Om man tidigare varit metallarbetare, typograf, köpman, sömmerska eller direktör så får man vid 65 års ålder en ny titel; pensionär.Människans tredje ålder - pensionen - sätter alla i samma båt.
Tror man.
Eller riktigare sagt; tror politiker i svenska kommuner.
Jodå, många politiker i Vimmerby tror det också...
Sanningen är ju att det kan skilja 30 år i ålder mellan pensionärerna (snart 40 år om barnen ska leva till de är över hundra...) och är det då konstigt att dagens pensionärer kan bli osams om det är musik med Calle Jularbo eller Rolling Stones som ska spelas på servicehuset...?
Hur kan man säga att "pensionärer har det dåligt ställt" och samtidigt se hur en 65-åring lever som vanligt, med goda tillgångar av båda statliga intjänade medel och egna?
Jo, för man låter "fattigpensionärerna" - de 80-plussare som lever enbart på folkpension, utgöra mallen.
Det går med andra ord inte att dra alla pensionärer över en kam. Ska insatser göras till denna stora grupp människor med så olika förutsättningar och så olika referensramar måste de vara riktade. Det finns knappast någon annan väg. Utifrån den moderata värdegrund jag representerar är det "fattigpensionärerna" som ska ha det största stödet, det riktade stödet.
Så ser vi på det.
Man kan alltså inte dra alla över en kam, ingen grupp bland pensionärerna kan utgöra "mall".
I Vimmerby då? Jo, här finns en grupp pensionärer som inte kan tänka sig en annan arbetsgivare till hemtjänstens anställda "Märta" än kommunen.
Samtidigt finns det en stor grupp pensionärer som säger; "Jamen, vi vill välja vem som ska komma, vem som ska hjälpa oss att duscha, vem som ska städa!"
Och på väg in i pensionsåldern är en ännu större grupp människor som säger:
"Vi vill inte bara välja vem, utan bestämma när, var och hur hela vägen!".
Den enkla lösning, att se till att man bara har en enda att välja på, har tillämpats i gamla Sovjetunionen och ett antal ytterligare totalitära, röda och bruna stater. Där diktaturen råder, där ligger valfriheten på sophögen. Där är människan reducerad, exkluderad och fråntagen sin egen vilja att bestämma.
Här i Sverige har Alliansen infört LOV, Lagen Om Valfrihet (infördes 1 januari 209), än så länge en "frivillighetslag" eller hur man ska uttrycka det.
Men har inte alla kommuner infört LOV 2014 blir det aktuellt med tvingande lagstiftning.
I Kalmar län är det bara Oskarshamns kommun (s) som sagt nej till LOV, övriga är på gång eller har fattat nödvändiga beslut att gå in.
Omsorgsnämndens ordförande i Vimmerby Elisabeth Lago Nilsson och jag själv åkte till Växjö i fredags för att lyssna på experter rörande LOV.
Vi fick då också veta att 25 % av pensionärerna vill flytta till ett varmare land, 25 % vill jobba så länge som möjligt och att pensionärer upp till 80 års ålder är aktiva. Så visst saknar gruppen homogenitet. LOV är inget för de stora företagen utan för de små, sa man också.
Den unga bulgariskan Chenay Mutlu i Varberg jobbade ett helt år själv, varje dag, med privat hemtjänst och med sämre betalt än den kommunala hemtjänsten 2007.
Först nu har Varbergs kommun lyckats få rätsida på sin egen verksamhet som socialchefen Annika Larsson-Maspers uppgav kostade 25 Mnkr för mycket - årligen!
Idag, fyra år senare, är kommunens hemtjänst på en hedrande tredjeplats i kvalitetsundersökningen som brukarna avger årligen. Etta är Hallands Care Center AB, vars ägare bulgariskan Chenay Mutlu, har växlat upp till 30 anställda.
Idag får hon samma betalt som kommunala hemtjänsten kostar och driver sitt företag framgångsrikt. Observera: hon kostar inte mer än kommunens anställda, ändå är hennes företag lönsamt och kommunens "företag" har underskott inom exakt samma tjänsteområde.
- Våra ledord är trygghet, säkerhet och att bry sig om kundens behov, sa Chenay.
Varbergs socialchef sa att det var desamma för hennes verksamhet.
Men vad skiljer då?
- Alla som börjar hos oss får i ett samtal veta vad som är okey och vad som inte är okey. Hos oss är kunden viktigast, inte schemaläggningen. Hos oss får allt handlande konsekvenser, både bra och dåligt, sa Chenay.
Och just "konsekvenser, både bra och dåligt" tyckte man väl att det fattades i kommunens verksamhet. Den enda som fick ta konsekvenser där var kunden, brukaren.
I Varberg, för övrigt en tillväxtkommun, fanns nu en mångd småföretag i hemtjänsten. Vad har då kommunen lärt sig? Socialchef Annika Larsson-Masper svarade:
- Vi fick en rejäl genomgång av vår egen verksamhet. Det var fantastiskt bra och med tanke på resultatet tycker jag synd om alla de kommuner som inte genomfört LOV och fått den interna granskningen genomförd, vilket är tvunget om man ska kunna sätta rätt pris per timme.
- Men det fanns mycket motstånd, framförallt från personalen. Värst är det om motståndet finns i det strategiska ledarskapet.
- Kommunens anställda måste se mindre till egenintresset och mer till kunden. I backspegeln är alla nu positiva, även de kommunala facken är positiva till det hela.
- Varför jag tycker synd om kommunerna? Jo, man samlar alla sina ledare och beslutar om inköpsstopp istället för att öppna upp för kundval och konkurrens. Det finns så mycket bra med att öppna upp den kommunala verksamheten för fler utförare, sa socialchefen. Alla som inte gjort det kommer att förstå det när man väl gjort det.
Greger Bengtssson, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), och landets främste expert (tyckte vi nog alla, han jobbar i princip heltid med frågan) sa följande:
- LOV är inget för de stora vårdföretagen. LOV skapar jobb i tjänstesektorn åt små, lokala företag. I framgångskommuner har kommunen hållit låg profil så nya företag haft en chans att etablera sig. Det är en stor andel kvinnliga företagare i branschen, 82 procent av alla sysselsatta är kvinnor.
- De som vill starta kommer från den kommunala verksamheten. De vill starta eget för att leverera samma tjänster, men på nytt sätt. (Min understrykning)
- Det är just detta svensk omsorg behöver och därför ser vi nu att allt fler svenska kommuner lägger allt större del av vård och omsorg på privata företag. Regeringen ger 1 Mnkr i stimulansbidrag för utveckling av LOV i kommunen.
- Fokuset är kunden. Vem, när, var och hur ska bestämmas av brukaren, inte av personalens schemaläggning. Om kunden köper en hemtjänsttimme ska han kunna bestämma vem som ska komma, när denne ska komma, hur allt ska ske och vad som ska göras.
Nära nog samtliga kommuner har LOV eller är på väg att införa. Undantaget är många norrlanskommuner som inte anser sig kunna köpa tjänsterna eller som säger nej av politiska skäl. I Kalmar län har Oskarshamns (s) sagt nej till att införa LOV. Där kan pensionärerna endast välja på en utförare.
För Vimmerbys del har kommunen sagt ja, vid årsskiftet påbörjas valfriheten avseende städtjänster i hemmet. Då ska pensionären som har behov kunna välja utförare.
Vad säger då statliga Tillväxtverket, som var på plats i Växjö med Johanna Pauldin och Anna Manhem:
- Vård och omsorg är en bransch under omvandling. Den stora skillnaden är att i kommunal omsorg får inte omsorgen utföras efter kundens plötsliga önskemål, i privat omsorgs måste utföraren ta hänsyn till kundens plötsliga önskemål, annars väljs dom bort.
- Kommunens anställda är många gånger "ängsliga" över att bli anställda av privat arbetsgivare. Men när de väl kommit dit så upptäcker de att det finns många bra saker där också. De flesta vill ju arbeta efter kundens önskemål.
Branschen är stadigt växande och det man ser är att det är kvinnojobb, invandrarjobb och många, många småföretag i tjänstesektorn.
Det ska bli ytterst spännande att se hur LOV utvecklas i Vimmerby. Den genomgång som sker av de kommunala verksamheten är ytterst nödvändig och i exemplet Varberg var det 25 procent (!) av budgeten som man kunde lösa bort efter genomgången.
Var ligger dessa pengar undrar man? Man ska leta efter pengarna, ansåg flera av talarna, i ledarskapet på alla nivåer, i planeringen och i schemaläggningen, stelbenta konstruktioner och en "annan mentalitet" hos de privata företagen (arbetsgivaren) än hos kommunen.
- Hos oss ha alla rätt till heltid, vi kvalitetssäkrar varje månad och jag jobbar själv ute i verksamheten, sa entreprenören Chenay Mutlu i Varberg.
- Så om någon medarbetare påpekar något så vet jag att det är sant, jag är själv där. Och jag måste säga: mina medarbetare är hjältar, de har sådan kompetens och vi är alla stolta över varandras prestationer. Vi älskar vårt jobb och är stolta över den nytta vi gör för våra kunder, sa Chenay Mutlu, den bulgariska undersköterskan som blev sin egen och som Varbergs gamla ger högsta betyg.
På vägen hem funderar både Elisabeth och jag över vad LOV kan innebära för Vimmerby.
Min första tanke var: vad härligt att vi lever i ett land och i just Vimmerby kommun som ger oss möjlighet att tillämpa Lagen Om Valfrihet!
Nu ska det bara sjösättas också, städorganisationen är först ut.
Fotnot: Vill du läsa mer om LOV? www.tillvaxtverket.se/vardomsorg är en länk jag har direkt. Rekvirera skriften "Valfrihetssystem för nyböärjare och andra nyfikna" från SKL: www.skl.se/publikationer. Tar 20 minuter att läsa och ger en bra orientering. Ska undersöka om inte dokumentationen från Växjökonferensen finns på en webb-länk, i så fall lägger jag ut den på denna blogg när jag fått den.
söndag 25 september 2011
söndag 18 september 2011
Budgetarbetet ska ta oss till fast mark
På måndag blir det kommunalrådsmöte i Stockholm och statsbudgeten ska redovisas för oss. Jag får tid att ta del av ett antal handlingar på tåget på väg upp på söndagskvällen.Tisdagen är också intressant; kommunchefen och jag ska få en rejäl utbildning i kommun-och landstingsdatabasen Kolada.
Denna bas tillkom så sent som 1 januari 2011, och har alltså inte funnits så länge. Förra mandatperiodens politiker fick studera ett flertal olika andra databaser för att hitta jämförelsetal och det var inte lätt, eftersom inte alla kommuner rapporterade in.
Sedan årsskiftet finns alltså Kolada och jag använde den flitigt redan i januari, när vi moderater diskuterade hur Vimmerby låg till jämfört med andra svenska landsortsommuner med cirka 15.000 invånare. I takt med att nya siffror kom in blev basen också flitigt använd av framförallt oss i Alliansgruppen i kommunstyrelsen och i nämnderna/förvaltningarna.
Vad ser man då i basen? Jo, man ser om de resurser Vimmerby exempelvis anslår till hemtjänsten är lika mycket som alla andra svenska kommuner med 15.000 invånare anslår. I våras kunde man se att Vimmerby förbrukade mer resurser i jämförelsen. Tillsammans med kvalitetsindex fick vi också besked att kvalitén inte var högre än hos andra. Då uppstår naturligtvis frågan; har vi fel i strukturen?
När vi tittade på "särskilt boende" (vård- och omsorgsboende) såg vi att Vimmerby var billigare. Här kunde vi spåra detta till exempelvis Eken, som är ett gammalt serviceboende och därför billigare än ett nytt. Med de nya äldreboendena kommer det särskilda boendet att bli dyrare i jämförelse, men Eken är snart obrukbart utan stora investeringar. Att investera i gamla, ibland eftersatta byggnader brukar oftast bli dyrare än att bygga nytt.
Nu kan vi mycket väl bestämma oss politiskt för att satsa och medvetet lägga mer pengar än andra på exempelvis hemtjänst. Det har man också gjort i Vimmerby enligt uppgift; få människor i vård och omsorgsboende, mycket hemtjänst med lokaler i nästan varje kransort.
Frågan är då givetvis om också andra kommuner gjort det, och ändå ligger lägre?
På område efter område ger databasen besked om vår prestation i jämförelse med jämförbara kommuner; bättre eller sämre eller lika bra. Den ger indikationer och anledning till oss att fortsätta söka bästa möjliga sätt att skapa kommunens välfärdsservice.
På tisdag gör kommunchefen och jag, tillsammans med många andra från svenska kommuner, en djupdykning i Kolada i arrangemang av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som gärna ser att landets kommuner jämför sig med varandra för att också kunna ta del av hur andra gör saker bättre.
Har i veckan blivit uppvaktad av grundskoleelever som vill att cafeteriabiträdena ska vara kvar.
Mötet tog en timma och vi utbytte tankar kring Barn- och Utbildningsnämndens kommande effektiviseringsbeting i sin budget. Man får 6 Mnkr mindre 2012-2013 av de nära 300 Mnkr man har att fördela under vart och ett av dessa två år. I denna månad diskuterar man prioriteringen.
Jag gav eleverna rådet att fortsätta engagera sig, diskutera med olika politiker och framföra sina argument. Men framförallt också att delta i idéarbetet hur skolan ska kunna effektiviseras, de som är i miljön varje dag ser säkert saker som kan ifrågasättas och kanske ställas emot andra prioriteringar skolan vill göra.
Ansvaret för effektivisering i verksamheten har i första hand alla som jobbar där, både lärare och elever. Det är precis samma sak som vår miljö: vi har alla ansvar för att se till att vi hanterar vår miljö på bästa sätt.
Något som är viktigt att förstå är att den totala summan pengar kommunen har till förfogande växer inte. Den sjunker.
Det senaste halvåret med 1 Mnkr då vi blev 26 färre invånare. Samtidigt ökar priser på varor, löner, avgifter och tjänster.
Effektivisering kan inte längre mötas med skattehöjning; Vimmerby ligger redan över snittet och högt över våra grannkommuner.
Effektiviseringen måste mötas, inte med "sparande" för det är helt fel ord, utan med att vi måste göra saker smartare, på annat sätt, på nya sätt. Och givetvis se om vi har pengar till det allra viktigaste.
Kalkylerna måste vara välgjorda och underbyggda. Vi kan inte kalkylera mindre kostnader om kvalitetsminskningen hamnar under det godtagbara. För det är inte svårt att "spara" - det är bara att avveckla så har vi inte den kostnaden mer. Finns inget behov är det givetvis avveckling.
ller om man kan se att andra gör det lika bra, men billigare.
"Effektivisera" är något helt annat. Det är att behålla godtagbar kvalité i utförandet, men till en mindre kostnad. Hur? Genom att ta hjälp av teknik, göra det hela smartare, strukturera om, omorganisea, anpassa resurser löpande efter hur många "kunder" man har, etc.
Ska vi inte ha högre mål än "godtagbart"? Jo, men det är knappast möjligt de två år som vi ska ta tillbaka tre dåliga år. Men tar vi greppet nu och kommer på fast mark, så bäddar vi för bra kommande år och därmed satsningar.
Teknikutvecklingen hjälper oss men vi måste också ta hjälp av alla medarbetare i verksamheten.
Idag simmar de flesta med simtagen innåt. "Mest åt oss på mitt jobb, det är väldigt, väldigt viktigt och vi klarar oss INTE om inte detta och detta får vara kvar" ungefär.
Och det är klart, det är detta man ser och har närmast hjärtat. Jag har förståelse för det och lyssnar gärna. Men man undrar ju; är allt perfekt? Är allt till 100 procent? Finns inget där som inte behövs eller som kan göras på annat sätt? Självklart måste jag som politiker också ha den inställningen och tänka dom tankarna. Att kritiskt nagelfara verksamhet och budgetsiffror är en stor del av jobbet.
Det vore till stor hjälp om medarbetarna och även våra brukare lade stort fokus på idéarbetet; hur kan saker bli bättre med mindre pengar men med annorlunda "tänk"?
