levnadsnivå. En garantipensionär kommer aldrig att i total nettosumma få mindre än en person med äldreförsörjningsstöd om de i övrigt har samma förhållanden. Även en garantipensionär kan få äldreförsörjningsstöd. 

(källa. www.pensionsmyndigheten.se)

Trygghetsboende för att bryta ensamheten

Äldreomsorgen kommer att bli en stor valfråga också i Vimmerby.

Anledningen är givetvis att antalet äldre ökar i rasande fart, och framförallt allt då antalet äldre över 85 år som i takt med att de blir ännu äldre, behöver mer vård och omsorg.

Intressant är att se hur äldreomsorgen utvecklats på 2000-talet och hur folk blivit allt mer nöjda. Kritik riktas från medborgarna över sjukvård och skola, men när det gäller äldreomsorgen har folk blivit allt mer nöjda.

I årliga intervjuer som Demoskop gör med 3000-4000  medborgare har man ställt frågan om hur nöjda människor är med äldreomsorgen.

-          "På en sjugradig skala var nivån 2,7 år 2003, när vi började och vid motsvarande tidpunkt år 2010 var den 3,4", skriver Anders Lindblom, VD på Demoskop i en debattartikel i Dagens Samhälle.

2013 mätte man den igen och då var den 3,6. Så trots kritiken har graden av nöjdhet över äldreomsorgen förbättrats avsevärt från år 2003.

2011 och 2012 hände dock en dipp, och det var när Caremas drift av Koppargården var som mest debatterad.

Mätningen är ett uttryck för människor bild i allmänhet. Det märks inte minst när Carema-frågan diskuterades.

-         " Det beskriver ju inte utvecklingen bland dem som faktiskt är i behov av äldreomsorg," säger Anders Lindblom men skriver samtidigt: " i den senaste rapporten från 2013 är slutsatsen att de äldre är i stort nöjda med sin vård och omsorg och att nöjdheten har ökat. Nöjdheten med hemtjänsten är 89 procent och med äldreboendet 83 procent medan de som är rent missnöjda är 3 respektive 4 procent. Socialstyrelsens undersökning ger inget stöd för att de privata  skulle vara sämre än de kommunala utförarna."

Vimmerby  kommun lägger ned stora investeringar i sin äldreomsorg just nu, och jag tror det är i sista minuten, då både priser på byggnation och finansiering blir dyrare och antalet äldre kommer att bli fler.

Kostnaderna för äldre kommer att öka åren framöver. Det råder ingen tvekan om. Inte bara att vi blir fler, allt ökade krav på välfärd kommer också och frågan är när man når max vad en kommun kan prestera.

Och hur man kan hitta nya idéer till att både förbättra för de gamla och ändå få ett effektivare användande av de kommunala pengarna.

Kostnaden för äldreomsorgen i Sverige är 80 miljarder per år. I snitt är det cirka en femtedel av kommunernas utgifter.

2008 kom en ny term på en ny form av äldreboende – trygghetsboende.

Boendeformen vände sig till de äldre, över 70 år, som inte behövde den vård som erbjuds på särskilda boenden för äldre, utan snarare söker en social tillvaro som är bättre än den ensamhet de upplever i sina hem. I trygghetsboende ingår inga måltider, omvårdnad eller sjukvård som i särskilda boenden. Men genom hemtjänsten når man ändå full tillgång till detta i Trygghetsboendet, även om det inte finns på plats i huskroppen så att säga. (Det vi bygger nu på Circusplatsen har full omsorg = särskilt boende.)

Trygghetsboenden är alltså ett förstärkt vanligt boende, riktat till äldre och har därför full handikappanpassning, gemensam matsal/aktivitetslokal samt en värdinna som är där på fasta tider.

I Vimmerby kommun såg inte den då styrande majoriteten något behov av detta. Således lät man Vimarhem bygga vanliga lägenheter istället för Trygghetsboende.

2011 tillträdde en ny kommunledning. Tillsammans med (kd) som länge tillsammans med pensionärsorganisationerna önskat Trygghetsboende,  (m), (fp) och (s) har kommunledningen försökt få Vimarhem att göra en utredning om hur Trygghetsboende kan skapas i Vimmerby, i egen, kommunal eller privat regi. Vimarhem har inte gjort utredningen ännu. Dess förre ordförande Tomas Holgersson (c) har överklagat ägaren kommunfullmäktiges beslut  om utredningen och därför anser styrelsen att man inte ska genomföra utredningen.

Utredningen ska framläggas för kommunstyrelsen enligt beslut , också fortlöpande avrapporteringar, men några sådana har inte kommit då Vimarhem beslutat avvakta överklagandet.

