Förtal i insändare ger hårt politiskt klimat

En betraktelse som blir ett svar på två extremt kränkande insändare i påsken.

Marie Sellin, folkpartiet liberalerna, påstår i insändare 2 april  i VT att jag ”vänt en ung vänsterpartist fredsmäklande åsikt till att utmåla honom som en hatisk människa.”

Det är en mycket allvarlig anklagelse. Det är också förtal enligt Yttrandefrihetslagen, Alla som läst min blogg vet att det inte är sant. Det jag gjort var att påpeka att vänsterns teori om ”strukturell rasism” inte delas av mig, eftersom den gör alla människor till rasister, i princip utan urskiljning.

Inte någonstans har jag målat ut någon som ”en hatisk människa”. Inte ens målat ut just honom som kommunist, utan konstaterat att kommunister i allmänhet har den uppfattningen. Läs gärna bloggen igen, den finns i arkivet till höger.

Eftersom jag vet att Vimmerby Tidning inte tar in min ståndpunkt/svar på Sellins insändare inom rimlig tid, väljer jag att publicera min åsikt här på min blogg. 

Vimmerby Tidning har gjort ett stort publicistiskt avsteg genom att inte redigera Sellins insändare och tagit bort de personliga utfallen. 

Jag vet därför att jag kan vänta mig värre saker, samtalsklimatet,  Vimmerby Tidnings ledare, insändarskribenter och skribenter på facebook har gjort Vimmerby mycket hårt. 

Vi kommer att få extremt svårt att hitta politiker framöver. Jag hoppas att många debattörer då tar sitt ansvar.

Betr. den fokusering på min länk på hemsidan som gjorts, beskrivs det i en annorlunda vinkel av journalisten Jakob Karlsson , www.vimmerby.blogg.se

Jag vill först djupt beklaga det politikerförakt Marie Sellin driver på, Att påstå saker om andra kollegor som inte är sanna är rent förtal, likt det jag ingressvis citerade. Här är fler av hennes påståenden, inte något är sant:

”Att Glennfalks behov att få ut en bra pension för tryggad ålderdom är anledningen till nuvarande läge”.

”Han behöver denna bekväma och höga kommunala pension om tre år!”

”Tycker ni moderata väljare att hans feta pension är viktigare än kommunens framtid?”

Ovan är skrivet av en folkpartistisk politiker verksam i fullmäktige. Pensionen hon pratar om är 11.000 kr/månad i tre år, ska kvittas mot alla andra inkomster som överstiger 90.000 kronor årligen. Allt över minskar kommunens utbetalning. 

Marie Sellin tror uppenbarligen att jag medvetet satt i system att nå ”nuvarande läge” och det för att få en högre pension….

Bevara Vimmerbyborna för den typen av politiker och argument. Den sociala situationen, demografin, skolstrukturen – inget av detta påverkar vår ekonomi, utan det är min pension som gör det, säger Sellin.

Att Johan Rosén och Börje Fors, både folkpartister och som jag känner som rejäla, kan godta att deras partivän uttrycker sig på detta sätt är för mig en gåta. Särskilt Börje som känner mig väl efter fyra års sammarbete.

Sellin fortsätter:

”Något kan de göra efter revisorernas förslag till avslag på ansvarsfrihet för 2014 som sannolikt kommer i april”. 

Sannolikheten är inte en promille, eftersom vi inte brutit mot kommunallagen i något avseende.

Men Sellins påstående blir snart en prata bland folk med hjälp av Vimmerby Tidning, det ansvaret måste hon ta och också stå för när det blir dags.

Folkpartiet har lämnat politisk samverkan med c, v och kd. Jag tror att man behövt den för åtminstone ha någon att prata med runt kommunekonomiska problem.

Att Sellin tycker "kommunalrådets bristande kunskaper i ekonomi går inte längre att missa" är intressant, och jag tackar högre makter för att jag i så fall lyckas bygga ett antal företag, och fortfarande bygger utan den kunskapen.

Jag ser fram emot att Sellin visar sina, helst innan hon bedömmer andras.

Förtal, som hon visar prov på i sin insändare, är inte Vimmerby betjänt av. Tvärtom, det svärtar ned oss alla politiker och invånare här.

Detta är kommunens problem!

Socialnämndens kostnader ska granskas av journalisten Jakob Karlsson, www.vimmerby.blogg.se. Jag måste säga att jag ser fram emot det.
Socialnämndens kostnader, när detta året är slut, når sannolikt då 100 miljoner i budgetöverskridande på 5 år! Den gamla socialnämnden har egentligen inte hållit budget på en 10-årsperiod.

Verksamheten är omgärdad med hård sekretess, svår att bryta igenom, endast tre politiker i myndighetsutskottet (socialnämnden) har tillgång till uppgifter på djupet på grund av sekretessregler när det gäller IFO.

En genombrytning av en seriös journalist, pedagogiskt framlagd och brett delgiven allmänheten skulle kraftigt öka förståelsen för de budgetproblem kommunen har.

Det skulle tillföra, tvärt emot den populism som styr Vimmerby Tidnings ledare, där djup kunskap om kommunens problem saknas. Tyvärr. Det verkar inte ens som det finns tilltro till tidningens egna journalister; både Simon Henriksson, Jimmy Karlsson och tidigare också Jakob Karlsson har beskrivit SKL:s utredning i detalj, man har refererat socialens problem och omfattning sakligt under mina år, sedan 2011 – men det tar inte ledarskribenten intryck av alls. Viktigare är vad som sägs bland kompisarna. Säger man där att vi betalar 100 Mnkr i ränta så skriver Wesik det i sin ledare, vilket han också gjort en gång. Utan att kolla. Utan att rätta.

Jag tycker det är ett ansvarslöst och populistiskt sätt av en ledarskribent att hantera viktiga kommunala fråga. Många av svaren på frågorna finns publicerade i den egna tidningen över tid. Det är inte seriöst att han, som han skriver i dagens tidning "den verkliga ekonomiska verkligheten har inte presenterats tidigare". Det visar bara att han inte lever upp till det mest elementära journalistiska ansvaret en ledarskribent har; att ta in fakta, information som underlag för sin ledare.

Wesik tror att investeringarna lett till underskottet, inte socialens driftunderskott och skolans överbudgetering som SKL:s analysgrupp visat. Han tror vi anlitar konsulter för det är roligt, han känner inte alls till kommunens tvingande kompetensbehov, rekryteringsproblemen av demografiska skäl, inget, säger inget av detta finns med i ledarskribentens analys. Det är extremt ytligt och tunt och läsarna är bara att beklaga.

Det är inte meningsfullt att bemöta tidningens nedvärdering av oss som arbetar med politik. Man göder politikerförakt och det får man ta ansvar för själv.   Jag känner mig ändå tvingar att konstatera att Vimmerby Tidnings ledare har utvecklats till ett släpankare, en belastning för utvecklingen av kommunen, och där ger också näringslivet medhåll som ger tidningen väldigt lågt betyg i sin årliga näringslivsranking. Istället skulle den kunna sakligt kritisera, sakligt analysera och vara ett seriöst debattinslag.

När Alf Wesik nu idag lördag kräver att vi ska avgå för att han inte förrän nu förstått socialens ekonomiska problem, utan trott att det är fiber för 30 Mnkr och industrimark som orsakat problemen, så kan det givetvis ske.

Alla politiker sitter på mandat från väljarna, men också på mandat för sina partier. Min plats står alltid till förfogade. Moderaterna kan när som helst avsätta mig. Också socialdemokratiska gruppen kan begära att moderaterna ersätter mig med annan person. Jag har inte ens en uppsägningstid. Det är politikens villkor. Men själv ser jag inga sakliga skäl. Majoriteten tycks vara medveten om att det är de sociala kostnaderna som driver vårt underskott. Det man kan kritisera oss för är att vi inte hittar receptet för att få ned de sociala kostnaderna. Det är oerhört komplext. Frågan sysselsätter alla politiker i majoriteten.