Jag minns hur min mor ifrågasatte alla små portionsförpackningar maten kom i. Slängdes de bara? Kunde de inte diskas och användas igen?
Och medicinen, ouppackad medicin som hos bortgångna åldringar inte togs tillbaka utan slängdes. Den var ju inte ens upptagen...?
Vad lägger man då för innebörd i ordet "hushållning"?
Politikens roll är att fördela resurserna. Vi ska ha helikopterperspektivet, se allt och alla och därefter fördela efter vad vi tror är bäst för framtiden.
Vi ska också ha falkblicken; studera omvärlden och peka ut vad vi tror kommer att hända och varför vissa beslut är nödvändiga.
Förvaltningarna har att handlägga nuet; de ska konkret se till att verkställa det som politiken anslagit pengar till. Det är inte helt enkelt om inte alla under förvaltningens vingar gör sitt allra bästa och att arbetsmiljön och stämningen är sådan att man vågar vara bäst, vågar säga vad man tycker och vågar komma med sina idéer.
Öppenhet är något som både kommunchefen och jag som kommunalråd vill ska råda. Vi vill båda lyssna, men vi behöver också förståelse och underlag i den svåra rollen att fatta beslut och leda.
Den politiska filosofi som jag står för bygger på att skapa en sund, trygg ekonomisk bas där överskott i budgeten genererar möjlighet till satsningar, i motsats till underskott som innebär lån till drift och att pengar går till räntor istället för till förskolor.
Satsningar ska gå till våra kärnverksamheter - men utan privata jobb i samhället blir det inga offentliga pengar, därför måste industrimark til, och näringslivets villkor vara sådana att detta uppmuntras först.
Vi har fortfarande ingen näringslivschef, och vi skulle aldrig ha en förvaltningschefspost vakant så länge som denna, snart ett år. Jag känner skälen och jag vet att vi fått börja om, men ändock är det inte tillfredsställande att vi tagit så lång tid på oss.
Jag upprätthåller själv tjänsten och sköter dialogen med företagen men kan givetvis inte fylla en hel tjänst. Den typen av verksamhet måste prioriteras upp. Allt startar med jobben.
Vimmerby har ett mångårigt underskott som måste återställas. 2012 och 2013 är återställningens år och jag är fast besluten att driva detta hårt. Det är enda vägen.
Om våra nämndbudgetar går igenom enligt den lagda budgetramen får vi kraft att betala en stor del av de nya äldreboendena och den nya förskolan med egna pengar; vår egen insats blir stor, vår lånade del blir mindre.
En annan filosofi är att jobba med helhet och långtidsperspektiv. Vi ska se samlat på Vimmerby; därav ska vi planera bostadsbyggande, industritomter och fritidsområden samtidigt för först då kan vi se synergier och få ekonomi i det vi vill göra.
Vi måste få en rund stad, kunna utnyttja redan lagd infrastruktur och samtidigt skapa med design, läge och valfrihet.
Man bör inte diskutera fotbollsplan skiljt från industriområde, skiljt från bostadsområde eller skiljt från var fjärrvärmen ligger eller var gång och cykelvägar ska gå fram. helheten och långtidsperspektivet är viktigt.
Mitt sätt att driva verksamhet är att understödja idéarbete. Jag driver själv fram idéer i ett fritt tänkande och publicerar dem, internt och externt. Sedan ska de diskuteras och det gör inte så mycket om idén faller platt ned, den kanske gett upphov till en ny, bättre idé. Tidigare politiker har dock, i den kultur som var då, många gånger diskuterat idéer i en mindre grupp och har svårt att se att det nya sättet skulle vara bra. "Det är inte förankrat" tycker man. Nej, måhända så. Men det gäller ju bara om idégivaren är prestigefylld. Och det är inte jag. Idén förankras under diskussionens gång.
Några efterlyser kostnadskalkyler. De kommer, men först efter att man granskat idéns möjligheter. Teknik och Servicenämnden såg inga hinder i Ulriksdalsområdet, vilket man presenterade i veckan.
Man har gjort en geoteknisk undersökning av östra Ceos för industriområde. När vi nu snart ser vad som är möjligt - då ska vi ta fram kalkylerna och räkna på de hela även där. Mot bakgrund att vi redan har ett industriområde på marken tvärs över gatan så bör det kunna gå att bygga även öster om fotbollsplanen.
Det kommer inte att vara så att vi ska ta beslut på helt spekulativa belopp.
Jag kan avslutningsvis konstatera en sak; jag är mer och mer övertygad om att kommunen ska drivas som ett företag med de processer som finns där. Idéarbete, förslag, beslut, återkoppling, efterkalkyl, nedteckning av erfarenheter och med en sund ekonomi i botten.
Sedan ska man ha respekt för att fritidspolitiker har dåligt med tid. Så därför tar allt längre tid i det offentliga, men det är för min del helt ok. Det är andras pengar vi hanterar och då är det viktigt att allt blir så långt möjligt rätt för framtiden.
Denna bas tillkom så sent som 1 januari 2011, och har alltså inte funnits så länge. Förra mandatperiodens politiker fick studera ett flertal olika andra databaser för att hitta jämförelsetal och det var inte lätt, eftersom inte alla kommuner rapporterade in.
Sedan årsskiftet finns alltså Kolada och jag använde den flitigt redan i januari, när vi moderater diskuterade hur Vimmerby låg till jämfört med andra svenska landsortsommuner med cirka 15.000 invånare. I takt med att nya siffror kom in blev basen också flitigt använd av framförallt oss i Alliansgruppen i kommunstyrelsen och i nämnderna/förvaltningarna.
Vad ser man då i basen? Jo, man ser om de resurser Vimmerby exempelvis anslår till hemtjänsten är lika mycket som alla andra svenska kommuner med 15.000 invånare anslår. I våras kunde man se att Vimmerby förbrukade mer resurser i jämförelsen. Tillsammans med kvalitetsindex fick vi också besked att kvalitén inte var högre än hos andra. Då uppstår naturligtvis frågan; har vi fel i strukturen?
När vi tittade på "särskilt boende" (vård- och omsorgsboende) såg vi att Vimmerby var billigare. Här kunde vi spåra detta till exempelvis Eken, som är ett gammalt serviceboende och därför billigare än ett nytt. Med de nya äldreboendena kommer det särskilda boendet att bli dyrare i jämförelse, men Eken är snart obrukbart utan stora investeringar. Att investera i gamla, ibland eftersatta byggnader brukar oftast bli dyrare än att bygga nytt.
Nu kan vi mycket väl bestämma oss politiskt för att satsa och medvetet lägga mer pengar än andra på exempelvis hemtjänst. Det har man också gjort i Vimmerby enligt uppgift; få människor i vård och omsorgsboende, mycket hemtjänst med lokaler i nästan varje kransort.
Frågan är då givetvis om också andra kommuner gjort det, och ändå ligger lägre?
På område efter område ger databasen besked om vår prestation i jämförelse med jämförbara kommuner; bättre eller sämre eller lika bra. Den ger indikationer och anledning till oss att fortsätta söka bästa möjliga sätt att skapa kommunens välfärdsservice.
På tisdag gör kommunchefen och jag, tillsammans med många andra från svenska kommuner, en djupdykning i Kolada i arrangemang av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) som gärna ser att landets kommuner jämför sig med varandra för att också kunna ta del av hur andra gör saker bättre.
Har i veckan blivit uppvaktad av grundskoleelever som vill att cafeteriabiträdena ska vara kvar.
Mötet tog en timma och vi utbytte tankar kring Barn- och Utbildningsnämndens kommande effektiviseringsbeting i sin budget. Man får 6 Mnkr mindre 2012-2013 av de nära 300 Mnkr man har att fördela under vart och ett av dessa två år. I denna månad diskuterar man prioriteringen.
Jag gav eleverna rådet att fortsätta engagera sig, diskutera med olika politiker och framföra sina argument. Men framförallt också att delta i idéarbetet hur skolan ska kunna effektiviseras, de som är i miljön varje dag ser säkert saker som kan ifrågasättas och kanske ställas emot andra prioriteringar skolan vill göra.
Ansvaret för effektivisering i verksamheten har i första hand alla som jobbar där, både lärare och elever. Det är precis samma sak som vår miljö: vi har alla ansvar för att se till att vi hanterar vår miljö på bästa sätt.
Något som är viktigt att förstå är att den totala summan pengar kommunen har till förfogande växer inte. Den sjunker.
Det senaste halvåret med 1 Mnkr då vi blev 26 färre invånare. Samtidigt ökar priser på varor, löner, avgifter och tjänster.
Effektivisering kan inte längre mötas med skattehöjning; Vimmerby ligger redan över snittet och högt över våra grannkommuner.
Effektiviseringen måste mötas, inte med "sparande" för det är helt fel ord, utan med att vi måste göra saker smartare, på annat sätt, på nya sätt. Och givetvis se om vi har pengar till det allra viktigaste.
Kalkylerna måste vara välgjorda och underbyggda. Vi kan inte kalkylera mindre kostnader om kvalitetsminskningen hamnar under det godtagbara. För det är inte svårt att "spara" - det är bara att avveckla så har vi inte den kostnaden mer. Finns inget behov är det givetvis avveckling.
ller om man kan se att andra gör det lika bra, men billigare.
"Effektivisera" är något helt annat. Det är att behålla godtagbar kvalité i utförandet, men till en mindre kostnad. Hur? Genom att ta hjälp av teknik, göra det hela smartare, strukturera om, omorganisea, anpassa resurser löpande efter hur många "kunder" man har, etc.
Ska vi inte ha högre mål än "godtagbart"? Jo, men det är knappast möjligt de två år som vi ska ta tillbaka tre dåliga år. Men tar vi greppet nu och kommer på fast mark, så bäddar vi för bra kommande år och därmed satsningar.
Teknikutvecklingen hjälper oss men vi måste också ta hjälp av alla medarbetare i verksamheten.
Idag simmar de flesta med simtagen innåt. "Mest åt oss på mitt jobb, det är väldigt, väldigt viktigt och vi klarar oss INTE om inte detta och detta får vara kvar" ungefär.
Och det är klart, det är detta man ser och har närmast hjärtat. Jag har förståelse för det och lyssnar gärna. Men man undrar ju; är allt perfekt? Är allt till 100 procent? Finns inget där som inte behövs eller som kan göras på annat sätt? Självklart måste jag som politiker också ha den inställningen och tänka dom tankarna. Att kritiskt nagelfara verksamhet och budgetsiffror är en stor del av jobbet.
Det vore till stor hjälp om medarbetarna och även våra brukare lade stort fokus på idéarbetet; hur kan saker bli bättre med mindre pengar men med annorlunda "tänk"?
Jag minns hur min mor ifrågasatte alla små portionsförpackningar maten kom i. Slängdes de bara? Kunde de inte diskas och användas igen?
Och medicinen, ouppackad medicin som hos bortgångna åldringar inte togs tillbaka utan slängdes. Den var ju inte ens upptagen...?
Vad lägger man då för innebörd i ordet "hushållning"?
Politikens roll är att fördela resurserna. Vi ska ha helikopterperspektivet, se allt och alla och därefter fördela efter vad vi tror är bäst för framtiden.
Vi ska också ha falkblicken; studera omvärlden och peka ut vad vi tror kommer att hända och varför vissa beslut är nödvändiga.
Förvaltningarna har att handlägga nuet; de ska konkret se till att verkställa det som politiken anslagit pengar till. Det är inte helt enkelt om inte alla under förvaltningens vingar gör sitt allra bästa och att arbetsmiljön och stämningen är sådan att man vågar vara bäst, vågar säga vad man tycker och vågar komma med sina idéer.
Öppenhet är något som både kommunchefen och jag som kommunalråd vill ska råda. Vi vill båda lyssna, men vi behöver också förståelse och underlag i den svåra rollen att fatta beslut och leda.
Den politiska filosofi som jag står för bygger på att skapa en sund, trygg ekonomisk bas där överskott i budgeten genererar möjlighet till satsningar, i motsats till underskott som innebär lån till drift och att pengar går till räntor istället för till förskolor.
Satsningar ska gå till våra kärnverksamheter - men utan privata jobb i samhället blir det inga offentliga pengar, därför måste industrimark til, och näringslivets villkor vara sådana att detta uppmuntras först.
Vi har fortfarande ingen näringslivschef, och vi skulle aldrig ha en förvaltningschefspost vakant så länge som denna, snart ett år. Jag känner skälen och jag vet att vi fått börja om, men ändock är det inte tillfredsställande att vi tagit så lång tid på oss.
Jag upprätthåller själv tjänsten och sköter dialogen med företagen men kan givetvis inte fylla en hel tjänst. Den typen av verksamhet måste prioriteras upp. Allt startar med jobben.
Vimmerby har ett mångårigt underskott som måste återställas. 2012 och 2013 är återställningens år och jag är fast besluten att driva detta hårt. Det är enda vägen.
Om våra nämndbudgetar går igenom enligt den lagda budgetramen får vi kraft att betala en stor del av de nya äldreboendena och den nya förskolan med egna pengar; vår egen insats blir stor, vår lånade del blir mindre.
En annan filosofi är att jobba med helhet och långtidsperspektiv. Vi ska se samlat på Vimmerby; därav ska vi planera bostadsbyggande, industritomter och fritidsområden samtidigt för först då kan vi se synergier och få ekonomi i det vi vill göra.
Vi måste få en rund stad, kunna utnyttja redan lagd infrastruktur och samtidigt skapa med design, läge och valfrihet.
Man bör inte diskutera fotbollsplan skiljt från industriområde, skiljt från bostadsområde eller skiljt från var fjärrvärmen ligger eller var gång och cykelvägar ska gå fram. helheten och långtidsperspektivet är viktigt.
Mitt sätt att driva verksamhet är att understödja idéarbete. Jag driver själv fram idéer i ett fritt tänkande och publicerar dem, internt och externt. Sedan ska de diskuteras och det gör inte så mycket om idén faller platt ned, den kanske gett upphov till en ny, bättre idé. Tidigare politiker har dock, i den kultur som var då, många gånger diskuterat idéer i en mindre grupp och har svårt att se att det nya sättet skulle vara bra. "Det är inte förankrat" tycker man. Nej, måhända så. Men det gäller ju bara om idégivaren är prestigefylld. Och det är inte jag. Idén förankras under diskussionens gång.
Några efterlyser kostnadskalkyler. De kommer, men först efter att man granskat idéns möjligheter. Teknik och Servicenämnden såg inga hinder i Ulriksdalsområdet, vilket man presenterade i veckan.
Man har gjort en geoteknisk undersökning av östra Ceos för industriområde. När vi nu snart ser vad som är möjligt - då ska vi ta fram kalkylerna och räkna på de hela även där. Mot bakgrund att vi redan har ett industriområde på marken tvärs över gatan så bör det kunna gå att bygga även öster om fotbollsplanen.
Det kommer inte att vara så att vi ska ta beslut på helt spekulativa belopp.
Jag kan avslutningsvis konstatera en sak; jag är mer och mer övertygad om att kommunen ska drivas som ett företag med de processer som finns där. Idéarbete, förslag, beslut, återkoppling, efterkalkyl, nedteckning av erfarenheter och med en sund ekonomi i botten.
Sedan ska man ha respekt för att fritidspolitiker har dåligt med tid. Så därför tar allt längre tid i det offentliga, men det är för min del helt ok. Det är andras pengar vi hanterar och då är det viktigt att allt blir så långt möjligt rätt för framtiden.
söndag 11 september 2011
Yrkesrollen under diskussion i veckan...
En hektisk vecka har passerat.Den innehöll en duvning i kommunallagen på en kurs i Hultsfred, två dagars möte med kommunalråd i Östergötland samt Aneby, Eksjö, Tranås och Västervik (vi smålandskommuner är med i nätverket) där mycket viktigt erfarenhetsutbyte sker och så avslutningen med två halvdagar i Grimslöv med styrelsen för länets moderater.