Jag kommer nu att lyfta frågan igen i kommunstyrelsen och eftersom majoriteten är så kraftig i fullmäktige (m, fp, kd och s är överens) så borde Vimarhems styrelse fullgjort sitt uppdrag.

Satsningen på Trygghetsboende inleddes 2009 (i Sverige,  undantaget Vimmerby) då Alliansregeringen beslutade om ett investeringsstöd på 500 miljoner kronor – per år – från 2009 till 2012.

2011 förlängdes stödet till 2014. Det går ut nu i december. I Vimmerby är man dock fullt sysselsatt med att avvakta en centerpartistisk ordförande som överklagat en utredningsfas, än att söka möjligheter för att utnyttja investeringsbidragen.

Enligt min personliga mening skulle vi inte bygga annat än Trygghetsboende (som bostadsrätter eller hyresrätter) för överskådlig tid i Vimmerby. Vi ska öka i runda tal från 2000 till 3000 pensionärer i Vimmerby kommun fram till 2030. Trygghetsboenden kan, eftersom de är så byggda från början , lätt omvandlas till andra typer av boenden i takt med att vårdbehovet hos de boende ökar.

Enligt en undersökning riksdagen har gjort , löper de som bor i Trygghetsboende bara halva risken att komma till ett särskilt boende på ålderns höst, jämfört med de gamla som bor i vanliga hyreshus och villa. Äldre mår betydligt bättre i Trygghetsboende, samtidigt som äldreomsorgen är billigare för kommunerna.

Trygghetsboende är ett utmärkt sätt att effektivisera kostnaderna inom omsorgen, vilket är tvunget. Och det säger sig självt: istället för att cykla omkring till 30 behövande hushåll på Kohagen under en dag, kan hemtjänsten gå från lägenhet till lägenhet i Trygghetsboendet.

Det viktigaste till sist: Trygghetsboendet bryter isoleringen för de gamla. Därför mår de bättre. De har kamrater i samma hus, i samma ålder som de kan umgås med, äta med, utöva aktiviteter med.

Kommunledningen driver fortfarande frågan med stöd av ovan nämnda partier. I mars ska vi träffa Riksbyggen för en genomgång vad den privata marknaden kan göra i frågan. I avvaktan på att vårt eget ägda bolag ska rapportera den utredning kommunstyrelsen beslutat om, får kommunstyrelsen ta saken i egna händer.

Det borde få Vimarhems styrelse att fundera.

Fokus på äldre i Vimmerby i höst

Väldigt, väldigt svårt att komma igång med sina fasta rutiner efter denna sommar!
Det konstaterar jag, och det konstaterar ni som regelbundet följer min blogg.
Antingen publiceras ingenting, eller också kommer det på annan dag än söndag...
Ber om ursäkt för oordningen denna sommar.
Men nu ska det bli ordning igen, åtminstone ska jag försöka skriva en söndagsblogg till kommande söndag och komma in i rutinerna igen.

Denna vecka har jag och socialnämndens ordförande Elisabeth Lago-Nilsson tagit första spadtaget på nya omsorgsboendet  i kv Senioren i Vimmerby.
Ett efterlängtat ögonblick för oss båda och alla politiker, medarbetare och gamla i Vimmerby tror jag.
Tyvärr brast underhållet av Eken genom åren, i annat fall kanske vi kunde haft kvar det och renoverat upp det. Nu valde vi att bygga nytt, istället för att lägga nya pengar på gammalt. Dessutom tror jag en privat entreprenör hanterar en ombyggnad billigare än kommunen. Det brukar vara så.

Det nya boendet ger oss  ett nettotillskott på bara 10 lägenheter, övriga lägenheter ersätter de som finns på Eken, Duvan, Kvillgården och Ådala. Eken har som bekants sålts för att bli ett behandlingshem.
Jag sa vid invigningen att jag tror vi behöver ännu ett osmorgsboende inom en inte alltför avlägsen framtid.
Det finns några möjligheter att skjuta fram det behovet:
1) Att underhålla Vidala och Kvillgården (Duvan och Eken är de första vi ska lämna) så det klarar sig i framtiden.
2) Att fundera på att ha kvar Ådala i Gullringen, kanske lägga en slant på att bredda dörrar och annat för att det ska fungera.Så länge efterfrågan finns till Ådala, och så länge behoven ökar, de äldre blir fler, tror jag det vore strategiskt fel att inte försöka hålla det äldreboendet vid god hälsa. Men alt beror givetvis på efterfrågan. Vi kan inte heller stå med tomma lägenheter alltför länge.
3) Att investera i ett nytt trygghetsboende. Kanske bygga till Granen eller bygga helt nytt i kv Uven i centrala Vimmerby.