Vad är det då som händer i den sociala verksamheten just nu? Ja, verksamheten är till allra största delen styrd av speciallagstiftning. Det betyder att kommunen MÅSTE, inte bör utan SKALL, agera. I annat fall utfälls bötesbelopp lika stora som kostnaden hade varit. Kommunen kan inte komma undan.

Nuläge i socialnämnden:

Följande avser placeringar av barn. Underskott 2014 -6,8 Mnkr
2 HVB-placeringar. (Kan kosta upp mot 2 Mnkr styck per år.) En kraftig ökning av utredningsärenden hittills under 2015.
22 familjehemsplaceringar. (Här kan ske en mindre minskning)
1 tillfällig placering.

2013: 190 anmälningar om barn som drabbats av fysisk eller psykiskt våld, eller lever i familjer med våld, missbruk eller annat.
2014: 225 anmälningar.
2015, vecka 6 och 7 inkom 40 anmälningar. Alla dessa anmälningar kräver utredningsresurser, personal.

För några år sedan tappade kommunen utredare till privat marknad. Det ledde till bemanning med ”konsulter” (bemanningsföretag). Dyr, tvingande lösning som kostade miljoner. Nu är det egen personal anställd som förstärkts. Men risk att en personalökning måste göras om anmälningarna fortsätter öka. Det är en ökad anmälningsbenägenhet i hela landet.

Följande avser placering av missbrukare, underskott 2014 – 3,4 Mnkr.

6 HVB-placeringar.

Kraftig ökning av tvångsvård av missbrukare (LVM). Ökad mängd anmälningar.

Följande avser försörjningsstöd, underskott 2014 – 4 Mnkr.

134 hushåll har försörjningsstöd januari 2015. En minskning mot 2014.
Försiktigt nedåtgående trend. Arbetsmarknadsenheten gör en bra insats och bidrar till minskade kostnader över tid.

När det gäller äldreomsorgen var underskottet 2014, -11,3 Mnkr.
Orsakerna är att hemtjänsttimmarna ökar, behoven ökar, hemsjukvården ökar, andelen äldre ökar, fler brukare inom LSS, etc.

Sammanfattningsvis; den sociala verksamheten är enorm svår att styra och förutse, då man inte vet om läkare och lärare ringer och anmäler barnmisshandel nästa vecka eller vilka missbrukarfamiljer som nästa vecka behöver tas om hand.
Detta är den stora belastningen i Vimmerby kommuns budget idag.

Inte 1,2 Mnkr i räntekostnad för Krönsmon/Östra Ceos industriområde.

Det skulle till ett förslag om en ny skolstruktur för att Vimmerby Tidnings ledarskribent och stora delar av oppositionen (c och v)  skulle förstå det, vilket kan tyckas mycket märkligt.

Från majoritetens sida är vi öppna för att analysera och diskutera alla förslag som kan ge motsvarande kostnadsminskning/intäktsförstärkning som vi föreslagit.

Vi är glada över att oppositionen nu försöker bidra med eget förslag, SKL:s utredning kom ju i höstas så sedan dess har man kunnat arbeta med frågan precis som vi.

Investeringarnas påverkan i Vimmerby

Investeringar Vimmerby gjort nämns i debatten om skolstrukturen i kommunen.

Först måste man bokföringsmässigt förstå skillnaden mellan investering och drift.

Driftkostnader hamnar i en resultaträkning. Där hamnar drift av skolor.

Investeringar hamnar i en balansräkning, där det finns både tillgångar och skulder. Den kapitalkostnad som uppstår vid en investering består av räntor och avskrivningar. Denna kapitalkostnad hamnar i resultaträkningen.

Så om man har en investering på 50 mnkr kan man inte säga att vi lägger 50 Mnkr på drift på skolan istället. 

Det man kan göra är i så fall att avstå investeringen för att slippa kapitalkostnaden som i så fall skulle kunna påverka resultatet med några miljoner.

En investering görs för att skapa bra resultat i framtiden.

Exempel industriområde Krönsmon/Östra Ceos. 

Det är ett och samma projekt. 250.000 kvm industrimark.

Målsättning med investeringen är att framtidssäkra mark för företagstillväxt, jobb och utveckling av näringslivet. Markområdet ska beräknas fylla behovet 40 år framåt.

Investeringen idag är på ca 60 Mnkr, då har jag räknat bort massor för 4-5 Mnkr i form av bergskross som vi äger till annat ändamål.

Kapitalkostnad: Kommunen betalar 2 % ränta på ca 60 Mnkr vilket är 1,2 Mnkr om året. Total kapitalkostnad brukar också innehålla en avskrivning och kanske också vad du fått för 60 Mnkr (alternativkostnad/intäkt) om du satt dem på banken. Men idag är räntan obefintlig på sparpengar. 

I fallet Krönsmon/Östra Ceos är det upptaget som en omsättningstillgång, och endast vägar är avskrivningsbara. Resten ska säljas. Räntan tickar på varje år med ett belopp på minst 1,2 Mnkr om inte lånet amorteras ned. Då sjunker räntekostnaden

På intäktssidan finns försäljning av tomter. Alla tomter har subventionerats med ca 100 kronor per kvm i snitt. 250.000 kvm gör 25 Mnkr i subvention när allt är byggt, på dagens priser. Men industrimarken ska hålla i 40 år, därför kommer priserna succesivt att höjas.
Så vad industrimarken slutligen kommer att kosta får man räkna samman succesivt. I takt med att tomter säljs får kommunen tillbaka pengar, höjs priset över åren får man tillbaka mer men då ska man också lägga till de räntor vi betalar. Så ett industriområde är i regel alltid en kostnad för en kommun. ”Vinsten” man får består i företagsetableringar/jobbtillväxt/utveckling.

Summa summarum: Driftbudgetåverkan är väldigt liten från Krönsmon/Östra Ceos, och utebliven investering hade inte påverkat en förändrad skolstruktur.

Jämförande investering vad avser industrimark kan vara VTab-tomten. Den kostade 20 Mnkr i kommunal subvention, till ett enda företag, mandatperioden 2006-2010, plus att 6 Mnkr i utgift på att sanera utgrävningsmassor som fortfarande ligger kvar vid Krönsmon. 

Det betyder att 26 Mnkr lagts i kommunal subvention på södra industriområdet till ett enda företag. Och på sikt räknar nog kommunen hem en sådan satsning ändå, VTab ger ju många jobb, förhoppningsvis över lång tid.  Men Krönsmon/Östra Ceos investering gav avsevärt mer mark.

Vimmerby kommun har styrts av olika majoriteter; 2002-2006 centerledd allians, 2006-2010 centerledd allians, 2010-2014 moderatledd allians, 2014-2018 socialdemokrater och moderater i gemensam ledning.

Under de olika mandatperioderna har stora inverteringar gjorts. Även på 1990-talet byggdes investeringsvolymer. Men före 2000 betalades investeringarna av mycket eget kapital. Just där ca 70% av eget kapital, under första delen av 2000-talet ca 50% eget kapital. Den egna finansieringen har sjunkit i takt med att överskotten i driften minskat.

Man kan säga att nämnderna/verksamheterna i kommunen ända sedan 2000-talets början haft mycket svårt att hålla driftbudgeten. Samtidigt har behoven ökat, framförallt nom social omsorg.

Men här lite olika investeringar under åren:

1) Avtalspension och fallskärmsavtal till 3 kommunchefer: 20 Mnkr  (2006-2010). Inget sånt finns idag. ”Investeringen” finns inte kvar som värde, utan har tagits i driftbudget.