Nätverk med östgötar...? Jodå, och det är en härlig sammansättning av centerpartister, moderater och socialdemokrater, alla kommunalråd. Men när vi klev i på trevliga Gryts Varv i onsdags togs partinålarna av och vi pratade yrkesrollen.
Det är avslappnat och trevligt, och vi för långa, djupa diskussioner långt in på natten om hur det här lite udda jobbet - KSO - egentligen bör utföras.
Och det är det sköna med politiken; oavsett partifärg har vi trevligt tillsammans och ett ärligt uppsåt att delge varandra vår kunskap.
Jodå, lite annat blir det också. Dagarna fylls med forskare från Linköpings Universitet, vars institution Centrum för Kommunstrategiska Studier (CKS) är den som har initativet till mötet och som också ger oss en hel del ny kunskap.
Skrifter, OH-blad, böcker och muntliga föredragningar och jag måste säga; dessa möten är något av det bästa med det här jobbet.
Jag vet att också min företrädare Per-Åke Svesson (c) uppskattade dessa möten.
I mars är jag värd för mötet och då kommer hela gruppen till Vimmerby. Då får jag möjlighet att visa upp vår kommun och berätta om det vi håller på med.
Nämnas kan att kommuncheferna har motsvarande nätverk och jag vet att vår kommunchef Carolina Leijonram också uppskattar de möten de har.
Idag fick jag anledning att fundera på var jag var någonstans när flygplanen flög in i World Trade Center. Jag minns att Anette Grönqvist, min arbetskamrat på Roxx, kom inspringande och med andan i halsen berättade vad de sagt på nyherterna. Jag tryckte igång TV:-n på mitt kontor och vi såg tillsammans precis när andra planet kraschade i skyskrapan. Vi var alldeles stumma.
Därefter startades ett krig mot en fiende man inte såg, som fanns överallt och som inte hade några flygplan eller tanks, utan slog till oförberett och mitt ibland alldeles vanliga människor.
Usama Bin Laden uppgav att han skulle slå till mot USA,s ekonomiska centrum (WTC-skrapan), militära centrum (Pentagon) och politiska centrum (Vita Huset). Bara det sistnämnda misslyckades.
USA har därefter fört ett krig med lånade pengar, och man kan inte annat än konstatera att USA drabbades hårt ekonomiskt efter WCT-attentatet. Många hävdar att det är sviterna av detta vi ser idag, när landets kreditbetyg nedgraderats.
Vimmerbys olika betyg är dock på väg upp. Hoppas jag. Myndighetsutövningen fick en bekräftelse i veckan och det är jätteroligt.
Vi hoppas också att näringslivsrankingen ska följa efter när den kommer i vår.
Att våra ungdomar ska ge kommunen bättre betyg, att skolan kan bli ännu bättre och omsorgen få toppbetyg av sina brukare.
Över huvud taget är ambitionen hög hos kommunens politiker och tjänstemän och i runda tal 700 Mnkr ska fördelas i höstens budget för respektive 2012 och 2013. Det är 24 Mnkr mindre än 2011. Det är en effektivisering med 3-4%.
Det är bra mycket pengar kvar att producera välfärd för!
Kommunalskatten ska jag nämna slutligen, kommer att sänkas med 40 öre drygt. Samtidigt höjs landstingsskatten med lika mycket. Landstinget tar över kollektivtrafiken, vilket kommunen haft ansvar för tidigare.
Det är bra. Nu kan vi jämföra oss med andra. I exempelvis Stockholm har kommunen lägre skatt för att deras landsting redan har kollektivtrafiken . Och då får man en skev bild eftersom vi inte jämför samma saker.
Vimmerby ska inte ta ut mer skatt än kommunen behöver. Men just nu är en skattesänkning långt borta, förutom de statliga skatter som Alliansen planerar sänka under mandatperioden. En undersköterska har ju fått en hel månadslön mer per år jämfört med för fyra år sedan. Så nog har skatten sänkts.
Men kommunen kan inte effektivisera så mycket att skatten kan sänkas inom det närmaste. Kan vi skapa ett överskott 2011 och 2012 måste det gå till investeringar i barn- och äldreomsorgen.
Vi kan nog därför räkna med att den skattehöäjning som togs ut till gymnasiebyggnaden inte blir lätt att återsträlla så länge välfärdsbehoven är så stora som de är i Vimmerby just nu.
Att få två nya äldreboende som kan ersätta bland annat Eken kommer att glädja oss alla!
Nätverk med östgötar...? Jodå, och det är en härlig sammansättning av centerpartister, moderater och socialdemokrater, alla kommunalråd. Men när vi klev i på trevliga Gryts Varv i onsdags togs partinålarna av och vi pratade yrkesrollen.
Det är avslappnat och trevligt, och vi för långa, djupa diskussioner långt in på natten om hur det här lite udda jobbet - KSO - egentligen bör utföras.
Och det är det sköna med politiken; oavsett partifärg har vi trevligt tillsammans och ett ärligt uppsåt att delge varandra vår kunskap.
Jodå, lite annat blir det också. Dagarna fylls med forskare från Linköpings Universitet, vars institution Centrum för Kommunstrategiska Studier (CKS) är den som har initativet till mötet och som också ger oss en hel del ny kunskap.
Skrifter, OH-blad, böcker och muntliga föredragningar och jag måste säga; dessa möten är något av det bästa med det här jobbet.
Jag vet att också min företrädare Per-Åke Svesson (c) uppskattade dessa möten.
I mars är jag värd för mötet och då kommer hela gruppen till Vimmerby. Då får jag möjlighet att visa upp vår kommun och berätta om det vi håller på med.
Nämnas kan att kommuncheferna har motsvarande nätverk och jag vet att vår kommunchef Carolina Leijonram också uppskattar de möten de har.
Idag fick jag anledning att fundera på var jag var någonstans när flygplanen flög in i World Trade Center. Jag minns att Anette Grönqvist, min arbetskamrat på Roxx, kom inspringande och med andan i halsen berättade vad de sagt på nyherterna. Jag tryckte igång TV:-n på mitt kontor och vi såg tillsammans precis när andra planet kraschade i skyskrapan. Vi var alldeles stumma.
Därefter startades ett krig mot en fiende man inte såg, som fanns överallt och som inte hade några flygplan eller tanks, utan slog till oförberett och mitt ibland alldeles vanliga människor.
Usama Bin Laden uppgav att han skulle slå till mot USA,s ekonomiska centrum (WTC-skrapan), militära centrum (Pentagon) och politiska centrum (Vita Huset). Bara det sistnämnda misslyckades.
USA har därefter fört ett krig med lånade pengar, och man kan inte annat än konstatera att USA drabbades hårt ekonomiskt efter WCT-attentatet. Många hävdar att det är sviterna av detta vi ser idag, när landets kreditbetyg nedgraderats.
Vimmerbys olika betyg är dock på väg upp. Hoppas jag. Myndighetsutövningen fick en bekräftelse i veckan och det är jätteroligt.
Vi hoppas också att näringslivsrankingen ska följa efter när den kommer i vår.
Att våra ungdomar ska ge kommunen bättre betyg, att skolan kan bli ännu bättre och omsorgen få toppbetyg av sina brukare.
Över huvud taget är ambitionen hög hos kommunens politiker och tjänstemän och i runda tal 700 Mnkr ska fördelas i höstens budget för respektive 2012 och 2013. Det är 24 Mnkr mindre än 2011. Det är en effektivisering med 3-4%.
Det är bra mycket pengar kvar att producera välfärd för!
Kommunalskatten ska jag nämna slutligen, kommer att sänkas med 40 öre drygt. Samtidigt höjs landstingsskatten med lika mycket. Landstinget tar över kollektivtrafiken, vilket kommunen haft ansvar för tidigare.
Det är bra. Nu kan vi jämföra oss med andra. I exempelvis Stockholm har kommunen lägre skatt för att deras landsting redan har kollektivtrafiken . Och då får man en skev bild eftersom vi inte jämför samma saker.
Vimmerby ska inte ta ut mer skatt än kommunen behöver. Men just nu är en skattesänkning långt borta, förutom de statliga skatter som Alliansen planerar sänka under mandatperioden. En undersköterska har ju fått en hel månadslön mer per år jämfört med för fyra år sedan. Så nog har skatten sänkts.
Men kommunen kan inte effektivisera så mycket att skatten kan sänkas inom det närmaste. Kan vi skapa ett överskott 2011 och 2012 måste det gå till investeringar i barn- och äldreomsorgen.
Vi kan nog därför räkna med att den skattehöäjning som togs ut till gymnasiebyggnaden inte blir lätt att återsträlla så länge välfärdsbehoven är så stora som de är i Vimmerby just nu.
Att få två nya äldreboende som kan ersätta bland annat Eken kommer att glädja oss alla!
fredag 9 september 2011
Grattis Vimmerbys myndighetsutövare!
Idag vill jag gratulera myndighetsutövande tjänstemän i Vimmerby kommun.
Vimmerby återfinns på 14:e plats på SKL,s (Sveriges kommuner och landsting) lista öv NKI, nöjd-kund-index.
Kommunens kunder som varit i kontakt med våra myndighetsutövare har gett dels ett specificerat betyg, som självklart varierar, dels ett sammantaget betyg där vi hamnat i toppskiktet av landets 290 kommuner.
Detta glädjer mig mycket eftersom kommunens samlande attityd och förhållningssätt till våra medborgare är en hjärtefråga för mig.
Det här arbetet började långt innan kommunen fick en ny politisk ledning så äran tillfaller givetvis tjänstemännen själva, det är bara dom som kan påverka betyget genom sitt agerande. Det finns en stark vilja att klara det svåra jobbet som myndighetsutövare på ett bra sätt.
Nu är det bara att fortsätta på den inslagna vägen och se till att kulturförändringen fortgår.
Alla kommunanställda har anledning att känna stolthet idag.
Vimmerby återfinns på 14:e plats på SKL,s (Sveriges kommuner och landsting) lista öv NKI, nöjd-kund-index.
Kommunens kunder som varit i kontakt med våra myndighetsutövare har gett dels ett specificerat betyg, som självklart varierar, dels ett sammantaget betyg där vi hamnat i toppskiktet av landets 290 kommuner.
Detta glädjer mig mycket eftersom kommunens samlande attityd och förhållningssätt till våra medborgare är en hjärtefråga för mig.
Det här arbetet började långt innan kommunen fick en ny politisk ledning så äran tillfaller givetvis tjänstemännen själva, det är bara dom som kan påverka betyget genom sitt agerande. Det finns en stark vilja att klara det svåra jobbet som myndighetsutövare på ett bra sätt.
Nu är det bara att fortsätta på den inslagna vägen och se till att kulturförändringen fortgår.
Alla kommunanställda har anledning att känna stolthet idag.
söndag 4 september 2011
Sju recept för en befolkningsökning
Befolkningsutvecklingen är en avgörande fråga för Vimmerbys framtid. Vår grannkommun Hultsfred tappar fler, men det är ingen tröst. Hade Hultsfred haft en mindre invandring och inget högskole-campus hade siffrorna varit ännu värre.Vimmerby har inte minskat fullt så mycket men Hultsfreds problem är våra problem, vi har en gemensam arbetsmarknad och är beroende av varandra. Jag hoppas vårt samarbete kan fördjupas ytterligare. Vi måste ta gemensamma krafttag för att utveckla vår bygd. Infrastrukturkansliet som kämpar för investeringar på Stångådalsbanan är ett sätt.
Vad kan man göra åt den negativa befolkningsutvecklingen? Radions P1 publicerade i somras ett reportage kring ett forskningsprojekt/akademisk uppsats om varför landsorten utarmas och vilka det är som flyttar, och varför?
Vilken jättefråga, egentligen!
Man slog fast att föräldrarna, lika mycket som ungdomarna själva, ville att undgomarna skulle söka sig till en ny kommun. Helst då en med universitet eller högskola.
Man konstaterade också att de landsortskommuner som var framgångsrikast, d.v.s. hade minst utflyttning, satsade på flickorna.
Det är tydligen så att där flickorna flyttar mest, där minskar befolkningen mest.
Flickorna lyckas bättre än pojkarna i skolan och väljer andra studieorter. Pojkarna blir kvar och/eller flyttar senare. När man kanske hittat en flicka från annan ort?
Vad kan man då hoppas på? Att pojkarna finner en invandrarflicka, säger någon? Så enkelt är det inte, invandrarflickorna, särskilt dem i andra generationen, är ännu mer motiverade, ännu mer benägna att söka sig till hög utbildning. Och flytta. De har referenser som driver dem framåt till högre utbildningen och föräldrarnas utsatthet som flyktingar/invandrare är motiverande i sig.
Om man då skulle dra slutsatser av resonemanget, och jag vill understryka att jag inte har andra belägg för att det är sanning än just reportaget i radion, så ska kommuner satsa på utbildning åt flickor; försöka knyta till sig distansutbildningarna på hemorten så flickorna kan bo kvar i exempelvis Vimmebry och läsa här. Det skulle öka chansen att de blir kvar.
Nästa problem blir givetvis jobben.
Är det brist på akademiska jobb så tar flickan sin pojke och drar iväg för den skull...
Vad ska då en strategi för befolkningstillväxt i Vimmerby kunna innehålla?
Jag tror på en mix av åtgärder, som alla måste fungera var för sig:
1) Se till att högskolekurserna i Vimmerby riktar sig till flickor.
2) Öka kommunikationsmöjligheten till Linköping. Kan pendlingstiden trovärdigt och uthålligt med tåg bli 45-50 minuter kan man bo i Vimmerby och ändå jobba i Linköping, eller bo i Linköping och kompetensförstärka industrin och tjänstesektorn i Vimmerby.
3) Skapa en förskola och skola i toppklass. Då har vi chansen att få tillbaka den unga familjen i 30-40-årsåldern som vill ge sina barn en uppväxt i Vimmerby, och där är förskole- och skolkvalitén ytterst avgörande.
4) Skapa en äldreomsorg i toppklass och med valmöjligheter, då ser de unga familjerna att Vimmerby satsar på äldreomsorgen och kan välja att bo nära sina gamla.
5) Underlätta och uppmuntra för industrin att utveckla tjänstedelen i företagen. Att Vimmerby tappade försäkringskassan och skattemyndigheten har varit förödande.
6) Underlätta för tjänsteföretagen att etablera sig i Vimmerby och underlätta för soloföretagande tjänstemän (med bredband) att bo kvar i Vimmerby.
7) Skapa en positiv kommun med stark vi-anda och stark social gemenskap genom exempelvis föreningslivet.
Om alla dessa recept skulle falla in är jag säker på att befolkningen skulle öka.
Oavsett vad man tror, så är samtliga dessa sju punkter möjliga att genomföra. Om kommunens och regionens politiker vill det och trafikverket ger Stångådalsbanan nödvändiga resurser.
Moroten för oss är stor. Minus 25 i befolkning motsvarar 1 miljon kronor i minskad skatteutjämning.
Alla kan räkna ut vad större siffror innebär. I båda fallen.
Vad kan man göra åt den negativa befolkningsutvecklingen? Radions P1 publicerade i somras ett reportage kring ett forskningsprojekt/akademisk uppsats om varför landsorten utarmas och vilka det är som flyttar, och varför?
Vilken jättefråga, egentligen!
Man slog fast att föräldrarna, lika mycket som ungdomarna själva, ville att undgomarna skulle söka sig till en ny kommun. Helst då en med universitet eller högskola.
Man konstaterade också att de landsortskommuner som var framgångsrikast, d.v.s. hade minst utflyttning, satsade på flickorna.
Det är tydligen så att där flickorna flyttar mest, där minskar befolkningen mest.
Flickorna lyckas bättre än pojkarna i skolan och väljer andra studieorter. Pojkarna blir kvar och/eller flyttar senare. När man kanske hittat en flicka från annan ort?
Vad kan man då hoppas på? Att pojkarna finner en invandrarflicka, säger någon? Så enkelt är det inte, invandrarflickorna, särskilt dem i andra generationen, är ännu mer motiverade, ännu mer benägna att söka sig till hög utbildning. Och flytta. De har referenser som driver dem framåt till högre utbildningen och föräldrarnas utsatthet som flyktingar/invandrare är motiverande i sig.
