Vimmerby deltar i norrmännens sorg

Vi hade väntat oss en Mohammed.
Vi hade väntat oss en islamsk självmordsbombare eller ännu en terrorgrupp där vi satt framför de extra nyhetssändningarna på TV och väntade på besked.
Det är ju ändå snart tio år sedan 11 september 2001...
Men det var en Anders.
En norsk 32 årig Anders.
En norsk nazist och rasist som hatade kommunisterna, muslimerna och också det norska etablissemanget i form av socialdemokraterna.
Han hade, enligt nyheterna, fått sin första politiska fostran i norska Framstegspartiet - ett främlingsfientligt parti.
Frågorna är många; var och hur förs de politiska samtal som påverkar en ung man på detta sätt?
Hur har han kunnat utveckla ett sådant hat?
Var har detta hat sin grogrund?

Politiken måste vara ytterst varsam med orden och med de bilder de målar upp.
Sprider man bilder som att det är invandrare som tar våra pensioner får man räkna med att det ger näring åt fientlighet -  och också åt galningar.
Sprider mor och far hat mot invandrare vid köksbordet eller framför TV:n på kvällen så ger man hatet näring, det går vidare till barnen.
Det är hat som skapar massmördare som Anders. Som nu ville straffa politiken, etablissemanget.
Att försvara vår demokrati innebär också att reagera i vardagen, speciellt i sådana samtal som föder hat.
Det handlar om att vi alla säger ifrån, att vi inte accepterar rasism och människofientlighet.
Vi måste stå upp för människors lika värde och reagera mot hatet som kommer allt kraftigare i den politiska debatten. Det ska inte få näring, det kan vi alla se till.

En hel värld sörjer de döda i massmordet på Utöja och i Oslo.
Vi i Vimmerby kommun i Sverige gör det också.
Vi känner djupt i våra hjärtan för alla anhöriga, och förnimmer den skoningslösa förtvivlan som gör så ont.
Våra tankar går till offrens alla anhöriga, till det norska folket, till våra politiska kollegor i Norge.
Sorgens förlamning är påtaglig.