2) Industriavtalen som subventionerar avloppet till livsmedelsindustrin med idag 7 Mnkr per år. Mellan åren 2009-2019 beräknas subventionen uppgå till runt 70 Mnkr. 
Efter den summan (jmf Krönsmon/Östra Ceos, VTab-tomten ) så finns inget fast värde kvar för kommunen. Värdet är en drifttillgång för de enskilda industrierna.

3) Karlbergstomten kostade 12 Mnkr kronor (2006-2010) och idag är den bokförd i 1,5-2 Mnkr, samma summa kostar en rivning. Här finns kapitalförstöring på 12 Mnkr till ingen nytta. Vi försöker nu se om den kan användas eller säljas, intressenter finns. Men förlusten blir stor på den investeringen.

4) Arla-projektet kan tyckas kostsamt, men här är subventionen också riktad på infrastruktur. Så den exploateringen tycker jag kan motiveras, just av att tillgångsvärde skapats till skillnad mot VA-avtalen.

Rautomowheels bygger på Östra Ceos i sommar och ett företag, som är tillståndspliktigt på länsstyrelsen, har anmält ett tomtnummer på Krönsmon som sin referens för en nybyggnad. Men inget kontrakt finns där, förutom på Östra Ceos.

När SKL:s utredare tittar på kommunens ekonomi betraktar man den som god. Man refererar till att kommunens totala skulder per invånare och kommunens tillgångar per invånare, har ett plusvärde på över 5.000 kronor per invånare.  Vi har alltså fortfarande tillgångar värda 5.000 kronor per invånare räknat mot skulderna. Det är driftunderskotten man är rädda för. ”Om kommunen fortsätter med stora årliga förluster kommer man att urholka sin ekonomi, ni bör spara mellan 30-40 Mnkr i er driftbudget, börja direkt” sa analysgruppen.

Kan vi minska skulderna samtidigt som vi sparar? Ja, vi kan sälja av tillgångar. Om vi säljer en fastighet som är belånad kan vi betala tillbaka lånet. Får vi mer kan överskottet från försäljningen användas till att betala ännu fler lån.

Ett exempel:
Vi äger ett vård och omsorgsboende för 150 Mnkr som vi kan sälja. Säljer vi det minskar skulden. På driftsidan kommer hyran säkert att bli något högre, det köpande företaget vill kanske ha 10% vinst på sin investering. Men vi slipper betala idag 2 % ränta på lånet. Men är det lönsamt för kommunen på sikt att inte äga en egen hyresfastighet där sannolikheten för tomma lägenheter är små? Vi har valt att äga.

Vi kan sälja förskolor och hyra dem istället.

Vi kan sälja skogsmark som vi inte tror vi kommer att behöva själva, den totala avkastningen på all kommunal skogsmark är idag 1 Mnkr om året.

Som ni märker är all vår investering nyttosaker och breda subventioner; Industrimark till näringslivet, vård och omsorgsboende till sjuka gamla, fiber till landsbygdens boende och företag, förskola till barnfamiljerna.

Om man då ser till investeringsnivån i stort i Vimmerby, har den blivit för hög?

Man kan konstatera att vi närmar oss taket, absolut. Men nivån beror ju på hur vår driftsekonomi ser ut. Om man går till banken och ska låna till att investera i en villa, undersöker banken betalningsförmågan, dvs hur ser familjens månadsinkomster/utgifter ut, dvs familjens driftbudget. Höga löner och låga utgifter ger bra månatligt överskott i familjen och ger banken signal om att mer kan lånas ut till investering i en fast tillgång till just denna familj. 

Samma sak är det för kommunen.

Det är detta som är det centrala; driftbudgeten är inte positiv, det finns inget överskott att betala investeringskostnader med. Detta måste ändras omgående. 

Under åren 2006-2010 gick kommunen back. 2011 kunde det återställas och 2012-2013 klarade vi också rejäla överskott med bidrag från återbetalda försäkringspengar. 

Men våren 2014 såg vi att de sociala kostnaderna inte stannade av. De har ökat sedan mitten av 2000-talet (budget har överskridits) men inte alls i denna takt som nu. 

Hösten 2014 pekade på ett överskridande på 38 Mnkr (vilket det blev) och vi satte in en analysgrupp för att studera alla nämndernas drift. 

Det visade sig att Barn och Utbildning hade en för stor driftbudget i förhållande till andra jämförbara kommuner och vi korrigerade en del av detta till 2015, genom ett särskilt korrigeringsbeslut kring årsskiftet.

Vi beslöt också att sätta oss i januari och med SKL:s utredning i botten ta en större politisk diskussion över hur Vimmerby kommun skulle kunna balansera sitt resultat 2016. 
Det är resultatet av detta som nu är majoritetens förslag. I förslaget finns inberäknat ett fortsatt stort behov på socialnämnden som beräknas överskrida sin budget 2015 med över 20 Mnkr.

Mina svar på ett antal skolfrågor

Jag kommer i bloggen framöver att försöka ge mina svar på olika frågor rörande majoritetens budget. Detta har samlas upp från Facebook. Jag hoppas att svaren kan ge någon vägledning till oroliga.

Sammanställning av olika Facebook inlägg med funderingar från allmänheten i fet text, mina personliga svar i mager brödtext.

•       Tjänar man egentligen några pengar på nedläggningarna?
Svar: Ja, 14 Mnkr på helår från 2017 och 4-5 Mnkr på helår på KS, totalt 18-19 Mnkr på helår som vi kan se idag. Då är skolskjutsar på +1.5 Mnkr borträknade redan.

•       Vad kostar skolskjutsarna? 
Svar: +1,5 Mnkr extra, men där ska vi undersöka hur grannkommuner ser på sina skolor nära vår kommungräns.

•       Det finns ju små pedagogiska detaljer. Hur många mil och vilken tid är lämpligt för barn 7 år gamla att stiga upp och resa till skolan? Det kanske är tyngre argument än om det finns plats i andra skolar?
Svar: Vad jag förstått har enstaka barn i Rumskulla och Tuna 1 tim och 15 minuter restid till skolan. det är olyckligt. Här kommer vi att ta initiativ för att diskutera enskilda lösningar för att lindra konsekvenserna för barnet.

•       Vad kostar KLT? Vilka avtal har man? Skall man riva skolorna så man slipper värme. Vad kostar arbetslösheten?
SVAR: Hypotetiska frågor, finns inga svar, bara spekulationer.

•       Ska en sexåring behöva gå 6 km till skolskjutsen? 
Svar: Skolskjutsreglementet säger 2 km, 3 km för högstadiet. Det är ett av de mest fördelaktiga reglementena i Kalmar län.

•       Ska en 7-åring verkligen behöva åka buss 8 mil om dagen? Tröttheten från att gå upp tidigt för att resa flera mil måste väl sätta sina spår fram på dagen?
Svar: Vi ska undersöka och föra dialog om enskilda fall för att se vad vi kan lindra. Det kan finnas olika alternativ vi vill titta på.

•       Hur kan vi ha två välbetalda kommunalråd när kommunen går med ett skenande underskott?
Svar: Lönen för kommunstyrelsens ledning - de tre råden, är 2,35 tjänst fördelat på 3 personer. Tidigare var det 1,75 tjänst + timersättning, fördelat på 3 personer. Vi ser detta som en satsning på politiken, där vi tar hem kostnaderna på andra platser. Vi ska hamna lägre än Alliansens tidigare beslut i september. Gentemot det beslutet är det inga ökade kostnader vad vi kan se ännu.