Om man då skulle dra slutsatser av resonemanget, och jag vill understryka att jag inte har andra belägg för att det är sanning än just reportaget i radion, så ska kommuner satsa på utbildning åt flickor; försöka knyta till sig distansutbildningarna på hemorten så flickorna kan bo kvar i exempelvis Vimmebry och läsa här. Det skulle öka chansen att de blir kvar.
Nästa problem blir givetvis jobben.
Är det brist på akademiska jobb så tar flickan sin pojke och drar iväg för den skull...
Vad ska då en strategi för befolkningstillväxt i Vimmerby kunna innehålla?
Jag tror på en mix av åtgärder, som alla måste fungera var för sig:
1) Se till att högskolekurserna i Vimmerby riktar sig till flickor.
2) Öka kommunikationsmöjligheten till Linköping. Kan pendlingstiden trovärdigt och uthålligt med tåg bli 45-50 minuter kan man bo i Vimmerby och ändå jobba i Linköping, eller bo i Linköping och kompetensförstärka industrin och tjänstesektorn i Vimmerby.
3) Skapa en förskola och skola i toppklass. Då har vi chansen att få tillbaka den unga familjen i 30-40-årsåldern som vill ge sina barn en uppväxt i Vimmerby, och där är förskole- och skolkvalitén ytterst avgörande.
4) Skapa en äldreomsorg i toppklass och med valmöjligheter, då ser de unga familjerna att Vimmerby satsar på äldreomsorgen och kan välja att bo nära sina gamla.
5) Underlätta och uppmuntra för industrin att utveckla tjänstedelen i företagen. Att Vimmerby tappade försäkringskassan och skattemyndigheten har varit förödande.
6) Underlätta för tjänsteföretagen att etablera sig i Vimmerby och underlätta för soloföretagande tjänstemän (med bredband) att bo kvar i Vimmerby.
7) Skapa en positiv kommun med stark vi-anda och stark social gemenskap genom exempelvis föreningslivet.
Om alla dessa recept skulle falla in är jag säker på att befolkningen skulle öka.
Oavsett vad man tror, så är samtliga dessa sju punkter möjliga att genomföra. Om kommunens och regionens politiker vill det och trafikverket ger Stångådalsbanan nödvändiga resurser.
Moroten för oss är stor. Minus 25 i befolkning motsvarar 1 miljon kronor i minskad skatteutjämning.
Alla kan räkna ut vad större siffror innebär. I båda fallen.
söndag 28 augusti 2011
Investeringsbudgeten ska diskuteras
Investeringsbudgeten för det kommande året och också för de kommande tre åren är nu ute i partigrupperna, efter att kommunstyrelsen diskuterade den i tisdags.I slutet av november ska den upp igen i kommunstyrelsen, då för förslag till beslut till fullmäktige.
Hur skarp ska en investeringsbudget vara?
Man kan vända på frågan och fråga sig; hur luddig ska den vara?
Vid en första anblick av fjolårets investeringsbudget så fanns det en hel del där som var mer "bra att ha" än "måste". En planfri korsning bestående av en vägtunnel under järnvägsövergången vid Odalhallen får väl närmast betraktas som något som inte nörvändigtvis behöver vara i en investeringsbudget eftersom behover inte är nära förestående.
Våra nya äldreboenden är delvis upptaget i 2011 års budget, liksom vår nya förskola.
Men så finns det en hel del annat.
Behovet av att asfaltera gator i kommunen är stort, som beskrevs i Vimmebry Tidning i lördags, men frågan är var pengarna tagit vägen som man tidigare år anslagit till underhåll?
Hur lätt ska det vara att flytta pengar i en budget?
Om man budgeterar pengar till underhåll av fastigheter och gator bör dom användas dit, och inte omfördelas till andra, underbudgeterade poster.
Det är inte alltid enkelt, men jag tror att det är viktigt.
Både nya industritomter och nya bostadstomter kommer initialt att kräva mycket kapital. Men utan möjligheter för företag att etablera sig eller bygga ut, och utan möjlighet för människor att bygga sig hus kommer vi inte att klara en positiv utveckling av kommunen.
Därför är det minst lika viktiga investeringar som förskolor och omsorgsboenden.
Vi står därför inför en ökad upplåning och ser vi bara till att vi klarar överskott på driften varje år framöver så kommer det att gå bra.
Nämnderna är nu i färd med att sätta sin driftbudget för 2012-2013 och för att få en bra stringens i det arbetet har kommunstyrelsen föreslagit att nämnderna sätter en färdplan för effektiviseringen och beskriver hur man varje kvartal lyckas effektivisera.
Med en utplanande konjunktur är det viktigt med en stram budget.
Kommande helg är det stadsfest. Jag håller tummarna för att det blir en bra upplevelse för alla som tänker delta.
Det skulle vara jättebra om vi nästa söndag bara kunde samla in positiva omdömen.
Låt oss alla hjälpas åt och se positivt på att det är fest i vår stad!
Hur skarp ska en investeringsbudget vara?
Man kan vända på frågan och fråga sig; hur luddig ska den vara?
Vid en första anblick av fjolårets investeringsbudget så fanns det en hel del där som var mer "bra att ha" än "måste". En planfri korsning bestående av en vägtunnel under järnvägsövergången vid Odalhallen får väl närmast betraktas som något som inte nörvändigtvis behöver vara i en investeringsbudget eftersom behover inte är nära förestående.
Våra nya äldreboenden är delvis upptaget i 2011 års budget, liksom vår nya förskola.
Men så finns det en hel del annat.
Behovet av att asfaltera gator i kommunen är stort, som beskrevs i Vimmebry Tidning i lördags, men frågan är var pengarna tagit vägen som man tidigare år anslagit till underhåll?
Hur lätt ska det vara att flytta pengar i en budget?
Om man budgeterar pengar till underhåll av fastigheter och gator bör dom användas dit, och inte omfördelas till andra, underbudgeterade poster.
Det är inte alltid enkelt, men jag tror att det är viktigt.
Både nya industritomter och nya bostadstomter kommer initialt att kräva mycket kapital. Men utan möjligheter för företag att etablera sig eller bygga ut, och utan möjlighet för människor att bygga sig hus kommer vi inte att klara en positiv utveckling av kommunen.
Därför är det minst lika viktiga investeringar som förskolor och omsorgsboenden.
Vi står därför inför en ökad upplåning och ser vi bara till att vi klarar överskott på driften varje år framöver så kommer det att gå bra.
Nämnderna är nu i färd med att sätta sin driftbudget för 2012-2013 och för att få en bra stringens i det arbetet har kommunstyrelsen föreslagit att nämnderna sätter en färdplan för effektiviseringen och beskriver hur man varje kvartal lyckas effektivisera.
Med en utplanande konjunktur är det viktigt med en stram budget.
Kommande helg är det stadsfest. Jag håller tummarna för att det blir en bra upplevelse för alla som tänker delta.
Det skulle vara jättebra om vi nästa söndag bara kunde samla in positiva omdömen.
Låt oss alla hjälpas åt och se positivt på att det är fest i vår stad!
söndag 21 augusti 2011
Temperaturen hög i kommunens näringsliv
Tillbaka till stan.Hemflytten från sommarhuset vid Solnen till Lantmannagatan i Vimmerby fick i år en solig inramning. Det tackar jag speciellt för eftersom det är en hel del packning som ska hem och det är inte roligt att flytta i ösregn...
Vimmerby Sparbanks jubileumsaktiviteter på torget blev en stor succe, och den avslutades med middag och underhållning för över 100 personer igår kväll.
I mitt tacktal lyckönskade jag givetvis banken, men jag berörde också hur viktigt det är med möten, och för all del fester. Sparbanken är först ut, sedan kommer stadsfesten och, förhoppningsvis, senare Åbros oktoberfest.
Däremellan ska en del företag på olika sätt fira; Holmgrens tar sin nya stora bilhall i besittning och Svensk Tryckgjutning kommer under senhösten att vara klar med sin utbyggnad.
Kommunens näringslivsenhet, i dagsläget bestående av mig själv och Carina Östh på stadskansliet, planerar ett viktigt strategimöte på Näs den 27 oktober.
Dragplåster blir IKEAS VD Thomas Carlzon och moderater blir Kronobergs landshövding Kristina Alsér. Vi plockar nu in mängder av bra talare i programmet och ska också arrangera flera work-shops mellan panelen och ett hundratal inbjudna.
Jag får anledning att återkomma längre fram till detta viktiga möte.
Vad är det på gång? Sådana frågor komer dagligen och jag ska här försöka besvara de mest frekventa:
- Näringslivschefen? Rekryteringen pågår av rekryteringsföretag i Linköping. Hoppas få en lägesrapport nu när Kommunchefen är tillbaka från semestern. Har stora förväntningar, han/hon behövs verkligen i Vimmerby. Vi har så mycket att ta igen i just näringslivsarbetet.
- Jag kommer att föreslå kommunstyrelsen inrätta två näringslivsråd till stöd för näringslivschefen och KS. Det ena blir för våra stora företag, som har speciella frågor. Det andra blir för mindre och medelstora företag samt företagens organisationer. Jag planerar lägga förslaget i september och de jag hitills vidtalat är villiga att ställa upp. Det känns bra att man vill starta upp något nytt nu!
- Intresset för att arrangera en företagsfrukost är stort. Först till kvarn gäller. Höstens företagsfrukostar kommer att arrangeras av företagen och näringslivsenheten gemensamt.
Hur går det med Ulriksdalsområdet och Ceosvallen? När det gäller den sistnämnda har planavdelningen fått uppdrag att göra om planen, från fritidsområde till småindustriområde. Detta kommer att ske relativt snabbt nu då efterfrågan på mindre tomter finns.
Ulriksdalsområdet är ett helt nytt förslag och ska då ta vägen via Översiktsplanen (ÖP). Men eftersom den "bara" ska revideras är det möjligt att prioritera delar, och just Ulriksdalsområdet kommer att prioriteras upp tidsmässigt. Jag räknar med att partigrupperna har fått igång diskussionen kring området, både vad gäller bostadsområdet som nya idrottsplatsen och tankarna kring hur området ska kunna bidra. När det gäller bebyggelsen är det lika stort som Kohagen och det är ju fullt möjligt att också bygga flerfamiljshus där, likaväl som villor. Men vi får se vad planavdelningen kommer fram till framöver.
Vår stadsarkitekt Bo Klarén vill gärna få in kommuninvånarnas synpunkter så det går bra att maila honom. Men han planerar också att dyka upp på torget ett lördag och ställa ut förslag/ta emot förslag.
Håll utkik i tidningen efter annonsen. Ta vara på chansen att påverka!
Sist ska jag beröra temperaturen i Vimmerbys näringsliv. Visserligen har vi inget Atlas Copco eller Volvo i kommunen, men vi har en lång rad underleverantörer som är beroende av storföretagens framgång.
När nu turbulensen på världens aktiemarknaden är stor, volatiliteten extrem, så kan man undra hur det på sikt kommer att påverka vårt lokala näringsliv.
Jag träffade ett företag i veckan som sa att man växte mest under finanskrisen 2008... så jag tror att det är mycket individuellt. Vi vet ju att om bilmarknaden går ned drabbas våra gjuterier, men Ljunghälls går mot ett kanonår och STG bygger ut.
Hotet mot jobben kommer om industrin inte vågar investera. Jag tror att många delar min bedömning att mycket av volatiliten på börsen beror på den datoriserade högfrekvenshandeln. Den är helt enkelt inte rimlig., det blir lätt djupa dalar och höga berg och man måste nog sortera bort sådant innan man gör en bedömning om vart vi är på väg. Marknaden på börsen ligger alltid ett halvår före men i detta fall är jag inte alls säker på att börsen återspeglar konjunkturen om 6-12 månader, just på grund av paniken datorhandeln skapar.
Vimmerbyföretagen tycks dock vara mycket optimistiska.
Under två veckor nu har jag gjort flera företagsbesök:
- Företag X vill bygga helt ny industribyggnad, har så mycket order och produktion att inte ens nuvarande tomt räcker till.
- Företag Y kommer att expandera och nyanställa 30 kring nyåret. Fram till 2015 ska omsättningen dubbleras. Hur många jobb det blir vet jag inte men om man utgår ifrån vad man har idag skulle jag ta till i underkant om jag säger ytterligare 50 jobb.
- Företag Z, Å och Ä är alla expansiva och ökar stadigt hela tiden.
- Företag Ö gör förvärv och måste bygga ut.
Det är svårt att i detta perspektiv se en analkande lågkonjunktur men inte desto mindre måste kommunen både gasa och bromsa. Vi måste se till att industrimarken blir till snabbt! Både för stora och små företag. Och vi måste samtidigt strama upp vår offentliga verksamhet så vi har beredskap för den succesiva utflyttning som pågått i åratal. Senaste halvåret tappade vi 26 personer (dock var in/utflyttning lika) och det är runt en miljon i kommunalskatt (snittberäkning) som försvann.
Jag vill ändå säga att Vimmerby klarat sig bra om man jämför med Kalmar län i övrigt.
Men det är viktigt att vi får hejd på det negativa flyttningsnettot, och denna gånmg gick det jämt upp.
Det vi kan göra är att underlätta för näringslivet, skapa bra förskolor, skolor och äldreomsorg och se till att vi har en sund kommunal ekonomi.
Det arbetet är vi mitt upp i.
Fotnot: Vill också passa på att hälsa nya oppositionsrådet Helene Nilsson (s) välkommen till stadshuset. Jag ser fram emot ett givande samarbete i utvecklingen av Vimmerby kommun.
Vimmerby Sparbanks jubileumsaktiviteter på torget blev en stor succe, och den avslutades med middag och underhållning för över 100 personer igår kväll.
I mitt tacktal lyckönskade jag givetvis banken, men jag berörde också hur viktigt det är med möten, och för all del fester. Sparbanken är först ut, sedan kommer stadsfesten och, förhoppningsvis, senare Åbros oktoberfest.
Däremellan ska en del företag på olika sätt fira; Holmgrens tar sin nya stora bilhall i besittning och Svensk Tryckgjutning kommer under senhösten att vara klar med sin utbyggnad.
Kommunens näringslivsenhet, i dagsläget bestående av mig själv och Carina Östh på stadskansliet, planerar ett viktigt strategimöte på Näs den 27 oktober.
Dragplåster blir IKEAS VD Thomas Carlzon och moderater blir Kronobergs landshövding Kristina Alsér. Vi plockar nu in mängder av bra talare i programmet och ska också arrangera flera work-shops mellan panelen och ett hundratal inbjudna.
Jag får anledning att återkomma längre fram till detta viktiga möte.
Vad är det på gång? Sådana frågor komer dagligen och jag ska här försöka besvara de mest frekventa:
- Näringslivschefen? Rekryteringen pågår av rekryteringsföretag i Linköping. Hoppas få en lägesrapport nu när Kommunchefen är tillbaka från semestern. Har stora förväntningar, han/hon behövs verkligen i Vimmerby. Vi har så mycket att ta igen i just näringslivsarbetet.
- Jag kommer att föreslå kommunstyrelsen inrätta två näringslivsråd till stöd för näringslivschefen och KS. Det ena blir för våra stora företag, som har speciella frågor. Det andra blir för mindre och medelstora företag samt företagens organisationer. Jag planerar lägga förslaget i september och de jag hitills vidtalat är villiga att ställa upp. Det känns bra att man vill starta upp något nytt nu!
- Intresset för att arrangera en företagsfrukost är stort. Först till kvarn gäller. Höstens företagsfrukostar kommer att arrangeras av företagen och näringslivsenheten gemensamt.
Hur går det med Ulriksdalsområdet och Ceosvallen? När det gäller den sistnämnda har planavdelningen fått uppdrag att göra om planen, från fritidsområde till småindustriområde. Detta kommer att ske relativt snabbt nu då efterfrågan på mindre tomter finns.