Bygger man ett helt nytt kanske Granen i framtiden kan konverteras bit för bit till ett omsorgsboende.
Det är det inte idag.
Granen är inget särskilt boende utan kan mest liknas vid ett Trygghetsboende med värdinna och gemensamma lokaler för aktiviteter och matsal.
Om vi inte har råd med ett nytt, större Trygghetsboende är kanske en tillbyggnad av Granen ett alternativ.

Det är rätt läge att bygga:
1) Byggsektorn är fortfarande i lågkonjunktur.
2) Statligt investeringsstöd fram till och med december 2014.
3) De äldre blir fler, en ny generation pensionärer kommer nu som har egna pensionsförsäkringar och som kan tänka sig sälja sin villa för ett bra hyreshusboende med omsorg.
4) Det är kö till Granens lägenheter, senaste siffran 130-150 stycken.
5) Bra pris på villor i Vimmerby idag. det är brist på gamla hus och efterfrågan är stor. Skulle  underlätta flyttkedjan och smörja inflyttning och etablering av unga familjer.
6) Vimarhem tänker ändå bygga 21 nya lägenheter i Pistolsmeden, man har resurser till detta och därför kan det vara lämpligt att istället bygga Trygghetsboende för 70 år eller äldre.
7) Flytt från villa till Trygghetsboende förskjuter kommunalt omsorgsbehov med 10 år enligt undersökningar. Det sparar många kommunala skattekronor.

Debatten om trygghetsboende kommer upp på fullmäktige i september då Vimarhems utredning behandlas.

En väntad reaktion

Som den läsare som hänger med i de kommunala frågorna vet, så har Vimarhem lämnat sin utredning om ett framtida Trygghetsboende i Vimmerby.
Kommunstyrelsen har, utan egen behandling, lämnat den vidare till partigrupperna för diskussion innan den kommer tillbaka för att beredas inför kommunstyrelsens behandling.
Vad vi kan se av sammanfattningen, och ordförande Tomas Holgerssons (c) uttalande i Vimmerby Tidning så är Vimarhem kritiska att bygga i egen regi.

Sälv är jag fortsatt övertygad om att en dylik byggnation både är lönsam och extremt behövd i Vimmerby centralort. Genom att det är äldre, relativt friska människor, plus 70 år, som ska bo där får man ett skötsamt, varsamt  och långsiktigt boende och hyresvärden kan räkna med att bygget har en mycket liten riskexponering.

Det var nyressant att läsa Vimmerby Tidning i lördags.
Tidningen hade tidigare i veckan beskrivit det särskilda boendet på Cirkusplatsen, d.v.s.  boendet för dementa, funktionshindrade och fysiskt starkt ålderssvaga människor vars tilldelning av lägenhet sker efter behovsprövning. Kommunen tänker bygga ett attraktivt boende, både utvändigt och invändigt.
Och det gick sannerligen hem hos medborgarna!

För vår fastighetsavdelning fick många förfrågningar om boendet. Och Vimmerby Tidning skrev i lördags att artikeln fick "enorm genomslagskraft" och många  ville ställa sig i kö till boendet.

Nej det var verkligen inga dementa som ringde, inte heller våra allra äldsta eller våra funktionshindrade. De som ringde var de som trodde det var ett Trygghetsboende för 70 + vi skulle bygga.
- Varör måste man vara gammal och sjuk för att kunna flytta in i ett gemensamt boende med viss omsorg, undrade de som tog kontakt med mg.
- Min mamma är 80 år och ensam, hon är visserligen så frisk att hon klarar sig själv men för henne skulle ett sånt här boende vara perfekt, sa en annan.
- Varför kan inte kommunen bygga ett Granen till, det är ju det vi vill ha, sa en tredje.

Just det genomslag som tidningsartikeln fick visar hur stort behov Vimmerbys relativt friska
äldre har av ett gemensamhetsboende som ett trygghetsboende är.

Reaktionen var därför väntad.
För mig är det självklart att vi ska ta hänsyn till detta.

Det är, för mig, märkligt att Vimarhem inte planerar för flera byggnationer av äldreboenden för lång tid framöver, eftersom det är just den typen av boende som äldre vill ha och den typen av hyresgäster som kan betala den hyra som blir.

Man borde också titta på vilket eget bestånd man har som kan säljas ut som bostadsrätter.

Vimarhem har ju ekonomiska möjligheter att bygga nytt. Det visar ju bolagets planer för Pistolsmeden. 

En väg att gå för att frigöra ytterligare utrymme är kanske att sälja av hyresrätter som bostadsrätter.