•       Hur kan man lägga miljoner på att göra Vimmerby vackrare?
Svar: Det gör vi inte om du avser Vackra Vimmerby-projektet. Projektet stannar av i investeringsplanen och kommer att tas i sambandmed andra ordinarie arbeten. Skisserna har bekostats av bland annat Destinationsprojektet. Om du avser att vi vill göra alla kommunens tätorter vackrare så försöker vår parkavdelning så gott de kan.

•       Varför satsar ni inte på hela vår kommun så att de barnfamiljer som besöker oss pga. Astrid Lindgren känner sig välkomna och flyttar hit?
Svar: Vi satsar på hela kommunen. GC-väg i Tuna för inte så länge sedan, förskola och äldreboende finns här, destinationsprojektet har lagt pengar här, vi byggde en fastighet åt affären där lokal handel finns. Vi har också satsat på besöksmål, fiber etc.

•       Vad är kostnaden per skola i kommunen?
Svar:  Det är en detaljfråga, vi har använt helhetssummor och dykt ned i speciella detaljer som kost, personalkostnad, etc. Förvaltningen har detaljerna. De kommer på kommunstyrelsen och nämnden.

•       Vad kostade östra Ceos och Krönsmon? Varför ska vi på landsorten betala för det?
Svar: Se en kommande blogg inom något dygn. Landsorten betalar genom skattsedeln, precis som tätorten betalar landsbygdsfibern via skattsedeln initialt.

•       Vart ska våra barn ta vägen, det är ju fullt inne i stan?
Svar: Det är inte full, det finns plats i byggnaderna. Man kan skapa fler klasser.

•       Skolan är en bidragande orsak till att vi inte tillhör den skaran som flyttat ut från kommunen.  
Svar: Flera har också hört av sig och säger att de vill ha sina barn i stans skolor, och inte i byskolan, för att få fler årskurskamrater till barnet.

Kan man inte frysa projektet Vackra Vimmerby och sköta om det vi redan har idag i Vimmerby?
Svar: Det är redan fryst i nya investeringsplanen.

•       Hur sparar man pengar på att lägga ner dessa skolor?
Svar: Man sparar pengar genom att samla verksamheten i fåtal lokaler. Vi sparar chefstjänster, dock ska lärartjänster vara kvar. Vi spar på fastighetsskötsel, kostpersonal, städning, värme. Vi har möjlighet att sälja fastigheten. I Västerviks kommuns norra del har det blivit samlingslokal, bostäder men också en företagsetablering i en gammal skola.

•       Kommer inte inflyttningen till dessa orter kommer att totalt avstanna och de stora företagen får allt svårare att locka till sig personal om man stänger ner skolorna? Resultatet borde ju bli mindre skatteintäkter.
Svar: De stora företagen har idag en inpendling av personal från ett större område än den närmaste tätorten. Idag saknas kompetens i akademisk nivå och den får man ta från Linköping bland annat. Kompetensbristen är större än bristen på folk i LO-kollektivet.

•       Är siffrorna desamma när det gäller satsade resurser alltså kronor/personaltimmar per barn på landsbygd respektive tätort?
Svar: Det är en sammansatt kostnad. Kostnaden beror på elevtäthet, på kostpersonal, städ, fastighetsskötare, etc. Jag har inte den exakta kostnaden nu, endast den sammantagna på hela åtgärdspaketet.

•       Hur kan man investera så mycket pengar i Näs, Krönsmon och Ceos? Var ligger allmännyttan i detta? 
Svar: Se tidigare punkt, kommande blogg. Näs tas pengar i bolagsform, oskattade vinstmedel. Näs genererar intäkter till kommunen. Turistbyrån har mätningar på sådant som görs regelbundet. Turismen är det kraftigaste växande näringsgrenen i Vimmerby med en stark tillväxt, både i jobb och företag.

•       De största problemen i skolorna har funnits på Vimarskolan, men inte en enda gång har jag hört någon föreslå att den ska läggas ned för det. Har ni diskuterat detta?
Svar: Nej, det har inte diskuterats, problemen har alldeles säkert vart uppe på BUN genom åren.

•       Hur ska eleverna från Gullringen och Djursdala rymmas i Södra Vi-skolan? Hur stora klasser kommer det att bli?
Svar: Det är förvaltningens bord. Vi har tillit till deras beräkningar.

•       Varför tänker ni inte lika mycket på de folkbokförda barnen i Vimmerby kommun som ni gör på de barn som hälsar på ALV om sommaren?
Svar: Det gör vi. Vi tänker mer på de bofasta än turistbarnen. De besökande barnen får inte nån stor del av kommunala investeringar, däremot genererar de stora intäkter till gagn för kommunens invånare och arbetstillfällen. 1,3 Mnkr får turistbyrån årligen till marknadsföring av kommunen, bland annat.

•       Lika gärna att man bussar Djursdala eleverna till AL-skolan kan man väl bussa dem till Gullringen och behålla den skolan? 
Svar: Vi får ta till oss alla synpunkter, räkna på alla synpunkter och i demokratisk ordning skärskåda allt. Vi har funnit att den lösningen vi presenterat är totalt den bästa, därför är förslaget lagt.

•       Det oroas redan över de resande eleverna till Vimarskolan! Vi föräldrar BÖR skicka med pengar, frukt eller mackor då de annars får vänta upp till över fem timmar innan de får lunch?!! Hur går det med alla yngre än 13 år? Och kommer de som inte KAN betala extra pengar få hungriga barn och bli retade för "fattigdom"?? 
Svar: De konsekvenser som finns ska skärskådas och vi ska diskuteras hur de kan lindras genom dialog med föräldrarna.

•       Fler baracker och ombyggnad kan det inte bli heller då kommunen stoppar allt som kostar nu! Och det ska dras ner på lokalvården. Skitiga skolor, fler barn. Vem tar ansvar?
Svar: Majoriteten tar ansvar. Vårt förslag är ett ansvarstagande inför framtiden. Lokalvården dras ned motsvarande nedläggningen av skolfastigheter.

•       Finns det med i den nya budgeten att det kommer att tillkomma en massa andra ställkostnader och liknande på så drastisk åtgärd? 
Svar: Vi har tagit med alla de kostnader vi sett.

•       Går det verkligen inte att spara in på något annat?
Svar: Vi har bedömt att detta är den kostnadsreducering som kan fungera bäst, plus att det finns en uppsida för barnen att tillhöra rätt årskursklasser och få tillgång till ett bredare spektrum av båda kamrater och lärare.

•       Vad är exempelvis den enskilt största kostnaden för att driva Rumskulla Skola? Eftersom man gjort detta förslag bör/måste det finnas fakta att visa upp så att vi berörda förstår varför det skulle vara till fördel att lägga ned skolorna. Det duger inte att säga att man ska spara. Argument tack!
Svar: Kommunstyrelsen kommer nästa vecka att ha dialog med alla förvaltningschefer och nämndledning. Alla sådana frågor kommer att ställas då. Vi har arbetat övergripande med summerade siffror, vi har inte granskat varje detalj. Det får nämnderna nu göra.

•       Varför kan istället inte kommunen erbjuda att skjutsa ut barn från Vimmerby till skolorna runt omkring på landsbygden istället för att på så vis fylla skolorna om de nu tycker det är för lite barn? Varför ska vi på landsbygden betala för att Vimmerby ska få det bättre?
Svar: Att bosätta sig är en frivillighet. De som bosatt sig i en ort där det finns stora skolor räknar inte med att få bussa sina barn ut på landet. De som bosätter sig på landet räknar nog in en hel del; kanske två bilar, skolskjuts till skola, en mindre livsmedelsaffär, etc. och räknar då in en livsstil på landet som man ser väger upp.

•       Vill ni inte ha en levande landsbygd? Skolan är ju navet i bygden.
Svar: Jag tror att affären utgör ett större nav än skolan. Och affärens överlevnad har ortsborna själva stor påverkan på.