Ulriksdalsområdet är ett helt nytt förslag och ska då ta vägen via Översiktsplanen (ÖP). Men eftersom den "bara" ska revideras är det möjligt att prioritera delar, och just Ulriksdalsområdet kommer att prioriteras upp tidsmässigt. Jag räknar med att partigrupperna har fått igång diskussionen kring området, både vad gäller bostadsområdet som nya idrottsplatsen och tankarna kring hur området ska kunna bidra. När det gäller bebyggelsen är det lika stort som Kohagen och det är ju fullt möjligt att också bygga flerfamiljshus där, likaväl som villor. Men vi får se vad planavdelningen kommer fram till framöver.
Vår stadsarkitekt Bo Klarén vill gärna få in kommuninvånarnas synpunkter så det går bra att maila honom. Men han planerar också att dyka upp på torget ett lördag och ställa ut förslag/ta emot förslag.
Håll utkik i tidningen efter annonsen. Ta vara på chansen att påverka!
Sist ska jag beröra temperaturen i Vimmerbys näringsliv. Visserligen har vi inget Atlas Copco eller Volvo i kommunen, men vi har en lång rad underleverantörer som är beroende av storföretagens framgång.
När nu turbulensen på världens aktiemarknaden är stor, volatiliteten extrem, så kan man undra hur det på sikt kommer att påverka vårt lokala näringsliv.
Jag träffade ett företag i veckan som sa att man växte mest under finanskrisen 2008... så jag tror att det är mycket individuellt. Vi vet ju att om bilmarknaden går ned drabbas våra gjuterier, men Ljunghälls går mot ett kanonår och STG bygger ut.
Hotet mot jobben kommer om industrin inte vågar investera. Jag tror att många delar min bedömning att mycket av volatiliten på börsen beror på den datoriserade högfrekvenshandeln. Den är helt enkelt inte rimlig., det blir lätt djupa dalar och höga berg och man måste nog sortera bort sådant innan man gör en bedömning om vart vi är på väg. Marknaden på börsen ligger alltid ett halvår före men i detta fall är jag inte alls säker på att börsen återspeglar konjunkturen om 6-12 månader, just på grund av paniken datorhandeln skapar.
Vimmerbyföretagen tycks dock vara mycket optimistiska.
Under två veckor nu har jag gjort flera företagsbesök:
- Företag X vill bygga helt ny industribyggnad, har så mycket order och produktion att inte ens nuvarande tomt räcker till.
- Företag Y kommer att expandera och nyanställa 30 kring nyåret. Fram till 2015 ska omsättningen dubbleras. Hur många jobb det blir vet jag inte men om man utgår ifrån vad man har idag skulle jag ta till i underkant om jag säger ytterligare 50 jobb.
- Företag Z, Å och Ä är alla expansiva och ökar stadigt hela tiden.
- Företag Ö gör förvärv och måste bygga ut.
Det är svårt att i detta perspektiv se en analkande lågkonjunktur men inte desto mindre måste kommunen både gasa och bromsa. Vi måste se till att industrimarken blir till snabbt! Både för stora och små företag. Och vi måste samtidigt strama upp vår offentliga verksamhet så vi har beredskap för den succesiva utflyttning som pågått i åratal. Senaste halvåret tappade vi 26 personer (dock var in/utflyttning lika) och det är runt en miljon i kommunalskatt (snittberäkning) som försvann.
Jag vill ändå säga att Vimmerby klarat sig bra om man jämför med Kalmar län i övrigt.
Men det är viktigt att vi får hejd på det negativa flyttningsnettot, och denna gånmg gick det jämt upp.
Det vi kan göra är att underlätta för näringslivet, skapa bra förskolor, skolor och äldreomsorg och se till att vi har en sund kommunal ekonomi.
Det arbetet är vi mitt upp i.
Fotnot: Vill också passa på att hälsa nya oppositionsrådet Helene Nilsson (s) välkommen till stadshuset. Jag ser fram emot ett givande samarbete i utvecklingen av Vimmerby kommun.
söndag 14 augusti 2011
Denna fantastiska tekniska framtid
Att slölyssna på radions P1 har varit bättre än hörböcker denna sommar.Plötsligt hör jag det där som man bara häpnar över, släpper hammaren och jobbet med uthuset vid sommarstugan för en sekund, och lyssnar.
Det är en reporter som refererar en artikel i en vetenskaplig tidskrift:
"I framtiden kommer patienter att slippa elektroder och sladdar runt sina armar och ben där de sitter stillasittande i en stol efter en stroke eller infarkt, och kontrolleras av läkare. Jovisst kan man göra det på avstånd idag. Med sändare och mottagare av klassiskt snitt. Men nu kommer ny teknik. Med hjälp av en gnuggis sätter man fast en "tatuering" på armen, som innehåller all den teknik man behöver. Den drivs av solceller, är elastisk och bäraren kan vara helt rörlig. Den sänder hjärtfrekvens, blodtryck och de data läkaren behover. Utan avbrott."
Jag funderade: En gnuggis? En sådan man fick med tugummit som liten?
Reportern fortsatte: "...de flesta minns väl gnuggisar som följde med tuggummin man köpte som barn. Onekligen är det en spännande tanke att dessa nu blir bärare av medicinsk teknik..."
Wow!
Jag påminde mig om en bok jag läst: "100 trender" av Peter Siljerud.
Jodå, där fanns nanotekniken med. Med nanoteknik kan man skapa supersmå konstruktioner och nånstans i bakhuvudet har jag läst att det går ett 30-tal nanopartiklar på spetsen av ett hårstrå...varje nanopartikel är en miljondels millimeter.
Positivt med dem i medicinsk användning, (det finns mängder av annan användning, givetvis...) är att de fäster på cancerceller och sänder ut ljus/färg i en viss våglängd så läkarna lättare hittar cancercellen och kan precisera strålningen.
Negativt är väl att de är så små att de kan tränga in i människans cell. Vad kan det få för negativa konsekvenser?
Jo, tekniken blir ständigt bättre och uppsidan är också att den blir hela tiden billigare. I framtiden kommer vi att kunna slösa med kommunikationsresurser.
Robotar utvecklas ständigt, i nya skepnader. Hur väl klarar de de mänskliga sinnena; syn, hörsel, smak, lukt?
Hondas robot Asimo, skriver Siljerud i sin bok, är en humanoid som kan efterlikna den mänskliga kroppen; servera kaffe, skaka hand, känna igen ansikten och dansa. Den fungerar extremt väl som hjälp åt äldre och handikappade i hemmen. Det är ingen utopi att den kommer att kunna sköta tvätten, laga mat, diska och städa. Den skulle också styras på distans, om exempelvis en läkare vill att den undersöker hälsan hos sin värd; den behövande människan.
(Jodå, man jobbar nu med att försöka få robotar att känna lukt...)
I det här sammanhanget är det tragiskt att en av världens största kunskapsländer, Sverige, bara har fungerande Internet i städerna. Fick en inbjudan till Sjöbo kommun nu som har samma problem som Vimmerby, inga bredband i landsorten. Fick också brev från en boende i Borstingen där Telia ska ha 25.000 för att dra fram kopparledning till telefonen, och mobilen som man hänvisar till fungerar hjälpligt. Internet? No way!
Samtidigt får du 8 miljoner träffar om du söker på Einstein, du kan hämta 2,5 miljoner bilder på Google Image på samma man och du kan se 10.000 videos på Youtube på geniet.
Kunskapskällan Internet är tillgänglig för alla - nästan.
Och så undrar vi på landsorten varför folk flyttar..?
All information, från den om den billigaste damsugaren till den mest sällsynta insekt, finns på webben och den tillhör livet och är faktiskt mer angeläget för de flesta än Facebook, även om detta sociala medie också fyller en viktig funktion.
Utvecklingen går framåt men vi kan inte vänta tills det finns plats på sateliterna för alla miljoner sökningar och mail vi initierar dagligen bara i Vimmerby.
Det finns mycket som är viktigt för Vimmerby kommun och vi måste hela tiden prioritera. Självklart.
Men kan vi inte skapa möjligheter för nuvarande och framtida befolkning på landsbygden att kommunicera via nätet, då kan vi inte heller räkna med att de bor kvar där.
Kanske det är bekvämast för en del?
En ansvarsfull politisk ledning tar dock initiativ till att fullskalig internetuppkoppling också finns på landsbygden. Jag vill tillhöra den ledningen.
Vi i Vimmerby är redan sent ute.
Det är en reporter som refererar en artikel i en vetenskaplig tidskrift:
"I framtiden kommer patienter att slippa elektroder och sladdar runt sina armar och ben där de sitter stillasittande i en stol efter en stroke eller infarkt, och kontrolleras av läkare. Jovisst kan man göra det på avstånd idag. Med sändare och mottagare av klassiskt snitt. Men nu kommer ny teknik. Med hjälp av en gnuggis sätter man fast en "tatuering" på armen, som innehåller all den teknik man behöver. Den drivs av solceller, är elastisk och bäraren kan vara helt rörlig. Den sänder hjärtfrekvens, blodtryck och de data läkaren behover. Utan avbrott."
Jag funderade: En gnuggis? En sådan man fick med tugummit som liten?
Reportern fortsatte: "...de flesta minns väl gnuggisar som följde med tuggummin man köpte som barn. Onekligen är det en spännande tanke att dessa nu blir bärare av medicinsk teknik..."
Wow!
Jag påminde mig om en bok jag läst: "100 trender" av Peter Siljerud.
Jodå, där fanns nanotekniken med. Med nanoteknik kan man skapa supersmå konstruktioner och nånstans i bakhuvudet har jag läst att det går ett 30-tal nanopartiklar på spetsen av ett hårstrå...varje nanopartikel är en miljondels millimeter.
Positivt med dem i medicinsk användning, (det finns mängder av annan användning, givetvis...) är att de fäster på cancerceller och sänder ut ljus/färg i en viss våglängd så läkarna lättare hittar cancercellen och kan precisera strålningen.
Negativt är väl att de är så små att de kan tränga in i människans cell. Vad kan det få för negativa konsekvenser?
Jo, tekniken blir ständigt bättre och uppsidan är också att den blir hela tiden billigare. I framtiden kommer vi att kunna slösa med kommunikationsresurser.
Robotar utvecklas ständigt, i nya skepnader. Hur väl klarar de de mänskliga sinnena; syn, hörsel, smak, lukt?
Hondas robot Asimo, skriver Siljerud i sin bok, är en humanoid som kan efterlikna den mänskliga kroppen; servera kaffe, skaka hand, känna igen ansikten och dansa. Den fungerar extremt väl som hjälp åt äldre och handikappade i hemmen. Det är ingen utopi att den kommer att kunna sköta tvätten, laga mat, diska och städa. Den skulle också styras på distans, om exempelvis en läkare vill att den undersöker hälsan hos sin värd; den behövande människan.
(Jodå, man jobbar nu med att försöka få robotar att känna lukt...)
I det här sammanhanget är det tragiskt att en av världens största kunskapsländer, Sverige, bara har fungerande Internet i städerna. Fick en inbjudan till Sjöbo kommun nu som har samma problem som Vimmerby, inga bredband i landsorten. Fick också brev från en boende i Borstingen där Telia ska ha 25.000 för att dra fram kopparledning till telefonen, och mobilen som man hänvisar till fungerar hjälpligt. Internet? No way!
Samtidigt får du 8 miljoner träffar om du söker på Einstein, du kan hämta 2,5 miljoner bilder på Google Image på samma man och du kan se 10.000 videos på Youtube på geniet.
Kunskapskällan Internet är tillgänglig för alla - nästan.
Och så undrar vi på landsorten varför folk flyttar..?
All information, från den om den billigaste damsugaren till den mest sällsynta insekt, finns på webben och den tillhör livet och är faktiskt mer angeläget för de flesta än Facebook, även om detta sociala medie också fyller en viktig funktion.
Utvecklingen går framåt men vi kan inte vänta tills det finns plats på sateliterna för alla miljoner sökningar och mail vi initierar dagligen bara i Vimmerby.
Det finns mycket som är viktigt för Vimmerby kommun och vi måste hela tiden prioritera. Självklart.
Men kan vi inte skapa möjligheter för nuvarande och framtida befolkning på landsbygden att kommunicera via nätet, då kan vi inte heller räkna med att de bor kvar där.
Kanske det är bekvämast för en del?
En ansvarsfull politisk ledning tar dock initiativ till att fullskalig internetuppkoppling också finns på landsbygden. Jag vill tillhöra den ledningen.
Vi i Vimmerby är redan sent ute.
söndag 7 augusti 2011
Sista sommaren med årets torgdesign...
Ska vi skapa en öppen och välkomnande kommun måste vi skapa en tillåtande och tolerant kultur.Jag kan konstatera, precis som i valrörelsen, att den kulturen råder inte bland många vimmerbybor.
Ta torget till exempel:
Folk stöter på mig och säger:
"Varför ska det vara alkoholdrycker på torget?"
Jag svarar att det är därför att många vimmerbybor och våra turistande gäster vill det.
Hon fortsatte: "...men varför?"
Jag ställde en motfråga:
"Varför vill du inte tillåta de som vill ta en öl på torget att göra det där...?"
"De kan göra det någon annanstans" sa hon och avslutade diskusionen.
Jag hann inte berätta för henne om hur många städer i vårt avlånga land som haft en helt annan utveckling beträffande mat- och dryckeskultur på gator och torg, än vi i Vimmerby.
Förra sommaren resten jag ostkusten ned och till Österlen. Från den allra minsta ort till den lilla staden utmed vägen hade man uteserveringar med alkoholtillstånd.
Denna sommar besökte jag Fjällbacka, Hunnebostrand, Bovallastrand och Smögen ned mot Lysekil. Alla som varit utmed Bohusläns kust vet att det är en helt annan mat- och dryckeskultur än i Vimmerby.
I en av de små kustbyarna tog vi bilen ända ned till hamnen. Och där vi i Vimmerby satt trafikstopp för länge sedan, där fick man åka i 20 km ned utmed butikerna, ned utmed de smala gatorna och mötas så gott man kan. Nära nog kontinentalt.
Jag var i lilla Vadstena med 9.000 invånare i juni; flera uteseveringar på det lilla torget, givetvis.
Jag undrar: hur har det blivit så här i vår kommun?
I min värld lägger man samman det ena med det andra för att komma till ett slutomdöme: en öppen, glad och trivsam stad men en tolerant och tillåtande kultur. Just den här delen skapar ett litet löjes skimmer över Vimmerby, faktiskt.
Kan vi vara självkritiska? Vågar vi kritisera oss själva och säga; just det här är inte bra i Vimmerby?
Jag tror vi måste peka ut det som inte är bra, jag tror vi måste göra som i företagen; arbeta med ständiga förbättringar och ifrågasätta det mesta.
Vår torgmiljö är under all kritik. Det är tacksamt att den nu är inne på sin sista sommar och att vi kan finna en majoritet i fullmäktige för något annat. I samtal med andra partier har moderaterna släppt kravet på en kommunalt byggd foodcourt och det är inte viktigt vem som äger eller bygger den. Jag tror nu att det finns en majoritet för en kommersiell, privat byggd mobil sommarrestaurang med både mat och dryck på torget till nästa sommar.
Nu är det bara att hoppas att någon entreprenör vill lägga in förslag och anbud på att starta upp.
Jag vet att också exempelvis stadshotellet begärt att få etablera sig på andra sidan gatan, på torget, och det ska vi också pröva.
Jag tror att vi kan lösa det hela där skeppet är kvar, liksom Bullerbyhusen - men där vi kan få en annan design, och ett myller av människor på kvällarna.
Jag är personligen mycket tveksam till klädhandeln på torget. Vi borde kunna hitta en annan plats än vårt vackra småstadstorg för ambulerande klädhandlare.
Vad finns det för förslag? Ska vi ha klädtorg på en särskild plats, mattorg på en annan plats i staden? Och låta Stora Torget bli plats för umgänge med mat och dryck?
Vi måste ta tag i detta direkt i höst och jag planerar lyfta frågan till presidiet innan augusti månads utgång, för en behandling i kommunstyrelsen därefter.
Nästa sommar hoppas jag vi har något annat än idag.
Ta torget till exempel:
Folk stöter på mig och säger:
"Varför ska det vara alkoholdrycker på torget?"
Jag svarar att det är därför att många vimmerbybor och våra turistande gäster vill det.
Hon fortsatte: "...men varför?"
Jag ställde en motfråga:
"Varför vill du inte tillåta de som vill ta en öl på torget att göra det där...?"
"De kan göra det någon annanstans" sa hon och avslutade diskusionen.
Jag hann inte berätta för henne om hur många städer i vårt avlånga land som haft en helt annan utveckling beträffande mat- och dryckeskultur på gator och torg, än vi i Vimmerby.
Förra sommaren resten jag ostkusten ned och till Österlen. Från den allra minsta ort till den lilla staden utmed vägen hade man uteserveringar med alkoholtillstånd.
Denna sommar besökte jag Fjällbacka, Hunnebostrand, Bovallastrand och Smögen ned mot Lysekil. Alla som varit utmed Bohusläns kust vet att det är en helt annan mat- och dryckeskultur än i Vimmerby.
I en av de små kustbyarna tog vi bilen ända ned till hamnen. Och där vi i Vimmerby satt trafikstopp för länge sedan, där fick man åka i 20 km ned utmed butikerna, ned utmed de smala gatorna och mötas så gott man kan. Nära nog kontinentalt.
Jag var i lilla Vadstena med 9.000 invånare i juni; flera uteseveringar på det lilla torget, givetvis.
Jag undrar: hur har det blivit så här i vår kommun?
I min värld lägger man samman det ena med det andra för att komma till ett slutomdöme: en öppen, glad och trivsam stad men en tolerant och tillåtande kultur. Just den här delen skapar ett litet löjes skimmer över Vimmerby, faktiskt.
Kan vi vara självkritiska? Vågar vi kritisera oss själva och säga; just det här är inte bra i Vimmerby?
Jag tror vi måste peka ut det som inte är bra, jag tror vi måste göra som i företagen; arbeta med ständiga förbättringar och ifrågasätta det mesta.
Vår torgmiljö är under all kritik. Det är tacksamt att den nu är inne på sin sista sommar och att vi kan finna en majoritet i fullmäktige för något annat. I samtal med andra partier har moderaterna släppt kravet på en kommunalt byggd foodcourt och det är inte viktigt vem som äger eller bygger den. Jag tror nu att det finns en majoritet för en kommersiell, privat byggd mobil sommarrestaurang med både mat och dryck på torget till nästa sommar.
Nu är det bara att hoppas att någon entreprenör vill lägga in förslag och anbud på att starta upp.
Jag vet att också exempelvis stadshotellet begärt att få etablera sig på andra sidan gatan, på torget, och det ska vi också pröva.
Jag tror att vi kan lösa det hela där skeppet är kvar, liksom Bullerbyhusen - men där vi kan få en annan design, och ett myller av människor på kvällarna.
Jag är personligen mycket tveksam till klädhandeln på torget. Vi borde kunna hitta en annan plats än vårt vackra småstadstorg för ambulerande klädhandlare.
Vad finns det för förslag? Ska vi ha klädtorg på en särskild plats, mattorg på en annan plats i staden? Och låta Stora Torget bli plats för umgänge med mat och dryck?
Vi måste ta tag i detta direkt i höst och jag planerar lyfta frågan till presidiet innan augusti månads utgång, för en behandling i kommunstyrelsen därefter.
Nästa sommar hoppas jag vi har något annat än idag.
måndag 1 augusti 2011
Liten summering av första halvåret...
Tillbaka efter semestern.
"Skriv dagbok! Du måste skriva dagbok. Det där jobbet är så mycket annorlunda än vad du gjort tidigare att det blir en upplevelse för livet."
Sa vännen sedan barnsben, entreprenören Pelle, när han tagit in att jag skulle bli kommunalråd i hans barndomskommun Vimmerby.
Nu, ungefär 8 månader senare och ett drygt halvår på jobbet, upptäcker jag att den mapp på datorn som heter "Dagbok" inte innehåller ett enda dokument... Jag hade så väl behövt dem nu när jag ska sammanfatta det första halvåret kommunalrådsjobb i Vimmerby kommun...
Först Pelles första påstående om ett "annorlunda jobb"; ja, det är det verkligen.
Det är inte så att det är annorlunda i betydelsen konstigt, mer annorlunda i betydelsen ovanligt. Vi är inte så många i skrået. Som VD i ett bolag upptäcker du ganska snart att människor runt omkring dig förväntar sig att du ska fatta beslut. Som kommunalråd blir människor runt omkring dig snarare oroliga om du fattar beslut...
Som kommunalråd förväntas jag komma med förslag först i en microkrets, d.v.s. en krets av människor på kanske 2-3 personer. Därefter ska förslaget delges en liten större krets, partiet. Efter det ska det delges politiska meningsfränder, som du har förtroende för, i övriga allianspartier. Efter en, för mig, avsevärd tid kommer de tillbaka och säger att förslaget är bra men inte ok, utan måste modifieras. Därefter ska du delge oppositionen förslaget och först därefter ska det ut i media...
Det är klart att det blir lite hybris här och där när jag istället för förankringsprocess börjar med att väcka förslaget i Vimmerby Tidning...
De var till och med så ledaskribenten Alf Wesik reagerade och skrev, när ett förslag väl var förankrat, att "så ska en slipsten dras" avsseende att förslaget just var brett förankrat. (Förslaget gällde att göra Ceos till industriområde.)
Underförstått menade han givetvis att jag inte förankrat andra förslag jag lagt, och så var det kanske.
Nåväl, jag kanske överdriver "förankringsprocessen" lite efter att ha haft semester i fyra veckor och gjort nostalgiska inhopp i företagarvärlden. Åtminstone vad det gäller moderaterna, så har vi en diskussion som samtidigt både är innovativ och "grundande" och där känner jag stort stöd. Stödet i kommunstyrelsens alliansgrupp är jag också nöjd med. Vi har funnit en samarbetsform som fungerar bra.
Nu kanske ni tror att jag tycker "förankringsprocessen" är en belastning.
Jag måste säga: tvärtom!
Det jag beskriver ovan är bara en förklaring över den kulturkrock som skedde. Det ledde faktiskt till, som jag upplevde, att en del politiker mest attackerade mig personligen istället för förslagen. Man var ovan vid mitt sätt att jobba, som prioriterar snabbhet lika mycket som "rätt beslut". I näringslivet är allt beslutsfattandet riskfyllt. Man har inte möjlighet att läsa facit innan beslut.
I politiken är det tvärtom: här kan man lyssna in den offentliga debatten och ta beslut därefter. Bra i vissa fall, mindre bra i andra fall. Beslutsfattandet är dock annorlunda.
Det är nog den mest påtagliga lärdomen av mina första sex månader
Tillbaka till "förankringen": jo, jag tycker det 'är bra. Och alldeles nödvändigt. Ska beslutet verkställas är det viktigt att folk som ska besluta och verkställa är motiverade och vill.
Eller åtminstone förstår varför och gillar läget.
Jag har också tagit in "förankringen" i mitt arbetssätt numera och nu kanske pendeln slår åt andra hållet. Att jag blir överdrivet försiktig.
Men det har blivit lättare efterhand som relationer byggts med enskilda politiker. Jag hade gott samarbete med Jan Henriksson (s) och upplever ett lika bra samarbete med nya oppositionsrådet, Helene Nilsson (s). det underlättar.
Per-Åke Svensson (c), tidigare kommunalråd är en praktiskt människa, lätt att samarbeta med liksom Göran Gustafsson (kd) och vår egen Leif Carlsson (m) i kommunstyrelsen. Leif bidrar med det som fattas mig; rutin och kunskap om kommunal politik. Jag är mycket tacksam över att han ville ta plats i KS.
Har också lärt mig att inte gå i enskild debatt med enskilda allianspolitiker exempelvis, vilket har varit destruktivt för samarbetet.
Istället har jag valt att informera brett; ge gruppledarna och KS-ledamöterna, oavsett partifärg, en så bred och djup information som möjligt om kommande ärenden.
Det har uppskattats av oppositionen, jag har faktiskt fått beröm av både vänstern och socialdemokraterna vilket gör mig glad.
Det har också uppskattats av alliansen, främst folkpartiet och kristdemokraterna, som också uttryckligen berömt den djupa informationen. Också centern har sett fördelar, även om informationen inte gått till på det sättet som när de innehade kommunalrådsposten, så är de många centerpartister som uppskattat min ambition att "så många som möjligt ska veta så mycket som möjligt".
Denna ambition har skapat mer arbete för en del. Framförallt har gruppledarna fått dra ett stort lass.
Men nya politiker, ny kommunstyrelse, ny kommunchef etc. har inneburit att exempelvis budgetprocessen har fått köras väldigt djupt och detaljrikt. Det har inneburit fler möten, mer papper, fler frågor.
Summeringen blev dock; alla beslutsfattare kände att man hade en kunskap på djupet om kommunens ekonomi. Därmed kan vi lägga fundamenta vid sidan, och intressera oss för politiska prioriteringar, varje parti efter sina bevekelsegrunder.
För att den här summeringen inte ska bli för lång, och bara handla om vårens dominerande budgetprocess, ska jag sammanfatta så här:
- Ett stimulerande och utvecklande jobb, som jag är oerhört tacksam för. Glad att jag fått förtroendet och är fast besluten att dra mitt strå till stacken för ett framgångsrikt Vimmerby.
- Myten om "sysslolösa administratörer på stadshuset" är betydligt överdriven. Här finns minst lika många kunniga och målmedvetna medarbetare som i näringslivet. Många sliter hårt.
- Dålig styrning från kommunchefen? Måhända tidigare, men inte nu. Vimmerby har begåvats med en kommunchef som är kunnig, engagerad och positiv. Carolina Lejonram har ett driv som vi behöver i kommunen och förutsättningar finns för att vi tillsammans kan göra ett bra arbete; hon i kommunkoncernen och jag i politiken.
Jag tror att jag har stor nytta av mina många år som VD. Jag vet att man som VD (läs kommunchef) inte kan ha en styrelseordförande kontrollerande i det dagliga arbetet utan att man måste hitta en bra samarbetsform där man delar upp arbetet, som ska gå mot samma mål ska tilläggas. Kommunchefen och jag fann detta nästan direkt efter årsskiftet och det vill jag säga; det är mycket bra för kommunen. Vi pratar målsättningar, vi lyssnar in varandras synpunkter och vi håller varandra informerade om väsentligheter.
En bättre strategi för att förhindra konflikter finns inte.
- Långsamma, tröga processer? Kan kort och gott på den frågan svara: ja. Tyvärr. Men det går att hotta upp. Dock måste vi ju vänta in andra nämnders behandlingar i olika frågor, och det tar den tid det tar. Tröga, långsamma processer är offret på "förankringens" altare och det är bara att gilla läget. Viktigt därför att få en snabb start i frågorna, att de inte ligger för länge och gror där de väcks. Här har gruppledarna en viktig roll, därför är snabb info till gruppledarna viktig.
- För mycket hemlighus, för lite kommunikation utåt? Ja, så har det varit. Men vi är på väg att ändra detta: ekonomiska nyckeltal ska ut på hemsidan regelbundet, presskonferenser med lokaltidningen, aktivt bloggande, aktiv hemsida, införade av medborgarkontor i stadshuset (liten ombyggna behövs av entrén), offentliga framträdanden, företagsfrukostar, etc. Allt sammantaget ska öppna upp Vimmerby och göra kommunen transparent.
Vi är på den vägen nu.
Inlägget riskerar att bli för långt så jag får återkomma.
Fortsatt trevlig sommar!
"Skriv dagbok! Du måste skriva dagbok. Det där jobbet är så mycket annorlunda än vad du gjort tidigare att det blir en upplevelse för livet."
Sa vännen sedan barnsben, entreprenören Pelle, när han tagit in att jag skulle bli kommunalråd i hans barndomskommun Vimmerby.
Nu, ungefär 8 månader senare och ett drygt halvår på jobbet, upptäcker jag att den mapp på datorn som heter "Dagbok" inte innehåller ett enda dokument... Jag hade så väl behövt dem nu när jag ska sammanfatta det första halvåret kommunalrådsjobb i Vimmerby kommun...
Först Pelles första påstående om ett "annorlunda jobb"; ja, det är det verkligen.
Det är inte så att det är annorlunda i betydelsen konstigt, mer annorlunda i betydelsen ovanligt. Vi är inte så många i skrået. Som VD i ett bolag upptäcker du ganska snart att människor runt omkring dig förväntar sig att du ska fatta beslut. Som kommunalråd blir människor runt omkring dig snarare oroliga om du fattar beslut...
Som kommunalråd förväntas jag komma med förslag först i en microkrets, d.v.s. en krets av människor på kanske 2-3 personer. Därefter ska förslaget delges en liten större krets, partiet. Efter det ska det delges politiska meningsfränder, som du har förtroende för, i övriga allianspartier. Efter en, för mig, avsevärd tid kommer de tillbaka och säger att förslaget är bra men inte ok, utan måste modifieras. Därefter ska du delge oppositionen förslaget och först därefter ska det ut i media...
Det är klart att det blir lite hybris här och där när jag istället för förankringsprocess börjar med att väcka förslaget i Vimmerby Tidning...
De var till och med så ledaskribenten Alf Wesik reagerade och skrev, när ett förslag väl var förankrat, att "så ska en slipsten dras" avsseende att förslaget just var brett förankrat. (Förslaget gällde att göra Ceos till industriområde.)
Underförstått menade han givetvis att jag inte förankrat andra förslag jag lagt, och så var det kanske.
Nåväl, jag kanske överdriver "förankringsprocessen" lite efter att ha haft semester i fyra veckor och gjort nostalgiska inhopp i företagarvärlden. Åtminstone vad det gäller moderaterna, så har vi en diskussion som samtidigt både är innovativ och "grundande" och där känner jag stort stöd. Stödet i kommunstyrelsens alliansgrupp är jag också nöjd med. Vi har funnit en samarbetsform som fungerar bra.
Nu kanske ni tror att jag tycker "förankringsprocessen" är en belastning.
Jag måste säga: tvärtom!
Det jag beskriver ovan är bara en förklaring över den kulturkrock som skedde. Det ledde faktiskt till, som jag upplevde, att en del politiker mest attackerade mig personligen istället för förslagen. Man var ovan vid mitt sätt att jobba, som prioriterar snabbhet lika mycket som "rätt beslut". I näringslivet är allt beslutsfattandet riskfyllt. Man har inte möjlighet att läsa facit innan beslut.
I politiken är det tvärtom: här kan man lyssna in den offentliga debatten och ta beslut därefter. Bra i vissa fall, mindre bra i andra fall. Beslutsfattandet är dock annorlunda.
Det är nog den mest påtagliga lärdomen av mina första sex månader
Tillbaka till "förankringen": jo, jag tycker det 'är bra. Och alldeles nödvändigt. Ska beslutet verkställas är det viktigt att folk som ska besluta och verkställa är motiverade och vill.
Eller åtminstone förstår varför och gillar läget.
Jag har också tagit in "förankringen" i mitt arbetssätt numera och nu kanske pendeln slår åt andra hållet. Att jag blir överdrivet försiktig.
Men det har blivit lättare efterhand som relationer byggts med enskilda politiker. Jag hade gott samarbete med Jan Henriksson (s) och upplever ett lika bra samarbete med nya oppositionsrådet, Helene Nilsson (s). det underlättar.
Per-Åke Svensson (c), tidigare kommunalråd är en praktiskt människa, lätt att samarbeta med liksom Göran Gustafsson (kd) och vår egen Leif Carlsson (m) i kommunstyrelsen. Leif bidrar med det som fattas mig; rutin och kunskap om kommunal politik. Jag är mycket tacksam över att han ville ta plats i KS.
Har också lärt mig att inte gå i enskild debatt med enskilda allianspolitiker exempelvis, vilket har varit destruktivt för samarbetet.