•       Pedagogerna på mindre skolor har större möjlighet att möta varje enskild individ och ser elevens behov och kan också sätta in nödvändiga åtgärder. Hur kan ni då lägga ner de mindre skolorna?
Svar: Pedagoger har inte alltid samma utbildning. Därför finns specialpedagoger, som visserligen reser runt men kan uträtta mer om alla elever samlas i större skolor

•       Hur mycket större blir barngrupperna?
Svar: En fråga för förvaltningen inför besluten.

•       Om ingen skola finns i bygden avstannar inflyttningen till dessa orter och det leder ju till mindre skatteintäkter. På så sätt sparas väl inga pengar?
Svar: Jag har inte sett något som visar att utvecklingen stannar.

•       Varför är kommunens ekonomi så dålig? Varför har inget gjorts tidigare?
Svar: Socialen har 100 mnkr i underskott under fyra år, inkl. detta. Vi måste omfördela de begränsade skattepengar vi har. Vi kan inte låna pengar till förskolelärare och hemtjänstpersonal. Vi måste klara allt inom en fast budgetram. Det har pågått under flera mandatperioder. Sedan 2006  har verksamheterna haft svårt att hålla budget.

•       Det har lagts ner jättemycket pengar på skolorna i landsorten med nya fina kök. Är det bara bortkastade pengar?
Svar: Vi får se över hur det investerats. Men socialens skenande kostnader kan man inte förutse.

•       Vad kostar det om alla föräldrar i Rumskulla väljer att sätta sina barn i skolan i Mariannelund som ligger närmare? Vad blir besparingen då?
Svar: Kommunen är inte skyldig att hålla skolskjuts. Men vi ska diskutera med grannkommunerna hur man kan göra olika lösningar för de barn som är längst ut i socknen. Kommunen ger Eksjö kommun skolpeng.

•       Hur ska man kunna nå upp till att bli Sveriges bästas skolkommun 2015 när man lägger ner flera skolor?
Svar: Resultaten ska bli bättre.

•       Varför kan man inte slå samman AL-skolan och Vimarskolan och göra ett lågstadium av Vimarskolan och ett högstadium på AL? Samordningseffekter och stor besparingspotential. Sedan kan man väl starta större utbyte och mer gemensamma aktiviteter med kransskolorna om nu kvaliteten är ett sådant problem.
Svar: Frågan har diskuterats tidigare år. Jag minns inte argumenten mot men då blev frågan besvarad med nej. Men alla inspel ska lyssnas på.

•       Varför inte satsa på mindre skolor med färre barn? 
Svar: Vi har inte råd till det. Våra kostnader bör överensstämma med övriga kommuner med vår struktur och invånarantal. 

•       Hur kan ni lägga ner Rumskulla skola där så många pengar investerades i upprustning och ombyggnad?
Svar: Vi får granska hur vi kan handskas med fastigheterna senare.

•       Hur kan det bli billigare att köra barn från Tuna till Vimmerby och sedan köra mat till dagis och äldreomsorg i Tuna när det redan finns ett ombyggt kök i skolan i Tuna?
Svar: Också detta får diskuteras vidare. Vi går idag på förvaltningarnas övergripande siffror.

Jag kommer fortsätta publicera på bloggen under helgen och svara så gott jag förmår och utifrån det perspektiv och den kunskap jag har i frågorna. Kommunstyrelsen kommer att ha dialogdag nästa vecka, en dag med tjänstemannaledningen där kunskapen fördjupas ytterligare.

Fler studenter till Vimmerby!

I veckan kom en verkligt bra nyhet; Campus Vimmerby fick en 120 poäng stor Turismutbildning.

Exakt vad den innehåller vet jag inte. Förr eller senare läser jag in mig på det.
Det viktigaste är dock att den förläggs här i kommunen.
Sedan vi gick in i samverkan med Västerviks och Hultsfreds Campus kan vi se fram emot 800 högskolestudenter i norra Kalmar läns-regionen, en timmes bussresa mellan Hultsfred och Västervik. Det innebär att många studenter kan bo kvar hemma med en begränsad pendling mellan studieort och bostadsort.
Detta kommer att ha stor betydelse för utvecklingen här.

Vi vet av forskning att människor i 20-årsåldern idag kommer att byta yrke kanske fem gånger under sitt yrkesverksamma liv. Själv, nu 61 år, har jag varit verksam som typograf, journalist, projektledare inom kommunikation, företagare hotellmanager och kommunalråd. Då har jag inte räknat med små gästspel och sommarjobb som smörgåsnisse, springpojke, pinnpojk, industriarbetare, brödpackare och motorordonans i civilförsvaret.

Om man då kan få utbildning i sitt nya yrke på hemmaplan, när hem och familj, är det ypperligt. Det är en målsättning Campus jobbar efter; fler utbildningar till regionen så även idag yrkesverksamma kan skifta yrke och nya jobb.
I majoritet är annars de yngre, nybakade studenter från Vimmerby, Hultsfred och Västervik som vill läsa vidare utan att flytta. Och givetvis andra längre ifrån som vill flytta hit för att här finns bra utbildningar.
Relevansen gentemot näringslivets (främst det lokala) och offentliga sektorns behov är givetvis viktig. Utbildningar måste leda till jobb.

Det är främst 3 skäl till att unga flyttar (LUPP-undersökningen 2009 och 2012.) Arbete 31 %, Utbildning 29 % och Prova Något Nytt 40 %.

Vad kan vi som politiker och tjänstemän främst arbeta med?
Jag tror på följande:

Arbete. Vimmerbys arbetslöshet tillhör länets lägsta och det kan vi tacka våra många småföretag och våra stabila större företag för. Det stora gjuteriklustret finns här, också en stor livsmedelsindustri med flera företag och till detta en mycket stor småföretagar- och hantverkssektor. Också handeln är större än befolkningen motiverar. Dessutom besöksnäringen som nu seglar upp som en av de stora arbetsgivarna.

Kommunens uppgift är att fortsätta skapa förutsättningar för jobbskapande; klar och byggbar industri- och handelsmark, enkel och snabb myndighetshantering, infrastruktur för både gående, cyklande, bil och kollektivtrafik. Lägg därtill en samhällelig service, där också landsting och stat har en roll att spela.

Utbildning; det är inte lika enkelt. Campus-samverkan, som vi uppmuntrar på kommunalrådsnivå i alla tre kommunerna, är en mycket viktig pusselbit för att skapa verkliga utbildningsplatser. Inte bara skapa ansökningar, utan också få igenom dem. I Vimmerby se vi idag en framgångsrik förskollärarutbildning, bland annat, som nu får sällskap av högskoleutbildning inom turismen. Lyckas vi här, lyckas vi också behålla många människor i kommunen.

 

Prova något nytt, ja det är svårt när det ofta i ordet nytt ligger begreppet ”större stad”. Ca 30 procent av studenterna flyttar till ny stad för utbildning. Men man har också trott att unga flyttar till storstäder för jobb, men så är det inte. Många flyttar till storstäder och arbetslöshet första tiden. Man vill in i den miljön, uppleva storstaden och i och med att många unga flyttar dit flyttar också företagen dit. Då uppstår möjligheter, både för unga och företag. Därför gäller det att få dem att se jobb- och utbildningsmöjligheter i hemmaregionen. Det recept jag tror mest på är att ordna snabb infrastruktur till närmast större stad. För vår del Linköping, men gärna också Jönköping, Växjö och Kalmar. Genom snabb järnväg till exempelvis Linköping kan vi ta rygg på utvecklingen där och få till oss storstadens möjligheter, både för ung och gammal. När nu höghastighetstågen kommer så nära som Linköping kan vi ta oss till Stockholm på några timmar, om tågresan Vimmerby-Linköping kan begränsas till max en timme. Storstaden kommer närmare, den skapar paradoxalt nog möjlighet för utveckling av landsbygden. Men då gäller det att kunna knyta närmare band med närmaste storstad, just därför är jag en stor förespråkare för att Vimmerby och norra länet ska ta rygg på Linköpings utveckling.
Det ger Vimmerby möjlighet att behålla fler av sina unga.