Istället har jag valt att informera brett; ge gruppledarna och KS-ledamöterna, oavsett partifärg, en så bred och djup information som möjligt om kommande ärenden.
Det har uppskattats av oppositionen, jag har faktiskt fått beröm av både vänstern och socialdemokraterna vilket gör mig glad.
Det har också uppskattats av alliansen, främst folkpartiet och kristdemokraterna, som också uttryckligen berömt den djupa informationen. Också centern har sett fördelar, även om informationen inte gått till på det sättet som när de innehade kommunalrådsposten, så är de många centerpartister som uppskattat min ambition att "så många som möjligt ska veta så mycket som möjligt".
Denna ambition har skapat mer arbete för en del. Framförallt har gruppledarna fått dra ett stort lass.
Men nya politiker, ny kommunstyrelse, ny kommunchef etc. har inneburit att exempelvis budgetprocessen har fått köras väldigt djupt och detaljrikt. Det har inneburit fler möten, mer papper, fler frågor.
Summeringen blev dock; alla beslutsfattare kände att man hade en kunskap på djupet om kommunens ekonomi. Därmed kan vi lägga fundamenta vid sidan, och intressera oss för politiska prioriteringar, varje parti efter sina bevekelsegrunder.
För att den här summeringen inte ska bli för lång, och bara handla om vårens dominerande budgetprocess, ska jag sammanfatta så här:
- Ett stimulerande och utvecklande jobb, som jag är oerhört tacksam för. Glad att jag fått förtroendet och är fast besluten att dra mitt strå till stacken för ett framgångsrikt Vimmerby.
- Myten om "sysslolösa administratörer på stadshuset" är betydligt överdriven. Här finns minst lika många kunniga och målmedvetna medarbetare som i näringslivet. Många sliter hårt.
- Dålig styrning från kommunchefen? Måhända tidigare, men inte nu. Vimmerby har begåvats med en kommunchef som är kunnig, engagerad och positiv. Carolina Lejonram har ett driv som vi behöver i kommunen och förutsättningar finns för att vi tillsammans kan göra ett bra arbete; hon i kommunkoncernen och jag i politiken.
Jag tror att jag har stor nytta av mina många år som VD. Jag vet att man som VD (läs kommunchef) inte kan ha en styrelseordförande kontrollerande i det dagliga arbetet utan att man måste hitta en bra samarbetsform där man delar upp arbetet, som ska gå mot samma mål ska tilläggas. Kommunchefen och jag fann detta nästan direkt efter årsskiftet och det vill jag säga; det är mycket bra för kommunen. Vi pratar målsättningar, vi lyssnar in varandras synpunkter och vi håller varandra informerade om väsentligheter.
En bättre strategi för att förhindra konflikter finns inte.
- Långsamma, tröga processer? Kan kort och gott på den frågan svara: ja. Tyvärr. Men det går att hotta upp. Dock måste vi ju vänta in andra nämnders behandlingar i olika frågor, och det tar den tid det tar. Tröga, långsamma processer är offret på "förankringens" altare och det är bara att gilla läget. Viktigt därför att få en snabb start i frågorna, att de inte ligger för länge och gror där de väcks. Här har gruppledarna en viktig roll, därför är snabb info till gruppledarna viktig.
- För mycket hemlighus, för lite kommunikation utåt? Ja, så har det varit. Men vi är på väg att ändra detta: ekonomiska nyckeltal ska ut på hemsidan regelbundet, presskonferenser med lokaltidningen, aktivt bloggande, aktiv hemsida, införade av medborgarkontor i stadshuset (liten ombyggna behövs av entrén), offentliga framträdanden, företagsfrukostar, etc. Allt sammantaget ska öppna upp Vimmerby och göra kommunen transparent.
Vi är på den vägen nu.
Inlägget riskerar att bli för långt så jag får återkomma.
Fortsatt trevlig sommar!
söndag 24 juli 2011
Vimmerby deltar i norrmännens sorg
Vi hade väntat oss en Mohammed.
Vi hade väntat oss en islamsk självmordsbombare eller ännu en terrorgrupp där vi satt framför de extra nyhetssändningarna på TV och väntade på besked.
Det är ju ändå snart tio år sedan 11 september 2001...
Men det var en Anders.
En norsk 32 årig Anders.
En norsk nazist och rasist som hatade kommunisterna, muslimerna och också det norska etablissemanget i form av socialdemokraterna.
Han hade, enligt nyheterna, fått sin första politiska fostran i norska Framstegspartiet - ett främlingsfientligt parti.
Frågorna är många; var och hur förs de politiska samtal som påverkar en ung man på detta sätt?
Hur har han kunnat utveckla ett sådant hat?
Var har detta hat sin grogrund?
Politiken måste vara ytterst varsam med orden och med de bilder de målar upp.
Sprider man bilder som att det är invandrare som tar våra pensioner får man räkna med att det ger näring åt fientlighet - och också åt galningar.
Sprider mor och far hat mot invandrare vid köksbordet eller framför TV:n på kvällen så ger man hatet näring, det går vidare till barnen.
Det är hat som skapar massmördare som Anders. Som nu ville straffa politiken, etablissemanget.
Att försvara vår demokrati innebär också att reagera i vardagen, speciellt i sådana samtal som föder hat.
Det handlar om att vi alla säger ifrån, att vi inte accepterar rasism och människofientlighet.
Vi måste stå upp för människors lika värde och reagera mot hatet som kommer allt kraftigare i den politiska debatten. Det ska inte få näring, det kan vi alla se till.
En hel värld sörjer de döda i massmordet på Utöja och i Oslo.
Vi i Vimmerby kommun i Sverige gör det också.
Vi känner djupt i våra hjärtan för alla anhöriga, och förnimmer den skoningslösa förtvivlan som gör så ont.
Våra tankar går till offrens alla anhöriga, till det norska folket, till våra politiska kollegor i Norge.
Sorgens förlamning är påtaglig.
Vi hade väntat oss en islamsk självmordsbombare eller ännu en terrorgrupp där vi satt framför de extra nyhetssändningarna på TV och väntade på besked.
Det är ju ändå snart tio år sedan 11 september 2001...
Men det var en Anders.
En norsk 32 årig Anders.
En norsk nazist och rasist som hatade kommunisterna, muslimerna och också det norska etablissemanget i form av socialdemokraterna.
Han hade, enligt nyheterna, fått sin första politiska fostran i norska Framstegspartiet - ett främlingsfientligt parti.
Frågorna är många; var och hur förs de politiska samtal som påverkar en ung man på detta sätt?
Hur har han kunnat utveckla ett sådant hat?
Var har detta hat sin grogrund?
Politiken måste vara ytterst varsam med orden och med de bilder de målar upp.
Sprider man bilder som att det är invandrare som tar våra pensioner får man räkna med att det ger näring åt fientlighet - och också åt galningar.
Sprider mor och far hat mot invandrare vid köksbordet eller framför TV:n på kvällen så ger man hatet näring, det går vidare till barnen.
Det är hat som skapar massmördare som Anders. Som nu ville straffa politiken, etablissemanget.
Att försvara vår demokrati innebär också att reagera i vardagen, speciellt i sådana samtal som föder hat.
Det handlar om att vi alla säger ifrån, att vi inte accepterar rasism och människofientlighet.
Vi måste stå upp för människors lika värde och reagera mot hatet som kommer allt kraftigare i den politiska debatten. Det ska inte få näring, det kan vi alla se till.
En hel värld sörjer de döda i massmordet på Utöja och i Oslo.
Vi i Vimmerby kommun i Sverige gör det också.
Vi känner djupt i våra hjärtan för alla anhöriga, och förnimmer den skoningslösa förtvivlan som gör så ont.
Våra tankar går till offrens alla anhöriga, till det norska folket, till våra politiska kollegor i Norge.
Sorgens förlamning är påtaglig.
måndag 18 juli 2011
Små frågor blir stora frågor...
Ja, nu blev söndagskrönikan på måndagen istället på grund av resa.
Men vi är ju alla flexibla, eller hur?
Jag skrev i min privata blogg före valet om att små frågor kan bli mycket stora frågor, och att dessa små frågor oftast är det som sysselsätter det kollektiva samtalet bland kommunens invånare.
Jag ska reflektera över några stycken:
1) Buskörningen. Ja, det retar folk att ungdomar, många med nyligen förvärvda körkort, snurrar runt i centrum och gör däckavtryck nattetid. Många tycker gummistrecken är fula, men det allra värsta är nog ljudet. Jag fick ganska i våras samtal från en kommuninvånare som bor centralt och som varje efternatt blev störd av busåkandet på gamla bussplan, mellan kyrkogården och gymnasieskolan.
- Jag har varit ute och pratat med dem men de förstår ändå inte. Och jag jobbar skift. Det är tungt att inte få den sömn man behöver, sa han i telefonen.
Jag undrade naturligtvis hur det kommer sig att det finns buskörare kvar, när polisen tog åtta av tio i fjol?
- Det kommer en ny generation varje år. Polisen måste ta tag i frågan rejält, och se till att uthålligt få stopp på busåkandet, svarade han.
Och det är inte annat än att hålla med. Kanske vi måste arbeta med flera spår? Dels hitta en plats där de kan vara och bränna sina däck, dels plocka av körkortet från de som busskör. Det har ju hänt några incidenter; man har sladdat av vägen och in på trottoarer, ja i fjol också rakt in på en villatomt, över stenmur och över staket...
2) Kajorna. Ja, det retar folk att kommunen tar ned träd för att bli av med fågelträck på en plats och istället får fågelträck på en annan plats. Som utanför Hamargrens på Sevedegatan.
- Varför ska man ha soffor över huvud taget där? Ingen kan sitta där, istället står sofforna som lysande installationer där fågelträck är en del av "konsten". Nästan så man vill visa upp att vi har fåglar som smutsar ned våra sittbänkar, sa en uppretad man.
Och jag kan nog hålla med. Om det inte går att sitta där, varför finns dom då där? Och om man då vill ha dom där, varför kan vi inte finna på ett sätta att hindra fråglarna från att använda träden som toalett?
Och om vi kan hindra dem där, var tar de vägen då? Måste de skjutas? Eller ska de skjutas?
3) Blommorna runt fontänen. Nog för att det fanns en och annan åsikt när kommunen gjorde om det lilla torget vid Rådhuset, la slät sten, byggde om fontänten och tog bort blomrabatten. men om nu kritiken tystnat vad avser gatstenens borttagande, så kvarstår den när det gäller rabatten.
Folk saknar rabatten runt fontäten och även om mycket blomsterprakt i fina krukor kommit upp på "rådhustorget" så anser man att rabatten runt fontänten var mycket finare och mer gemyntlig.
Ja, det var tre mindre frågor som är stora frågor för många av oss i Vimmerby.
Därför tänker jag ta upp samtliga för behandling i kommunstyrelsens presidium nu i augusti. Bara för att diskutera dem. Kan vi jobba närmare tillsammans med polisen för att stoppa busskörningarna? Hur får man bort fåglar från centrala träd i andra kommuner? Kan man sätta blomsterrabatter i lådot uppe på markstenen runt fontänen?
Vi ska ta den diskussionen. Det har jag lovat alla som stött på och bett om det.
Om vi kommer på några bra saker återstår att se.
Jag räknar med att vi ska hitta lösningar på akuta problem i vilket fall.
Viktigt också att inte blunda för de små vardagsnära frågorna.
Men vi är ju alla flexibla, eller hur?
Jag skrev i min privata blogg före valet om att små frågor kan bli mycket stora frågor, och att dessa små frågor oftast är det som sysselsätter det kollektiva samtalet bland kommunens invånare.
Jag ska reflektera över några stycken:
1) Buskörningen. Ja, det retar folk att ungdomar, många med nyligen förvärvda körkort, snurrar runt i centrum och gör däckavtryck nattetid. Många tycker gummistrecken är fula, men det allra värsta är nog ljudet. Jag fick ganska i våras samtal från en kommuninvånare som bor centralt och som varje efternatt blev störd av busåkandet på gamla bussplan, mellan kyrkogården och gymnasieskolan.
- Jag har varit ute och pratat med dem men de förstår ändå inte. Och jag jobbar skift. Det är tungt att inte få den sömn man behöver, sa han i telefonen.
Jag undrade naturligtvis hur det kommer sig att det finns buskörare kvar, när polisen tog åtta av tio i fjol?
- Det kommer en ny generation varje år. Polisen måste ta tag i frågan rejält, och se till att uthålligt få stopp på busåkandet, svarade han.
Och det är inte annat än att hålla med. Kanske vi måste arbeta med flera spår? Dels hitta en plats där de kan vara och bränna sina däck, dels plocka av körkortet från de som busskör. Det har ju hänt några incidenter; man har sladdat av vägen och in på trottoarer, ja i fjol också rakt in på en villatomt, över stenmur och över staket...
2) Kajorna. Ja, det retar folk att kommunen tar ned träd för att bli av med fågelträck på en plats och istället får fågelträck på en annan plats. Som utanför Hamargrens på Sevedegatan.
- Varför ska man ha soffor över huvud taget där? Ingen kan sitta där, istället står sofforna som lysande installationer där fågelträck är en del av "konsten". Nästan så man vill visa upp att vi har fåglar som smutsar ned våra sittbänkar, sa en uppretad man.
Och jag kan nog hålla med. Om det inte går att sitta där, varför finns dom då där? Och om man då vill ha dom där, varför kan vi inte finna på ett sätta att hindra fråglarna från att använda träden som toalett?
Och om vi kan hindra dem där, var tar de vägen då? Måste de skjutas? Eller ska de skjutas?
3) Blommorna runt fontänen. Nog för att det fanns en och annan åsikt när kommunen gjorde om det lilla torget vid Rådhuset, la slät sten, byggde om fontänten och tog bort blomrabatten. men om nu kritiken tystnat vad avser gatstenens borttagande, så kvarstår den när det gäller rabatten.
Folk saknar rabatten runt fontäten och även om mycket blomsterprakt i fina krukor kommit upp på "rådhustorget" så anser man att rabatten runt fontänten var mycket finare och mer gemyntlig.
Ja, det var tre mindre frågor som är stora frågor för många av oss i Vimmerby.
Därför tänker jag ta upp samtliga för behandling i kommunstyrelsens presidium nu i augusti. Bara för att diskutera dem. Kan vi jobba närmare tillsammans med polisen för att stoppa busskörningarna? Hur får man bort fåglar från centrala träd i andra kommuner? Kan man sätta blomsterrabatter i lådot uppe på markstenen runt fontänen?
Vi ska ta den diskussionen. Det har jag lovat alla som stött på och bett om det.
Om vi kommer på några bra saker återstår att se.
Jag räknar med att vi ska hitta lösningar på akuta problem i vilket fall.
Viktigt också att inte blunda för de små vardagsnära frågorna.
söndag 10 juli 2011
I väntan på fiber till landsbygden...
Efter några dagar utan en fungerande telefon eller dator, funkar allt igen.Vad som gått fel? Ja inte var det telefonen, för när jag tog en tur in till Vimmerby så fungerade den plötsligt.
Men eftersom jag är en i generationen som växt upp med mekano, stenkulor och filmstjärnsbilder i motsats till mina barn som växt upp med en inbyggd kunskap om fjärrkontroller och pekskärmar, så klarar jag helt enkelt inte av att felsöka.
Och barn har jag ju inga hemmaboende längre. Ännu en anledning att sakna dom...
Jag säger bara: "Det måste vara fel hos Telia!"...
När allt fungerar igen så kommer det plötsligt in meddelanden på telefonsvararen som är tre dagar gamla... Vilket det kan göra även om jag inte haft ett avbrott i kommunikationen...
Något jag verkligen funderar på nu, när jag bor i sommarhuset (och äldsta dottern från Linköping är hemma med pojkvän och bor i huset i stan) så är det det ebarmligt dåliga mobila bredbandet som tillhandahålles landsbygdsborna.
Jag får varje sommar en påminnelse hur handikappad man är utan sin nätuppkoppling; hur van man är att se vädret, läsa bloggar, se nyheter när man vill, läsa mail och...kolla golftider, exempelvis.
Det tar en faktor 100 längre tid någon mil utanför Vimmerby, än mitt i.
Det är inte acceptabelt.
När kommunen nu söker medlemsskap i IT-Sam (ett kommunalförbund tillsammans med fem andra kommuner) så får vi kompetens att börja bygga ett eget bredbandsnät till landsbygden som istället för det trådlösa 3-4 Mbit kan ge 100 Mbit. Det kommer att ta ett antal år att få ut fiber till alla men jag tror det är en överlevnadsfråga för oss som bor i Vimmerby kommun. Ska landsbygden leva måste den vara uppkopplad med tillräckligt bra bredband för att kunna bedriva verksamhet.
Jag kanske sticker ut hakan nu, men jag är mycket tveksam till våra privata nätbyggare. Hur snabbt kommer antennerna? När det gäller mobiltelefonin har landsbygden fortfarander stora fläckar utan täckning, jag till och med inne i tätorten Vimmerby saknas godtagbar täckning i vissa områden.
4G; och vad innebär det?
Att kopparledningarna ska tas bort och det trådlösa ska gå över berg och dalar till varje liten stuga, med tillräckligt bredband för att klara tv, teleon, internet och dessutom företagsaffärer som bankärenden och tunga filer som exempelvis filmer?
Jag tvekar.
Historiskt har man knappast bättre täckning nu än på 010-tiden. Bättre ljud ja, men täckning...?
Jag tror därför mer på fibern är på trådläst, åtminstone under minst en avskrivningstid på kanske 20-30 år.
Fibern kommer att snabbare ge landsbygden godtagbart bredband, även om det kommer att ta oss upp mot kanske 10 år att bygga ut till den sista röda stugan i kommunen.
Regeringen har angett målsättningen att 90 procent av befolkningen ska ha 100 Mbit år 2020.
Jag skulle då vilja säga att i Vimmerby ska den sista röda stugan ha 100 Mbit före 2022 om vi fattar beslut 2012 om att börja investera i fiberutbyggnaden-
I det avseendet känner jag mig trygg i den kunskap IT-Sam har byggt upp, och som flera av kommunalråden i de aktuella östgötakommunerna vittnar om.
Kanske jag om fem år kan sitta och skicka ett inlägg i den här bloggen med fiber mellan stugan och servern, och alla hus på vägen ut hit också har fiber?
Hur ökar inte det värdet på boendet på landet? Hur bra landsbygdspolitik är inte det?
Dessutom billigare per månad än nuvarande telefonräkningen och ska Telia montera ned kopparledningarna, som man börjat med på andra håll i landet, ja, då lär väl mobilsamtalen bli ännu dyrare. De som inte har tillräcklig täckning får väl kanske hitta ett berg eller nån höjd nära sin stuga och sätta upp en egen telefonkiosk där..?
Undrar just: går världen framåt eller bakåt...?
Almedalen dominerade medierna denna vecka, och tyvärr passade det inte mig att åka just i år. Men nästa år ska jag vika av just den veckan för att åka dit och lära mig så mycket jag kan på alla seminarier och på alla möten med andra besökare.
Hoppas då på lika bra väder som Gotland haft denna vecka.
I Vimmerby har det också varit högtryck; varmt i insjön, varmt på torget, varmt på jobb och varmt på stranden.
Vi kan nu glädjas över en välskött centralort, där blomsterarrangemangen står i praktfull blom och hälsar, bland andra, alla turister välkomna!
Låt oss alla visa upp vår bästa sida!
Men eftersom jag är en i generationen som växt upp med mekano, stenkulor och filmstjärnsbilder i motsats till mina barn som växt upp med en inbyggd kunskap om fjärrkontroller och pekskärmar, så klarar jag helt enkelt inte av att felsöka.
Och barn har jag ju inga hemmaboende längre. Ännu en anledning att sakna dom...
Jag säger bara: "Det måste vara fel hos Telia!"...
När allt fungerar igen så kommer det plötsligt in meddelanden på telefonsvararen som är tre dagar gamla... Vilket det kan göra även om jag inte haft ett avbrott i kommunikationen...
Något jag verkligen funderar på nu, när jag bor i sommarhuset (och äldsta dottern från Linköping är hemma med pojkvän och bor i huset i stan) så är det det ebarmligt dåliga mobila bredbandet som tillhandahålles landsbygdsborna.
Jag får varje sommar en påminnelse hur handikappad man är utan sin nätuppkoppling; hur van man är att se vädret, läsa bloggar, se nyheter när man vill, läsa mail och...kolla golftider, exempelvis.
Det tar en faktor 100 längre tid någon mil utanför Vimmerby, än mitt i.
Det är inte acceptabelt.
När kommunen nu söker medlemsskap i IT-Sam (ett kommunalförbund tillsammans med fem andra kommuner) så får vi kompetens att börja bygga ett eget bredbandsnät till landsbygden som istället för det trådlösa 3-4 Mbit kan ge 100 Mbit. Det kommer att ta ett antal år att få ut fiber till alla men jag tror det är en överlevnadsfråga för oss som bor i Vimmerby kommun. Ska landsbygden leva måste den vara uppkopplad med tillräckligt bra bredband för att kunna bedriva verksamhet.
Jag kanske sticker ut hakan nu, men jag är mycket tveksam till våra privata nätbyggare. Hur snabbt kommer antennerna? När det gäller mobiltelefonin har landsbygden fortfarander stora fläckar utan täckning, jag till och med inne i tätorten Vimmerby saknas godtagbar täckning i vissa områden.
4G; och vad innebär det?
Att kopparledningarna ska tas bort och det trådlösa ska gå över berg och dalar till varje liten stuga, med tillräckligt bredband för att klara tv, teleon, internet och dessutom företagsaffärer som bankärenden och tunga filer som exempelvis filmer?
Jag tvekar.
Historiskt har man knappast bättre täckning nu än på 010-tiden. Bättre ljud ja, men täckning...?
Jag tror därför mer på fibern är på trådläst, åtminstone under minst en avskrivningstid på kanske 20-30 år.
Fibern kommer att snabbare ge landsbygden godtagbart bredband, även om det kommer att ta oss upp mot kanske 10 år att bygga ut till den sista röda stugan i kommunen.
Regeringen har angett målsättningen att 90 procent av befolkningen ska ha 100 Mbit år 2020.
Jag skulle då vilja säga att i Vimmerby ska den sista röda stugan ha 100 Mbit före 2022 om vi fattar beslut 2012 om att börja investera i fiberutbyggnaden-
I det avseendet känner jag mig trygg i den kunskap IT-Sam har byggt upp, och som flera av kommunalråden i de aktuella östgötakommunerna vittnar om.
Kanske jag om fem år kan sitta och skicka ett inlägg i den här bloggen med fiber mellan stugan och servern, och alla hus på vägen ut hit också har fiber?
Hur ökar inte det värdet på boendet på landet? Hur bra landsbygdspolitik är inte det?
Dessutom billigare per månad än nuvarande telefonräkningen och ska Telia montera ned kopparledningarna, som man börjat med på andra håll i landet, ja, då lär väl mobilsamtalen bli ännu dyrare. De som inte har tillräcklig täckning får väl kanske hitta ett berg eller nån höjd nära sin stuga och sätta upp en egen telefonkiosk där..?
Undrar just: går världen framåt eller bakåt...?
Almedalen dominerade medierna denna vecka, och tyvärr passade det inte mig att åka just i år. Men nästa år ska jag vika av just den veckan för att åka dit och lära mig så mycket jag kan på alla seminarier och på alla möten med andra besökare.
Hoppas då på lika bra väder som Gotland haft denna vecka.
I Vimmerby har det också varit högtryck; varmt i insjön, varmt på torget, varmt på jobb och varmt på stranden.
Vi kan nu glädjas över en välskött centralort, där blomsterarrangemangen står i praktfull blom och hälsar, bland andra, alla turister välkomna!
Låt oss alla visa upp vår bästa sida!
söndag 3 juli 2011
Några dagars planeringsjobb - men mest semester!
Nu inleds årets sommarsemester för mig.Halvåret har gått rasande fort och jag tycker jag ändå har kvar en hel del jobb.
Några dagar måste jag in och jobba i juli, dels för att samla ihop alla ärenden som pågår, sortera och strukturera, dels måste jag planera hösten och framförallt augusti månads agendor i kommunstyrelsen.
Några ärenden brådskar:
Mark för tyngre industri - här väntar vi på värderingar, därefter ska vi sätta oss och förhandla. Hoppas på att ha allt klart i augusti.
Mark för lättare industri - hoppas kunna få fram ett beslut i kommunstyrelsen i augusti där vi uppdaterar markundersökningarna på Ceos och snabbt försöker få fram ett antal byggbara tomter.
Mark i tätorterna - i Gullringen har Bengt Ansgarius (Gullringshus) iordningställt ett nytt industriområde som jag hoppas kan locka etableringar (kontaktperson är Johan Blomberg).
Vi ska försöka få in området på kommunens hemsidan under eller efter semestern. I Storebro finns också industrimark tillgänglig
Det brådskar också med äldreboendet och nya förskolan. Dessa projekt är dock långt framskridna och här ska vi bara bestämma plats. Hoppas att vi kan göra det snabbt i augusti så byggena kommer igång. Nuvarande förslag med förskola vid ishallsrondellen, hörnet vid VOK-spåret, GC-väg på den bebyggda sidan av bysjövägen samt hela äldreboendet på Circusplatsen tycker jag är ett bra förslag. Tror också att det finns förutsättningar för en helt enig kommunstyrelse här.
Något som vi också ska börja jobba med är en investeringsram. När vi tog budgetramen för 2012 och 2013 i fullmäktige fanns ingen investeringsram med.
Hoppas hinna skicka ut underlag till gruppledarna under sommaren för att kunna få behandling i kommunstyrelsen i september.
Mycket finns redan beslutat i tidigare ram, bland annat äldreboende och förskola.
Och jag uppfattar inte att så stora investeringar väntar oss.
Fokus i politiken i höst blir utan tvekan budgeten för de olika nämnderna, då nämnderna nu ska lägga upp pch peka ut de effektiviseringar man vill göra 2012 och 2013.
Det var en enig Allians i fullmäktige och jag var imponerad över nämndordförandenas beslutsamhet att verställa. Det bådar gott och framförallt bäddar det för en mer positiv utveckling när vi väl lyckats återställa balansen.
Två viktiga områden tror jag vi måste ha fokus på; dels omsorgens ökade kostnader för LSS och LASS (assistansen), dels de interkommunala ersättningarna inom gymnasieskolan.
Just gymnasiet tycker jag har ett spännande arbete framför sig. Man ska matcha elevminskningen, men man ska också försöka hitta idéer som ökar attraktionskraften. Ska bli mycket spännande att se vad somn kommer ut. Jag tror många politiker vill vara med och ha åsikter här.
Och så har vi Teknik & Servicenämndens stora omstrukturering. Här gör Alliansens ledamöter med ordf. Björn Swedborg (m) i spetsen ett jättejobb. Med målmedvetenhet så kommer man att lyckas, det är jag helt säker på.
Just nu upplever vi en högkonjunktur i Vimmerby. Jobben blir fler, arbetslösheten minskar. Små- och stora företag växer och nyanställer också.
Jag skulle önska att man prövade att ta in fler utlandsfödda i våra lokala företag. Vi har många extremt duktiga invandrare och personligen har jag mycket god erfarenhet. De flesta kan mycket bra svenska, vilket jag tror är en förutsättning för relationerna både med företagsledarna som arbetskamraterna. Men många får ändå inte chansen.
Jag är övertyygad om att vi inte kommer att klara att besätta många jobb i framtiden utan våra utlandsfödda vimmerbybor.
Nu önskar jag alla en härlig sommar! Bloggen återkommer söndagar hela sommaren och ni som är nyfikna på vad som kommer framöver är välkomna att hänga med. Några debattartiklar ska det bli i olika tidningar också förhoppningsvis.
Jag ser fram emot att ladda batterierna tillsammans med familjen och goda vänner, samt lite golf och fiske!
Glad sommar önskar jag alla i Vimmerby kommun!
Några dagar måste jag in och jobba i juli, dels för att samla ihop alla ärenden som pågår, sortera och strukturera, dels måste jag planera hösten och framförallt augusti månads agendor i kommunstyrelsen.
Några ärenden brådskar:
Mark för tyngre industri - här väntar vi på värderingar, därefter ska vi sätta oss och förhandla. Hoppas på att ha allt klart i augusti.
Mark för lättare industri - hoppas kunna få fram ett beslut i kommunstyrelsen i augusti där vi uppdaterar markundersökningarna på Ceos och snabbt försöker få fram ett antal byggbara tomter.
Mark i tätorterna - i Gullringen har Bengt Ansgarius (Gullringshus) iordningställt ett nytt industriområde som jag hoppas kan locka etableringar (kontaktperson är Johan Blomberg).
Vi ska försöka få in området på kommunens hemsidan under eller efter semestern. I Storebro finns också industrimark tillgänglig
Det brådskar också med äldreboendet och nya förskolan. Dessa projekt är dock långt framskridna och här ska vi bara bestämma plats. Hoppas att vi kan göra det snabbt i augusti så byggena kommer igång. Nuvarande förslag med förskola vid ishallsrondellen, hörnet vid VOK-spåret, GC-väg på den bebyggda sidan av bysjövägen samt hela äldreboendet på Circusplatsen tycker jag är ett bra förslag. Tror också att det finns förutsättningar för en helt enig kommunstyrelse här.
Något som vi också ska börja jobba med är en investeringsram. När vi tog budgetramen för 2012 och 2013 i fullmäktige fanns ingen investeringsram med.
Hoppas hinna skicka ut underlag till gruppledarna under sommaren för att kunna få behandling i kommunstyrelsen i september.
Mycket finns redan beslutat i tidigare ram, bland annat äldreboende och förskola.
Och jag uppfattar inte att så stora investeringar väntar oss.
Fokus i politiken i höst blir utan tvekan budgeten för de olika nämnderna, då nämnderna nu ska lägga upp pch peka ut de effektiviseringar man vill göra 2012 och 2013.
Det var en enig Allians i fullmäktige och jag var imponerad över nämndordförandenas beslutsamhet att verställa. Det bådar gott och framförallt bäddar det för en mer positiv utveckling när vi väl lyckats återställa balansen.
Två viktiga områden tror jag vi måste ha fokus på; dels omsorgens ökade kostnader för LSS och LASS (assistansen), dels de interkommunala ersättningarna inom gymnasieskolan.
Just gymnasiet tycker jag har ett spännande arbete framför sig. Man ska matcha elevminskningen, men man ska också försöka hitta idéer som ökar attraktionskraften. Ska bli mycket spännande att se vad somn kommer ut. Jag tror många politiker vill vara med och ha åsikter här.
Och så har vi Teknik & Servicenämndens stora omstrukturering. Här gör Alliansens ledamöter med ordf. Björn Swedborg (m) i spetsen ett jättejobb. Med målmedvetenhet så kommer man att lyckas, det är jag helt säker på.
Just nu upplever vi en högkonjunktur i Vimmerby. Jobben blir fler, arbetslösheten minskar. Små- och stora företag växer och nyanställer också.
Jag skulle önska att man prövade att ta in fler utlandsfödda i våra lokala företag. Vi har många extremt duktiga invandrare och personligen har jag mycket god erfarenhet. De flesta kan mycket bra svenska, vilket jag tror är en förutsättning för relationerna både med företagsledarna som arbetskamraterna. Men många får ändå inte chansen.
Jag är övertyygad om att vi inte kommer att klara att besätta många jobb i framtiden utan våra utlandsfödda vimmerbybor.
Nu önskar jag alla en härlig sommar! Bloggen återkommer söndagar hela sommaren och ni som är nyfikna på vad som kommer framöver är välkomna att hänga med. Några debattartiklar ska det bli i olika tidningar också förhoppningsvis.
Jag ser fram emot att ladda batterierna tillsammans med familjen och goda vänner, samt lite golf och fiske!
Glad sommar önskar jag alla i Vimmerby kommun!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)