 

 

 

Anpassningsstrategi istället för tillväxt?

Under 10.000 invånare räknas som småkommuner.

Vimmerby är en bit ifrån med sina ungefär 15.400 , Hultsfred har närmat sig med sina 13.700 medan Kinda redan är där med sina strax under 10.000 invånare.

Urbaniseringen har gjort att allt fler kommuner kommer med i ”SmåKom”, Små kommuner i Samverkan. Drygt 60 medlemmar har man idag, bland våra grannar återfinns också Ydre och Högsby i SmåKom.

Omkring 50 kommuner av landets 290 kommuner har idag över 40.000 invånare. Resten är alltså små kommuner, och i de flesta fall glesbygdskommuner.

Jag skulle vilja säga att alla kommuner under 40.000 invånare har ungefär likartade problem.; en minskad befolkning, en åldrande befolkning och minskande resurser till välfärd som äldreomsorg och skola. 

 Vimmerby finns bland dem. I vår närhet är det bara Kalmar, Växjö, Jönköping och Linköping som tillhör storkommunerna. Vi kan därmed också se var befolkningsströmmarna rör sig.

SNS Analys, (Studieförbundet Näringsliv och Forskning) gav i nr 26 ut en rapport under rubriken ”Strategier för att möta småkommuners utmaningar” där man bland annat satte ljus på 1) sammanslagningar av kommuner 2) asymmetriskt styrelseskick 3) kommunal samverkan och 4) medveten anpassningspolitik.

”Det är svårt att se hur sammanslagningar skulle leda till effektivitetsvinster”, skriver forskarna Gissur Erlingsson, Josefina Syssner och Jörgen Ödalen, som skrivit rapporten, alla tre verksamma vid Linköpings universitet. Det finns också demokratiska nackdelar.

När det gäller asymmetriskt styrelseskick riskerar kommunerna att hamna i ett A-lag och ett B-lag. Idag har kommuner, som inte har råd med den välfärd som större kommuner har, tillgång till medel via ett utjämningssystem. Detta kritiseras ofta av rika kommuner som tycker att småkommuner ska effektivisera ännu mer.
Med asymmetriskt styrelseskick skulle kommunerna bli fråntagna en del av sin beslutandefunktion över en del uppgifter och ansvar, andra nivåer i samhällsskicket skulle ha ansvar för detta. Exempelvis skulle staten kunna ta ansvar för den sociala verksamheten i de små kommunerna, men det är ett stort ingrepp i kommunsektorn.

Mellankommunal samverkan ser utredarna som en lösning på en del av de mindre kommunernas problem. Det kan innebära att skattepengarna används mer effektivt och ge medborgarna mer service för pengarna.

Det fjärde alternativet har man döpt till ”Aktiv, medveten och öppen anpassningspolitik”. Det alternativet har tillämpats av många SmåKom-kommuner och man tar upp flera exempel.

”Man har vidtagit en rad åtgärder för att anpassa organisation och verksamhet efter de förutsättningar som en minskad och åldrande befolkning skapar. Man samarbetar med varandra på olika sätt, kring servicefunktioner som fakturering, telefoni, lönehantering, bredband, jurist, miljöinspektörer, exempelvis”, skriver man.

Forskarna fortsätter: ”Studien visar att man inte bara samverkar med grannkommuner, man har dessutom fattat en del svåra beslut som att lägga ned byskolor och att koncentrera äldreomsorg till större enheter. I vissa fall även rivning av kommunala byggnader, minskad ambition för gatuunderhållet och upphörande av ej lagstadgad verksamhet som öppen förskolorna, dagbarnvård och viss kulturverksamhet2, skriver man.

Det handlar om anpassning till minskande befolkningstal och minskande ekonomiska förutsättningar.

Forskarna tar upp för och nackdelar med alla fyra ”lösningar” på demografiproblemet ( färre som betalar till ett behov som är ökande) men pekar inte entydigt på en specifik lösning. Däremot anser man att kommunikationen måste vara bra, strategierna måste kommuniceras med medborgarna.

Jag kan inte se någon entydig lösning på problemet utifrån det perspektiv jag har i Vimmerby kommun. Jag kan dock se en rad konfliktområden för glesbygdskommunerna i släptåg på urbaniseringen: de mindre tätorternas tillväxtambitioner med centralortens anpassningsstrategi, de små enheternas integrering i de stora skol- och vårdlokalerna, den lagstiftade sociala verksamhetens ekonomiska behov i konflikt med de ekonomiska resurser som behövs för förenings- och kulturlivets samhällsinsats.

På detta ska läggas näringslivets behov av de akademiska resurser som är svåra att få i en omvänd flyttström.

Medan stora kommuner pratar tillväxt, utveckling och ambitionsökningar får små kommuner kämpa med lösningar som riskerar slita isär befolkningen. Det är en stor utmaning.

Näs går en lysande framtid till mötes

Denna söndag ska vi titta på en föreläsning!

Och inte vilken som helst - det blir en föreläsning med professor Hans Rosling, en av landets mest underhållande kunskapsmännniskor.

I veckan var det Avanza Forum i Stockholm för alla bolagets kunder, de flesta vanliga människor med mindre aktieposter i form av ett sparande.

Hans Rosling berör en hel del intressant.

I detta inslag  ska ni uppmärksamma vad han säger 10 minuter in i föreläsningen. Han säger att "satsa i museer" - för publiken kommer att öka. Vasamuseet hade för några år sedan 5 % kinesiska besökare, nu har man 15 %. Han tar museer som exempel men avser hela turistnäringen eftersom resandet kommer att öka enormt.

Vimmerbys stora museum och besöksmål, Astrid Lindgrens Näs, går en lysande framtid till mötes om man fritt får tolka Hans Rosling.

Här är länken:

https://www.youtube.com/watch?v=uOqcneWKGQM&index=2&list=PLbBkvdCCY_gvOL6m6DdXpe9ZaJ4nOGdpi

Kopiera länken och klistra in den i din webbläsare.

Vill ni hänga kvar på Youtube så finns det också ett inslag i Avanza Forum med vår förre statsminister Fredrik Reinfeldt.

Håll till godo!

Tiggeriet i Vimmerby engagerar

Tiggeriet i Vimmerby engagerar nu medborgarna i kommunen. På Facebook finns en sida med över 4500 medlemmar, där har en händelse fått över 400 kommentarer vilket måste vara rekord för sidan.

Händelsen är att en ung man hotats av ett gäng i en större bil, som han definierar som tiggare. De har hotfullt kommit mot honom med golfklubbor som tillhyggen där han satt i sin bil. En annan man vittnar om att han fick sin bil påpucklad av, som han beskriver, tiggare, på en enslig väg mellan Vimmerby och Västervik. Båda händelserna är anmälda till polisen men av kommentarerna att döma verkar ingen tro att polisen startar en utredning. (Förtroendeproblem för polisen?)

I en annan tråd beskrivs hur ICA i Vimmerby skaffat vakt för personalen har hotats. Vittnesmålen är många. De flesta i tråden drar slutsatsen att det är tiggare som beter sig kriminellt, att de är organiserade och att de har ett organiserat ledarskap.

Jag kommer inte att kommentera själva händelserna. Polisen måste göra sitt jobb och ingen ska dömas utan rättegång.

Men det finns några inslag i tråden som är värda att kommentera:

1)      Rasister nosar upp den här typen av trådar. De förespråkar medborgargarde, att vi ska ”göra upp med dem”, de generaliserar och till slut… - hatar.

2)      Kommunister nosar upp den här typen av trådar. De hävdar sin teori om ”strukturell rasism” som vetenskaplig, vill att andra ska ”läsa på” och tyvärr gör deras teori alla i hela samhället till rasister. Det stoppar all rimlig debatt och istället lockar det fram – hatet. Ett ”vi och dom”.

Båda gruppernas vilja att ”tysta ned” har prövats i världshistorien. Ett inslag i tråden tyckte att den unge mannen inte alls skulle beskrivit sin händelse. Han skulle polisanmält och sedan lämnat saken. Skälet var att det blir för många rasister som får lufta sina åsikter.  

Så fungerar det inte i öppna demokratier, där samtal är grunden för all åsiktsutbyte. Tvärtom, kan risken att bli kallad rasist innebära att människor inte alls säger något. Då är samhället på väg till ett system som är lika illa som ett rasistiskt samhälle. Där någon, antingen en kommunist eller en fascist, bestämmer vad som ska sägas.

Rasisternas vilja att ”tysta ned” bygger mer på att identifiera tillhörighet. ”Om vi är svenskar, och noterar att invandrare inte tycker som vi, så är dom inte svenskar, de vill sitt fosterland illa, de vill inte försvara sitt land.  Så lyder den enkla retoriken som så många, i grunden icke rasister, tar in. Så om kriminella är tiggare, så är det skillnad på om de är svenskar eller romer. Svenska tiggare är det synd om, inte om romska tiggare, lyder retoriken.

Det är mycket viktigt att man reagerar mot den sortens retorik om man sätter människor lika värde högt bland sina principer.

Tiggeriet - det är besvärligt, det är beklämmande, det är något vi inte vill se. Enkla lösningar, som att skrämma iväg dem eller kalla alla som betraktar dem för rasister, är inte framgångsrika. Vi måste hantera problematiken demokratiskt, rättssäkert och enligt våra lagar. Och det kan ta en stund innan en lösning uppenbarar sig. Sannolikt på EU-nivå, eftersom problemet inte är isolerat svenskt.

Strukturell rasism är ett intressant begrepp. Debattören Stig-Björn Ljunggren (s-debattör) skrev ett intressant inlägg för några månader sedan som handlade om SD och nyfascismen:

”Jag brukar ta mig själv som exempel på hur strukturell rasist jag är. När jag väljer kassakö på ICA försöker jag undvika den där det finns invandrare. Men också den där det finns gamlingar. Jag vet  nämligen att dessa två köer ökar sannolikheten för krångel, att dessa köer tar längre tid. Men också det omvända gäller. Jag sitter eller och fikar med ett gäng nyanlända afghaner än med några ursvenskar från Skövde. Men är det folk från Hamrånge så prioriterar jag de eftersom jag vill ha nyheter från hembygden. Jag gör helt enkelt skillnad på folk. På samma sätt som jag skulle prioritera kvinnor och barn, med betoning på det senare, om vi ska gå i livbåtarna på ett brinnande skepp, Det är väl strukturell rasism? Fördelen med denna definition är att vi kan göra alla till rasister…”

Nej, som sagt, kommunisternas definition av rasism är inte en framgångsväg för att nå fram till ett mångkulturellt samhälle där vi inte bara accepterar, utan tar för självklart att det finns olika människor, till hudfärg, religion, sexuell läggning, handikapp eller åsikter.

Tiggeriet i Vimmerby är ett problem för många. Tiggarna själva naturligtvis. Polisen, om det finns kriminalitet i gruppen. Handlarna, om de blir tvingade till icke relevanta kostnader. Medborgana, om de drabbas av kriminalitet. Folk i allmänhet, som känner obehag.

Kommunerna har försökt agera mot tiggarna. I Sundsvall flyttade man ett helt boendeläger inför ett Kungabesök, men fick backa tillbaka då Kungen blev arg.

I Södertälje har tiggare gripits med hänvisning till Ordningsstadgan.

Vimmerby kommun har Lokala Ordningsföreskrifter. Så bör står det:

Insamling av pengar

12 §

Polismyndighetens tillstånd krävs för insamling av pengar i bössor eller liknande, om insamlingen inte utgör led i en tillståndspliktig allmän sammankomst eller offentlig tillställning.

Polismyndighetens tillstånd krävs inte när pengar samlas in till hjälporganisationer mm.

Polismyndighetens tillstånd krävs inte i samband med framförande av gatumusik.

Ska det tolkas som att tiggeri är förbjudet?

Man kan hävda att man samlar inte in pengar över huvud taget, man tigger pengar till sig själv. Är avsikten med ordningsföreskriften att reglera tillstånd för insamlingsverksamhet, eller att förbjuda tiggeri? Tolkningen kan säkert göras olika.

Polisens tolkning i Vimmerby verkar än så länge vara att tiggeri inte är brott mot Ordningsföreskrifterna. Ska de ändras är det en sak för politikerna i kommunfullmäktige.

Polisens tolkning verkar än så länge inte vara att det handlar om kriminalitet; utnyttjande av människor, tvångsarbete.
Klart är att tiggeri är ett ovant inslag i den svenska stadsbilden. Vi har ju genom åren arbetat bort den fattigdomen. Nu, med EU:s utvidgning, kommer den fattigdomen nära oss igen.

Och alla har vi svårt att hantera det vi ställs inför. En respektfull debatt är demokratins sätt att hantera besvärliga frågor. Där mytbildning kan bemötas med efterforskning, men där också människors upplevelser ska respekteras och tas på allvar.

Svårt att locka akademiker

Johan Rosén (fp) ställde nyligen i en insändare i VT en rad frågor rörande kommunens budgethantering och jag publicerar här mitt svar:

Folkpartiet fortsätter ihärdigt hävda att kommunen saknade budget för 2014, trots att man deltog i det fullmäktigesammanträde som antog budgeten för 2013-2014.

Man blandar ihop budgetprocess och budget och sammanfattar sin kritik med ”siffror hit och dit”.

Revisorerna har granskat kommunens budgetprocess. I en inlaga till kommunstyrelsens senaste sammanträde medger kommunchefen och ekonomichefen de brister som budgetdokumentet 2014 hade, och som till viss del också påverkade budgetdokumentet 2015 och de felaktigheter som fanns där..

Kommunchefen skriver att ” redan 2011 konstaterade en extern utredning att metoder och arbetssätt inom kommunförvaltningen var starkt föråldrade. Man behövde tillföras  kunskap om modern ekonomistyrning, det saknades tidsenligt IT-stöd, etc.”

En ny ekonomichef rekryterades, samtidigt som avdelningen fick några centrala pensionsavgångar, bland annat av budgetekonomer. Den nya rekryteringen misslyckades, redan inom ett år avslutade hon sin tjänst och tog nytt jobb i Stockholm. Rekryteringsprocessen efter en ny ekonomichef blev långdragen och svår. Kommunen valde att ta in ekonomikonsulter. Inte heller detta var lätt. Parallellt med ekonomikonsultens arbete skedde rekryteringsprocessen. Ett budgetdokument togs fram som vi i efterhand konstaterar inte följde lagstiftningen till fullo, dock var det ändå en rambudget som angav ramarna för nämnderna och de kunde lägga sina verksamhetsplaner. Arbetet på ekonomiavdelning var i denna budgetperiod ytterst hårt ansträngt, medarbetarna arbetade formligen dag och natt,

När ny ekonomichef rekryterades och tillträdde fick vi ännu ett problem på ekonomiavdelning då ännu en budgetekonom slutade för annat jobb. Fortfarande pågår rekryteringsprocessen på avdelningen, vi behöver ytterligare några ekonomer och får därför fortfarande hyra in medarbetare.

Kommunchefen skriver i sin bedömning: ”Det kommer att ta ytterligare 2-3 år att nå en organisation som till fullo kan hålla i och leverera det som förväntas i revisionsrapporten.”

Det folkpartiet ägnar sig åt är att slå in öppna dörrar. Man gör andras upptäckt till sin egen, andras påpekanden till sina egna. Man har själva hela vägen suttit på möten och tagit del av materialet. Uppenbart såg man inget förrän revisionsrapporten kom… Oavsett politiskt styre uppstår denna typ av situation, i både kommun och företag. Det som drabbat Vimmerby kommuns förvaltning har också drabbat mängder av företag i Vimmerby, liksom i övriga glesbygd: akademiker är svåra att rekrytera och bemanningsföretagen har fortsatt guldålder då arbetskraft hyrs in för dubbla löner.

Inte bara kommunens ekonomiavdelning har drabbats; vi ser hur sjuksköterskor börjar arbeta i Norge för 10.000 kronor mer i månaden och det i sådan mängd att också storstädernas sjukhus har problem. Vi ser hur socionomer väljer bort småorterna, tillsynsmyndigheter hittar inte medarbetare, kvalificerade lärare är svårrekryterade;  överlag är det akademikerbrist på landsorten i hela Sverige. På mina företagsbesök hör jag ständigt behovet av akademiker i företagen. Samtidigt säger forskare att från universiteten flyttar ungdomarna hellre till arbetslöshet i Stockholm än tar ett jobb på landsorten. Problemet är nationellt och internationellt, personligen tror jag inte enbart på en lösning utan att det gäller att samverka kring olika lösningar.

Lösningen är inte att Ljunghälls ska flytta hela sin fabrik till Stockholm för att kunna rekrytera ledningsfunktioner. En del i lösningen är bättre infrastruktur, bättre kommunikationer för arbetspendling.

Problemet är en utmaning kommunen måste ta initiativ för att lösa. Samverkan mellan Campus Vimmerby, Hultsfred, Västervik är en anda del i lösningen för att skapa utbildningsplatser i regionen. Statens måste agera för  att flytta ut statliga jobb till landsorten en tredje del av lösningen. Och säkert finns det åtskilliga fler. 

Kommunens politiska ledning  kommer nu att ta initiativ för en temadag runt rekryteringsproblematiken av akademiker och samla både kommun och företag för att diskutera frågan och försöka finna lösningar.

Industriområden är jobbpolitik

Kostnadsredovisningen för industriområdena  Krönsmon och Östra Ceos blev en stor artikel i Vimmerby Tidning i lördags.

Skälet var att centern inte accepterar konsulterna och tjänstemännens uträkning på 62 Mnkr utan vill att de båda industriområdena ska kostnadsredovisas till över 100 Mnkr.
Till att börja med; om de båda områdena hade kostat över 100 Mnkr så hade vi redovisat det. Det finns ingen anledning för varken konsulterna eller kommunens tjänstemän att dölja det.
Istället är det så att områdena är billigare än man räknade med; första beräkningen var på ca 105 Mnkr, andra beräkningen var på ca 85 Mnkr. Priset blev 67 Mnkr. Ska man vara riktigt noga så kan man dra ytterligare ett antalmiljoner från den summan och vi hamnar på 60 Mnkr för områdena.
Även om vi lägger till VA-och El-anslutningarna på 17 Mnkr så når vi ingalunda 100 Mnkr. Inte ens 85 Mnkr.

Så här räknar konsulterna:

67 Mnkr till och med januari är nedlagt.
Från detta kan vi dra -4,5 Mnkr i krossmassor som vi har på lager efter sprängningarna.
Från detta kan vi också dra -2,5 Mnkr för rondellen id Falkängsgatan. Eller menar centern att rondellen enbart servar industriområdet och att VIF:s fotbollsplan inte skulle få någon korsning och infart…?
Infrastruktur som är till för fler än investeringsändamålet måste rimligtvis tas på kontot infrastruktur, inget annat.
Nu har vi en summa på 60 Mnkr.

Centern vill lägga på 13 Mnkr för ett område vi kallar etapp 2. Det är inte rimligt. Exempel: säg att du köper en skogsgård för 10 Mnkr. Du planerar att köpa ytterligare skog på 5 Mnkr om 30 år. Kostar då din skogsgård 15 Mnkr när du köper den, eller kostar den 10 Mnkr. Centern tycker att den kostar 15 Mnkr. Orimlig matematik.

Man måste givetvis räkna varje investering som kopplat till ett investeringsbeslut.
Vi bygger etapp 1 fullt färdig. Punkt. När vi utökar området med etapp 2, 3, 4 eller 5 får framtiden utvisa.
Vi står alltså kvar på netto 60 Mnkr.

Nu har vi VA- och El-investeringarna

Så här fungerar det: Investeringarna i VA tas av VA-kollektivet inledningsvis. Kommunen skapar en lånehandling mellan kommunen och Vemab som innebär att Vemab slipper ligga ute med pengarna. Nr avgifterna inkommer till Vemab återbetalas de till kommunen.
Vi kan givetvis säga att de ska ingå i investeringen, tomterna kan knappast användas utan VA och el.
Då lägger vi på 17 Mnkr på de 60 Mnkr vi hade och får 77 Mnkr.

På detta lägger vi en infart på 3 Mnkr från RV 23/34. OK att det är infrastruktur men är infarten endast till för industriområdet. Dessutom en ”tillfällig infart” för 10-20 år, i väntan på att Trafikverket ska investera i vägen Vimmerby-Kinda kommungräns.

Bruttoinvesteringen är nu 80 Mnkr.

En investering ska betala sig. Om alla tomter säljs är kommunens subventionering (oräknat avskrivning-räntor) ca skillnaden mellan 60 Mnkr och ca 40 Mnkr i försäljningspris, dvs 20 Mnkr. VA-och El-avgiften är ett nollsummespel, 17 Mnkr satsat ska återbetalas med 17 Mnkr av tomtköparna.

Skattebetalarnas subvention av 250 000 kvm industri-och handelsmark är netto 20 Mnkr sett till investeringen, och om allt skulle säjas.
Tillkommer driftkostnaden (kapitalkostnader) som ligger på ca 3 Mnkr årligen räknat från idag. Den kan förändras med ett antal variabler: räntan höjs (förr eller senare stiger räntorna), tomter säljs (förr eller senare säljs tomterna likt de gjort på södra industriområdet), priset höjs (förr eller senare höjs priset på tomterna och hade man gjort det på södra industriområdet så hade vi haft mer pengar till nya tomter, tyvärr missade den centerledda kommunen det under 80-90-00-talen.)
Så vad slutnotan blir vet vi först om kanske 30 år.

Så varför bygger vi då industritomter?

Svaret är: av samma anledning som Vimmerby kommun byggde industritomter på 1970-talet. En växande industri, nya industrier, nya verksamheter, handelshus, tjänsteföretag… det kommer även i framtiden att finnas entreprenörer som vill starta upp verksamhet eller växla upp sin nuvarande.
För en befolkning innebär det arbetstillfällen. För en kommun skatteintäkter, ökat intresse från staten att satsa i infrastruktur och kommunikationer, attraktionskraft, inflyttning, bostadsbyggande.
För jobben är grunden i en samhällsutveckling. Vill vi inte satsa på jobben har vi inte pengar att satsa något alls. Mark och infrastruktur hör till basfaktorer för jobbskapande.

Jag är glad att den nya majoriteten i Vimmerby kommun, moderater och socialdemokrater, håller fast vid sina starka traditioner att se jobbskapande politiska beslut som förutsättning för utveckling, tillväxt och välfärd.

Industri, handel och besöksnäring ska fortsatt göra Vimmerby starkt.